Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik

Transkript

1 Råd till nyblivna föräldrar Information från BB-avdelning Kvinnoklinik

2 Innehållsförteckning Att bli en familj...3 Barnet...6 Mamman...12 Partnern...16 Amning...17 För dig som inte ammar...33

3 Att bli en familj Att få sitt första barn betyder att man blir en familj. Förutom en successiv anpassning till det nya barnet är också det första barnet utgångspunkten för föräldraskapet, med förändrade roller, som innebär nya krav och möjligheter. Det är nu som drömmar och förväntningar, som man burit under graviditeten, ska omsättas i verkligheten. En tid av anpassning upplevs givetvis sedan varje gång man får barn. Det talas mycket om vikten av den första tiden som en förutsättning för en fortsatt god utveckling för barnet. Kontakten mellan mamma och barn, tät och nära, kan föra med sig att den nyblivne partnern känner sig utanför eller bortglömd. Det är viktigt att se olikheterna i mammans och pappans roller. Mamman har burit barnet, känt dess rörelser och rytm på ett påtagligt vis, hon har fött barnet och härigenom givits ett, av naturen tänkt, försprång i kontakten. Partnern har väntat barn på andra sidan magen, känt barnets rörelser utifrån, när mamman uppmärksammat honom på dem. Han har upplevt förlossningen som en aktiv åskådare och det kan kännas svårt att se en närstående ha det jobbigt. Det är lätt att uppleva sig maktlös, när man känner att man inte kan påverka förloppet. Tala därför igenom förlossningsupplevelsen efteråt och acceptera de reaktioner och känslor ni haft. Det är viktigt att se olikheterna i mammans och partnerns roller. 3

4 Partnern kan ge stöd som bara den närmaste kan ge. Som partner är du viktig från första stund Framför allt kan du ge ett stöd som bara den närmaste kan ge. Detta gäller såväl under graviditeten som under det tidigaste föräldraskapet. Det är viktigt att påpeka att en ensamföräl der får söka detta stöd hos sina närmaste. Nu, när barnet är fött, är det viktigt att pappan tar tillvara möjligheten att lära känna barnet. Det är viktigt att se mammas och partnerns olikheter i relationen till barnet och inse att man inte är rivaler om samma kontakt. Mamman är viktigast för barnet medan partnern är viktigast för mamman och barnet och har en viktig uppgift som beskyddare av mor och barn under den första tiden. Känslorna räcker till för alla Som omföderska har du under graviditeten kanske varit upptagen av funderingar kring hur allt du känt för och givit till ditt första barn nu ska räcka åt en till. När barnet väl är fött så upptäcker du att känslor inte låter sig delas. De är olika men de räcker till. Funderingar av detta slag har givetvis även det äldre barnet (kanske även partnern), när det är första gången. Det måste få ta tid innan syskon finner sig till rätta i den nya rollen - mamma behövs ju så mycket för den lilla. Det är i alla avseenden fel att tala om svartsjuka. Det är normalt att behöva tid för att anpassa sig. Hur reaktionen sedan ser ut är beroende av barnets ålder och mognad. Att hantera det äldre barnets reaktioner kan emellertid upplevas som jobbigt. Även här har partnern en viktig funktion; antingen ge nom att själv ge det äldre barnet ökad uppmärksamhet eller att avlasta mamman, så att hon kan ägna sig åt det barnet. 4

5 Naturligt med blandade känslor Under den första tiden är det naturligt att upplevelse av lycka blandas med känslor av tvivel och ifrågasättande av ens fömåga att vara förälder. Efter vaknät ter, när oro och trötthet blandas, kan önskan om att slippa ifrån alltihop komma, ofta nattetid. Det är inte ovanligt att impulser att göra sig kvitt barnet uppträder. Barnet blir symbol för alla de krav man känner. Det är skrämmande tankar som ger nytt bränsle till tvivlen vad gäller den egna förmågan att vara förälder. Genom att tala om sin upplevelse samt inse att känslor av maktlöshet och tvivel måste få rymmas i anpassningen till föräldraskap så känns det bättre och man kan se morgondagen an med större tillförsikt. Vid behov av ökat stöd under den första tiden, är det självklart att det bäst ges av de närmaste. Men ibland kan det kännas viktigt att få tala med någon utomstående. Det är angeläget att inte gå för länge med oro för barnet eller det egna välbefinnandet. Inom primärvården arbetar BVC-sköterskan, som ni i alla lägen kan vända er till. Barnhälsovården har sin utgångspunkt i barnet men arbetar för hela familjen. Dessutom kvarstår möjligheten att kontakta den barnmorska som ni haft kontakt med under graviditeten. Förutom att lyssna och ge stöd, så ligger också sex- och samlevnadsrådgivning inom barnmorskans verksamhet. Speciellt med omställningen att bli förälder, arbetar psykologen inom Mödra- och barnhälsovården. Kanske har du träffat psykologen i ditt distrikt i föräldragrupp på BMM? Du kan, såväl själv som genom BVC-sköterskan eller barnmorskan, ta kontakt med Mödra-barnhälsovårdspsykologen. 5

