FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRBUNDSRÅDET VÅREN 2016"

Transkript

1 Motion 4. Rehabilitering med kvalitet ANN-LOUISE DUNKLINT, ECOONLINE AB KENNETH STRASCHKO, SIGMA TECHNOLOGY INFORMATION AB REGIONSTYRELSEN SYDVÄST ALEXANDRA HØGSTED, SWEP INTERNATIONAL AB MARIA HANSSON, FOLKUNIVERSITETET JESSICA ANDERSSON, SYSTEMBOLAGET RALPH SILWERT, AGRI MARKETING AB Bakgrund Förut hade arbetsgivaren skyldighet att göra rehabiliteringsutredning när en anställd varit sjuk mer än 4 veckor i följd varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod själv begär det Denna skyldighet togs bort den 1 juli Bakgrunden till de ändrade reglerna var bland annat att arbetsgivaren i många fall inte hade tillgång till den medicinska information som o ast behövs för att kunna bedöma om och när det är lämpligt att vidta rehabiliteringsåtgärder. Det visade sig att de flesta rehabiliteringsutredningar som kom till Försäkringskassan hade lågt informationsvärde. Arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) är dock oförändrat. Nu ska arbetsgivaren i stället lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den anställdes behov av rehabilitering ska kunna klarläggas så snabbt som möjligt. Det kan till exempel handla om upplysningar som rör den anställdes arbetsuppgi er eller genom att arbetsgivaren medverkar till att undersöka möjligheterna till att bereda den anställde andra arbetsuppgi er. På Försäkringskassans lott faller att upprätta en plan för hur det ska gå till. Försäkringskassan kommer att kontakta arbetsgivaren för att på telefon få fram de uppgi er som behövs. Försäkringskassan kommer också liksom tidigare att vilja ha avstämningsmöten. De ärenden som bedöms kräva rehabiliteringsinsatser betraktas som aktiva ärenden. Avsikten är att insatser i de aktiva ärendena ska kunna inledas så snart som möjligt och de handläggs av en personlig handläggare, vilket är en ny yrkesroll hos Försäkringskassan sedan reglerna ändrades. Försäkringskassan administrerar stora delar av socialförsäkringen, däribland sjukförsäkringen, och beslutar om rätten till sjukpenning. Däremot ansvarar Försäkringskassan inte formellt för rehabilitering av sjukskrivna (det gör arbetsgivaren och i vissa fall Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården). Handläggare hos Försäkringskassan är inte heller sakkunniga inom rehabilitering på samma sätt som specialister inom vården. Motion 4 - Sid 1(6)

2 Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) hade konferens 2011 om Insatser mot långtidssjukskrivning, där man konstaterade att det förekommer felaktiga aktiva insatser som förlänger sjukfrånvaron, samt att handläggarna väljer ut fel personer till insatser för att de blandar ihop behov av rehabilitering med annat. Gräver vi djupare i saken finner vi att man under flera års tid känt till allvarliga brister, nedan följer ett urval utdrag ur rapporter. I rapport 2011:4 om Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen står det: Motiveringar av bedömningar och ställningstaganden är o a svåra att förstå. Det är till nackdel för den försäkrade och försvårar möjligheten att i e erhand granska kvaliteten i bedömningar och beslut. Handläggarna uppger att det är alltför många kvantitativa mål som styr verksamheten och att dessa inte på ett tillfredsställande sätt fångar kvalitetsdimensionerna i handläggningen. I rapport 2011:5 Bedömning av arbetsförmåga vid de fasta tidsgränserna kan man läsa: Någon form av plan för återgång i arbete finns dokumenterad i 77 procent av akterna. Innehållet i dessa planer är o a magert och huvudintrycket är att många planer tycks göras som en ren formsak och de är sällan formulerade på ett för den försäkrade motiverande sätt... Bara i ett enda fall av de 700 akterna framgår det att andra skäl än rent medicinska beaktats vid bedömningen av arbetsförmåga. Rapport 2011 Arbetslivsinriktad rehabilitering visar hur lätt det är för en ointresserad arbetsgivare att komman undan: Kapitlets huvudsakliga slutsats är att Försäkringskassan saknar medel för att uppnå sina mål med att få sjukskrivna tillbaka till arbete. Problemet är att Försäkringskassan endast har ett samordningsansvar för rehabilitering. Rehabiliteringsarbetet ska bedrivas av arbetsgivare och för arbetslösa som är sjukskrivna av Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har inget annat medel än samtal att tillgå mot arbetsgivare och arbetsförmedling om dessa aktörer inte tar sitt ansvar... Sammanfattningsvis konstateras att arbetsgivare i Sverige har ett litet ansvar för arbetstagarens återgång i arbete och jämförelsevis mycket låga kostnader för sjukfrånvaro och förtidspensioner... Många gånger kan orsaken till sjukfrånvaron vara konflikter med chefer och kollegor på arbetsplatsen. En långtidssjukskriven person är också o a ersatt av en vikare. Denna vikarie kanske fungerar bättre på arbetsplatsen än den person den ersatt. Det kan därför finnas få drivkra er från arbetsgivaren att rehabilitera den sjukskrivne. En studie visar att arbetsgivaren sällan lever upp till sitt lagstadgade rehabiliteringsansvar... Motion 4 - Sid 2(6)

