Minnesanteckningar från Öresundsfiskarnas möte i Höganäs (Mötet var informationstätt, och minnesanteckningarna får spegla detta)

Transkript

1 Minnesanteckningar från Öresundsfiskarnas möte i Höganäs (Mötet var informationstätt, och minnesanteckningarna får spegla detta) Närvarande Anders Andersson, husbehovsfiskare Olof Andersson, Vikens fritidsfiske, olof4@spray.se Rolf Andersson, SKIFO, rolf.andersson@lm.lrf.se Yvette Bårring, Leader Skåne NV södra, yvette@leaderskanens.se Sture Eriksson, Sportfiskarna Skåne, sture.e@telia.com Lene Hansson, Leader Skåne NV norra, lene.hansson@gmail.com Johan Hultman, Lunds universitet, johan.hultman@ism.lu.se (sekreterare) N A Jansson, husbehovsfiskare Jens Peder Jeppesen, Øresundsakvariet, jpjeppesen@bio.ku.dk Annika Jönsson, Leader Skåne, annika.jonsson@leaderskanens.se Åsa Lundqvist Peyron, Höganäs kommun, asa.lundqvistpeyron@hoganas.se Daniel Melin, Jordbruksverket, daniel.melin@jordbruksverket.se Anders Karlsson, Sportfiskarna, anders.karlsson@sportfiskarna.se Lars Mohlin, Länsstyrelsen Skåne, lars.mohlin@lansstyrelsen.se Anders Nilsson, Lunds universitet, anders.nilsson@biol.lu.se Kristian Nilsson, yrkesfiskare, ordförande avd. 35 Malmöhus, kristiansfiske@gmail.com Ulf Molin, Höganäs kommun & Leader Skåne NV södra, ulf.molin@hoganas.se Peter Nyström, Höganäs kommun, peter.nystrom@hoganas.se Ros- Mari Paulsson, Leader Skåne NV södra, ros- mari.paulsson@telia.com Anders Persson, Lunds universitet, anders.persson@biol.lu.se Carl- Herman Petersson, SKIFO Anna Särnblad, SEA- U Marint kunskapscenter Malmö, anna@sea- u.se Filippa Säwe, Lunds universitet, filippa.sawe@ism.lu.se (ordförande) Jan Upners, husbehovsfiskare, jan.upners@telia.com Johan Wagnström, Länsstyrelsen, johan.wagnstrom@lansstyrelsen.se Inledning Peter Nyström hälsar alla välkomna. Peter presenterar Åsa Lundqvist Peyron, ny näringslivschef i Höganäs, samt Ulf Molin, vice ordförande i kommunstyrelsen. Ordförande Filippa Säwe öppnar mötet och går igenom dagordningen. Punkt 7 utgår då ansvarig från Jordbruksverket inte kunde närvara vid mötet, men en www- länk från JV angående samordning mellan LAG och FOG delas ut: ( /nytthavsochfiskeriprogram /tidsplanochpagaendearbete d7c d html). Dagordningen fastställs och mötesdeltagarna presenterar sig själva. 1

