ÖRESUNDSFISKARNAS HÖSTMÖTE I HÖGANÄS

Transkript

1 ÖRESUNDSFISKARNAS HÖSTMÖTE I HÖGANÄS Närvarande Johan Jönsson (JJ), yrkesfiskare Jörn H. Berthelsen (JB), husbehovsfiskare Roland Spegel (RS), husbehovsfiskare Kenneth Olsson (KO), turbåtsfiskare Anna Särnblad (AS), SEA- U Marint kunskapscenter Ulf Molin (UM), Höganäs kommun Peter Nyström, Höganäs kommun Annika Jönsson (AJ), Leader NV Skåne Kirsten Knafve, husbehovsfiskare Mathias Ravanis, husbehovsfiskare och båtbyggare Martin Ravanis, husbehovsfiskare och båtbyggare Lars- Olof Petersson, husbehovsfiskare Lasse Olsson, husbehovsfiskare Sture Eriksson (SE), sportfiskare A. A. Jansson, husbehovsfiskare Anders Andersson, husbehovsfiskare Jan Hjelmstedt, husbehovsfiskare Rolf Andersson (RA), husbehovsfiskare Lars Mohlin (LM), Länsstyrelsen Skåne Johan Wagnström (JW), Länsstyrelsen Skåne Lotta Hördin, Helsingborgs Dagblad Filippa Säwe (FS), Lunds universitet (ordförande) Johan Hultman (JH), Lunds universitet (sekreterare) Peter Nyström hälsar välkommen till Höganäs. Ordförande Filippa Säwe hälsar välkommen till mötet. Punkten om Leader NV Skåne och Öresundsfiskarna flyttas upp. 1

2 Hur har fisket varit sedan vårmötet? JJ: Hyfsat sillfiske i somras, och bra sillfiske nu på hösten. Rimliga priser. Däremot har ålfisket varit mycket dåligt beroende på för lite västanvind. Ryssjorna på djupare vatten fungerar bättre. Vattnet är fortfarande varmt nog för att fortsätta fisket. Efterfrågan är stor. Enligt Ålakungen Honsa på östkusten har rödlistningen haft begränsad effekt på efterfrågan. Det finns massor med stor torsk när man väl kommer söder om Helsingborg. Antalet sälar är extremt stort, och tar antagligen torsken längre norrut, t ex utanför Gråläge. JW: Trålas det i Kilen? JJ: Ja, i februari, mars, då det inte är tillåtet. JW: Tyskarna fiskar i södra Kattegatt eftersom de inte gått med på överenskommelsen om fredning som svenskarna och danskarna gjort. JJ: Sälarna gör hål i rusorna och plockar fångsten, de är smarta. KO: Från Helsingborg och söderut är skarven också ett stort problem. JW: Det är möjligt att bedriva skyddsjakt efter skarv. En stor del av Öresundsskarven häckar dock i Norge så skyddsjakten har begränsad effekt. RS: Svårt att få torsk norr om Helsingborg. Dock bättre när det gäller flatfisk i norra Öresund. Sälen är ett stort problem, de går längs garnen och rensar rubbet. SE: Lätt att få torsk som är fulla med småkrabbor. Både torsk och plattfisk blir bättre och bättre för varje år. Havsöring och lax: vädret har varit varmt med lågt vatten, och fisket har därmed varit dåligt. KO: Riktigt bra med torsk i somras. Höstfisket på sill började mycket bra, men sedan hände något och sillen blev mindre. Bottenmetet efter spätta har inte gått bra. Skrubba och sandskädda har varit OK, men rödspätta dåligt i år. Tidigare år har fisket efter rödspätta varit riktigt fint. AS: Utanför Varberg har det varit massor med spätta. JJ: På danska fiskeauktioner är priset på spätta lågt, så tillgången måste vara stor. RA: Poängterar att sälarna vid Stora Skär har ökat betydligt. Rätt bra med lekande öring runt Skälebäcken trots närheten till sälarna. Leader NV Skåne och Öresundsfiskarna, Annika Jönsson. Nu börjar en ny programperiod för lokalt ledd utveckling genom leadermetoden, Det har tidigare handlat om landsbygdsutveckling, men framöver kommer även EU:s Havs- och fiskerifond kopplas på. Öresund är i det här sammanhanget ett unikt och väl avgränsat område som har goda förutsättningar för utvecklingsprojekt och 2

