Praktiska övningar. Kapitel 2. Gunnel Berlin och Eva Dal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska övningar. Kapitel 2. Gunnel Berlin och Eva Dal"

Transkript

1 Kapitel 2 Praktiska övningar Gunnel Berlin och Eva Dal Här följer ett antal övningar i bild, drama, rytm och rörelse. Övningarna ger elever i år 0-6 en gedigen grund inom dessa områden. Många tål att upprepas. Övningarna i färglära kan till exempel göras om varje år. Eftersom eleverna med tiden har erövrat annan kunskap kommer de att ha nya infallsvinklar på uppgiften. Vi har lämnat plats i marginalen för läsarens anteckningar och för elevkommentarer från läsarens klass som kan bättra på undrarrundorna för framtiden. Några punkter att begrunda innan du kastar dig in i övningarna: För att få ut mesta möjliga av den process som en konstresa är, behöver man disciplinera sig, vilket betyder att skärpa sina sinnen och öka sin närvaro och sitt medvetande. Det kan man göra genom en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik, följt av en frågestund, det som vi kalllar för en undrarrunda. Det hjälper oss att bli närvarande, höja energin och börja kommunicera. Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allt blir pannkaka. Att se möjligheter och att forma, gestalta och uttrycka dem i olika konstnärliga discipliner är inte något man gör för att visa upp och få beröm för i första hand, utan något man gör för att utveckla sin fantasi, sin kommunikationsförmåga och sin känslighet. Vi måste komma ihåg att när vi arbetar med konstnärliga uttryck, är det färdigheter vi tränar och därför fungerar det inte att börja med stora och svåra uppdrag. Vi behöver gå med små, små steg för att först och främst bygga upp självförtroende och samspel i gruppen. Vid redovisning av gruppuppgifter är det viktigt att eleverna redovisar även om de inte får till något. Det kan hjälpa till för att lösa eventuella konflikter i gruppen. Det visar också att de förväntas att bidra med ett, om inte resultat, så i alla fall ett försök. Om målen med övningen är förankrade hos eleverna är det lättare att genomföra övningen och bedöma resultaten. Efter avslutat arbete är det viktigt att reflektera över vad som har hänt. Det är också ett av läroplanens mål. Frågorna som ställs är avgörande. Det kan vara svårt att svara på frågan Vad har du lärt dig? Däremot är det lättare att beskriva vad man sett, hört och känt. Att lära sig att reflektera tar tid. Därför är det bra att börja muntligt. I det konstnärliga arbetet i skolan, är det först och främst grunderna som behövs. Om eleverna inte har dem, så är det där man bör börja, oavsett ålder. Samma övning går att göra likaväl i år ett som i år fem. Frågorna i undrarrundorna behöver då anpassas. Därför sätter vi inte ut några rekommendationer för respektive övning. Vi räknar med att du finner de övningar som är lämpliga för dina elever utifrån deras förkunskaper. 23

2 I detta kapitel har sidorna olikfärgade rutor för olika aspekter av varje övning. Här följer en förklaring: AVSNITTETS NAMN ÖVNINGENS NAMN I den här rutan presenteras tillvägagångssättet för varje övning År 3 Siffran under varje bild står för den årskurs som respektive elev gick i då bilden gjordes. Det ska dock inte ses som en begränsning så att övningen bara skulle vara lämplig för just den årskursen. Finns det ingen markering innebär det att vi är osäkra på när eller av vem bilden är gjord Här visas en bild på en av oändliga möjligheter att lösa uppgiften på. 24 innehåller alla möjliga och omöjliga frågor som kan leda in elevernas tankar på hur man kan göra och fundera runt övningen. Eleverna kommer också att bidra med nya frågor. Så vid varje tillfälle som övningen görs, finns det goda chanser att fylla på förrådet. Här presenteras målen med respektive övning I materialrutan finns beskrivet vad som behövs för att genomföra övningen I den här rutan finns reflektioner, funderingar. runt övningen och på hur man kan gå vidare. När det finns en pil bredvid rutan, hänger nästa övning ihop med denna

