ARKITEKTUR PIET MONDRIAN. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Transkript

1 PIET MONDRIAN Från geometri är steget inte långt till konstruktioner och byggnader. Vi studerar Piet Mondrian och hans måleri och gör därefter en Mondrianinspirerad liten skiss på rutpapper, 10 x 10 rutor/ dm. Sedan räknar vi ut hur många rutor vi har gjort i respektive färg och summerar. Blir det 100 totalt? Sedan, på ett 20 x 20 cm papper gör vi bilden dubbelt så stor i varje dimension, dvs. fyra gånger så stor. När bilderna är klara, monterar vi dem på ett färgat, kvadratiskt papper. Vi frågar oss hur stort det färgade pappret måste vara för att vi ska få en ram på 5 cm. Litteraturtips: Mondrian, Susanne Deicher År 3 Undrar om Mondrian skulle ha tyckt om att bygga hus? Undrar från vilket land han kom? Undrar varför han bara sätter ut färg här och där? Undrar om han är känd? Undrar... - Att känna till något om grunderna i Piet Mondrians konstnärskap - Att kunna göra en egen målning inspirerad av Mondrian - Att kunna dubblera en yta Pastellkritor Temperablock Penslar Vattenburkar 77 Det finns olika typer av byggnader. Varför är de så olika? Hur påverkas materialvalet av platsen där man bor?

2 SILUETTER AV HUS I SKRAPKARTONG Vi talar om byggnader och bostäder, om vilka olika slags hus som finns beroende vilka material som finns tillgängliga på olika platser på jorden. Här dyker ord som jurta, igloo, kåta, grotta och hus upp. Vi pratar om särarterna och det som förenar. Vi pratar om hur hus ser ut i motljus och gör hussiluetter av skrapkartong. År 3 - Att känna till olika typer av byggnader - Att se skillnader mellan de olika byggnadernas formspråk - Att förstå begreppet siluett och kunna gestalta det i svartvitt - Att känna till skrapkartong som grafisk teknik 78 Undrar varför det finns långa, låga hus på landsbygden i Skåne och stenhus i Bohuslän, trähus i Norge och igloos på Grönland? Undrar varför mitt hus ser ut som det gör? Undrar varför en siluett verkar så platt? Skrapkartong Verktyg till skrapkartong Vad blir det för skillnad om man gör siluetter i svartvitt eller i färg?

3 SILUETTER AV HUS I FÄRG Vi gör en ny bild av hussiluetter, nu med färg. Först målar vi en himmel i morgonrodnad eller solnedgång. När himlen har torkar målar vi hussiluetter i svart. År 3 Undrar varför himlen inte är blå på morgnarna och kvällarna? Undrar varför den blir röd och orange och inte lila eller grön? Undrar om man kan se siluetter på natten? Undrar hur man kan få färgerna att gå över i varandra utan att det blir skarpa kanter emellan? Undrar... - Att befästa begreppet siluett och att kunna gestalta det i färg Temperablock Penslar Vattenburkar Alla har vi en relation till hus och hem. Om vi fick bygga ett hus precis som vi ville, hur skulle det då se ut? Och var skulle det ligga? 79

4 Vi tittar på bilder av den katalanske arkitekten Antonio Gaudis hus i Parque Güell och Casa Batlló och Casa Milá. Vi jämför med bilder av funktionalistiska hus och resonerar om skillnader i formspråk och det yttersta syftet med ett bostadshus. Var och en ritar och målar sitt drömhus. Litteraturtips: Gaudi, Läsförlaget DRÖMHUSETS FORMER 80 Undrar hur Gaudí kom på alla ovanliga husformer? Undrar hur det skulle vara att bo i ett sådant hus? Undrar vad man absolut behöver i ett hus och vad som vore kul att ha? Undrar vad det kostar att bygga mitt drömhus? - Att känna till Antonio Gaudì och kanske någon annan arkitekt - Att göra sig en bild av ett hus som man skulle vilja bo i - Att enkelt kunna gestalta sitt drömhus År 6 Visingsmaterial om Gaudí Temperablock Pastellkritor Färgpennor Penslar Vattenburkar Ett hus former kan locka fram vissa färger. Vilka färger skulle vi måla våra drömhus i?

5 DRÖMHUSETS FÄRGER Vi börjar med att titta på bilder från det egna landskapet och dess husfärger och sedan det karibiska landskapets färger och husfärger. Vi jämför det nordiska och det tropiska landskapet. Vi tittar för att lära av andra kulturer; i området La Boca i Buenos Aires, Argentina, och i Albaniens huvudstad Tirana har husen målats så att de har blivit kända långt utanför hemstaden. Vi inspireras av dessa stilar och uppgiften är nu att måla det egna drömhuset. - Att känna igen det egna områdets husfärgstraditioner - Att känna igen några andra traditioner - Att färgsätta ett hus i en målning Visningsmaterial om olika husfärger Temperablock Pastellkritor Penslar Vattenburkar År 3 Undrar varför så många svenska hus på landsbygden är röda med vita knutar? Undrar varför de målar husen i så starka färger i tropiska områden? Undrar hur jag skulle måla mitt hus? Undrar om jag skulle vilja ha fler färger? Undrar vilken kombination det skulle vara i sådana fall? Undrar... När man avbildar hus kan det bli väldigt svårt med perspektiven. Hur kan vi börja uppfatta perspektiv? 81

6 TRE OLIKA PERSPEKTIV Vi talar om olika perspektiv och ser efter hur saker ser ut uppifrån, från sidan och underifrån. Vi förklarar begreppen grod- och fågelperspektiv. Vi tecknar av ett föremål ur tre olika synvinklar, för att förstå skillnaden mellan typiska och otypiska vinklar av ett föremål och för att hitta en ingång till perspektiviskt tecknande. - Att förstå perspektivets betydelse för förståelsen av omvärlden - Att kunna återge ett föremål ur flera perspektiv Blyertspennor 2-6 B Olika vardagliga föremål att teckna av 82 Undrar hur man kan tecka en dasspappersrulle så att man ser vad det är? Undrar hur den kan se ut från tre olika håll? Undrar från vilken vinkel den är mest typisk? Undrar hur en penna ser ut uppifrån, från sidan och från diagonalen? Hur mycket minns vi av något så vardagligt som vårt eget hem? Vad skiljer minnesbilden från den direkta, visuella bilden?

7 HUSETS EXTERIÖR Vi försöker minnas hur vårt hus ser ut och tecknar av det för att träna det visuella minnet. Till nästa gång gör vi en teckning hemma ur samma perspektiv som vi tänkte oss när vi tecknade av huset i minnet. Vi jämför de två teckningarna och ser vad vi kom ihåg och hur vi löste problemet med olika vinklar i minnet och i verkligheten. De som vill måla sitt hus gör det. - Att försöka teckna något ur minnet - Att försöka teckna av samma föremål i verkligheten och göra jämförelser mellan de båda teckningarna Blyertspennor 6 B Eventellt färgpennor, pastellkritor eller annan färg Undrar ur vilken vinkel det är lättast att teckna av ett hus? Undrar om de två teckningarna blir lika? Undrar hur det raka taket kan bli snett när jag står här nere? Undrar om allt är snett? Undrar... År 3 Det kan gå an att sitta på håll och teckna av ett hus. Men hur får man ordning på perspektivet om man sitter inne i rummet? 83

8 RUMMETS INTERIÖR Vi tecknar i minnet av en interiör av ett rum vi känner till. Här dyker många perspektiviska problem upp. För att förstå dem tittar vi på hur det ser ut runt omkring oss. Löser vi problemen är det bra, annars får vi se hur det ser ut när vi kommer hem. Så fortsätter vi att teckna nästa dag. År 3 84 Undrar hur man kan teckna flera väggar av ett rum? Undrar varför raka linjer ser sneda ut och räta hörn blir spetsiga eller trubbiga från vissa håll? Undrar varför takbrädorna går från vänster till höger på ena sidan och från häger till vänster på andra sidan och rakt på mitten? - Att göra sig en inre bild av det egna rummet - Att kunna gestalta det - Att förstå lite av hur man bygger upp bilden av ett rum med hjälp av perspektiv Blyertspennor, färgpennor, kritor och/ eller temperablock Eventuellt penslar och vattenburkar Ett rum som är laddat av betydelser är kyrkorummet och det har mycket att berätta. Går det att förstå vad kyrkorummet berättar?

9 KYRKORUMMET Vi går till kyrkan och ser oss om för att upptäcka de speciella företeelser som finns där i form av tal, inskriptioner, tecken och symboler. Vi gör jämförelser med andra religioner. Undrar varför det är så högt i taket i kyrkor? Undrar vad den som ritade kyrkan ville att vi skulle känna när vi kommer in i den? Undrar varför dopfuntens fot ofta har åtta sidor? Undrar om färgerna har någon betydelse? Undrar hur det känns att sjunga inne i kyrkan? Undrar... - Att få en aning om de traditioner och symboler som finns i den kristna traditionen - Att det finns det som skiljer sig åt och det som förenar sig i olika religioner En kyrka inom räckhåll Kyrkofönster är ofta gjorda av färgat glas som skapar bilder. Hur kan man göra fönster så att det blir bilder i dem? 85

10 KYRKOFÖNSTER Vi målar ett kyrkofönster på papper och markerar extra med permanent tusch där blyinfattningen avgränsar de olika färgerna. Därefter målar vi det på overheadplast och när det har torkat sätter vi upp dem på fönstret så att vi ser hur ljuset faller igenom färgen. - Att känna igen typiska fönsterformer i det kyrkliga rummet - Att kunna gestalta det - Att förstå hur ljusets genomsläpplighet påverkar en målning År 3 Blyertspennor Plastfärger Penslar OH-plast Svart tuschpenna till blyinfattningen 86 Undrar hur de olika färgerna i glaset kommer dit? Undrar hur de håller ihop? Undrar vad fyren betyder? Undrar om det finns blandfärger på glas? Undrar hur man kan måla färg på fönster så att det ändå går att se igenom? Jesus, Maria och andra viktiga personer inom den kristna traditionen finns ofta avbildade. Vilken roll spelar sådana bilder?

11 IKONER Vi tittar på bilder av ikoner. Vi målar av varsin med färgpennor. Därefter monteras den på en cirka två centimeter tjock träbit, som vi har slipat och betsat med en färg som stämmer till vår ikon. - Att förstå vad en ikon är och hur de används - Att studera det typiska för en ikon - Att kunna måla och montera en enkel ikon Små bilder av ikoner, gärna laminerade A 6 papper Blyertspenna Färgpennor Träbit, något större än A 6 Utspätt trälim Limpenslar Två öglor och en bit rep för upphängning Undrar vad man har en ikon till? Undrar om den ger tur? Undrar om man kan ta med den? Undrar om det fungerar med en bild på vem som helst eller om det måste vara någon helig person? Undrar hur man blir helig? Undrar om vi känner någon som är helig? Undrar... År 3 Vi går vidare och tittar på hur fönster är konstruerade och vad de består av. 87

12 FÖNSTERSTUDIE Vi tittar på en presentation med bilder av olika fönster och studerar vad de består av; glas, poster, spröjs, karm, foder, etcetera. Sedan målar vi ett fönster i akvarell. Var och en väljer om det ska vara sett inifrån eller utifrån och funderar på vilka reflexer det blir i fönstret. - Att känna igen typiska fönsterformer i sitt eget närområde - Att veta hur ett fönster är uppbyggt - Att kunna återge ett fönster genom måleri - Att känna till akvarellens grundläggande karaktär Presentation av olika fönstertyper Akvarellfärg (eller annan vattenlöslig färg) Penslar Akvarellpapper, annars tjockt ritpapper Penna År 6 88 Undrar hur det var inomhus innan man hade fönster? Undrar vad glas är gjort av? Undrar hur det kan bli genomskinligt? Undrar hur man kan måla så att det ser ut som fönsterglas? Fönster är viktiga för en byggnad, men dörrar är ännu viktigare. Vilken slags dörr kräver olika slags byggnader?

13 DÖRRSTUDIE Vi tittar på en presentation av dörrar och funderar på deras funktion och struktur. Vi gör var sin dörr i lera och funderar på vilken slags byggnad den passar till. - Att känna igen typiska former på dörrar i sitt eget närområde - Att veta hur en dörr är uppbyggd - Att kunna återge en dörr i lera - Att känna till lerans grundläggande karaktär Presentation av olika slags dörrar Lera Olika material beroende på hur man vill göra dörrhandtag, glasinfattningar, etc. (pås-klämmor, OHplast, etcetera.) År 6 Undrar vilket slags dörr jag skulle vilja ha på mitt drömhus? Undrar vad som händer om ett hus inte har någon dörr? Undrar vilket material en dörr kan bestå av? Undrar om det går att ha en stendörr eller om det blir för tungt? Undrar om det går att göra en dörr av glas? Från att ha tittat på detaljer kan det nu vara dags att återgå till helhetsintrycken av husformer. 89

14 HUSSTUDIE Vi går ut i grannskapet och tecknar av hus i blyerts. År 6 90 Undrar vad man ser om man sätter sig på ett berg ovanför huset? Undrar hur det blir om man sätter sig på gräset precis framför huset? Undrar varför ett tak, som faktiskt är rektangulärt, kan se ut som ett parallellogram i de flesta vinklar? Undrar om man kan teckna så att det känns att man är nära eller långt ifrån? - Att studera det egna grannskapets arkitektur - Att se perspektiv och återge det - Att känna till hur man skuggar med blyerts och hur man använder blyertsens olika hårdhetsgrad Blyertspennor 6 B Hur ser husbyggandet i Sverige ut historiskt? Hur såg husen ut på vikingatiden? Hur har det förändrats under århundrandena?

15 LÅNGHUS I samband med att vi läser om vikingatiden ser vi på hur man bodde i långhus på den tiden. Långhusen innehåller många olika funktioner och är en bra utgångspunkt för samtal om vilka syften ett hus bör tjäna. År 5 Undrar om det finns några långhus kvar? Undrar vad de var byggda av? Undrar hur det var att bo så många tillsammans? Undrar hur man vet hur de såg ut? Undrar om det gick att få varmt i husen på vintern? Undrar hur det var inne i husen på sommaren? - Att känna till vikingatidens långhus och något om vilka funktioner de fyllde - Att kunna rita ett långhus med rimliga proportioner Illustrationer av långhusbyggen Blyertspennor 6 B Färgpennor En av de stora skillnaderna mellan vikingatiden och medeltiden var införandet av kristendomen. Hur påverkade det byggnaderna? 91

16 MEDELTIDA KYRKOR Vi studerar vilken typ av byggnader som kom efter vikingatiden och hur kristendomens införande påverkade arkitekturen. Vi tittar på medeltida kyrkor om vi har några i närheten, annars letar vi i böcker och på internet och tecknar av de bilderna. År 5 92 Blyertspennor 6 B Undrar hur det var att tro på alla asagudarna och sedan börja tillbe en enda gud, som var på ett helt annat sätt? Undrar om det finns några kyrkor kvar med vikingabilder och annat från vikingatiden? Undrar om det var då man började bygga på höjden, för att nå upp till himlen och Gud? Undrar vad kyrkorna byggdes av? - Att veta vilken tidsepok som följde på vikingatiden - Att veta hur medeltidens kyrkobyggnader karaktäriseras - Att teckna en medeltida kyrka - Att se perspektiv och återge det - Att känna till hur man skuggar med blyerts och hur man kan använda blyertsens olika hårdhetsgrad I de norska stavkyrkorna finns skulpturer av Oden och Tor och andra spår på övergångar mellan asatro och kristendom. Vilka paralleller finns till vår tid? Nästa historiska övergång sker när medeltiden övergår i renässansen, då da Vinci var en betydelsfull person.