Minnesanteckningar från Öresundsfiskarnas möte i Höganäs, Tivolihuset,

Transkript

1 Minnesanteckningar från Öresundsfiskarnas möte i Höganäs, Tivolihuset, Närvarande Rolf Andersson, SKIFO, rolf.andersson@lm.lrf.se Emilie Björling, Helsingborgs stad, emilie.bjorling@helsingborg.se Yvette Bårring, Leader Skåne, yvette@leaderskanens.se Peter Göransson, Helsingborgs stad, peter.goransson@helsingborg.se Johan Hultman, Lunds universitet, johan.hultman@ism.lu.se (sekreterare) Jens Peder Jeppesen, Øresundsakvariet, jpjeppesen@bio.ku.dk Annika Jönsson, Leader Skåne, annika.jonsson@leaderskanens.se Johan Jönsson, yrkesfiskare, fiskarejohan@live.se Tobias Kreuzpointner, Jordbruksverket, tobias.kreuzpointner@jordbruksverket.se Ulf Molin, Höganäs kommun, ulf.molin@hoganas.se Kristian Nilsson, yrkesfiskare, kristiansfiske@gmail.com Peter Nyström, Höganäs kommun, peter.nystrom@hoganas.se Carl- Herman Petersson, SKIFO Roland Spegel, SKIFO, roland.spegel@telia.com Anna Särnblad, SEA- U Marint kunskapscenter Malmö, anna@sea- u.se Filippa Säwe, Lunds universitet, filippa.sawe@ism.lu.se (ordförande) Johan Wangström, Länsstyrelsen, johan.wangstrom@lansstyrelsen.se Inledning Filippa Säwe öppnar mötet och hälsar alla välkomna, speciellt de inbjudna gästerna. Alla presenterar sig. Sittande ordförande och dagordning godkänns med en ändrad diskussionsordning. Jens Peder Jeppesen berättar att vid nästa möte kommer två danska husbehovsfiskare att närvara, något som hälsas med glädje. Ulf Mohlin hälsar alla välkomna till Höganäs och Tivolihuset och berättar att mötet hålls i f d stadsfullmäktiges sammanträdessal. Ulf ger en bakgrund till kommunens engagemang i fiskerifrågor och Öresundsfiskarna, samt framtida möjligheter för samarbete mellan fiskeområden och Leaderområden (se nedan). Hur har fisket varit sedan höstmötet? Johan Jönsson: Ålfisket var bra, torskfisket i norra Öresund var jättebra det bästa på säkert tio år men priserna dåliga. Sillfisket var bra tills kvoten tog slut. Vårfisket för sill var inte så bra. Plattfisket har inte kommit igång. Fisket har inte varit på samma platser som vanligt utan längre söderut. Möjligtvis beror detta på sälens utbredning, eftersom yrkesfiskarna observerat färre sälbitna torskar söderut. Roland Spegel: För husbehovsfisket har det varit hopplöst att få torsk, men det har däremot inte varit några problem med sillen. 1

2 Jens Peder: Det finns stora mängder småtorsk på den danska sidan. Johan J: Vi fångar inte dessa i näten, men fiskar man med bottengarn blir det mängder av riktigt liten torsk. Men var tar denna småtorsk vägen? Troligtvis flyttar den söderut i sundet. Johan Wangström berättar att säljakt med hagelbössa är på gång och att det pågår diskussioner om hur stor sälpopulationen ska vara. Detta väcker en del etiska frågor, men det vore önskvärt att sälen lärde sig att vara rädd för människan. Jens Peder berättar att tumlarna ökar och kommer allt längre söderut i sundet. Tumlarna sväljer småtorsken hel. Vidare pågår det fortfarande olagligt trålfiske utanför Helsingör, men Johan J poängterar att yrkesfiskarna på den svenska sidan knappast sett något trålfiske. Problemet med bottentrålning i Öresund är i princip helt borta. Peter Göransson påtalar andra, mindre uppmärksammade problem ur ett ekosystemperspektiv, t ex kammaneter eller mördarmaneter. Det har också skett dramatiska förändringar i bottenfaunan norr om Ven. Orsakerna och konsekvenserna av sådana problem finns det mycket lite kunskap om. Peter föreslår att Öresund bör bli ett skyddat område utan att detta ska få negativa konsekvenser för det småskaliga fisket. Han berättar också att miljösituationen i Öresund som helhet förbättrats. Johan J: Om tjuvfiske skulle återupptäckas är det viktigt att Öresundsfiskarna