3 Bild Vår utgångspunkt är skolans styrdokument om syfte och mål med bildämnet: Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling och lärande. Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde. Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Utveckling av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att använda sin kulturella yttrandefrihet vilken rymmer såväl rätten att bilda egna åsikter som att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att till fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet samt garanterar dem, tillsammans med samhällets kulturinstitutioner och fria kulturliv, rätten till kulturell mångfald. Utbildningen uppövar förmågan att se, känna på och reflektera över den yttre och inre miljöns form, färg och funktion samt miljöns betydelse för trivsel, arbetslust och utbildningsresultat. Utbildningen tillgodoser behovet av skönhet och viljan att aktivt förbättra den egna miljön. Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik, blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder, utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande, tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön, blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former, känna till några bildkonstnärer och deras verk. 25 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker, kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften, kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder, ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet. (Skolverket, Kursplan för Bild, Inrättad SKOLFS: 2000:135 )

4 Lokal En bra lokal är rymlig, ljus, tålig och har tillgång till vatten och avlopp med goda tork- och förvaringsmöjligheter. Norrläge är bra för att slippa få direkt solljus. Det är bra om lokalen har golvbrunnar. Material Tillgång till och kunskap om material är viktigt. Att bygga sin bildundervisning på enbart färgpennor, tuschpennor och kopieringspapper är ungefär lika konstruktivt som att banta på chips och läskedrycker. Ett vanligt problem i skolan är att materialet inte är riktigt anpassat till det man vill göra. Akvarell och andra vattenbaserade färger kräver torktid och tålamod, vilket ofta är bristvaror. Och om färgen inte får torka, så rinner färgerna ihop och besvikelsen blir stor. Färgpennor ger träningsvärk i handlederna om man vill göra en målning som är större än A 6. Det är också svårt att få färgpennornas färger att synas på längre avstånd än en halvmeter. Pastell blir kletigt när man målar med de mörka färgerna först och när handen drar med överskottsfärgen blir det mörkt där det inte alls skulle vara det. Tuschpennornas färg blandar sig inte och ger därför ingen förståelse för färgblandning. Vi brukar dock använda de flesta material när de är relevanta, utom just tuschpennor av ovan nämnda skäl. För att komma förbi nackdelarna med exempelvis vattenfärg och pastell, så gör vi ofta målningar där pastellen uttrycker förgrunden eller motivet och vattenfärgen utgör bakgrunden. Oljan och vattnet stöter bort varandra rent kemiskt och framhäver varandra genom sin täckande och pastosa respektive transparenta karaktär. På det sättet kan man göra ganska detaljerade målningar utan att för- och bakgrund blandar ihop sig. Den kombinationen har kommit att bli vårt vardagsmaterial och eleverna är väl förtrogna med det. De vattenfärger vi oftast använder är temperablock. De ligger i en plastpalett om åtta färger. Vi köper inte de färdigkomponerade, utan de tre grundfärgerna blått, gult och rött i varsin kall och varm nyans. Dessutom lila och cerise, eftersom de är svåra att blanda fram. Vitsen med att inte beställa hem grönt, orange och turkos och andra blandfärger, är att det är både viktigt och roligt att själv söka sig fram till de olika blandfärgerna. Glädjen, när barn upptäcker att de kan trolla genom att blanda färger, bör man inte ta ifrån dem. Dessutom är det viktigt att nå förtrogenheten i att bedöma och blanda färger. 26 Ett kraftigt papper som tål en del vatten, exempelvis de 170 grams ritpapper som finns i de flesta svenska materialkataloger fungerar bra. När det i materialrutorna nedan står. syftar det på denna kvalitet i storlek A 4 eller tjugofem gånger trettiofem centimeter. En syntetisk pensel, storlek 12 är en allroundpensel som tål den behandling som en stackars pensel ofta får utstå i skolmijlö. Det är en klar fördel att redan första lektionen berätta att en pensel inte får stå i en vattenspann mer än korta stunder, att den ska sköljas i rinnande vatten och torka med borsten uppåt. Det är heller ingen bra idé att ta i penselns strån, eftersom vi har hudfett på fingrarna som försämrar borstens uppsugningsförmåga. na bör rymma minst en liter vatten för att vattnet inte ständigt ska behöva bytas. Skolbespisningen brukar ha enliters yoghurt- och cremefraiche-burkar, de fungerar bra. En uppsättning mjuka blyertspennor, exempelvis 6 B, är viktigt när eleverna ska teckna. De vanliga skrivpennorna som används vid skrivuppgifter, har inte den variationsgrad som en mjukare penna har och bör därför endast användas undantagsvis. Pedagogens förtrogenhet Förtrogenheten med materialet är viktig både för barn och vuxna och det är av stor vikt att pedagogen själv har testat uppgiften, för att förstå dess syfte och kunna stödja elever som behöver hjälp. Att pedagogen är lyhörd för olika bilduttryck är också viktigt. Vissa barn kan med självklarhet uttrycka