2 Fisket sedan vårmötet Kristian Nilsson berättar om yrkesfisket (yf): normalt med sjötunga i norra Öresund och att det relativt nya fisket efter havskräfta tyder på att dessa ökar. Ovanligt mycket torsk i Öresund i sommar mellan Landskrona och Barsebäck, riktigt fin och stor (2or och 3or), sillen normalt. Ålfisket har varit riktigt bra, kanske det bästa... Redskapen klarade stormen relativt bra, annars helt optimalt väder under hela hösten. Ett på det stora hela positiv situation. Sture Eriksson berättar om ett bra torskfiske för sportfiskarna (sf), en förbättring då torsken väger kg. Bra vitlingfiske, har även börjat fånga kolja. Överlag ett förbättrat Sundsfiske. Men fisket vid Viken är som Döda havet, beror troligen på sälar i Gråläge berättar husbehovsfiskarna (hf). Rolf Andersson berättar om Nyhamnsfisket utifrån hf horisont: har varit ovanligt bra, torskar mellan 2 och 3 kg. Lars Mohlin från länsstyrelsen (Lst) berättar om mycket sej i Sundet. Bra med sjötunga utanför Höganäs (säger hf Jan Upners). Mycket krabba vid Mölle. Hf önskar sig dispens för att fiska denna. Ändrade regleringar kring maskstorlek på garn slår hårt mot äldre hf, som inte har råd med nya. Man borde få fiska ut de gamla garnen. Hf vill alltså ha en successiv istället för en genast gällande avreglering av det gamla regelverket. Johan Wagnström (Lst) berättar om att det finns ett intresse från danskt fiske att få etablera ett fiske med selektiva kräfttrålar i de fredade områdena i södra Kattegatt. Det finns farhågor för att dessa tar ut svängarna och skadar redskap innanför trålgränsen om så kommer att ske. Det dröjer sannolikt innan beslut fattas i frågan. Längs hela sydkusten finns mkt torsk men alla är magra och kring minimimåttet (5or). Varför vet man inte. En anledning kan vara att skarpsillen ligger högre upp i Östersjön och torsken är i södra änden. Hela Östersjöfisket ser mörkt ut. Kristian N berättar att detta problem inte finns i Öresund. Beståndsgränsen går kring Ystad. Torsken i Barents Hav är exceptionellt stark och norrmännen dumpar dessa på vår marknad. Detta håller nere torskpriserna nere på botten. Anders Karlsson (sf) undrar över marknadsstrukturen är det även svårt att få in lokalfiskad torsk av hög kvalitet på marknaden? Johan W säger 2

3 att det stämmer om vi pratar om kvantiteter. Men om fiskaren själv fick sälja sin fisk på närmarknaden skulle det kunna gå. Anders K efterlyser lokala marknader. Anna Särnblad (SEA- U marint kunskapscentrum, Malmö) berättar om projekt i Malmö där man försöker få in lokalfångad fisk på lokala marknader, inspirerat av community suported fisheries, d v s att prenumerera på lokalfångad fisk. Men regelverket uppmuntrar inte detta. Kristian N hänger på, man borde försöka uppmuntra via miljö- och kvalitetsargument. Detta kan vara vägen framåt för det småskaliga yrkesfisket. Men de lokala uppköparna hämtar inte vid kusten längre, de danska uppköparna fungerar bättre. Men här finns en konflikt mellan mängd och kvalitet. Ingen vågar lämna bort sin bästa fisk till små uppköpare, eftersom de större uppköparna då inte vill ta emot resten. Kristian N berättar om att rödlistning skrämmer bort konsumenterna från ålen, men att det faktiskt finns en kvot för ål och att konsumenterna borde göras medvetna om detta. N A Jansson (hf) vill ha hamnförsäljning för husbehovsfiskarna. Han undrar om yrkesfiskarna får sälja över kaj? Ja, mindre parti, max 30 kg, men man måste naturligtvis skriva en avräkningsnota (Kristian N). I allmänhetens medvetande finns det associationer till svartförsäljning här, men så behöver det alltså inte vara. (Jämför projekt Hemmahamn i Simrishamn i regi av Sydkustens Fiskeområde: / sekreterarens anmärkning.) Förlängningen till den 30 september för husbehovsfiske av öring Rolf A undrar varför husbehovsfiskets förlängning 14 dagar syd om Kullen till Falsterbo i september i utbyte mot vinterstopp t o m april inte blev av. Frågan riktas till Lst och jordbruksverket (JV). Här hänvisar hf till att det fanns mycket öring i december då hf inte får fiska medan sf får. Man menar att överenskommelsen alltså har svikits. Johan W säger att Lst är maktlös, det är HaV som gör förordningarna. Lst har föreslagit till HaV att man ska få husbehovsfiska till 30/9. Efter 15/9 råder nätförbud i fredningsområdena. Men Johan W har pratat med HaV och de är inte omöjliga, men det är svårt att flytta tillbaka ett steg. Men finns det bra öringbestånd så skulle reglerna eventuellt kunna ändras och anpassas till lokala förutsättningar. Lst vill synkronisera fredningsområdenas tider norr och syd om Kullen. 3