3 Rapport 2014:13 Förnyad utredning av sjukersättning ger Försäkringskassan svidande kritik för hanteringen av riktigt långtidssjuka: ISF:s granskning visar att Försäkringskassan inte lever upp till de krav som kan ställas på förnyad utredning. Förarbetena framhåller att en förnyad utredning ska innehålla både en arbetsförmågebedömning och en bedömning av möjliga rehabiliteringsåtgärder. Den ska dessutom innehålla en kontakt med den försäkrade som även bör få reda på resultatet av utredningen Försäkringskassan baserar i hög grad den förnyade utredningen enbart på information från Försäkringskassans interna system. Det är ovanligt att kompletterande underlag begärs in, exempelvis medicinska underlag. Den vanligaste kontakten med de försäkrade sker via telefon eller brev. Personliga möten med de försäkrade är ovanliga. Det finns dessutom betydande skillnader mellan kontoren när det gäller om utredningen görs, om den försäkrade blir kontaktad, samt på vilket sätt kontakten sker. Rapport 2014:21 Leder utredning av sjukskrivna till ökad återgång i arbete? fastlägger det totala misslyckandet: Huvudresultatet i rapporten är att Försäkringskassans utredningar inte förkortar sjukskrivningarna och ökar återgången i arbete. Tvärtom minskar återgången i arbete e er ett genomfört avstämningsmöte En möjlig förklaring till de negativa effekterna av framför allt avstämningsmöte är att utredningarna inte klarlägger vilka som kan bli hjälpta av en e erföljande rehabiliteringsinsats Det är också angeläget att söka utveckla metoder för att identifiera vilka sjukskrivna som blir hjälpta av rehabiliteringsinsatser för att återgå i arbetslivet. Antalet långtidssjukskrivna Antalet långtidssjukskrivna blir också allt fler. Regeringen skärpte sjukreglerna i juli 2008 och många blev utförsäkrade. Men redan 2010 började antalet långtidssjukskrivna växa igen, och de som varit sjukskrivna mellan ett och två år var 10% fler i juni 2014 jämfört med precis innan regeringen skärpte reglerna (juni 2008). Något systemfel finns det. Ska vi vända den utvecklingen ska man säkerställa att man får rätten till rehabilitering och stöd och erbjudande att komma tillbaka till jobbet tidigare, säger omas Eneroth, vice ordförande i socialförsäkringsutskottet. Länsförsäkringars hälsobarometer I Länsförsäkringars hälsobarometer tror oroande många arbetsgivare att långtidssjukskrivningar och psykiska besvär kommer att öka. Enligt Leli Kjellin, välfärdsansvarig på Länsförsäkringar, ger det en anledning att se över hur rehabiliteringen av sjuka medarbetare fungerar och vad man kan göra för att korta ned sjukskrivningstiden och minska kostnaderna. Motion 4 - Sid 3(6)