5 sina känslor i bild. De flesta elever läser omedelbart av pedagogens intresse och därför är det viktigt att den vuxne förmedlar lust, glädje och kunnande samt en förmåga att göra tabbar. Kanske hela gruppen behöver börja med att göra en så ful målning som möjligt? En sak som ofta märks i skolsammanhang är oförmågan att skilja på begreppen teckning och målning och det gäller både pedagoger och elever. Ett enkelt sätt att beskriva skillnaden är att en teckning beskriver former, oftast med hjälp av en penna, kol eller tusch medan en målning använder olika färger för att skapa volym, förhållanden eller stämningar. Förhållningssättet är av stor betydelse. Det har beskrivits tidigare i kapitel ett. En grundförutsättning är att varje person får ett positivt bemötande och blir respekterad för sitt uttryck så länge som det görs seriöst. Ytterligare en viktig sak är att efter varje pass göra en skriftlig reflektion. De begrepp som använts skrivs upp på tavlan och bör ingå i reflektionen. 27

6 Måleriet kan delas upp i två komponenter, färg och form. När det gäller färg börjar vi med att undersöka vad en grundfärg är och vilka kulörer som uppstår när de blandas. Det är inte lätt för ett litet barn att förstå varför alla de härliga färgerna i paletten till slut blir en enda brun sörja. Det är inte heller lätt att förstå varför den gröna som finns i färglådan inte kan motsvara den gröna som björken har i mitten av maj. Färgernas skiftningar och rikedom måste upptäckas, erövras och förstås för att man skall kunna utveckla sin förmåga att måla. För att barnen inte ska bli fångade i färgproducenters och beställande lärares garn, så behöver de lära sig grunderna i färglära, oavsett om de senare i livet skall bli målare, samhällsplanerare eller kunna bestämma vilka färger man vill ha i sitt hem. Vi fyller glasburkar med grundfärgerna rött, blått och gult i pulver och blandar två färger i taget. Vi gissar vad det blir för färg innan vi ser resultatet. När vi har många olika kulörer, tvåfärgsblandningar, blandar vi dem med tapetlim eller liknande och målar ut på stora papper. Litteraturtips: Färg, Ann Forslind (en bok för eleverna) Färg, K G Nilsson (en bok för vuxna) Levande färger, Karl Ryberg (en bok om färgernas psykologi) Trolla med färger 28 Undrar om färgerna förändras? Undrar om det går att blanda tillbaka dem igen? Är det skillnad på olika blå? Eller röda? Eller gula? Undrar om vi kan måla en blå ko? En grön glass? En lila boll? Undrar - Att förstå vad grundfärger är - Att veta att färger är blandbara - Att veta vad resultatet blir när man blandar två av färgerna rött, gult och blått - Att känna till begreppet tvåfärgsblandning Glasburkar Pulverfärg i grundfärgerna rött, gult och blått Skedar Tapetlim stort på rulle. Vad händer om vi varierar grundfärgerna? Det finns brilliant blå, ultramarin, kobolt. Och det finns klarröd, cinnober, krapplack. Det finns solgul och citrongul. Hur påverkar de tvåfärgsblandningarna?

7 Tvåfärgsblandning Vi målar med två grundfärger i akvarell eller tempera och målar över pappret så att färgerna möts och går i varandra. Ju mer vatten, desto mer flödande blir övergångarna. Det är bra att ha en kall och en varm ton av varje färg för att se hur det påverkar resultatet. Undrar hur mycket vatten som behövs för att det ska tona över från den ena färgen till den andra? Undrar om det går att få riktigt klara kulörer? Undrar om det blir någon skillnad beroende på vilken av de blå färgerna vi använder? - Att veta vilka kulörer som bildas av respektive grundfärgspar - Att förstå att färger är blandbara - Att förstå begreppet tvåfärgsblandning. - Att kunna måla en successiv toning. Två av vardera grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell 29 Kan vi lägga ihop målningarna så att vi får en övergång från respektive grundfärg likt den som regnbågen har?