6 Barnet Bada barnet någon gång i veckan. Håll barnet bakom nacken som bilden visar. Skötsel av barnet de första veckorna Var alltid noga med handhygienen! Titta över barnets hud och hudveck varje dag. Bada barnet någon gång i veckan. Gör gärna det på kvällen när ni inte tänker gå ut om det inte är varmt ute. Tvätta håret en gång per vecka. Använd tvål enbart till bajsig stjärt. Undvik salva och puder. Naveln Man kan likna naveln vid en stor sårskorpa vanligen som lossnar inom 1-2 veckor. Försök hålla naveln torr. Gör så tills den har fallit och är läkt. Vid tvätt av naveln: Spola först genom kranen med kallt vatten. Tvätta sedan med ljummet vatten. Torka torrt! Det är vanligt att det blöder lite och ser smetigt ut när naveln börjar lossna. Blir huden runt naveln rodnad - ring BVC! 6

7 Röd stjärt Om barnets stjärt blir röd: Lufta stjärten. Låt barnet ligga utan blöja gärna flera timmar varje dag. Smörj in med bröstmjölk (den är fet, bakterieoch svamphämmande). Använd tygblöjor. Om det är mycket rött och irriterat, be om råd och hjälp på BVC. Hormonpåverkan Hormoner från modern går under graviditeten över till barnet. Detta kan göra att barnet under första veckorna har svullna bröstkörtlar och ibland lite mjölkavsöndring (så kallad häxmjölk). Flickor kan även ha flytningar och till och med en mensliknande blödning. Många nyfödda har under de första levnadsveckorna så kallade hormon-plitor. Det är röda utslag med en liten vit prick i. Dessa är helt ofarliga och försvinner av sig självt inom ett par veckor. En del nyfödda får orange-rödfärgad urin. Detta beror på att salter utsöndras med urinen. Det är helt ofarligt. Gråt är en signal Spädbarnet använder först och främst gråten till att tala om att något inte är som det ska. Det kan vara hunger, känsla av ensamhet och kontaktbehov, våt blöja, smärta som ont i magen. De flesta lär sig snart barnets språk. Barnet gråter för att tala om att något inte är som det ska. 7

8 Pröva gärna att bära barnet i bärsjal. Barn som bärs blir ofta lugna och gråter mindre. Att bli buret i bärsjal är inte ansträngande för barnets rygg och en välknuten sjal är inte heller ansträngande för bärarens rygg. Babymassage kan hjälpa barnet att slappna av. Vill du veta hur du kan göra, gå in på sjukvårdsrådgivningens webbsida: Där letar du under Barn och föräldrar/praktiska råd/spädbarnsmassage vid kolik. En del barn gråter väldigt mycket de första månaderna och det kan ibland vara svårt att hitta en klar orsak. Ibland kan orsaken vara att barnet reagerar på något som mamman ätit. Komjölksprotein är ett exempel på ämnen som en del spädbarn inte tål så väl. Misstänker du att barnet reagerar på något i din kost, gör ett uppehåll med det du tror kan vara orsaken och se om det blir bättre rådfråga på BVC. Att ha ett barn som gråter mycket och har svårt att koppla av kan vara oerhört påfrestande för er föräldrar. Prata med BVC-sköterskan, hon kan ge er stöd, tröst och råd. Kräkningar Ibland ligger barnet och småkräks efter måltiden. Egentligen är det ett överskott av maginnehåll som spottas upp eftersom övre magmunnen inte håller riktigt tätt. 8

9 Nysningar Nyfödda barn nyser ofta. Det är inte tecken på förkylning utan ett sätt för barnet att hålla näsan ren. Avföring När mjölken runnit till blir bajset gult, tunnt och vattnigt med vita korn i. De första veckorna bajsar oftast barnet många gånger varje dag. Efter några veckor är det vanligt att barnet bajsar mer sällan, ibland kanske bara någon gång per vecka. Modersmjölksersättningar kan ibland ge hård avföring och förstoppning. Vid behov kan 1 ml rapsolja blandas i ersättningen 2 ggr/dag. Övergången från en typ av föda till en annan kan ge hård eller lös avföring. Rådgör med BVC. Någon gång kan lös avföring bero på en tarminfektion. Kontakta barnläkare om barnet i samband med diarré blir slött och inte vill suga. Utevistelse Alla barn, inte minst spädbarn, mår bra av att vistas mycket utomhus. Det är svårt eller rentav omöjligt att ge några exakta regler för när man inte ska ta ut barnet. Det hänger inte enbart på temperaturen, vinden och luftfuktigheten spelar lika stor roll. Det är alltså pålitligare att du själv känner efter hur det känns. För barnet i liggvagnen blir det faktiskt ganska varmt även när temperaturen är åtskilliga grader under noll - särskilt om man har suffletten uppfälld. När det är varmt i luften fäll ner suffletten när du går och låt barnet se molnen och trädkronorna längs vägen! Ur boken Leva med barn. 9

10 Har man barnet i liggvagn brukar man därför kunna följa den enkla regeln att man knappast behöver oroa sig för barnet så länge man inte fryser själv. Det är vanligare att man har för mycket kläder på barnet än för lite. Lämpligaste sovställningen för barnet är ryggläge med en mjuk kudde under huvudet. Barnet ska ligga på rygg när det sover. Viktigt är att barnets ansikte är fritt och att barnet kan röra armar och ben trots ytterplagg. Lämna aldrig ditt barn ute utan tillsyn när det är kallt. Efter promenaden glöm inte ta av barnet sina ytterkläder även om det sover. Prata och sjung Det lilla barnet är helt utelämnat till sina föräldrar och vårdare. Det lämnar inte så mycket svar till att börja med, men registrerar ändå allt av känslor och spänningar i familjen. Därför är det viktigt att du pratar med och sjunger för barnet så mycket du kan när det är nyfött. Sjung gärna gamla folkvisor eller annat som du kan utantill. Det spelar ingen roll om du har sångröst eller inte! Det viktiga är att du sjunger! Satsa mycket tid på ert barn, även du som är partner! 10