4 Men var ska den geografiska gränsen dras? Sture E (sf) säger att det finns en vits med att ha samma fredningsområde/tider på väst- och ostkusten. Johan W lovar att redovisa vad som händer i ärendet till nästkommande möte. Om vinterfisket i småhamnarna för att skapa levande kust och skärgård Rolf Andersson (hf) berättar att mellan Kullen och Viken finns sex hamnar. I tre av dessa hamnar finns det yrkesfiskare, i de resterande tre saknas dessa. Här är fullt av liv under sommaren med seglare och husbehovsfiskare men resten av året är dessa hamnar heldöda och samhällena halvdöda. Hur får man då igång dessa hamnar? Turistfisket hänger på detta. En åtgärd vore dubbel garnlängd (fyra länkar ist f två) utanför sex meters djup under vinterhalvåret. Lagen borde tillåta ökning vid gott fiske, inte bara minskning vid dåligt. Daniel Melin (JV) undrar om det bara handlar om en redskapsfråga, eller om det gäller avsaluförbudet också? Rolf svarar att ytterligare en punkt är försäljningsfrågan i hamnarna och att det då handlar om små kvantiteter, inte svartförsäljning. Yrkesfiskarna kan kontrollera att det sköts OK. Johan W tror inte på att ändra fiskeriförordningen eftersom detta kräver regeringsbeslut. JV kommer att få uppdraget att skapa en strategi för att maximera värdet på den svenska fiskeresursen. Här är kustfiskarna viktiga. Valet är att slopa kustfisket eller gynna det. Om det senare, så blir frågan aktuell. Men hur ska denna småskalighet struktureras? Avsaluförbudet har sin grund i att EU inte kan beräkna fiskebestånden korrekt då denna försäljning inte bokförs. Ju fler tomma hamnar, desto tommare blir denna logik. Men det måste organiseras! Carl- Herman Petersson (SKIFO) tycker att man borde få fiska som förr i de små hamnarna. Sture E menar att det inte kan bli tillåtet med en oreglerad försäljning. Han menar att hf måste licensiera sig och gå in i kvotsystemet. Daniel M (JV) talar om att på JV delar man upp fisket i yrkesfiske och fritidsfiske. JV driver frågan om avsaluförbud även i de fem stora sjöarna. Fritidsfisket ska inte ske för någon vinning, enbart för egen konsumtion. Men JV förstår att detta påverkar hamnarna. Men vilka vägar ska man gå? 4

5 Anders K säger att sportfiskarna är missnöjda med att det sf kallar mängdfångande redskap ingår i fritidsfisket. Detta är i otakt med resten av Europa. S k mängdfångande redskap är kommersiella redskap, menar Anders K. I resten av Europa handlar fritidsfiske om handredskap. Man måste därför istället se över indelningar och förordningar och föra över hf i det kommersiella fisket och ge det utrymme där. Anders K talar vidare om att fisken måste ges mervärde bara fiskens eget värde räcker inte. Vi har en jättemarknad i Öresund, varför inte kan inte Lst och JV tänka nytt så man kan ge utrymme för båda genom att skilja sport- och husbehovsfisket. Rolf A säger att fisket är beroende av väder och vind, detta ger i sig en oflexibel situation. Vi kan inte bara låta hamnarna dö. Kristian N menar att yrkesfisket inte har något emot småskalig försäljning, men vill inte ha det som det var innan licenssystemet. Då ville fritidsfiskarna ha pengarna rakt ner i fickan och yf blev utkonkurrerade av de som passade på att fiska under perioder av gott fiske. Men regleringarna kan bli mer flexibla. Anders K menar att dagens system inte tillåter det halvskumma, men att man borde hitta utrymme för t ex upplevelsefiske och restaurangleverans. Fiskens värde måste förädlas och här ska hf ges utrymme. Det lokalt fångade och förädlade måste gynnas, och Öresund har de bästa förutsättningar. Går det inte här går det inte någonstans. Men det är yf som ska vara råvaruleverantör. Fiskevårdsarbete 2013 Sture Eriksson berättar om fiskevårdsarbetet 2013, ett arbete som gett fina resultat i många småbäckar: i Bäljane å har man uppnått biotopförbättringar, likaså i Örjabäcken och i Rönne å finns många laxyngel. Med bidrag från Lst har man genomfört utrivning av Rössjöholmsån. Vegeås omlöp har finansierats av Findus. I Råån är det primärt ideella insatser från sf som har lett fram till mer gynnsamma förhållanden för havsöring och lax. På sydkusten, bl a i Nybrosystemet, har markanvändningen och intensifiering gett grundläggande förändringar i vattendragen. Fiskevården arbetar mot detta, bl a genom att rensa, plantera för skugga och skapa buffertzoner mot odlingsmarken. Här produceras stora värden i form av natursmolt och ekosystemtjänster som inte räknas in någonstans. Mycket av arbetet sker ideellt av sportfiskare, men det saknas medel för att göra vad som krävs. Alldeles för mycket av fiskevårdsmedel går till 5