8 Färgcirkeln Vi river sönder tvåfärgsblandningarna från föregående övning i små bitar och sätter ihop dem så att det blir en färgcirkel på ett stort, gemensamt papper. Därefter målar vi en färgcirkel med flödande färger på varsitt papper. - Att förstå hur färgerna i regnbågen kan ses som en cirkel - Att kunna avgöra var en speciell färg passar in i färgcirkeln. - Att veta vilka kulörer som bildas av respektive grundfärgspar - Att förstå begreppet färgcirkel och hur man kan använda den 30 Undrar om vi törs riva sönder våra målningar? Kan vi få ihop en färgcirkel av alla små lappar? Undrar varför det bli en vit kant på pappret när man river det? Och varför bara ibland? Undrar när man behöver veta hur färgcirkeln fungerar? Undrar Målningarna från förra gången Ett stort kvadratiskt spännpapper, cirka 1 x 1 meter slim Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell

9 Färgspektrum och regnbåge Vi tittar på och begrundar hur man kan få fram regnbågen genom ett akvarium på OH-apparaten. Vi målar en regnbåge med vattenfärger som flyter i varandra. - Att förstå hur regnbågen uppstår och kan avbildas - Att kunna avgöra i vilken ordning färgerna kommer i regnbågen - Att veta vilka kulörer som bildas av respektive grundfärgspar - Att kunna forma en halvcirkel OH-apparat Transparent plast- eller glaskärl fyllt med vatten Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell Undrar varför regnbågen finns? Undrar varför den inte alltid kommer fram när det regnar? Varför sägs det att det finns en skatt där den går ner? Undrar varför man inte kan ta på den? Undrar om vi kan göra en egen regnbåge? Blev det skillnad beroende på vilken nyans av respektive kulör vi använde? Var det lättare att blanda fram de klara färgerna med vissa färger än med andra? Vad beror det på i sådana fall? Kommentar: Det är ytterst sällan man hittar en grundfärg som inte drar åt det ena eller det andra hållet. Så fort den blå är det minsta gulaktig, är det svårare att blanda den med en röd för att få en riktigt klar lila. Är det dessutom en gulaktigt röd, så blir det inte lila utan vinrött. Därför är det viktigt att träna ögat att uppfatta de olika nyanserna i respektive grundfärg. 31

10 Trefärgsblandningar Vi blandar tre grundfärger i akvarell eller tempera och målar ut olika mer eller mindre bruna toner som vi blandat över hela pappret. Vi måttar vi ut en bit som ser spännande ut med en passepartoutmall, klipper ut och monterar den på ett färgat bakgrundspapper 32 Undrar varför det blir brunt och murrigt när man blandar ihop alla klara färger? Undrar hur man kan göra en lejonbrun? Undrar hur man kan göra tegelbrun? Undrar hur man kan göra en chokladbrun? Undrar om det går att göra svart? - Att förstå varför färgerna dämpas och blir murrigare när man blandar in en tredje grundfärg - Att kunna blanda och benämna olika kulörer som lejongul, olivgrön, tegelröd och brun - Att veta vilka kulörer som bildas av respektive grundfärgskombination Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell Färgat papper Två bitar kartong, formade som L som blir passepartoutmallar Hur känns de olika färgerna? Hur associerar vi till dem?

11 Varma och kalla färger 1 Vi talar om färger och om deras temperatur. Vi pratar om cirkeln och gör cirkellekar. Vi försöker beskriva färgerna på en såpbubbla. Vi målar en cirkel som är varm inuti och som har en kall bakgrund. Undrar varför en färg ser ut på ett sätt bredvid en färg och på ett annat bredvid en annan? Undrar om den gula färgen känns varm för att vi tänker på solen och den blåa kall för att vi tänker på havet - om vi nu gör det? Undrar hur man målar en målning som känns riktigt kall? Eller varm? - Att förstå färgernas relativa temperatur - Att generellt kunna benämna färger som kalla eller varma - Att kunna urskilja en kall respektive varm grundfärg - Att börja fundera över sociala processer som varma eller kalla Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell Hur använder olika konstnärer färgernas temperaturer? Finns det något som förvånar? 33

12 Vi tittar i konstböcker efter varma och kalla målningar. Edvard Munchs bilder kan vara bra att se på tillsammans, särskilt för att observera den violetta färgens förstärkande karaktär. Konstnärsgruppen Der Blaue Reiters målningat likaså. Vi målar en målning till hälften varm, till hälften kall. Litteraturtips: Der Blaue Reiter, Armin Zweite Edvard Munch, Ulrich Bischoff Varma och kalla färger 2 År 1 34 Undrar hur man kan måla så att det känns lika varmt som i öknen? Undrar hur man kan få någon att frysa genom att måla så kallt som möjligt? Undrar varför lila kan kännas både kallt och varmt beroende på omgivningens färger? - Att förstå hur konstnärer under olika epoker har använt sig av färgernas varma och kalla kvaliteter - Att kunna urskilja kalla respektive varma färger - Att förstå somliga färgers temperatur-förstärkande effekt Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell Vad händer om man blandar en varm och en kall färg? Blir den ljummen?

13 Vi tittar på Kandinskys målning Några cirklar från Några av cirklarna överlappar varandra och då blandar sig färgerna. Vi gör som han gjorde: Vi gör en målning fylld med cirklar som vi målar, antingen med pastell runt omkretsen och med tempera inuti och i bakgrunden, eller bara med vattenfärg. Vi målar varje cirkel med en färg, så att färgerna blandar sig när de överlappar varandra. Här är det noga hur man för penseln så att inte de båda cirklarna blandas, utan att blandningen uppstår bara där cirklarna överlappar varandra. Litteraturtips: Wassily Kandinsky, Hajo Düchting Överlappande färger Undrar vad Kandinsky tänkte på när han tittade på sin cirkelmålning? Undrar om det spelar någon roll om man har lika mycket av båda färgerna? Undrar om man kan lära sig att göra en cirkel på fri hand? - Att förstå hur två färger kan blandas, så att man behåller både ursprungsfärgerna och den nya kulören - Att lära sig hantera penseln, så att effekten man söker inte går förlorad Grundfärgerna rött, blått och gult i temperablock eller akvarell Pastellkritor Passare 35 Finns det fler sätt att blanda färger på än genom att måla dem?

14 O lik färgade trianglar Vi klipper ut trianglar i olikfärgade silkespapper och limmar upp dem på OH-plast. Mot ljuset ser vi hur färgerna blandas. - Att upptäcka att även färgade papper kan ge upphov till nya kulörer - Att förstå att papper kan ha olika grovlek och vad det spelar för roll i färgblandningen Silkespapper i grundfärgerna Transparent film, OHplast eller liknande Saxar Lim 36 Undrar hur man kan limma silkespapper på plast utan att bli galen för att allt klibbar ihop? Undrar om det blir samma färger som när man blandar målarfärg? Undrar varför färgerna blandar sig så här? Undrar hur många lager man kan lägga på innan allt blir svart? År 1 Kan färger hjälpa till att gömma saker som har samma färg? Och vad händer med motsatta färger?

15 Komplementfärger eller Vem gömmer sig bäst? Vi pratar om motsatspar och alla nämner några: stor - liten, lång - kort, ljus -mörk. Sedan pratar vi om färgernas motsatser och tittar på färgcirkeln för att se vilka som står mitt emot varandra. Vi målar två fält med två komplementära färger. Vi limmar dit i en liten figur i en av färgerna på båda fälten och ser hur den ena figuren nästan försvinner, medan den andra blir tydlig mot bakgrunden. År 2 Undrar vad som händer om man blandar två komplementfärger? Undrar vilken färg på segel som syns bäst på havet? Undrar varför operationsdukar är gröna och om det har med blodets färg att göra? - Att förstå begreppet komplementfärg - Att förstå hur färgerna kompletterar varandra i färgcirkeln Temperablock Pastellkritor Sax Lim 37 Vad händer om man tittar länge på en och samma färg?