som grupp inte enskilda individer ska agera direkt och trycka på med alla muskler gruppen besitter. Det ska inte behöva hända igen att Kustbevakningen inte reagerar på anmälningar om tjuvtrålning, något som varit regel tidigare. Det ska inte ens kunna inträffa fem minuters tjuvfiske med tanke på de resurser Kustbevakningen har till sitt förfogande. Johan Wangström håller med om att Öresundsfiskarna som grupp ska kommunicera med Kustbevakningen, och att de i så fall kommer att reagera. Men trålning i sundet är ett danskt problem, det var år sedan en svensk ertappades med att tjuvfiska. Mötet kommer överens om att Öresundsfiskarna ska ställa sig bakom varje anmälan. Jens Peder påpekar att man även ska utnyttja media, fotografera, etc. Möjligheten att skapa ett fiskeområde Öresund (Johan Wangström och Tobias Kreuzpointner) Johan W inleder med att fråga hur Öresundsfiskarna bli starkare? Svaret är att Öresundsfiskarna 2.0 skulle kunna utvecklas och formaliseras inom ramen för EU:s struktur genom att utgöra kärnan för en ansökan om att inrätta ett fiskeområde Öresund. Fiskeområden är en stödform inom den europeiska Havs- och fiskerifonden. Det finns idag 14 svenska fiskeområden och drygt 300 fiskeområden i Europa. Dessa områden motsvaras av Leaderområden som är en stödform inom i Landsbygdsfonden (Landsbygdsprogrammet i Sverige). Principen är att det bildas ett område med en föreningsstyrelse och en budget. Styrelsen tillsätter en urvalsgrupp/kommitté (FOG, motsvaras av LAG i Leader) som ansvarar för en strategi och budget (5.5 + lika mycket i samfinansiering = 11 miljoner). FOG anställer en verksamhetsledare som arbetar för att få in projektansökningar för att gynna det lokala fisket. FOG avgör vilka projekt som ska få pengar. Vilka utmaningar kan ett fiskeområde svara upp mot? Det pågår diskussioner med HaV om hur kustkvoten kan delas upp över året, bland annat för att göra sillen mer värd. En sådan förvaltning skulle underlättas i ett fiskeområde. En annan fråga är sälen som är ett stort hot mot garnfisket, till exempel äter den dubbelt så mycket ål som yrkesfisket tar 2

3 upp. Att organisera säljakt på ett bra och kontrollerat sätt är också en fråga som kan arbetas fram genom projekt i ett fiskeområde? Ytterligare en fråga är priserna: varför är de så dåliga till fiskarna? Ett fiskeområde kan ändra på förutsättningarna för prissättning och marknadsarbete. Slutligen skulle det bli lättare att agera mot olagligt fiske i och med att fiskeområden är arenor för samarbete mellan många olika intressenter. Efter Johan W:s presentation berättade Tobias Kreuzpointner från Jordbruksverket om myndighetens arbete med fiskeområden inför nästa programperiod Inledningsvis fick han frågan om det går att inrätta ett gemensamt fiskeområde med den danska sidan av sundet. Att få ett internationellt fiskeområde är dock komplicerat, eftersom det kräver ett statskontrakt. Det är bättre att skapa ett nationellt fiskeområde först, och sedan ha ett tätt samarbete med den danska sidan. Det är ännu inte klart hur Fiskeriprogrammets budget blir nästa programperiod 11 miljoner per område är dock absolut minimum för att få ut någon nytta. Fiskeområden är ett komplement till Leader, och stödformerna bör stärka varandra. En gemensam strategi alltså en stor fördel i ansökningsförfarandet. Förutsättningarna för att bilda ett fiskeområde är att det finns lokala behov och potential för utveckling och medfinansiering det krävs bred förankring och uppbackning bland viktiga aktörer, speciellt kommuner, Länsstyrelsen och Region Skåne. Det är viktigt att visa detta i ansökan, t ex genom avsiktsförklaringar och aktivt engagemang från kommunernas sida. Man ska också visa hur fiskeområdet kan bidra till en större regional