6 byråkrati och administration, en skrämmande obalans. På så sätt blir det operativa arbetet enormt lidande jämfört med t ex Danmark. Detta trots kritik från EU om att Sverige måste öka takten i åtgärdsarbetet. Hanteringen av gamla kraftverk börjar ge resultat då alla måste begära tillstånd för att fortsätta och dessutom åtgärda fiskepassager själva. Johan W fortsätter och tala om att fiskräkningen i Nybroån ger intressant information om havsöring och påverkan. Anders K menar att enkelt fiskevårdsarbete ofta ger snabba och effektiva resultat. Har man väl fått igång fungerande ekosystem blir det en positivt självförstärkande situation. Hur samordnar vi strategiskrivningen för Öresunds fiskeområde (FOG) med berörda Leaderområdens skrivningar? Johan W inleder med att tala om att ett fiskeområde Öresund bör komma igång men att det inte är någon större brådska. Verksamhetsrepresentanterna för olika Leaderområden håller inte med. De menar att det är stressigt eftersom strategier ska vara skrivna före sommaren. Johan W menar att ett dilemma är att Leaderområden bygger på tidigare arbete medan Fiskeområdet startar från noll. Yvette Bårring (Leader Skåne NV södra) säger att man talar om att gå från 64 LAG +14 FOG till skapandet av totalt 30 utvecklingsområden i Sverige. Hon lägger till att detta är den svenska tolkningen av EU. Det rör sig alltså om en kraftig begränsning. Johan W menar att det är hela havet stormar och att man måste sitta på en bra stol när direktiven väl blir klara. Man måste ha ett attraktivt förslag, med tydlig och välmotiverad geografisk avgränsning. Öresund är ett sådant område. Biologiskt, juridiskt, etc är Öresund ett modellområde för fiskefrågor och utvecklingspotential. Men kustkommunernas intresse är viktigt. Nu handlar det om att sälja in ett attraktivt koncept till JV. Lst tror inte på att göra ett internationellt fiskeområde med Danmark. Det är bättre att börja med ett svenskt FOG. Johan W fortsätter med att ge förslag på vilka som ska medverka i skapandet av det tänkta fiskeområdet: Öresundsfiskarna, kommunerna och eventuellt angränsande havsområden, åtminstone i dialog. Angränsande Leaderområdena men även Sydkustens/Hallands fiskeområde är viktiga parter i arbetet. Fördelen med att skapa ett FOG är att man blir en aktör i EU- kontexten med institutionellt godkännande. 6

7 Johan W fortsätter att tala om vikten av ett underifrånperspektiv. Här handlar det om ett slags lyhördhet för vad EU/staten värderar som viktigt. Samordning med Leader med gemensam administration kommer att bli viktigt. Frågan ställs till Leaderrepresentanterna i mötesrummet: Kan vi samordna? Annika Jönsson (Leader Skåne NV norra) svarar att förutsättningarna för Leader kommer att förändras. Det kommer att handla om exakta geografiska gränser. Minskning till 30 områden ger skarp konkurrens och hon framför samtidigt att på den nationella nivån ger man inte gärna pengar till Skåne. Dessutom är de stora städerna i denna del av landet en nackdel. Ett skånskt område kan vara det bästa man kan hoppas på Här framför Johan W att Öresunds styrka är de skarpa geografiska gränserna från Kullen till Falsterbo. Annika J menar att Leader NV norra och södra samarbetar bra. Johan W anser att 30 områden kan vara bra. Nu måste Leader skärpa sina argument. Det behövs tillsättas en preliminär fiskegrupp som stämmer av med Leaderrepresentanter och fiskegruppens uppgift blir att lyfta fram Öresunds styrka. Ulf Molin (ordförande för Leader Skåne NV södra och vice ordförande i kommunstyrelsen, Höganäs kommun) undrar om fiskegruppen ska börja samarbete med både Leader NV norra och södra? Johan W svarar att fiskegruppen måste vara förankrad i hela Öresund, med alla berörda aktörer. Anders K menar att turbåtsfisket måste med, de fiskar lika mycket som yrkesfisket. Öresund har ovanligt bra förutsättningar för att vara ett fiskeområde. Randområden kan plockas in som stärker konceptet. Lene Hansson (Leader Skåne NV norra) undrar över vilka berörda kommuner som ska samordnas? Befolkningsmängd sätter nämligen gränser för hur fiskeområdet ska avgränsas. Rolf A styrker Johan W:s idéer om avgränsning. Johan W menar att ett Fiskeområde inte hotar någonting befintligt utan ger bara nya möjligheter. Han fortsätter och anför att den preliminära fiskegruppen bör skapas idag och att universitetet kan adjungeras i denna grupp. Kommunerna måste med från början Malmö och Höganäs? Här behövs en fysisk mötesplats som ges av kommunerna. Kan Höganäs vara värd? Filippa Säwe (forskare och ordförande för 7