16 Efterbilder och komplementfärger Efterbilder uppstår i hjärnans syncentrum när man tittar länge på en viss färg. Nervcellerna som registrerar färgen tröttas och komplementfärgen framträder. Vi pratar om motsatspar igen och alla försöker nämna något. Sedan pratar vi om färgernas motsatser och tittar på färgcirkeln för att se vilka som står mitt emot varandra.vi tittar på en bild som den svartvita här nedan på ett så nära avstånd som möjligt. Vi fäster blicken på den översta pricken i mitten i tjugo sekunder och flyttar därefter blicken till ett vitt papper och ser vad som händer. Det är lättast om blicken är avslappnad. Sedan klipper vi ut en figur i färgat papper, limmar upp det på ett eget ark och får på så sätt underlag för en egen efterbild. - Att förstå att efterbilder skapas och att de får komplementfärgen - Att känna till något exempel från vardagen när efterbilder kan uppstå 38 Undrar vad en efterbild är? Undrar varför vi ser efterbilder? Undrar om alla kan se efterbilder? Undrar om den svartvita figuren kan ge en efterbild? Enfärgade bilder som ger tydliga efterbilder (som de på detta uppslag) Saxar Lim Vita och färgade papper Kan man gömma sig med hjälp av färg?

17 Färglära Vem gömmer sig i djungeln? Vi pratar om hur man kan gömma saker i bilden med hjälp av färgerna. Vi målar ett djur eller en varelse som har vissa färger och gör sedan en bakgrund så att det blir svårt att upptäcka den. Undrar vilken färg det ska vara på bakgrunden om man vill gömma en elefant? Undrar varför kamouflagefärger är så fläckiga? Undrar om de fungerar överallt? Undrar om man kan göra kamouflagefärgade kläder för människor i olika miljöer? Undrar hur en kameleont kan veta vad den sitter på för färger? - Att förstå och kunna gestalta begreppet kamouflage Temperablock Pastellkritor Kan man ta fram dolda färger? 39

18 Färglära Pastell i vitt Vi målar figurer eller former med vit pastellkrita på vitt papper. Sedan målar vi över med vattenfärg i en färg. År 1 40 Undrar om man kan se var man har målat med vitt? Undrar hur tjockt man måste måla med vitt för att det ska synas när man målar över? Undrar om det blir någon skillnad i tydlighet om man målar över med blått eller om man målar med gult? - Att ha sådan känsla för motorik att handen minns hur den har arbetat - Att förstå hur man kan framhäva en färg med hjälp av bakgrunden Temperablock Vita pastellkritor Kan man skapa en målning med bara två färger?

19 Färgkvadranter 1 Vi väljer två färger inom en färgkvadrant, alltså i en fjärdedel av NCSs färgcirkel som återges härnedan. NCS står för Natural Color System och är ett internationellt färgbeteckningssystem. Vi målar bara med dessa två färger som vi valt och blandningar mellan dem, i exemplet nedan i gult och rött. Undrar om man kan förstå att det är gräs och himmel fastän det är gult och rödorange? Undrar varför man ser att det är himmel trots att det inte har himmelens färg? Undrar om det är viktigt för motivet vilken färgkvadrant man väljer - blir det mer gräs om man målar i blå-gult än i röd-gult? Temperablock Pastellkritor - Att förstå att man kan måla även om man bara använder en kulör men varierar nyansen - Att befästa förtrogenheten med färgcirkeln Kan man förstärka färgerna om man arbetar med färger i motsatta färgkvadranter? 41

20 Färglära Färgkvadranter 2 Vi väljer två färger inom en färgkvadrant, alltså i en fjärdedel av NCSs färgcirkel och målar bakgrunden med dem och blandningar mellan dem. Sedan målar vi en figur eller form med en färg ur motsatt färgkvadrant. År 1 42 Undrar hur man kan måla så att vissa färger lyser starkt mot bakgrunden? Undrar om det blir olika om man har mycket eller lite vatten i färgen? - Att kunna förstå hur färger framhäver och förstärker varandra - Att kunna skapa en viss spänning med färger Temperablock Pastellkritor Hur mycket förändras färgerna när man sätter dem mot olika bakgrunder?