utvecklingsprocess. Nyttan med ett fiskeområde är framför allt inom fem områden: (1) att EU- pengar går till de åtgärder som lokala aktörer anser vara viktigast, (2) att det skapas en kanslifunktion med en verksamhetsledare, vilket ger en samlad röst mot media och resten av samhället, (3) att det är ett forum för att diskutera den gemensamma fiskeripolitiken och visionen EU 2020, den nationella fiskepolitiken, samt den lokala kustutveckling, (4) att fiskeområden kan användas för att skapa lokala marknader och ekonomier, förkorta värdekedjorna, blanda in lokal handel och krogar och därmed öka värdet på fisken för fiskarna, och (5) att det lokala fisket och den lokala fiskekulturen är utgångspunkten för alla projekt som ges pengar. För att bilda ett fiskeområde måste processen först förankras hos angränsande Leaderområden, kustkommunerna, Region Skåne och berörda intresseföreningar, etc. Därefter startar samarbetet mellan berörda aktörer genom att ta fram en behovsanalys/swot- analys (förutsättningar i form av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) som ska resultera i en vision och mål. Slutligen formuleras en strategi som alla inblandade kan ställa sig bakom. Efter Tobias presentation startade en diskussion. Johan J: Flera kommuner berörs av ett fiskeområde Öresund Johan W bör tala om för berörda parter att detta arbete är på gång och skapa en arbetsgrupp. Johan W poängterade att det viktiga är det lokala initiativet, det är inte staten som ska driva processen. Johan W initierar ändå arbetet, skapar en kärngrupp och synkar med aktuella Leaderområden, i första hand Skåne Nordväst (norra och södra). Men Länsstyrelsen bör framöver inte sitta i FOG eftersom underifrånperspektivet ska styra Länsstyrelsen blir dock en viktig samarbetspartner. 3

4 Men det måste finnas en sammanhållen idé från fisket som ger en tydlig identitet i samarbetet med Leaderområdena. Kristian N: Hur ska man säkra långsiktighet och verklighetsförankring i projekt som ska gynna fisket? Hur ska man förhindra att duktiga lokala aktörer inte slås ut, aktörer som inte får stöd? Tobias: FOG ska säkra detta, sådana hänsyn kan bli centrala i urvalsprocessen av de projekt man vill ge pengar till. Johan W: Verksamhetsledaren måste alltså vara kunnig i fisket. Rolf undrar om Öresundsfiskarna kan vara en sammanhållande organisation i skapandet av fiskeområde Öresund? Johan W anser att Öresundsfiskarna är ett bra forum för information och diskussion, men kanske mindre bra för genomförandeprocessen. Här behövs en verksamhetsledare. Fiskeområde ger möjlighet att anställa en verksamhetsledare som på ett samlat sätt kan föra fiskets talan. Tobias: Jordbruksverket kan hjälpa till med en strategimall och instruktioner för ansökan. Jordbruksverket ger också processtöd i form av kunskapsunderlag, möten för erfarenhetsutbyte och tematiska kontaktpersoner. Mycket kring organisation och budget är ännu osäkert, men det är viktigt att ändå påbörja arbetet. Kristian N påpekar att yrkesfisket inledningsvis kanske inte har konkreta projektidéer, men vad som verkligen behövs är en talesperson som kan hantera media och bemöta felaktiga bilder av fisket. Johan J instämmer och tillfogar att det viktigaste för att få upp priserna är korrekt information till allmänheten. Tobias svarar att detta inte är en uppgift för verksamhetsledaren, men däremot ett mycket bra informationsprojekt som kunde beviljas pengar av FOG. Ett fiskeområde kan alltså få upp priserna. Johan W påpekar att det är viktigt att hålla isär fiskeområdets verksamhetsledare respektive projektledarna för de projekt FOG väljer att ge pengar, även om ingenting hindrar att verksamhetsledaren kan också kan leda projekt. Rolf undrar om ett fiskeområde bara berör yrkesfisket, och Johan W svarar