Öresundsfiskarnas möte i Helsingör

Transkript

1 Öresundsfiskarnas möte i Helsingör Närvarande Olof Andersson, husbehovsfiskare SKIFO, olof4@spray.se Rolf Andersson (RA), husbehovsfiskare SKIFO, rolf.andersson@lm.lrf.se Kim Berndt, Lunds universitet, kim.berndt@biol.lu.se Sture Eriksson (SE), sportfiskare, sture.e@telia.com Peter Göransson (PG), Helsingborgs stad, peter.goransson@helsingborg.se Jan Hjelmstedt, husbehovsfiskare SKIFO Linda Hallberg (LH), Leader Skåne nordväst, linda.hallberg@leaderskanens.se Johan Hultman, Lunds universitet, johan.hultman@ism.lu.se (sekreterare) Jens Peder Jeppesen (JPJ), Øresundsakvariet, jpjeppesen@bio.ku.dk Annika Jönsson (AJ), Leader Skåne, annika.jonsson@leaderskanens.se Johan Jönsson (JJ), yrkesfiskare, fiskarejohan@live.se Anders Karlsson (AK), sportfiskare, anders.karlsson@sportfiskarna.se Sören Nordshöj (SN), binäringsfiskare, nordshoej@mail.dk Kenneth Olsson (KO), turbåtsskeppare, kenneth@skonaren- nina.se Carl- Herman Petersson (C- HP), husbehovsfiskare SKIFO Roland Spegel (RS), husbehovsfiskare SKIFO, roland.spegel@telia.com Filippa Säwe (FS), Lunds universitet, filippa.sawe@ism.lu.se (ordförande) Johan Wagnström (JW), Länsstyrelsen, johan.wagnstrom@lansstyrelsen.se Jens Peder hälsar alla välkomna till Öresundsakvariet. 1. Ordförande Säwe öppnar mötet och hälsar alla välkomna å Öresundsfiskarnas vägnar. Frågar om sittande ordförande kan sitta och om dagordningen kan godkännas. Mötet svarar ja. Alla deltagare presenterar sig. 2. Hur har fisket varit sedan höstmötet? JJ för det svenska yrkesfisket: Ålfisket har varit bra under hösten, väldigt mycket torsk under vintern men dåligt pris, ca 10 DKR/kg. Stenbitsfisket fick vänta, men det kom extremt mycket stenbit samtidigt som rommen rödlistades. Priset störtdök. Inget fiske har blivit sämre under året. Sillpriset har också dykt, men kustkvoten på sill är långt ifrån utnyttjad. Torsken i Öresund lockar fiskare utifrån, men det brukar gå dåligt eftersom strömmarna är så knepiga. Detta håller fiskare borta, något som säkert bidragit till det väldigt bra torskfisket. Makrillfisket är på väg tillbaka. Glasålen runt Ringhals har varit riklig, och massor med glasål på västkusten. SN för det danska sundsfisket: Det är bara två yrkesfiskare som fiskar kontinuerligt p g a det krävs en sådan speciell kunskap för att fiska i Öresund. Gott om ål av god storlek de senaste åren. Danmark har ett välutvecklat system för dokumentation av fångster under de senaste 20 åren, men de bra fiskeplatserna hittas allt längre bort. YF i Danmark vill skapa en egen förening i Öresund skild från Danmarks Fiskeriförening som inte gör någon nytta för garnfiskarna. I denna förening vill man ha med de svenska garnfiskarna i 1

2 Öresund. Kustfiskeförordningen har varit gynnsam för de småskaliga garnfiskarna. Medan 75% av fiskarna i Danmark är garnfiskare, hamnar de stora pengarna hos de stora trålarna. Sören berättar om hur han säljer direkt till kund som beställs med enkla SMS, fungerar mycket bra. RS för husbehovsfiskarna: Bra vårfiske i norra Öresund, torsken börjar sakta men säkert få bra storlek igen. Men det är märkligt att den goda tillgången på torsk är så geografiskt avgränsad! På ställen där man för bara några år sedan fick kg torsk finns idag ingenting. Stenbit/Kvabbfisket har varit mycket bra. SN: Torsken kring Helsingör har försvunnit. De stora kryssningsfartygen tömmer sina tankar utanför Gilleleje, vilket blir riktigt illa när vinden ligger på. Även fritidsbåtarna bidrar märkbart. Detta miljöproblem borde lyftas. PG: Helsingborg har inte märkt av någon större försämring av vattenkvaliteten, men mätningarna är få. Övergödningssituationen i Öresund har förbättrats, liksom miljögifterna. De djupa bottnarna i norra Öresund har försämrats. Den amerikanska kammaneten är ett bekymmer. Även klimatförändringarna kommer att förändra faunan. KO för turbåtsfisket: Bra sillfiske i höstas, drog mycket fiskare. Torskfisket efter jul blev mer traditionellt, d v s runt Ven snarare än på de grunda bottnarna söder om Barsebäck. Fortfarande bra torskfiske, men storlekarna går ner. Målarna, torskar på 10 kg, är i stort sett borta. Runt Kullen kan man även stöta på makrillstim, men detta är slumpmässigt och inget man siktar på inom turbåtsfisket. SE och AK för sportfisket: Bra torskfiske med storlekar runt tre kilo. Mycket smått, 50 cm, i öringfisket. JJ: kvoterna för makrill är ett problem, när makrillen kan fångas kan kvoten vara slut så den måste slängas tillbaka. Makrillen överlever inte. Här blir därför ett utkastförbud problematiskt i relation till tider och kvoter. Överlag: De svenska fiskarna upplever ett bra fiske, medan de danska inte håller med. Sandsugningen är en orsak till detta (se punkt 4). 3. Om SKIFOS:s årsmöte. RS: Den kommande fiskelagen diskuterades, där husbehovsfiskarnas synpunkter inte kommer fram. HF trängs undan och dör ut allt eftersom. Nu görs en skrivelse till landsbygdsdepartementet där den kritiska situationen tydliggörs. Det blir svårt att skapa ett engagemang eftersom HF inte får höras. De gotländska HF har bildat en förening som ska gå med i SKIFO. JW: Licensbegreppet kommer att förändras, men det kommer inte att öka utrymmet för HF. YF ska ha F- skattesedel, vilket öppnar för binäringsfiske. 2

3 SF är bekymrade över sandsugningen på Disken. Detta stärker tanken om samförvaltning av fisket i Öresund. Kan Öresund ges utökat skydd? 4. Om sandsugning i Öresund (se bifogad information från Johan Wagnström) JW: Länsstyrelsen har skrivit till danska naturstyrelsen, men det finns f n inget tillstånd för ytterligare sandsugning. Men nya ansökningar är på gång. Danskarna berättar om att det finns en ansökan om att ta ut 5 miljoner m3 utanför Vedbaeck och detta är MYCKET. Sandsugning bedöms normalt inte som en betydande miljöpåverkan i de danska bedömningarna. Lst och Naturvårdsverket driver att detta måste remitteras till Sverige eftersom det är en internationell fråga (enligt Esbokonventionen, d v s en verksamhet som får konsekvenser för andra länder), och har begärt en kraftigt kompletterad ansökan. Det saknas helt en helhetsbild av konsekvenserna av sandsugningen. Men protestaktionerna mot sandsugningen har gett en synlighet åt problemet. Kanske kan det starta en diskussion om alternativa fyllgruskällor för danska byggprojekt. Sammanfattningsvis: Disken är stängd, och nya ansökningar ska svenska Lst få yttra sig över. JJ: Det är så extremt mycket pengar inblandade, så det kan bli omöjligt att stoppa sandsugningen eftersom det är en gratis råvara för Danmark. JW: Men vad händer när stränderna eroderas? PG: SGU via HaV pekar ut Disken som framtida sandtäkt. Disken är uppväxtområde för flatfiskar. SN: Disken ser ut som en schweizerost. PG: deltog i protesterna eftersom Öresund är unikt p g a trålförbudet. Men det större problemet är att man i Köpenhamn använder sanden för att fylla ut och förstör mycket fina reproduktionsområden för fisk. Det måste till en svensk- dansk överenskommelse om Öresunds framtid. SN: Ett konsortium behöver fyllnadsmaterial för att exploatera Köpenhamn och det är så stora ekonomiska intressen att det är lönlöst att protestera. För varje sandsugning tar det flera dagar innan det går att fiska igen, fisken får sand i gälarna och flyr. JPJ: Inte bara garnfiskarna utan även fritidsfiskarna har protesterat och en stor Facebook- grupp har bildats. Tumlarbeståndet påverkas. SN: Obegripligt att miljöministeriet ger tillstånd för sandsugning. KO: Även turbåtarna upplever sandsugningen som en katastrof. JPJ: Miljökonsekvensrapporter görs av ingenjörer som inte säger något vettigt om biologiska effekter, och rapporterna används av NCC för att legitimera sandsugningen. JW: Rapporterna är undermåliga, värdelöst som beslutsunderlag. JJ: Det blir hålor när man sandsuger som det faller ner tång i. Det ligger och surnar, surhålor, och det blir totalt döda bottnar. JW: Sätter ihop information och skickar ut. SN: Poängterar att inget liv finns i surhålorna. PG: Det tar enormt lång tid att återställa syrefria bottnar. Konsultbyråerna som gör konsekvensrapporterna är beroende av företagen som beställer, och de behöver inte ens bli tillsagda att komma fram till resultat som är i företagens intressen. Det måste till oberoende utredare för att komma ifrån detta systemfel. LH: Vem bestämmer vem som får göra konsekvensbeskrivningarna? PG: Exploateringsföretagen bestämmer. JW: Exploatörerna borde betala myndigheternas konsekvensbeskrivningar istället. KO: Har de betydelsefulla protestaktörerna t ex Greenpeace uthållighet nog att bevaka sandsugningsfrågan? JPJ: Antagligen, de är inte rädda för att bli 3

4 obekväma. SN: En dansk fiskare har bra samarbete med Greenpeace men detta har gjort honom isolerad. JJ: Det hade behövts ett närmare samarbete mellan YF, Greenpeace och forskare eftersom man vill samma sak. Men idag funkar inte detta, man har hamnat på kollisionskurs. JPJ: Samarbetet mellan YF, fritidsfiskare och Greenpeace är unikt, men det har gjort JPJ svartlistad av Danmarks fiskeriförening. SN: Samma sak med den danske fiskaren. Danmarks fiskeriförening är ointresserade av kustnära fiske, och det är livsfarligt att bli förknippad med Greenpeace när man representerar trålarnas intressen. JJ: I Sverige behövs en vattendom för minsta lilla, finns inget sådant i Danmark. JW: Politiker i Sverige kan inte bestämma själva, bl a Miljödomstolen är oberoende. Konsekvensbeskrivningar görs alltså av oberoende myndigheter. I Danmark är systemet annorlunda, lättare för exploatörerna. I Sverige blir det för dyrt och osäkert att ens prova att ansöka om att få sandsuga, samtidigt som det finns alternativa fyllnadsmaterial. 5. Skapandet av ett naturreservat i Lundåkrabukten och vad händer i Skälderviken? JW: Lundåkrabukten och Skälderviken är Natura områden, d v s värdena ska skyddas mot exploatering med nationell lagstiftning enligt EU:s politiska mål. Detta är motivet bakom förslaget till att skapa naturreservat. Hur påverkar detta fisket? Garnfisket är ett hot mot fågellivet på dessa grunda vatten, så det är bara handredskapsfiske som är tillåtet. Men det finns också beträdnadsförbud under vissa tider. Det är YF och HF som drabbas hårdare än SF. RA: var är de två extra veckorna i september som vi blivit lovade? JW: Det borde kunna fungera i Öresund, men HaV beslutar. C- HP: Det är trålarna som är problemet, det är de som fiskar upp fisken. Varför gå på det småskaliga? JW: Det är nätfisket som stör fågelintressena, inte trålarna. Men de stora och allvarliga fiskeriproblemen har med utsjöfisket att göra, det stämmer. Överenskommelsen om fredning av torsk i Kattegatt mellan Sverige och Danmark är unik, men den respekteras inte av Tyskland. Och fredningsområdet för torsk i Östersjön ligger på fel plats eftersom Danmark inte vill ta något fredningsansvar. Och fredningen av lekplatser för torsk i t ex Skälderviken kom alldeles för sent. Kattegattorsken är kanske på väg mot samma öde. 6. Ett eventuellt skapande av Leader Öresund Danmark har under den senaste programperioden haft 16 fiskeområden (FOG). Dessa är en del av EU:s stödsystem. Inför perioden kommer före detta FOG bli en del av s k leaderområden med LAG (lokala aktionsgrupper). RS: SKIFO diskuterade en del negativa erfarenheter av fiskeområden, så HF behöver fundera över vad det kan ge framöver. JW och AJ förklarar grunderna i lokalt ledd utveckling (LLU) genom leader- metoden. Ca två miljarder ska fördelas mellan Sveriges kommande leaderområden. Detta ger möjligheter att göra verklighet av tankar kring hamnutveckling, förvaltning, etc. Det kan vara det som behövs för att ta steget från prat till handling. 4

5 Öresund är det perfekta området att göra fiskeområde av. Men för fiskets del krävs det ett samarbete med planerade leaderområden. Dessa har redan en upparbetad organisation och administration och kan fungera som ett lokomotiv för fisket. Men hur ska Öresund koppla upp sig mot leader? Leader Skåne nordväst har visat ett historiskt intresse för fisket. Här finns möjligheter för en gemensam administration, men det krävs en strategi för fisket som samlar hela Öresund. LH: Det handlar om att ta fram en strategi där det unika förs fram, och där samverkan mellan stad och landsbygd poängteras. AJ: Leaderområdet Skåne NV vill ha med alla kategorier av fiskare i arbetet. Det finns egentligen inga hinder för att inkludera hela Öresund även om leaderområdet är geografiskt annorlunda definierat. Det kustnära fisket och landsbygden brottas med samma problematik. JJ: Hur ska vattnet avgränsas? Vi borde få med hela Öresund. JW: Det finns stora vinster med samordning mellan fiske och landsbygd, och hela Öresund måste med. Egentligen skulle även danskarna med, men ett fiskeområde kan åtminstone bli en samlad partner för att diskutera med Danmark. Intresseanmälan till JV bör ange att hela Öresund ska med. Dock måste Malmö räknas bort i själva området även om detta inte alls hindrar samarbetet mellan området och t ex SEA- U. SN: Finns det kontakter med danska kommuner? Det finns ju ett historiskt gott samarbete mellan Helsingör och Helsingborg, och här finns möjligheter att få ytterligare fart i det svensk- danska samarbetet. Detta kan sätta press på regeringarna och tvinga dem att lyssna på kustfisket. JW: Det blir dock för komplext att skapa ett område tillsammans med Danmark i detta skede. LH: Det behövs ett aktivt arbete från fiskets sida, för den existerande leaderorganisationen har inte denna kompetens. PG: Öresunds unika värde t ex trålförbudet, den goda miljön och den friska fisken måste tydliggöras. Här finns möjlighet att skapa ett mycket bra koncept. RA: Om det vore omöjligt att få med hela Öresund redan från början är det ändå viktigt att komma igång nu. JW: Hur väl ett område lyckas beror på vem det är som blir engagerad. Lst kommer att ha en friare roll framöver, och kommunerna måste uttala sitt stöd. AJ: Leader Skåne nordväst vill i sin intresseanmälan säga att Öresundsfiskarna är med oss, och sedan att någon fiskare är med och skriver strategin som ska lämnas in KO: Blir inte hela Öresund otympligt. Det samarbete som finns är bra t o m Landskrona, men inte så mycket längre söderut. JW: Intresseansökan kan skickas in snabbt, men det är i strategiskrivandet som Öresunds unika värden får arbetas fram och detta kan ske i samarbete med Leader. [Diskussion följer om fisket ska skicka in en separat intresseanmälan eller om leaders anmälan räcker. JW anser att JV måste få veta att det är hela Öresund som gäller.] FS: Det behövs en riktig fiskare som hjälper till att skriva strategin. AJ: Vi måste bygga på underifrånperspektivet och ni (fiskarna) måste berätta om behov, problem, utvecklingsmöjligheter, etc. 7. Ingår i Utgår. 9. Övriga frågor 5

6 SN föreslår att låta en journalist skriva en artikel om mötet för att visa att det pågår ett arbete för Öresundsfisket. 10. Mötet avslutas Mötet väljer om sittande ordförande för det kommande året. Rolf riktar å Öresundsfiskarnas vägnar ett tack till ordföranden för ett mycket bra jobb under det gånga året. Rolf tackar även Jens Peder för värdskapet. Helsingborg Vid tangenterna, Johan Hultman 6