21 Färglära Färgers relationer Vi ser hur en färg förändras beroende på vilka färger som omger den. Vi ser att samma färg kan upplevas som ljus eller mörk när bakgrundsfärgen förändras. Vi gör en målning där vi delar in pappret i fyra lika stora delar, ritar upp tre former i varje del ( = fyra delar totalt räknat med den rektangeln som utgör bakgrunden). Vi använder totalt fyra färger och för att upptäcka variationsmöjligheterna får samma färg inte vara i samma form mer än en gång. År 3 43 Undrar hur man kan måla så att vissa färger lyser starkt mot bakgrunden? Undrar om det blir olika om man har mycket eller lite vatten i färgen? Undrar varför stjärnan ser ut att vara längt framme i vissa fall och långt borta i andra? - Att förstå hur färger påverkar varandra - Att förstå att ögat luras av färgers förhållanden Pastellkritor

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet!

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet! Kreativitet och mindfulness I dagens ofta hektiska tillvaro är det många som upplever att det är svårt att finna ro och att hitta sin kreativitet. Många har svårt för att vara aktivt närvarande i livet.

Läs mer

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet!

Kreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet! I_MINDFULNESS_MONSTER_CC.indd 6 2014-12-07 10:30 Kreativitet och mindfulness I dagens ofta hektiska tillvaro är det många som upplever att det är svårt att finna ro och att hitta sin kreativitet. Många

Läs mer

Naturens grundformer

Naturens grundformer Naturens grundformer Vi talar om grundformerna som vi arbetade med i avsnittet om geometri. Vi ser hur föremål i naturen kan reduceras till grundformer, cirklar, rektanglar och trianglar. Vi tecknar former

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt: Färglära Först gjorde jag ett häfte av de sex första sidorna inklusive framsidan. Jag skrev ut framsidan på ett färgat papper. Om du har färgskrivare behövs inte det. Sedan fick varje elev ett häfte. Vid

Läs mer

F - 4 klass. LPO 94 Att uppnå Teknik och exempel på Arbetssätt

F - 4 klass. LPO 94 Att uppnå Teknik och exempel på Arbetssätt LOKAL KURSPLAN I BILD ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: ÄMNETS SYFTE OCH KARAKTÄR: I undervisningen skall eleven utveckla såväl kunskaper om bilder som kunskap i att framställa, analysera och kommunicera

Läs mer

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Bild Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna framställa arbeten med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras

Läs mer

Ljus och skugga. Övrigt. Material: Ljuskälla Färgade, rivna pappersbitar Limstift Papper till bakgrunden

Ljus och skugga. Övrigt. Material: Ljuskälla Färgade, rivna pappersbitar Limstift Papper till bakgrunden Akvarell Akvarell eller vattenfärg är en teknik som är för dyr och för komplicerad för att skolan skall ha möjlighet att lära ut den. Likväl är det spännande att pröva en teknik som har så många egna reaktioner

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Bild Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin

Läs mer

Kurs i oljemåleri Medborgarskolan

Kurs i oljemåleri Medborgarskolan Kurs i oljemåleri Medborgarskolan Lärare Ragnar Österlund Inledning Detta är en kort sammanfattning av de begrepp som vi går igenom på kursen. Det är tänkt som ett minnesstöd snarare än en introduktionstext

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Mönster av två komponenter

Mönster av två komponenter av två komponenter Mönster Mönster återkommer på många olika sätt i människors liv. Föremålen omkring oss har mönster, naturen följer vissa mönster och vårt sociala liv kännetecknas av mönster. Det finns

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Konstens grunder: linjer, former och färger

Läs mer

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar Hur du som lärare kan använda Färg och Seende Du kan använda dig av bilder och texter för att sedan låta eleverna självständigt arbeta vidare med

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD Reviderade december 2008 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder.

DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder. DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder. GE en stödjande metod som hjälper till koncentration och

Läs mer

BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30

BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30 BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30 Lokal kursplan i bild - Sävsjö Kommun 2000-10-30 utarbetad av: Katrina Wiking, Marie-Anne Sandberg, Monica Brogård, Gerd Alvesund, Jennie Carlsén och Eivor

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Genomgång av tuschmaterialet

Genomgång av tuschmaterialet Som en kontrast till färgläran fortsätter vi med det svarta tuschet. Det kinesiska tuschmåleriet tar ofta tag i sina utövare. Genom sin kraftfulla svärta skapar det så tydliga avtryck på pappret att det

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Mål att sträva mot Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Bild sid 2 Engelska sid 3 Hem- och konsumentkunskap sid 4 Idrott och hälsa sid 5 Matematik sid 6

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första

Läs mer

Skapande ämnen Bild och Slöjd

Skapande ämnen Bild och Slöjd Skapande ämnen Bild och Slöjd För att utveckla förmågan att uttrycka sig både i ord, färg, form och material utveckla visuell kompetens och förståelse höja den estetiska medvetenheten utveckla observationsförmågan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Med blicken på bilden

Med blicken på bilden Med blicken på bilden om vad vi ser och varför Sammanställning av föredraget för Sveriges Konstföreningar Grafikens Hus, 29 maj 2010 Christel Copp Om bildskapande Människan har i alla tider sökt olika

Läs mer

Här hittar du ett exempel på ritprogrammet: https://scratch.mit.edu/projects/82515788/

Här hittar du ett exempel på ritprogrammet: https://scratch.mit.edu/projects/82515788/ Termin 1 Block 4 Ritprogram Nu kommer du att få skapa ett ritprogram där du sedan kan göra egna konstverk! Programmet låter dig rita med olika färgpennor, sudda med suddgummi och måla med stämplar som

Läs mer

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV15 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 9 DECEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:

Läs mer

Påskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts

Påskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts sid 1 av5 Påskpyssel! Till en påskhare behöver du: En sax Lite bomull Färgade papper Vitt papper, svart/blyerts sid 2 av5 Gör så här: 1 2 3 Börja med att mäta upp och klippa ut en bit färgat papper (jag

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

ARKITEKTUR PIET MONDRIAN. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

ARKITEKTUR PIET MONDRIAN. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar PIET MONDRIAN Från geometri är steget inte långt till konstruktioner och byggnader. Vi studerar Piet Mondrian och hans måleri och gör därefter en Mondrianinspirerad liten skiss på rutpapper, 10 x 10 rutor/

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lokal kursplan för Bildämnet

Lokal kursplan för Bildämnet 1 Lokal kursplan för Bildämnet ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker kan göra bilder i olika traditionella tekniker kan göra 3-dim

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Berättelse Nyckelfråga Aktivitet Organisation Material Produkt Lärande 1. Familjen

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

färger - för profil och känsla

färger - för profil och känsla industrialismen...och det blev viktigare för både producenter och tjänstemän att särskilja sig från andra... och skapa en egen grafisk profil en egen form och ett eget namn, att synas och särskiljas från

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Den uttrycksfulla människan

Den uttrycksfulla människan Den uttrycksfulla människan Illustration: Ellen SYFTET MED TEMAT: att du bli bekant med olika tekniker, samt att få öva på använda dessa tekniker, att du öva på att skapa egna bilder med olika uttryck,

Läs mer

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska.

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska. Arbetsmaterial till Arg Skriven av: Anna Fiske Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Arg. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att övningen

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå

Läs mer

Vägledning till Hör ihop - magnetspel

Vägledning till Hör ihop - magnetspel Vägledning till Hör ihop - magnetspel 1(6) Vägledning till Hör ihop - magnetspel Det här materialet kan användas dels som ett pedagogiskt övningsmaterial, dels som ett spel. När det används som övningsmaterial

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA dag 1 träd, gräs och stenar uppgift 1 (tre deluppgifter) a) karaktär Teckna av lövet du har plockat till dig i provlokalen. Du kan välja att teckna av hela lövet eller endast en del av det. Gör en medveten

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Att tapetsera själv. 1 Där du känner dig hemma

Att tapetsera själv. 1 Där du känner dig hemma Att tapetsera själv Här har vi samlat råd, tips och enkla uppsättningsanvisningar. Läs igenom och kom fram till det du behöver veta så är du snart igång med ditt nya rum! OBS! Kom ihåg att arbetet måste

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt

blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt Blå / Blått Brun / Brunt Gul / Gult EN ETT blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Anders Svensson, Kunskapscentrum,

Läs mer