3 pilotprojekt. Men det kommer att bli konkurrens om att få bilda utvecklingsområden. NV Skånes strategi är i huvudsak färdigskriven. Huvudsakliga teman för lokalt ledd utveckling i NV Skåne är kreativt lärande, smart resursförsörjning, lokal attraktivitet och näring och entreprenörer. Inom dessa teman kan fisket söka pengar för att genomförande av idéer och projekt, t ex utvecklingen av selektiva redskap, öka värdet på fisken, miljövårdande åtgärder, gynna nyrekrytering, sälja underutnyttjade arter och marknadsföring och kvalitetsmärkning. UM: Man bör ha ett möte snart och diskutera projektidéer. LM: Även om det inte blir ett leaderområde kan man söka pengar för sina idéer från Havs- och fiskerifonden. Men det blir lättare med ett utvecklingsområde med tanke på projektledning, administration, o s v. AJ: Det behövs ett utskott för fisket som kan avgöra vilka projektidéer som är bra och som därmed kan finansieras. FS: Fisket kan även söka pengar från de övriga tre fonderna. SE: Här finns möjligheter att utveckla sportfisketurism. JB: En dansk undersökning visar att varje sportfiskefångad öring bidrar med kr till lokalsamhället. AJ skickar ut en inbjudan till möte för att diskutera projektidéer. Strategiförslaget som skickas till Jordbruksverket bifogas minnesanteckningarna. Information från husbehovsfiskarna. Husbehovsfiskarna från Mölle lyfter frågan om de hårda restriktionerna som tar död på samhället och traditionerna. JW: Man kan utnyttja lokalt ledd utveckling för att driva projekt om lokal förvaltning, men Länsstyrelsen kan t ex inte bevilja dispens för att bedriva ålfiske. RS: Husbehovsfiskarna håller på att försvinna, i de sammanhang vi får delta i diskussionerna får vi inget gehör. Lokalföreningarna tappar därmed intresse och medlemmar. Detta är tragiskt eftersom husbehovsfisket utgör en grund för yrkesfisket. Även minskad tillgång på fiske och säl/skarvproblematiken bidrar till den dystra situationen. RA: Husbehovsfiskarna har jobbat med Skälebäcken. Det är liv i bäcken, men kulverten behöver undersökas och vid behov åtgärdas. Här behövs kommunal hjälp eftersom kulverten är kommunens ansvar. Det är mer öring i år än förra året, och det vore bättre att satsa på vårdande åtgärder än att hela tiden fokusera på förbud. RS: Det pågår också en restaurering av Rydebäcksån. Runt Niagarabäcken pågår ett bra samarbete mellan 3

4 husbehovsfiskarna och sportfiskarna. Dock behöver kommunen åtgärda betonghinder vid utloppet. Anna Särnblad, SEA- U, Marint kunskapscenter i Malmö. Det pågår ett samarbete, som startade via Leader, mellan SEA- U och yrkesfiskarna, framför allt i Limhamn. Man vill öka värdet på fisken genom lokal avsättning av fångsten. Resultatet är Öresundsfisk, ett varumärke för den lokalt fångade fisken. Denna fisk är eftertraktad av kockar och restauranger i Malmö. Man har även levererat torsk och skrubba till olika evenemang, vilket bidragit till varumärkets popularitet. SEA- U har även arbetat med community supported fishery, alltså att privatpersoner prenumererar på yrkesfiskares fångst. Det handlar alltså om att återupprätta direktkontakten mellan fiskare och konsumenter. Detta fungerar bra i den lilla skalan, med fyra yrkesfiskare inblandade. JJ: Skulle gärna sälja fisk direkt till restaurangerna, men om de får den finaste fisken så kommer yrkesfiskarnas 1:a- handsmottagare snart att protestera. Man måste kunna sälja hela sin fångst till en och samma mottagare. AS: Detta har hittills inte varit ett problem i Malmö. Det pågår också försök med att förädla fisken. Husbehovsfiskarna lyfter vikten av att förmedla kunskap om fisken och ekosystemen till konsumenterna. Här kan husbehovsfisket spela en viktig roll, även när det gäller graden av självförsörjning. AS berättar också om ett pedagogiskt projekt för skolungdomar och det har slagit väl ut. Avslutningsvis ett tips från husbehovsfiskarna: Ska man flå skrubba bör den frysas en stund först, då går det mycket lättare. Länsstyrelsen, Johan Wagnström och Lars Mohlin. Nya bestämmelser om yrkesfiskelicens innebär att denna ersätts av en fiskelicens. Licensen gäller för fiske med ett speciellt fartyg och är inte personlig. Denna öppnar för nyetableringar om det finns biologiskt utrymme för fler fiskare. Fartygstillstånd har alltså per automatik lagts in i fiskelicensen. (Dock är torskfisketillstånd och andra fisketillstånd personliga.) Man måste bedriva näringsverksamhet där fiske ingår, då kan man få fiskelicens om det finns biologiskt utrymme. Här finns ett problem eftersom det inte finns urvalskriterier som prioriterar heltidsyrkesfiskare, generationsväxling och 4