att nej, det ska spegla t ex Öresundsfiskarna och alla intressenter i det lokala fisket. Exempel på projekt är direktförsäljning, burfiske, draggning av spökgarn, driva frågor om idiotiska regleringar som bör bort, visa på värdet av husbehovsfisket för levande hamnar och kustsamhällen, och söka dispenser för att testa nya saker. Tobias redogör till sist för hur strategiarbetet ska gå till och vilka hållpunkter som ska följas. Han poängterar hur detta sker i en dialog med Jordbruksverket. Man kan också söka pengar för att arbeta fram en ansökan och strategi, men detta kan inte ske förrän Fiskeriprogrammet godkänts av EU vilket planeras ske i mars. Rolf låter det gå till protokollet att Öresundsfiskarnas möte är en kick- off för arbetet med att skapa ett fiskeområde. Detta ska meddelas till så många berörda intressenter som möjligt, även på den danska sidan. En första avstämning om hur arbetet utvecklas sker på Öresundsfiskarnas möte i november SKIFO informerar om de nya fiskebestämmelserna på grunt vatten (Roland Spegel och Rolf Andersson) Det är problem med förorenade bäckar, speciellt Niagarabäcken, och man är kritisk mot hanteringen. Därför är det bra att Höganäs anställt en ekolog. 4

5 Angående de nya regleringarna: De senaste månaderna har det kommit stora mängder öring, något som lockat stora mängder sportfiskare. Varför gäller inte samma fiskeförbudsregler för dessa? Johan W svarar att man inte förbjudit personer, bara redskap. Rolf väcker frågan om att husbehovsfiskarna bör få fiska t o m siste september ner till Falsterbo då de lokala förutsättningarna tillåter detta, och undrar var detta förslag tagit vägen i utformningen av de nya regleringarna. En förlängd fiskeperiod skulle kunna rädda mindre fiskehamnar, få liv i dem och undvika att alla hamnar blir marinor. Detta är i sin tur förutsättningen för ett fungerande turistfiske. Husbehovsfiskarnas avsaluförbud är inte rimligt, samhället i helhet skulle tjäna på att avskaffa detta. Rolf ställer den direkta frågan om Johan W och Länsstyrelsen kan hjälpa till med detta? Johan W svarar att han är beredd att arbeta för en förlängning om fisken är duglig och i bra kondition fram till siste september (vilket inte är fallet på ostkusten). I så fall skulle man kunna diskutera med HaV om en lokal anpassning, men det måste i så fall finnas biologiskt uppbackning för detta. Johan J argumenterar för att ett avskaffat avsaluförbud för husbehovsfiskarna skulle gynna återväxten för yrkesfisket genom att väcka intresset hos ungdomar. Johan W svarar att ett fiskeområde kan gynna en sådan utveckling om man gör ett projekt av att söka dispens för ett avskaffat avsaluförbud för att testa om detta kunde få liv i hamnarna. Johan J säger att detta vore OK för yrkesfiskarna om det sker inom rimliga gränser. Dispensen kan också motiveras genom att det gynnar återväxten inom yrkesfisket. Kristian N påpekar att det är den stora, systematiska svarta försäljningen som ska bort, inte husbehovsfiskarnas bidrag till levande hamnar och kustsamhällen. Soundfish och kommande forskning Filippa informerar om forskningen inom Soundfish och ett nytt forskningsprojekt som hon och Johan H drar igång 2014: en pågående enkätundersökning om husbehovsfiskare och sportfiskare i relation till Jordbruksverkets strategi för fisketurism, samt forskning om utvecklingen av fiskeområden och vad detta bidrar med i form av lokala ekonomier och marknader. I anslutning till denna forskning poängterar flera mötesdeltagare vikten av att ifrågasätta logiken bakom individuella säljbara kvoter i yrkesfisket. Kommande Öresundsfiskarmöten kommer att lyfta denna fråga. Mötet avslutas med ett stort tack till Peter Nyström och Höganäs för lokal, kaffe och lunch! Vid tangenterna, Johan Hultman 5