11 Låt barnet vara nära Att bli buret innebär för barnet en trygg övergång från moderlivet. Närheten och rytmen av bärarens rörelser är utvecklade för barnet. Detta är en gammal visdom. Barn som bärs är ofta nöjda och harmoniska. Det beror på lugn och ro-hormonet oxytocin, som utsöndras vid beröring. Anknytningen stärks. Den nära kontakten gynnar även amningen och har en gynnsam effekt på utvecklingen av barnets nervsystem och växlingen mellan sömn och vakenhet. Kom ihåg att värme, närhet och total uppmärksamhet kan ett litet barn aldrig få för mycket av. Det är det bästa kapital du kan investera i för framtiden, så oändligt mycket viktigare än städningen, tvätten och pengarna på banken. Citat ur boken Leva med barn Barnavårdscentralen Ring och avtala tid för hembesök med din BVC-sköterska så snart du kan när du kommer hem från BB. Åker du hem tidigare än 72 timmar efter förlossningen ringer du BVC när kontakten med barnmorskan på BB-öppenvård är avslutad. Med BVC-sköterskan kommer ni sedan att ha täta kontakter speciellt under de första levnadsåren, men ända fram till skolåldern finns BVC som stöd för familjen. Ring barnavårdscentralen när du kommit hem! 11

12 Mamman Vila när barnet sover. Tillåt dig att stänga av telefonen och be vänner och bekanta vänta med sina besök under de första veckorna. Du kan vara extra känslig de första dagarna när du kommit hem. Ditt humör kan svänga Att komma hem kan vara en större ansträngning och mindre spännande än du väntat. Din kropp är trött efter förlossning och graviditet. Humöret kan svänga de första dagarna och du blir känslig för kritik mot dig själv och barnet. Detta kan utlösa många tårar och det kanske får de första dagarna hemma att förlora sin glans. Detta går över och är helt normalt. Hygien Duscha hellre än bada de första månaderna. Det räcker att tvätta med vanligt vatten i underlivet. Tvål torkar ut slemhinnorna och du får lätt klåda. Använd binda, inte tampong. Byt ofta. Avslag Avslaget kommer från livmodern där moderkakan suttit. Det är blodigt den första veckan och övergår sedan till en mer brunaktig färg. Så småningom blir det som en vitaktig och slemmig flytning. I samband med amningen ökar ofta blödningen tillfälligt eftersom livmodern drar ihop sig. Om blödningen åter tilltar, börjar lukta illa och du får feber eller ont över livmodern ska du kontakta barnmorskemottagningen eller gyn.-mottagningen. 12

13 Träning efter förlossning Efter förlossningen är bukväggens och bäckenbottens muskler starkt uttänjda. Följ Mammainformation, ett häfte du får på BB och är utformat av sjukgymnasten. Speciellt viktiga är knipövningarna som motverkar urinläckage. De stärker musklerna runt slidan så att du snabbt kan använda din upptränade knipförmåga i de situationer där bäckenbotten påfrestas till exempel vid hosta, nysning, skratt, hopp, lyft och magmuskelträning. Knipträna många gånger varje dag. Det kan göras omärkligt i samband med andra sysslor. Vid återbesök hos barnmorskan 2 månader efter förlossningen kontrollerar hon din knipförmåga och undersöker att du kniper rätt. Sedan kan du återuppta de flesta typer av motion. Är du osäker hör med din sjukgymnast. Kom ihåg att din kondition i början är sämre än före graviditeten. Vilka rörelser som är bra för dig kan du läsa i Mammainformation Menstruation Menstruationen kan komma redan efter någon månad men låter ofta vänta på sig längre om du ammar. Ibland kan det gå upp till ett år innan du åter får din menstruation. När menstruationen kommer kan mjölken tillfälligt minska. 13

14 Återbesök Ring till barnmorskemottagningen när du kommer hem från BB och beställ tid för efterkontroll som görs 6-8 veckor efter förlossningen. Din barnmorska kontrollerar livmodern och läkningen efter eventuella bristningar samt knipförmågan. Du kan även få hjälp med preventivmedel. Samliv Det är viktigt att inte helt gå upp i rollen som mamma och partner, utan att känna att man också är man och kvinna. Lusten till samliv efter förlossningen varierar. Redan efter 2-3 veckor är eventuella klipp och bristningar så läkta att det inte är farligt med samlag. Både mannen och kvinnan kan ha förväntningar på varandra, tro att den ena parten vill ha samlag, men så kanske inte är fallet. Samlivet innehåller så mycket mer än själva samlaget. Det är viktigt att tillsammans prata om detta och att försöka komma varandra till mötes. Kvinnan kan ha rädsla över att det skall göra ont. Hormonpåverkan gör ibland att slemhinnan i slidan blir torr. Det kan vara bra med glidmedel, det finns att köpa på apoteket. 14