5 kunskapsöverföring. I teorin ska näringen därmed reglera sig själv utifrån det biologiska utrymmet. RA: Konstigt att det inte finns något redskapskriterium eller någon redskapsbegränsning. JW: Om man ska slå vakt om levande kustsamhällen måste man kunna gynna heltidsyrkesfisket och prioritera det framför pensionärer, hobbyfiskare, högavlönade professorer, o s v. Det hade varit önskvärt att kunna styra rekryteringen, men nu har riksdagen sagt sitt och vi får rätta oss därefter. RS: Det är viktigt att det finns ett yrkesfiske i hamnarna, annars drabbas husbehovsfisket ytterligare. LM: Konstigt att detta gick igenom eftersom alla länsstyrelser var emot det. Logiken bakom det hela är att marknadsutsätta fiskerinäringen och låta den reglera sig själv enligt en till synes mer marknadsliberal ideologi. Men det kunde varit värre: i ursprungsförslaget ingick bara f- skattesedel för att få licens utan hänsyn till det biologiska utrymmet. Detta hade inneburit en än mer oreglerad marknadsideologi. För länsstyrelsen kommer detta att innebära problem att gynna levande kustsamhällen. När det gäller kraftverkstillstånd, har domstolsutslag nu visat att det krävs nya tillstånd för varje drivande av kraftverk. Vissa har inte gjort detta vilket resulterat i att ett par kraftverk i Kägleån rivits ut. Länsstyrelsen driver på i Miljödomstolen att det ska finnas möjligheter för upp- och nedströmsvandringlösningar i kraftverken i Rönne å, ett arbete som gått bra än så länge. Vad händer på den danska sidan? FS berättar om hur de danska garnfiskarna bildat en förening för skonsamt kustfiske. En viktig anledning till detta är sandsugningen i Öresund, en verksamhet som inte tar någon hänsyn till kustfiskarna. En uppgift blir därmed att begränsa sandsugningen på viktiga yngelplatser. JW: Det nuvarande tillståndet för sandsugning på Disken är utnyttjat men NCC ansöker om att ta nya stora mängder utanför Vedbaeck, förutom det i dagarna beviljade tillståndetutanför Köge fem miljoner kubikmeter per täkt. Länsstyrelsen är av uppfattningen att ansökan är undermålig. Det finns ingenting om effekter utanför det 5

6 omedelbara täktområdet, vilket naturligtvis är av allra vikt att ta med i konsekvensbeskrivningen. Naturen får betala för samhällets behov. När det gäller motsvarande möjligheter att organisera kustfiskarna på den svenska sidan finns det möjligheter att skapa ett kustfiske- PO, men situationen är för tillfället smått kaotisk och ingen vet riktigt var det hela är på väg. Debattartikel i DN Debatt. FS, JH, JW och Vesa Tschernij (Marint centrum, Simrishamn) publicerade en artikel på DN Debatt. Artikeln handlar om hur ett system med köp- och säljbara fiskerättigheter hotar det hållbara kustfisket. FS beskriver historien bakom artikeln och redogör för hur den bygger på en presentation för HaV och Jordbruksverket av ett kunskapsunderlag om effekterna av köp- och säljbara fiskerättigheter i Danmark. När ett sådant system väl införts är det nästan omöjligt att avskaffa. Myndigheterna visade sig dock vara ointresserade av kunskapsunderlaget, något som var provocerande. Därför skrevs debattartikeln. JW: HaV:s egen utredning om hur ett sådant system fungerat i det svenska pelagiska fisket tar inga hänsyn till största möjliga samhällsnytta, och frågan: Vad vill vi med vår gemensamma fiskeresurs? ställs aldrig av myndigheterna. Man verkar tämligen ointresserade av att fundera över konsekvenserna för kustfisket, och ser det enbart ur ett renodlat regleringsperspektiv. Hur hänger detta ihop med den nationella strategin för yrkesfisket? Här finns en öppning för att diskutera vad man vill med den gemensamma fiskeresursen. RA påpekar att det är viktigt att hålla hamnarna levande året runt. Därför bör vinterregleringarna för husbehovsfisket lättas. Om systemet med köp- och säljbara rättigheter ytterligare riskerar förstärka vinterdöden i hamnarna är detta inte bra. Pågående forskning av Filippa Säwe och Johan Hultman vid Lunds universitet. FS presenterar en rapport om en utvärdering av Sydkustens fiskeområde Fiskeområdets huvuduppgift har varit att öka värdet på den lokalt fångade fisken och öka den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten i fisket. Rapporten delades 6

7 ut till församlingen. Tre aspekter lyfts upp i rapporten som viktigt för det framtida arbetet med lokalt ledd utveckling: bristen på sociala aspekter i fiskeriförvaltningen, det kontraproduktiva i att förvalta det stor- och småskaliga fisket på samma sätt samt hur fiskares praktiska erfarenheter bör tas tillvara när fiskeripolitik ska formuleras. Därefter berättar FS om att forskningen presenterades vid näringslivsdagarna i Helsingborg/Helsingör, där temat var Öresund is Business. Ordförande Filippa Säwe flaggar för vårmötet. Mötet avslutas och församlingen tackas. Vid tangenterna, Johan Hultman 7