4 Sen vet vi att kunskapen om hur man kan arbeta för att bryta trenden bara finns i en mindre andel av företagen. Tidigare undersökningar vi genomfört visar att bara en ärdedel av företagarna anser att de har tillräcklig kunskap för att möta den här problematiken, säger Leli Kjellin. Förtroendevaldas erfarenheter Som förtroendevalda har vi sett alltför många exempel på ovanstående problem. E ersom ohälsa är en sak som ska behandlas med sekretess är det få som känner till omfattningen. Kombinationen ointresserad chef tillsammans med okunnig och stressad handläggare från Försäkringskassan är inte bra. Handläggaren från försäkringskassan brukar för all del vara pådrivande och vilja driva igenom åtgärder, men har ingen som helst aning om vilka åtgärder som är verkningsfulla. Kanske låter vad som nyss nämnts som kritik mot Försäkringskassan, men så är egentligen inte fallet. Försäkringskassan har huvudsakligen utfört det uppdrag man blivit ålagda av våra politiker, och i de få fall man struntat i det har samtliga bedömare varit överens om att det ändå skulle vara verkningslöst (ta som exempel att göra förnyad bedömning av arbetsförmåga när man redan en gång för alla konstaterat att någon är för sjuk för att någonsin arbeta mer). Problemet är snarare en stor förvirring och dåligt samarbete mellan olika inblandade instanser. Vi ser fortfarande exempel på att chefer säger att de enklaste åtgärder för anpassning blir för dyra. Vi ser också exempel att medarbetare som mår riktigt dåligt blir nekade att gå till företagshälsovården (det måste nämligen godkännas av chefen), i de fall man vill dölja att ohälsan beror av hur man blivit behandlad och där chefen borde ha agerat annorlunda. Fler fall än man någonsin hör talas om som vanlig anställd e ersom det o a ligger i allas intresse att dölja. Men det finns hopp. I rehabiliteringssamtal har facklig representant (förtroendevald eller ombudsman) o a visat sig ha viljan, och vården eller företagshälsovården har i den mån de blivit inblandade ha kunskapen. Den kunskap som sakkunniga inom vården besitter behöver utnyttjas bättre. Det duger inte att chefen tillsammans med handläggare kommer överens om verkningslösa åtgärder, vare sig det är i välmening eller av ointresse. Vi har sett alltför många medarbetare förlora jobbet i onödan, där arbetsgivaren inte velat eller förstått att införa enkla åtgärder. Företagshälsovård är inte obligatoriskt. Låt det bli obligatoriskt att använda sig av vården eller företagshälsovården, därför att det visar sig gång på gång att hade man bara utnyttjat den kompetens de besitter inom rehabilitering så hade färre blivit av med sitt jobb. Nedan föreslår vi att arbetsgivare vid rehabilitering i större utsträckning måste använda sig av de som verkligen kan sin sak inom vården eller företagshälsovården. Förhoppningsvis inser arbetsgivarorganisationer vinsten med det hela, även om enskilda chefer eller företag vill slippa. Dock behöver rehabilitering definieras på ett Motion 4 - Sid 4(6)