15 Preventivmedel Amningen utgör ett visst skydd mot ny graviditet framförallt under de första sex månaderna. Detta gäller under förutsättning att du inte fått tillbaka din mens, ammar regelbundet dygnet runt och inte ger barnet någon annan mat Amningen ger dock inte ett 100 procent skydd så det kan vara klokt att komplettera med något preventivmedel. Kondom eller pessar + skum är bra preventivmedel under amningstiden. Pessar kan provas ut i samband med efterkontrollen. Minipiller går bra men kombinerade p-piller ska du inte använda på grund av att ett av hormonerna i dessa kan påverka barnet. Spiral, även hormonspiral, kan sättas in cirka tolv veckor efter förlossningen. Information om sterilisering kan du vid behov få redan på BB. På efterkontrollen hos barnmorskan får du preventinmedelsrådgivning. 15

16 Pappan Papparollen idag - ny tid - ny man? Det är oerhört viktigt att du som pappa blir medveten om din roll. Fadersrollen idag handlar i stor utsträckning om att komma till insikt om vilka enorma möj - ligheter du har att påverka familjerelationerna. När ett barn kommer till världen förändras alltid familjerelationerna. Det är fundamentalt viktigt att både pappan och mamman bidrar med närhet och kärlek som är grunden för ett högt relationskapital. Du är unik. Ditt barn behöver dig. Att bli pappa är ett val du aldrig kan ångra. Pappa kan göra allt utom att amma. Tänkvärt till pappor Var tillsammans mycket med ditt barn - då vinner du också barnets förtroende. Sätt barnet och relationen i första rummet. Använd din kunskap och fantasi - det ger dig en unik position i familjen. Att umgås med barn är att utveckla sin sociala kompetens. Träna upp din pappainstinkt - genom att ensam ta hand om barnet. Att sträva uppåt eller bortåt i all ära, glöm inte att sträva inåt. Ge mamman egentid. Satsa på en vettig arbetsfördelning hemma. Glöm inte ert eget förhållande, älska varann. Sök ej det perfekta - bygg på det som passar familjen. Atle Johansen utvecklingspedagog i Borås kommun 16

17 Amning Amning är inte bara mat. Det är ett sätt att leva tillsammans med och lära känna sitt barn. Amning ger värme, tröst och trygghet och tillfredsställer det behov av närhet som både mor och barn har. Den känslomässiga bindningen stärks. Bröstmjölk är den bästa födan för barnet de första sex månaderna. Därefter är bröstmjölken under lång tid det bästa komplementet till den övriga födan. Bröstmjölken är artegen, exakt anpassad till barnets behov och oerhört lättsmält. Därför är det ingen påfrestning för barnets mage med täta amningar. Bröstmjölk är den bästa föda för spädbarnet de första sex månaderna. De första dagarnas amning Att amma sitt barn är den biologiska normen för människan. Kroppen väljer att göra mjölk, barnet väljer att ta bröstet om det får chansen och mår bra efter förlossningen. Redan från graviditeten finns det råmjölk i brösten. Råmjölken innehåller all den näring och vätska som ett friskt barn behöver fram till dess att mjölken runnit till. Har barnet fri tillgång till bröstet de första dygnen behöver barnet inget annat än råmjölken. Undvik att ge någon annan dryck eftersom detta kan leda till en mättnad som innebär att barnet inte suger så mycket som det behöver på bröstet. Ta gärna fram och läs igenom häftet Sugen på livet som du fått på barnmorskemottagningen. 17

18 Täta amningar under de första dygnen innebär också att mjölken rinner till fortare och gynnar en fortsatt god mjölkproduktion. Efter någon eller några dagar, när den mogna mjölken börjar rinna till, är det vanligt att brösten blir svullna och spända beroende på en ökad blodtillförsel och ansamling av vävnadsvätska samtidigt som mjölkmängden ökar markant. Det är normalt och svullnaden försvinner efter några dagar. Besvären lindras bäst genom att amma ofta. Erbjud bröstet så snart barnet visar tecken på att vilja suga och var noga med att barnet får så bra tag som möjligt. Värme kan kännas skönt. Prova till exempel en varm dusch. Mjölka ur om brösten inte blir mjukare efter amning och om de känns väldigt hårda och knöliga och blir rödflammiga. Barnet lär sig sitt sugbeteende under de första veckorna. Därför kan det vara klokt att undvika napp eller nappflaska under den här tiden. Barnet använder olika sugteknik beroende på om det suger på bröstet eller på en napp. Det är viktigt att det först lär sig rätt bröstteknik. En annan nackdel med att barnet suger på napp i början är att mjölken rinner till senare, eftersom brösten stimuleras mindre. Ett samband mellan att barn suger mycket på tröstnapp och risken för att mjölkproduktionen inte stimuleras tillräckligt effektivt kvarstår under hela amningsperioden. 18

19 Bröstvård under amningstiden Det räcker med normalt god kroppshygien. När du duschar och tvättar brösten, använd inte tvål på bröstvårtan - det torkar ut. Låt brösten lufttorka efter amning. Bröstmjölken som finns kvar på bröstvårtan då barnet släpper taget är fet och steril. Den innehåller dessutom bakteriedödande ämnen och ämnen som motverkar svampinfektioner. Använd en stödjande BH som inte sitter åt. Var noga med handhygienen! Amningsstunden Att barnet får ett bra tag om bröstet är grunden för en fungerande amning. Hitta en bekväm amningsställning, sittande med rak rygg, tillbakalutad eller liggande på sidan. Lägg ditt barn tätt intill, helt vänt emot dig oavsett vilken amningsställning du väljer. Kläm eventuellt ut lite bröstmjölk på bröstvårtan. Din bröstvårta ska peka mot barnets överläpp/näsa. Du ser hur ditt barn söker med munnen. Ha inte för bråttom - en del barn behöver god tid på sig. När barnet gapar stort ska du föra barnet mot dig. Hakan och underläppen ska vara det som först möter bröstet och underläppen ska vara så långt från bröstvårtan som möjligt. Barnets huvud ska vara lätt bakåtböjt. Din bröstvårta ska peka mot barnets överläpp/näsa. 19

20 När barnet suger rätt är underläppen utåtvikt och underkäken arbetar rytmiskt. Hela bröstvårtan och stora delar av vårtgården kommer då in i barnets mun och barnet kan trycka ut mjölken med hjälp av tungan och underkäken. Näsan blir fri så att barnet kan andas utan att bröstet behöver hållas undan med fingrarna. När barnet suger rätt är underläppen utåtvikt, underkäken arbetar rytmiskt, det rör sig i käkvinklarna och det syns inga smilgropar i kinderna. Ge inte upp om barnet inte tar tag direkt. Försök igen! Den mjölk som kommer i början av amningsstunden, innehåller mer mjölksocker än den mjölk som kommer mot slutet. Då kommer i stället grädden i mjölken som ger kalorier och mättnadskänsla. Ta därför inte bort barnet, utan vänta tills det själv släpper eller somnar. Ta en paus när barnet sugit på första bröstet så att det får möjlighet att rapa och vila lite. Byt blöja om det behövs. Vill barnet suga mera, bjud även nästa bröst. Är barnet piggt och sugvilligt är det oftast lätt att få amningen att fungera bra. Det händer dock ibland att barnen är trötta och inte så sugvilliga. Dessa barn behöver längre tid för att lära sig. Försök att ha tålamod - både du och barnet kommer att lära er så småningom. Ha barnet hud mot hud så mycket som möjligt. Låt gärna barnet söka bröstet själv då du ligger på rygg eller sitter ordentligt tillbaka lutad i sängen eller i en fåtölj. Sträva efter att upprätthålla en god mjölkproduktion genom att mjölka ur (med pump eller för hand) i väntan på att barnet börjar suga tillräckligt bra. 20

21 På finns korta videofilmer som visar hur barnet tar bröstet vid olika amningsställningar. Nattamning Det är normalt att ett barnet vaknar och behöver suga på natten. Gör amningen så enkel och bekväm som möjligt ligg gärna och amma tänd inga starka lampor byt blöja endast om barnet har bajsat eller blöjan är genomvåt. Barnet sover oftast lugnast i närheten av föräldrarna. I de flesta fall kan man tryggt låta barnet sova bredvid sig i sängen om man känner att detta underlättar amningen och gör att man själv få sova en stund mellan amningarna. Förutsättningen är att samsovning sker på ett säkert sätt. Läs mer om säker samsovning i Socialstyrelsen informationsbroschyr Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Den finns på publikationer2006/ Låt inte klockan bestämma när du ska amma. Hur ofta och hur länge ska barnet ammas? Grundregel: Låt barnet själv bestämma hur ofta och hur mycket. Amma på barnets signaler, erbjud barnet bröstet när barnet är vaket och visar intresse för att suga. Det kan vara stora skillnader mellan olika barn - acceptera det! Ett nyfött barn behöver ammas minst 6-8 ggr/dygn. De flesta barn vill suga med 1-3 timmars intervall fördelat över hela dygnet. 21

22 De flesta barn vill suga ungefär min på varje bröst, men detta är mycket individuellt. Amningstider på mer än 30 min på varje bröst är sällan nödvändigt. Tar amningen längre tid kan det bero på att barnet är trött eller har felaktig sugteknik. Det kan också bero på att barnet ligger och småsuger halvt i sömnen. Då kan man mycket väl avbryta. Några tecken på att barnet får tillräckligt med mjölk: barnet klunkar när det suger barnet verkar nöjd efter amning barnet kissar och/eller bajsar flera gånger varje dag barnet ökar i vikt De flesta barn är mycket vakna på kvällen och på förnatten. De behöver då mycket närhet och vill suga ofta. Detta är helt normalt. Efterfrågan styr tillgången på mjölk Då barnet suger leder det till att ett hormon frisätts som via blodet stimulerar bröstkörtlarna till att tömma sitt innehåll. Detta kallas utdrivningsreflexen. Så fort bröstkörtlarna töms startar produktionen av ny mjölk. Efterfrågan skapar tillgång. Ju oftare barnet suger desto mer mjölk bildas. För att detta ska fungera krävs att barnet har ett bra tag om bröstet och suger effektivt och att du låter barnet bestämma hur ofta och hur länge barnet vill suga. Har barnet inte tillräckligt bra sugteknik innebär det att bröstet töms sämre, barnet får i sig mindre mjölk och brösten stimuleras inte tillräckligt väl. 22

23 Var noga med att äta och dricka ordentligt och unna dig lite vila och avkoppling då och då. Det tar som regel ett par månader att etablera amningen väl. Vad kan hindra utdrivningsreflexen? Om mamman har ont, är trött, oroad eller stressad frisätts stresshormonet adrenalin. Detta hämmar utdrivningsreflexen och leder till att barnet inte får i sig den mjölk som finns i bröstet. Bästa åtgärd är vila! En varm dusch eller en varm handduk över bröstet strax före amning, bekväm amningsställning, något att dricka och lugn och ro kan också underlätta utdrivningen. För lite mjölk? Stress kan leda till att barnet inte får i sig den mjölk som finns i bröstet. Många kvinnor känner då och då oro för att barnet inte får tillräckligt med mjölk. Kanske kan det vara lugnande att veta att mjölkproduktionen är en väldigt säker kroppsfunktion, det är ytterst få kvinnor som inte kan bilda tillräckligt med mjölk. Den vanligaste orsaken till att mammor känner sig oroliga för att de inte har tillräckligt med mjölk är att barnet plötsligt vill suga oftare än vanligt och inte verkar lika nöjd som tidigare. 23

24 Att barnet vill suga oftare än tidigare behöver inte betyda att mjölkmängden är mindr än tidigare, det kan också vara ett tecken på att barnet gjort ett språng i sin utveckling och därför behöver mycket mer tröst, trygghet och närhet än tidigare. Vila mycket, ät och drick ordentligt. Om du tror att du har mindre mjölk än tidigare, undvik tröstnapp och ge ingen annan mat under dessa dagar. Lita på att barnet kan reglera mjölkmänden och amma på barnets signaler. Mjölkproduktionen kan minska om barnet tar för litet tag om bröstet och därför inte tömmer bröstet tillräckligt väl om amningarna begränsas om utdrivningsreflexen är störd så att barnet på grund av det inte kan tömma bröstet tillräckligt väl om mamman är sjuk eller väldigt uttröttad under menstruationsdagarna längre fram under amningen Börjar man ge bröstmjölksersättning eller annan dryck till barnet får det till följd att mjölkproduk tionen minskar på grund av att efterfrågan av mjölk från bröstet minskar. 24

25 För mycket mjölk Är brösten spända kan det vara svårt för barnet att få ett bra tag. Ofta behövs det bara då att man mjölkar ur lite för hand för att få det spända området runt bröstvårtan att bli mjukare. Har man för mycket mjölk är det en fördel att bara amma ett bröst vid varje amning under en tid. Mjölkmängden minskar så småningom - tillgången anpassas till efterfrågan. Ibland kan det vara nödvändigt att pumpa ur bröstet lite. Detta kan göras för hand eller med handpump som finns att köpa där man säljer babyartiklar eller på apoteket. Elektrisk pump behöver sällan användas om man inte ska pumpa ur större mängder mjölk under längre tid (till exempel om man vill sälja bröstmjölk till barnkliniken). Den urpumpade mjölken kan du spara. Häll mjölken i en ren flaska eller liknande och kyl ner den innan den ställs i kylskåp. Bröstmjölk kan förvaras upp till 72 tim. i kylskåp (4±2 C). Färsk-frusen bröstmjölk kan förvaras i frys -20 upp till sex månader. Fryst bröstmjölk ska tinas långsamt. OBS - inte i mikrovågsugn. Mjölken kommer för fort Hos en del kvinnor kommer mjölken så fort att barnet knappt hinner svälja. Det kan hjälpa att mjölka ur lite innan man lägger barnet till bröstet. Man kan även pröva att hålla barnet mer upprätt vid amning. 25

26 Många upplever också att mjölken kommer lite långsammare om man ligger ner och ammar. Kommer mjölken väldigt fort kan barnet lättare få luft i sig. Låt barnet rapa ofta! Brösten läcker Ett lätt tryck med ett finger eller med underarmen mot bröstvårtan får den att dra ihop sig och läckaget minskar. Vill man istället ta vara på mjölken som läcker finns mjölkuppsamlare att köpa på apoteket. 26 Bild 1 Bild 2 Handmjölkning Värm bröstet ex. med en varm handduk och massera bröstet lätt i riktning mot bröstvårtan för att underlätta utdrivningen. Forma tummen, pek- och långfingret som ett C (bild 1). Placera fingrarna vid vårtgårdens ytterkant. Tryck först rakt bakåt/inåt mot bröstkorgen. Tryck sedan tummen och pekfingret mot varandra utan att flytta fingrarna på bröstets hud. In och ihop, in och ihop i ungefär den takt som barnet suger (bild 2). Det kan dröja en stund innan utdrivningen kommer - ge inte upp! Flytta fingrarna runt vårtgården så att alla mjölkgångar töms. Det kan vara krångligt i början, men man brukar lära sig tekniken med lite träning. På finns en instruktiv videofilm om hur man handmjölkar.

27 Såriga bröstvårtor Det är aldrig normalt att det gör ont hela tiden barnet suger. Den första tiden kan det dock göra lite ont i bröstvårtan de första sugtagen. Blir bröstvårtorna såriga de första dagarna efter förlossningen beror det på att barnet inte ligger rätt vid bröstet och/eller har fel sugteknik. Första åtgärden är att rätta till det som är fel. Oftast läker såret på någon vecka. Skulle såret bli successivt värre eller om det inte är läkt efter två veckor kan det vara tecken på infektion. Kontakta BVC eller Amningsmottagningen, behandling kan behövas. Kommer såren senare under amningstiden kan orsaken vara exempelvis svampinfektion på bröstvårtan. Kontakta BVC eller Amningsmottagningen. Tips vid såriga bröstvårtor: Det är viktigt med noggrann handhygien. Värm brösten före amning för att underlätta utdrivningen. Handmjölka tills utdrivningen kommer igång innan du lägger barnet till bröstet. Om bara en bröstvårta är sårig kan man lägga barnet till det bästa bröstet först. När utdrivningen kommer igång byter man till det onda bröstet. Andas långa andetag och försök slappna av. Låt bröstvårtan lufttorka efter amning. Avlasta bröstvårtan genom att skapa ett 27

28 mellanrum mellan BH och bröstvårta. Till detta kan man använda mjölkuppsamlare, vårtluftare eller dyligt då och då under dagarna. Koka dessa varje dag. Undvik att använda engångs amningskupor, det blir gärna för tätt. I vissa fall kan användandet av amningsnapp lindra vid såriga bröstvårtor. Ring BVC eller Amningsmottagningen för råd och vägledning. En amningsnapp är alltid tänkt som ett tillfälligt hjälpmedel. Långvarigt bruk ökar risken för mjölkstockning och otillräckliga mjölkmängder. Om bröstvårtorna är väldigt såriga kan det vara skonsammast att under några dagar avlasta bröstvårtorna genom att handmjölka eller pumpa ur mjölken och ge detta till barnet med snipa eller kopp. Undvik flaska om det är möjligt. Mjölkstockning Mjölkstockning uppstår när en eller flera mjölkgångar har täppts till. Mjölken från den berörda delen av bröstet kan inte tömmas. Den stockade mjölken känns som en hård knöl i bröstet. Ofta känner man sig lite allmänpåverkad och får feber. Ibland blir bröstet ömt och rödflammigt. Mjölkstockning kan orsakas av exempelvis trötthet och stress att barnet inte haft fri tillgång till bröstet 28

29 att barnet inte har rätt tag om bröstet. amningsnapp långa amningsuppehåll att brösten är stora och tunga och inte ges stöd under amning kan leda till att någon del får svårare att tömma sig - oftast på undersidan och på utsidan. att flödet hindras av åtsittande kläder exempelvis bygel-bh kyla kan liksom trötthet och stress leda till sämre utdrivningsreflex och därför öka risken för stockning Åtgärder Försök i möjligaste mån hitta orsaken och undanröj den. Värme och vila är bra. Lägg gärna något varmt inlägg i din BH. Använd en stadig, stödjande BH. Amma ofta och variera gärna amningsställning. Låt barnet suga ur så mycket mjölk som möjligt. Barnets sugande är den effektivaste hjälpen vid mjölkstockning. Ge det stockade bröstet först. Värm bröstet till exempel med varm handduk precis före amning. Massera försiktigt med hela handflatan i riktning mot bröstvårtan samtidigt som barnet suger. Syntocinonspray fem minuter före amning kan göra att bröstet töms bättre om inte annat hjälper. 29

30 Det kan du få på recept på BVC, BMM, BB eller gyn.-mottagningen. Om barnet suger dåligt kan det var nödvändigt att handmjölka eller pumpa antingen med handpump eller elektrisk pump som finns att hyra på BB. Smärtan kan lindras och febern sänkas med ibuprofen (ex. Iprén) eller paracetamol (ex. Alvedon) Drick mycket! Varar febern mer än två dygn bör läkare kontaktas. Du kan vända dig till vårdcentralen, den lokala gyn.- mottagningen eller till amningsmottagningen på BB. Du behöver äta och dricka mer än vanligt under amningstiden. Kost under amningstiden Under amningstiden behöver mamman både äta och dricka mer än vanligt. I flertalet fall regleras detta av sig självt genom ökad aptit och törst. Äter man regelbundna måltider och en allsidig kost är det lättare att orka med barnet och amningen. Regelrätt bantning är inte bra under amningstiden. Det man äter går över i bröstmjölken. Som regel tål barnet mammans normala kost som det vant sig vid under graviditeten. En del barn reagerar med diarré och utslag på viss mat. Andra barn reagerar inte alls. Du får prova sig fram! 30

31 Amning och rökning Röker du går nikotinet över i mjölken. Ju mer du röker, desto högre blir nikotinhalten i bröstmjölken. Nikotinhalten är som allra högst just när du röker. Rök därför aldrig halvtimmen före amning. Undvik absolut att röka under amningsstunden, annars utsätter du barnet för höga doser av de skadliga ämnen som finns i röken från cigaretten. Röker du mycket kan barnet reagera med skrikighet, blekhet, kräkningar och diarré. Dessutom minskar mjölkmängden. Se till att barnet alltid vistas i rökfri miljö. Det allra bästa är att helt avstå från rökning under de månader du ammar. Låt amningen bli en anledning att sluta röka! Rökning ska aldrig förekomma i det rum barnet vistas och sover. Risken för övre luftvägsinfektion och allergier hos barnet är större i familjer där någon röker. Man har också observerat att plötslig spädbarnsdöd ökar i familjer där någon röker. Alkohol Alkohol passerar snabbt över till bröstmjölken och finns där i samma koncentration som i blodet. När koncentrationen av alkohol sedan sjunker i blodet, sjunker den även i mjölken. Ju yngre barnet är desto sämre hanterar barnets enzym system alkoholen och man vet inte hur alkoholens nedbrytningsprodukter påverkar barnet. Någon säkert riskfri dos för barnet finns inte. Studier har visat att utdrivningsreflexen påverkas negativt av alkohol, vilken leder till att barnet får 31

32 mindre mjölk timmarna efter det att mamman druckit alkohol. Det har också visat sig att barnets sömnmönster påverkas så att deras aktiva sömn minskar. Generellt sett kan intag av alkohol försämra uppmärksamhet och omdöme och därmed förmågan att ta väl hand om sitt barn (oavsett om man ammar eller inte). En förälder som druckit alkohol bör inte sova i samma säng som barnet. Läkemedel De flesta läkemedel går över i bröstmjölken och kan påverka barnet. Rådfråga alltid läkare eller BVC om du ska ta någon medicin. Kan alla amma? Det kan vara bra att veta att endast mycket få av de kvinnor som fött barn inte kan producera tillräckligt med mjölk. Det finns olika skäl till att vissa kvinnor inte kan amma enbart till exempel efter vissa bröstoperationer. Några kvinnor känner av olika anledningar en så stark motvilja till amning att de inte klarar av detta. Svårigheter med amningen behöver inte vara skäl till att sluta amma. Sök hjälp - se nästa sida! De moderna mjölkersättningar som finns att köpa har en sammansättning som ur näringssynpunkt liknar bröstmjölk. Dock saknas alla de ämnen som skyddar mot infektioner och allergi och en rad olika hormoner och enzymer som bland annat underlättar näringsupptaget i tarmen. 32

33 Här kan du få hjälp Amningen är en konst och något som man lär sig. Framförallt under de första månaderna råkar många ut för större eller mindre problem. Klarar du den första tiden så har du igen det sedan. Låt det inte gå för långt innan du ber om råd och hjälp. I första hand vänder du dig till din BVC-sköterska. Är hon inte tillgänglig kan du även ringa till Amningsmottagningen eller någon av Amningshjälpens hjälpmammor. Du kan också söka råd på Amningshjälpens webbsida Det bästa är förstås att förebygga problemen genom att se till att barnet har rätt tag. ge barnet fri tillgång till bröstet (även nattetid). ät och drick ordentligt och undvik att stressa i onödan. För dig som inte ammar Att inte amma kan vara ett val som du gjort och känner dig nöjd med. Det kan också vara en följd av problem som du inte lyckats lösa på annat sätt. I dessa fall kan det lätt kännas som ett misslyckande och frågor och kommentarer från människor i ens omgivning kan kännas jobbiga. Det finns flera olika sätt att ge barnet mat för den som valt att inte amma eller om barnet inte kommit igång att suga ännu. Det vanligaste är att mata med flaska. Kom ihåg att om du ammar eller flaskmatar har inget att göra med om du är en bra förälder eller inte! 33

34 Har du för avsikt att komma igång med amningen igen kan det ofta vara lämpligt att istället mata barnet med till exempel kopp eller snipa. Om barnet inte ammas bör man sträva efter att matningen får ta lika lång tid som det skulle göra om barnet ammades. Barnets matsmältning underlättas om barnet får vara i famnen då det får mat. Håll barnet nära dig så att det kan känna din lukt, få beröring av din hud och få ögonkontakt under matningsstunderna. För att underlätta barnets anknytning till dig/er som föräldrar, kan det vara klokt att det i första hand är någon av er två som ger barnet mat. På förpackningarna med bröstmjölksersättning finns anvisningar om hur den ska tillagas och om ungefär vilka mängder barnet ska ha. Har du frågor angående detta kan du fråga din BVC-sköterska. På webbsidan kan du läsa mer om flaskmatning och ta del av andras erfarenheter. Till dig som inte ammar utgivet av Amningscetrum på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta häfte delas ut på BB till de mammor som inte ammar. Om du inte har fått det eller valt att sluta amma efter utskrivningen på BB så finns det att hämta på 34

35 Att amma är ett sätt att umgås med sitt barn. Kvinnan i andra kulturer ger bröstet utan förbehåll. Hon oroar sig inte för när barnet åt sist eller om hennes bröst tycks vara fulla eller tomma. Hon ammar inte främst för att barnet skall få i sig mjölk hon ammar för att det skall trivas och vara förnöjt. Om barnet gråter, har hicka, gör sig illa eller är rädd för främmande, ger hon barnet bröstet. På så sätt får barnet den mjölk det behöver.men mjölken i sig är av underordnad betydelse. När detta att ge mjölk blir det avgörande, känner mamman att hon kan neka barnet bröstet, om hon tror att barnet har fått nog mjölk i sig eller inte är hungrigt längre. Ur barnets synpunkt är njutningen och tröstandet vid bröstet borta. Det blir mamman och inte barnet som avgör om barnet behöver bröstet, och när det skall få bröstet. Detta är en djupgående skillnad från det normala mönstret hos de flesta kulturer. Det ger en synlig skillnad i den personliga utvecklingen av späd barnen, och därför kanske av kulturen själv Citat av antropologen Margaret Mead 35

36 Kontakt BB-avdelning Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Telefon BB - avdelning BB - lättvård BB- mottagning Amningsmottagning Sjukvårdsrådgivningen Webbplats... Amningshjälpen Meddelandebox - (rikstäckande) Webbplats:... BVC... BMM... Produktion Bl 0786 Fotomedia SÄS Hjälpmamma... Denna broschyr finns även i PDF-format på BB:s externa hemsida: SAS-/Kliniker-och-enheter/Kvinnoklinik/BB-vardavdelning/ BB-vardavdelning Broschyren är utarbetad av personalen på BB-avdelningen Borås, Södra Älvsborgs Sjukhus. Avsnittet Att bli familj är skrivet av psykolog Bertil Svensson inom Mödra- och barnhälsovården. llustrationer: Ingeborg Jonsson, Klas Ekelund, sid 19,20: Från Vägen till lyckad amning, Royal College of Midwives och från Breastfeeding and Human Lactation, Riordan, Auerbach. Sid.26 Från Helping Mothers to Breast Feed /Amningsnytt.