8 Öresundsfiskargruppen) föreslås vara sammankallande. Gruppen ska vara fri att kalla in de som behövs. Lst kan inte vara med i själva fiskeområdet men kan bidra med kunskap. Frågan ställs om Leaderområdena kan bidra med lite mötesmedel? Men fiskegruppen får inte kvävas av Leadergrupperna, den måste sätta sin egen agenda utifrån sitt fiskeperspektiv. Därefter ska samarbetet med Leader sätta igång på allvar. Ulf M menar att Höganäs kan vara sammanhållande i ett inledande strategiskt arbete. Annika Jönsson återkommer till att strategiskrivningarna måste vara färdiga före sommaren och att man måste börja genast, och man vill gärna ha med fisket. Fiskets koncept måste vara färdigt i början av februari då Leader ska ha en landsbygdssamling för hela Skåne. Mötet är enigt om att skapa en fiskegrupp: Ulf M är värd, Filippa S sammankallande, Johan H sekreterare (och forskare), själva kärngruppen består av Kristian N, Sture E och Roland S och en turbåtsfiskare. Svenska politiker vill göra Öresund till marin nationalpark Jens- Peder Jeppesen, ansvarig för från Öresundsakvariet i Helsingör och marinbiolog, berättar om sitt arbete med att skydda den unika marina miljön i Öresund. Han har visat detta för danska ministrar och miljöorganisationer. Det finns också ett svenskt initiativ att göra Öresund till ett marint reservat, något Jens- Peder tycker är positivt. Han berättar om sandsugning på den danska sidan, som ökat i omfattning. Kristian N undrar om man undersökt konsekvenserna av detta? Jens- Peder berättar att det ödelägger mycket fina biotoper för bl. a musslor och plattfisk. Forskningsprojekt kring fritidsfiske av torsk i sundet Anders Persson (biolog från Lunds universitet) berättar om sin forskning kring fritidsfiske av torsk i Öresund. Han återkopplar till ovanstående punkt att sandsugning inte är bra för turbåtfisket. Med fritidsfisket menar Anders främst sportfiske och turbåtsfiske. ICES har börjat intressera sig för fritidsfisket, vars beståndsskattning tidigare inte räknats med. Anders redogör för en tysk och en dansk studie av hur mycket torsk fritidsfisket fångar. Enligt den danska studien kan detta uppgå till ca 30% av de totala landningarna av torsk i Öresund. Anders egna studier visar att svenskt turbåtsfiske fångar drygt en femtedel så mycket torsk i Öresund som yrkesfisket gör. En turbåtsfångad torsk är värd ca 70 kr/kg. Anders K berättar att sportfiskarna arbetar på metoder för rapportering av sportfiskets fångster. 8

9 Redogörelse för rapporten Ett sätt att vara Skånska husbehovs- och sportfiskare om fisketurism och kustens framtid. Filippa Säwe och Johan Hultman presenterar rapporten Det är ett sätt att vara om sport- och husbehovsfiskarnas inställning till fisketurism. Rapporten delas ut till samtliga mötesdeltagare och finns tillgänglig på Mötet avslutas Filippa S tackar Höganäs för gästfriheten. Hon berättar att Jens- Peder Jeppesen välkomnar oss för vårmötet, och avslutar mötet. Vid tangenterna, Johan Hultman 9