5 bättre sätt än när arbetsgivaren hade skyldighet att göra rehabiliteringsutredning. Men det kan sakkunniga inom vården hjälpa till med. Förslag Att Unionen politiskt och via opinionsbildning verkar för en bättre rehabilitering Att Unionen via avtal med arbetsgivare kommer överens om en bättre rehabilitering Att Unionen via politisk påverkan och opinionsbildning verkar för att arbetsgivare vid rehabilitering är skyldiga att använda sig av sakkunniga inom vården eller företagshälsovården Att Unionen via avtal kommer överens med arbetsgivare att vid rehabilitering använda sig av sakkunniga inom vården eller företagshälsovården Förbundsstyrelsens yttrande Arbetsmiljölagen ställer krav på att arbetsgivaren ska bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (AML 3:2a). Arbetsmiljöverket har dessutom utfärdat föreskri er om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) som preciserar detta krav, samt att åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering ska påbörjas så snart som möjligt för de arbetstagare som har behov av det. Föreskri erna ställer vidare ett krav på arbetsgivaren att samarbeta med Försäkringskassan och andra myndigheter vid arbetsanpassning och rehabilitering, och att arbetet ska bedrivas i samarbete med arbetstagaren och dennes representanter i arbetsmiljöfrågor (arbetsmiljöombuden). Ytterligare skyldigheter för arbetsgivaren att vidta åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering finns i socialförsäkringsbalken 30 kap. 6. Försäkringskassan, som upprättar rehabiliteringsplanerna, har dock ingen egen möjlighet att tillse att arbetsgivaren faktiskt följer föreskri erna och arbetsmiljölagen, utan detta ansvar ligger hos Arbetsmiljöverket som kan meddela förbud och förelägganden. I regeringens arbetsmiljöstrategi för , där Unionen deltagit i samtalen med regeringen genom TCO, ges Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan utökade uppdrag, där Försäkringskassan tydligare ska kommunicera med Arbetsmiljöverket de gånger som arbetsgivaren inte fullgör sitt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsuppdrag. Arbetsmiljöverket ges också i uppdrag att analysera tillsynsresultaten när det gäller arbetsgivarens arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete. I de fall arbetsgivaren brister i detta kan arbetsmiljöombuden med stöd av arbetsmiljölagen begära åtgärder av arbetsgivaren, och om arbetsmiljöombudet inte bedömer att arbetsgivaren fullgör sitt ansvar i enlighet med AFS 1994:1 kan arbetsmiljöombudet också göra en framställan hos Arbetsmiljöverket. För att arbetsgivaren ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar krävs i princip alltid att arbetsplatsen har tillgång till relevant företagshälsovård. Arbetsgivaren ska svara för att Motion 4 - Sid 5(6)

6 den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå, och i arbetsmiljölagen ställs också kravet att företagshälsovården ska ha expertkunskap i rehabilitering. Endast mycket stora arbetsgivare kan sägas själva ha den kompetens som krävs för att kunna få kallas företagshälsovård inom organisationen, men även för dessa stora arbetsplatser kan det ibland vara relevant att ha avtal med en utomstående aktör för att säkra oberoendet. I Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform ställer förbundet krav på att avtal och lag används för att stärka företagshälsovårdens oberoende, samt göra företagshälsovård med hög kvalitet obligatorisk; där alla anställda ska ha tillgång till företagshälsovårdstjänster och alla verksamheter omfattas av en för verksamheten relevant företagshälsovård. I de samtal som förts mellan parterna och socialdepartementet hösten 2015 för att diskutera åtgärder för att nå regeringens mål för sjuktalet har Unionen tydligt framhållit att förbundet är intresserat av samtal mellan relevanta parter för att se vilka åtgärder och ekonomiska incitament som behövs för att öka täckningsgraden av företagshälsovård. I ett antal av Unionens kollektivavtal finns regler om upphandling av företagshälsovård. I det avtalspolitiska programmet, Unionens syn på kollektivavtalen - deras utformning och utveckling, ingår att vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, med tillgång till företagshälsovård av god kvalitet, ska betonas i kollektivavtalen. I den avtalspolitiska plattformen för Facken inom Industrin inför 2016 års avtalsrörelse ingår krav kring partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor inklusive om rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet. Motsvarande krav har också ställts på i princip samtliga avtalsområden. Det är dock fortsatt viktigt att också betona arbetsgivarens skyldigheter enligt lag när det gäller rehabilitering och företagshälsovård. Förbundsrådet föreslås besluta: att anse motionen besvarad Motion 4 - Sid 6(6)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering Åter till arbetet nya regler vid rehabilitering Landsorganisationen i Sverige 2007 Framtagen av: Christina Järnstedt, LO, i samarbete med Bo Ericson och Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd Foto: Mattias Ahlm

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Beslut vid regeringssammanträde: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Beslut vid regeringssammanträde: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Sida 1 av 13 Ny sökning Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:48 Departement: Socialdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-04-21 Rubrik: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-09-30/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr hanna.adlerteg@upplandsvasby.se KS/2015:369 Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Nivå: Kommungemensamt

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ANPASSNINGS-, REHABILITERINGS- OCH OM- PLACERINGSÄRENDEN ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13, 151 Kommungemensamma riktlinjer

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 1(7) Socialdepartementet 2017-05-12 Mikael Dubois 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Systema(skt rehabiliteringsarbete

Systema(skt rehabiliteringsarbete Systema(skt rehabiliteringsarbete Hur kan man arbeta proak.vt med sjukfrånvaron? Frukostmöte 160920 Rehabilitering och arbetsanpassning Definitioner Rehabilitering Är ett samlingsbegrepp för åtgärder

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Maria Hansson, Folkuniversitetet Kenneth Straschko, Sigma Technology Information AB

Maria Hansson, Folkuniversitetet Kenneth Straschko, Sigma Technology Information AB Ann-Louise Dunklint, EcoOnline AB Kenneth Straschko, Sigma Technology Information AB Regionstyrelsen Sydväst Jessica Andersson, Systembolaget Ralph Silwert, Agri Marketing AB Bengt Andersson, Besikta Bilprovning

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 20 Olofströms kommun Rehabiliteringsprogram 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3 Utgångspunkt för rehabiliteringsarbete...3 4 Ansvar och roller...4

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 9 januari 2003 NR. 1/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 Arbetsgivaren är enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) skyldig att

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun REHABILITERINGSRUTINER Övertorneå kommun 2015-10-13 Kommunledningsförvaltningen Den 15/12-2014 fastställdes en ny rehabiliteringspolicy för Övertorneå kommun (bilaga 1). Nu läggs resurser på att skapa

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR 2014-11-25 1 (10) ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR ur ett arbetsrättsligt perspektiv Inledning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar På det arbetsrättsliga området finns ingen reglering som direkt tar

Läs mer

Dagordning och val av ombud till Unionens A-kassas årsstämma

Dagordning och val av ombud till Unionens A-kassas årsstämma Dagordning och val av ombud till Unionens A-kassas årsstämma Dagordning; val av ombud till Unionen Arbetslöshetskassas årsstämma 2016 1. Mötets öppnande 2. Upprop 3. Mötets behöriga utlysande 4. Val av

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

Vägledning vid rehabiliteringsarbete Kommunkontoret Vägledning Antagen 2005-06-20 2009-09-01 Vägledning vid rehabiliteringsarbete Lindesbergs kommun har ett arbetsmiljöansvar och därmed ett medansvar för samtliga medarbetares hälsa. Det är

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund 2008 Rehabilitering för läkare en handlingsplan Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning Bakgrund 3 När läkaren blir patient 3 Rehabilitering börjar inte med sjukdom 3 Rätten att utöva läkaryrket under

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Rehabilitering tillbaka till arbete

Rehabilitering tillbaka till arbete Arbetsmarknadsutskottets yttrande Rehabilitering tillbaka till arbete Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 31 januari 2013 att bereda bl.a. arbetsmarknadsutskottet att,

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Borlänge kommun. Internkontroll KS Rehabilitering. Beslutad av kommunstyrelsen

Borlänge kommun. Internkontroll KS Rehabilitering. Beslutad av kommunstyrelsen Internkontroll 2015 - KS Rehabilitering Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Internkontroll 2015 - KS facknämnd Dokumenttyp Del av Kommunstyrelsens Interna kontroll 2015 Omfattar

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad 2002-03-27 av Kommunfullmäktige 31 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering

Riksrevisionens granskning av Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering Socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05:SfU11 Riksrevisionens granskning av Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1. INLEDNING Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Bedrivas systematiskt Ansvarsfördelning Tillsyn / Påföljder Arbetsmiljö Arbetsmiljöförordningen

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer