Logistikprojekt TETS

Transkript

1 Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling - IEI Logistik, Maria Björklund Kursinformation för kursen: Logistikprojekt TETS Välkommen till kursen Logistikprojekt! I denna kurs kommer du att lära dig att göra en strukturerad logistikutredning. Detta innebär att du kommer lära dig bla utredningsmetodik, litteratursökning, rapportskrivning mm samtidigt som du får möjlighet att fördjupa dina logistikkunskaper inom ett specifikt område. En central del i kursen är ett projektarbete där ni i grupper om fem studenter löser en logistikuppgift som ges av ett företag eller en organisation. Varje grupp arbetar självständigt med sitt projekt under kursens gång men stöds av en handledare från Linköpings Tekniska Högskola. Projektet dokumenteras i rapportform och presenteras i olika faser under kursens gång. Denna kursinformation innehåller information kring: 1. Kursens mål 2 2. Anmälning till kurs, gruppindelning och individuell kursidentitet 2 3. Övergripande struktur och innehåll i period Övergripande struktur och innehåll i period Schema 7 6. Tillvägagångssätt vid inlämningar och presentationer 8 7. Examination och betygsättning 9 8. Kurslitteratur Kontaktuppgifter till personer involverade i kursen 11 Lycka till med era projektarbeten! 11 Bilaga 1: Individuella uppgifter 12 Bilaga 2: Basgruppsmöten 15 Bilaga 3: Bedömningskriterier av rapporter 17 1

2 1. Kursens mål Kursens mål, enligt studiehandboken, med förklaringar framgår i tabellen nedan. Studenten förväntas nå följande lärandemål: Behärska identifiering, urval och tillämpande av teori- och kunskapsområden utifrån en situationsspecifik logistikuppgift. Behärska utredningsmetodik för logistikutredningar. Kunna välja och tillämpa utredningsverktyg i en praktisk problemställning. Behärska kommunikation av resultaten i projektarbetet skriftligen såväl som muntligen och under olika faser av projektet. Vara förtrogen med kritisk granskning och värdering av eget och andra studenters arbeten. vilket i praktiken innebär Det praktiska arbetet med logistikuppdraget ska förankras i lämplig litteratur, motiverat utifrån respektive projekts behov. De flesta uppdrag kräver en fördjupning och komplettering av tidigare inhämtade kunskaper inom logistik och andra områden. Kursen förmedlar förhållningssätt och arbetsmetodik som är lämplig för logistikutredningar i allmänhet. Baserat på uppdragets karaktär väljer och motiverar gruppen, i samråd med handledaren, vilka konkreta metoder som ska tillämpas för varje projekt. Projektet dokumenteras i rapportform, och rapporten är ett centralt verktyg i kursens alla faser. Avrapportering av del- och slutresultat sker också löpande. Ett viktigt förhållningssätt här är ifrågasättande. Förmågan övas och prövas under en seminarieserie, där olika grupper systematiskt granskar varandras rapporter. 2. Anmälning till kurs, gruppindelning och individuell kursidentitet Kursanmälan För att få tillgång till all den information vi lägger upp på kurshemsidan samt få ta del av t.ex. mailutskick måste du vara anmäld till kursen. Anmälning till kursen görs på kursens hemsida Du loggar in med ditt LiU-ID. Gruppindelning och tilldelning av kursidentitet Vid kursstart ska ni dela in er i grupper om fem personer. Gruppanmälan sker i samband med första föreläsningstillfället. Om ni endast anmäler fyra personer måste ni vara beredda att ta emot en femte person. Gruppanmälan kommer att ske på papper för att säkerställa att de som kursanmält sig i rätt tid via studentportalen får förtur till projekten. Detta eftersom antalet projekt som riggats för kursen är dimensionerade efter de förhandsbesked vi får kring antalet studenter som valt kursen. Det är därför den gruppindelning som sedan publiceras på kurshemsidan som är den gällande och inte pappersformen. Utifrån gruppindelningen på hemsidan får ni även er individuella kursidentitet! Notera gruppnummer och ditt individuella nummer i gruppen, ex grupp 2, person 5 i gruppen, vilket ger dig identiteten 2:5. Identiteten är viktig för att veta vilken uppgift ni har för de individuella uppgifterna. Materialet för de individuella uppgifterna kommer att finnas på hemsidan för nedladdning. 2

3 3. Övergripande struktur och innehåll i period 1 Period 1 är en planeringsfas! Målet för HT1 är den planeringsrapport som kommer att tas fram, och som specificerar uppgiften (övergripande syfte och förfinade delproblem), tillvägagångssättet (metoden) och underlag (teoretisk referensram) för att lösa projektarbetet. Ni ska alltså inte lösa uppgiften i period 1 utan planera hur ni ska lösa den. Detta arbetssätt att först planera arbetet under första perioden är viktigt för projektets genomförande. Att ägna en stor del av kursen åt att planera sitt arbete minskar bl a riskerna för att göra onödigt arbete (t.ex. samla in information som inte är relevant för lösandet av uppgiften), att arbetet blir spretigt och ostrukturerat samt att gruppens deltagare arbetar mot olika mål. Denna planerande del av arbetet innebär bl a: diskussion av uppgiften och visualisering av arbetet. specificering av syftet precisering av uppgiften litteratursökning och inläsning av relevant litteratur sökning av basinformation från företaget, den största delen av insamling av data hos företaget sker i period 2. Basinformationen kan ge en ökad förståelse för uppgiften och de problem företaget står inför samt en insyn i vilken typ av uppgifter som man skulle kunna erhålla. avgränsning av uppgiften/syftet inläsning av litteratur inom utredningsmetodik Ovanstående sätt att tänka, först planera och därefter söka information för att lösa uppgiften, kan vara ett delvis nytt arbetssätt för många av er. Därför kommer vi att hjälpa er genom att leda er på rätt spår i den djungel av teorier och metoder som finns. Redan i de två första veckorna kommer ni att få möjligheten att läsa ett gammalt examensarbete för att ni ska öka er förståelse för vad man måste tänka på vid arbetet med ett större logistikprojekt. Att noggrant planera sitt arbete innan det utförs genom att bl.a. visualisera vägen är mycket viktigt för att resultatet ska bli bra. Ha därför tålamod under första perioden och var inte för lösningsorienterade. Ett bra förarbete i period 1, lägger grunden för ett bra slutresultat! Det största och viktigaste momentet är arbetet ni kommer att utföra på egen hand, d.v.s. att genomföra projektet ni blir tilldelade. Det innebär en mängd olika moment, som företagsbesök, litteratursökning, skrivarbete och tillhörande koordinering och diskussioner i gruppen. Då en stor del av arbetet kommer att styras och planeras av er i gruppen, rekommenderar vi mycket starkt att ni redan inledningsvis planerar in gemensam tid för att arbeta med uppgiften, i form av en strukturerad tidplan, samt löpande följer upp denna, såväl på grupp- som på individnivå. Moment i period 1 Period ett innehåller ett flertal olika moment vilka inleds med en individuell uppgift och uppstart av projektuppgiften och avslutas med en planeringsrapport och ett grönt kort som signalerar att planeringsfasen är över och att gruppen är redo att börja lösa uppgiften. Figuren nedan ger en översiktlig illustration kring de olika steg som vi tar oss igenom under den första perioden samt hur dessa stöttas av en rad olika föreläsningar (Fö 1-6) samt handledning i form av basgruppsmöten (BG 0-3). För mer information kring basgruppsmötena, se bilaga 2. De röda markeringarna visualiserar tre olika examinationsmoment. För mer information kring den individuella uppgiften, se bilaga 1. 3

4 Föreläsningar (Fö) Kursens föreläsningar är koncentrerade till HT1. Föreläsningarna behandlar olika faser i projektarbetet och rapportskrivandet. Tanken är att föreläsningarna introducerar nya faser av arbetet (ex. litteratursökning, metod, precisering, opposition) och att ni därefter kan arbeta med detta i era respektive arbeten och diskutera dessa vid handledningstillfällena. Handledning utöver basgruppsmötena Handledning utöver basgruppsmötena bokas med respektive handledare. Vid individuell grupphandledning är det ett krav att gruppen noga specificerar vilka frågor man vill diskutera och förser handledaren med lämpligt underlag. Behovet av framförhållning varierar, beroende på respektive handledares övriga arbetsuppgifter, räkna med att boka handledning flera dagar i förväg. Kontakt med handledare sker i första hand genom . För att skapa en mer effektiv handledning och kommunikation mellan gruppmedlemmar kan ni arbeta med ett Förändringsprotokoll parallellt med rapporten. Detta skulle exempelvis kunna se ut som tabellen nedan: Kommentar Åtgärd Var åtgärden genomförts Behov av fler referenser kring totalkostnadsmodellen. Saknar abcd Lagt till referenserna X och Y. Ska åtgärdas!!! I referensramen kap 3.2 och i problematiseringen kap Kommentar till handledaren Finns det behov av ref Z för att stärka ccc xxx xxx xxx Kommentar till gruppen Kalle vill ha mer på transportkostnad Planeringsrapport, oppositionsseminariet och grönt kort Period 1 avslutas med att ni presenterar er planeringsrapport. Under detta seminarium kommer en annan studentgrupp att opponera på ert arbete. Vid opponeringen ska ni bl a tänka på täcka in de relevanta kriterierna ur bilaga 3. Tänk på att opponeringen ska utgöra ett bra stöd för respondenternas fortsatta arbete. I denna fas av uppstasskrivandet är det betydligt mer relevant att föreslå stora och mer krävande förändringar jämfört med exempelvis en opponering som ges någon vecka innan slutdeadline. Ett tips inför denna opponering och i skrivningen av er egen planeringsrapport är att se över de frågor som användes som underlag för individuell uppgift 1. Vidare kan råd och tips avseende innehållet i en opposition och oppositionsandan fås från föreläsningen kring opponering. Opposition på planeringsrapport och er planeringsrapport är obligatoriska examinationsmoment. Ni kommer att få feedback på planeringsrapporten av er respektive handledare efter seminariet vid ett för perioden avslutande handledarmöte kallat Grönt kort? Vid mötet diskuteras er planeringsrapports och ni meddelas vad som eventuellt måste kompletteras innan ni fortsätter er studie (dvs. ni får grönt kort ). Om ni får godkänt har ni tillåtelse att direkt 4

5 påbörja er empiriinsamling ( Grönt kort ). Om ni får komplettering kommer handledaren att meddela gruppen när kompletteringen ska vara genomförd och empiriinsamling kan påbörjas. Er planeringsrapport kommer även att granskas utifrån en för planeringsrapporten mycket central del nämligen uppgiftspreciseringen. Denna granskning kommer att ske av en rådgivande kommitté och feedback samt ev. godkännande på detta examinationsmoment kommer att ges i skriftlig form från examinatorn. Har ni frågor kring denna feedback ställs dessa till handledaren. 4. Övergripande struktur och innehåll i period 2 Period 2 är en genomförandefas Efter första periodens arbete med projektet och dokumentationen av utredningen i planeringsrapporten går projektet in i sin andra fas genomförandet och färdigställandet - med datainsamling, analys, slutsatser, rapportering etc. Huvudsyftet är att ni ska lära er utredningsmetodik och hur väl ni har lyckats återspeglas i den skriftliga och muntliga rapporteringen. Arbeta fortlöpande med att dokumentera utredningen i rapportform. Då har ni lättare att kommunicera utredningen inom gruppen och med handledare och företag. Det är ofta först när texten är skriven och figurerna mm är ritade som det framgår hur logiska och strukturerade ens tankar är. Fortlöpande dokumentation underlättar också färdigställandet av presentationer och slutrapporten. I perioden kommer ni att arbeta ännu mer självständigt och ni har ansvaret för att hålla kontakten och boka möten med handledare. Moment i period 2 Under den andra perioden är fyra obligatoriska aktiviteter inplanerade: Utvärderingsenkät till examinator Individuell uppgift 2 (opponering på preliminär slutrapport) Skriftlig presentation av slutrapporter Muntlig avrapportering på företaget, v.50-2 Den andra läsperioden inleds med en obligatorisk utvärderingsenkät till examinatorn och avslutas med redovisningen av det färdiga arbetet. De olika momenten beskrivs mer i detalj nedan. Mer information kring den andra individuella uppgiften finner du i bilaga 1. Utvärderingsenkät till examinator För att examinatorn ska få en tydligare bild av hur ni ser på ert arbete och på kursen i sin helhet ingår en utvärderingsenkät där ni fyller i hur arbetet har framskridit. Eventuellt kommer gruppen kallas till ett obligatoriskt möte med examinatorn baserat på enkätens utfall eller om inte alla gruppmedlemman lämnat in en enkät. Syftet med detta möte är att ex. kunna stötta ert framtida arbete. 5

6 Handledning under period 2 med tidskonto Under denna period växer omfattningen av ert arbete snabbt och det blir lätt mycket material för en handledare att sätta sig in i. Ni kommer därför att få ett tidskonto på 6 timmar till ert förfogande. Denna tid inkluderar all handledning efter det att ni fått Grönt kort på planeringsrapporten. Exkluderat från tiden är det i schemat inkluderade handledarmötet Åtgärdsplan. Efter handledningsmötet Åtgärdsplan får endast två av dessa timmar utnyttjas, då det är vår erfarenhet att handledning i ett tidigt stadium ger betydligt mer än handledning i ett sent då flera saker kan vara för sent att åtgärda. Tiden på ert tidskonto omfattar både handledarens förberedelsetid och den tid ni har handledarmöten. (Det kan inte brytas ner i mindre delar än hela timmar.) Tidskontot ger mycket tid för handledning om de används förnuftigt. Respektive handledare håller koll på hur mycket ni har utnyttjat. För att utnyttja tiden på ett effektivt sätt är det vår rekommendation att ni försöker komma ifrån att handledaren lägger sin tid på att läsa manus och att ni istället träffas och för en principiell diskussion kring era konkreta problem och undringar. Manusläsningen har vi fått erfara leder ofta till att handledaren identifierar områden i behov av förbättringar som gruppen redan är medvetna om och att mindre tid hinns åt till att diskutera olika alternativ. Om ni vill föra en principiell diskussion är det viktigt att ni sätter agendan och identifierar era huvudproblem. Inför mötet kan ni exempelvis förse handledaren med ett antal aspekter ni vill diskutera samt tydligt markerat var i arbetsmaterialet var dessa aspekter behandlas. Den principiella diskussion kan exempelvis handla om alternativa uppläggningar, lämpliga detaljeringsnivåer i beskrivningar, hur kopplingar mellan rapportens olika delar kan tydliggöras etc. Den preliminära slutrapporten Strävan är att den preliminära slutrapporten är en komplett rapport, där alla delar ska finnas med. Om den inte är färdig/komplett, t ex att ni inte helt har skrivit färdigt slutsatser, någon del i referensramen saknas eller om uppgiftsprecisering och metod ska kompletteras, resulterar det i att ni inte kan få komplett feedback och svårt att hinna med att avsluta projektet tillräckligt bra. Alla kapitel ska dock finnas med och texten skall vara läsbar. Seminariet ska vara en hjälp för er! Rapporten och eventuell kritik påverkar inte den slutliga bedömningen av projektet. Slutrapport och inlämning Slutrapporten är den version som utgör underlag för bedömning av den skriftliga rapporteringen vid betygsättning. Rapporten laddas upp på hemsidan senast vid den deadline som anges i kursschemat. Avrapportering på företaget Avrapportering av projektets resultat hos uppdragsgivaren är en obligatorisk del av kursen. Ni kommer överens om lämpligt tillfälle för detta i samråd med kontaktperson på företaget. Vi rekommenderar er att boka detta tillfälle i god tid, så att kursen för er del kan avslutas så snart som möjligt. Före presentationen skickar ni OH-fil med presentationen till er handledare på företaget samt er handledare på LiU. Ni kan också skicka er rapport till handledare på företaget, men kursassistenten på Logistik ansvarar för att handledaren på företaget får den slutliga rapporten. Examinatorn och Kristina Dalberg ska meddelas när avrapportering skett, så att detta moment kan registreras och vi kan rapportera in alla moment som avslutade. 6

7 5. Schema V. Dag & Tid Aktivitet Information 36 Må 13-16, Sal G32? Fö 1: Introduktion till kursen & ind.uppg.1 (MB) Anmäl kursdeltagande på kursens hemsida, projektgruppering. Ti kl. 10:00 Fö 2: Att presentera och göra en akademisk studie (MB) Deadline: Önskemål Rangordnade önskemål 1-5 (1 vill helst ha) mailas till Kicki. kring projektarbete On Basgruppsmöte 0 Avtala tid med handledaren. Se instruktioner i Bilaga 2. To Företagsbesök Enligt anvisning i företagsbeskrivningen. Fr 10-12, Sal U1 Fö 3: Logistiskt utredningsarbete (BO) 37 Må fm, Reservtid (alt 3) Företagsbesök Må kl 12:00 Deadline: Skriftlig ind.uppg. 1 inlämnas Må 13-16, Sal R18 (BO) Må 17-20, Sal R19 (BE) Må 16-19, Sal R22 (MBe) Må 19-22, Sal R22 (MBe) Ti 8-10, Reservtid (alt 2) On 17-20, Sal R19 (BE) On 17-20, Sal R22 (MBe) To 10-13, Reservtid (alt 2) Fr 10-12, Reservtid 38 Må 13-17, Sal R18 (MW) Må 13-17, Sal R22 (FB) Må 17-20, R19 (BE) Ti 8-10, Sal C2 Muntlig redovisning av ind.uppg. 1 Företagsbesök Muntlig redovisning av ind.uppg. 1 Företagsbesök Läsanvisning: Kurskomp. kap 1. Skickas med till din uppgiftsansvarige (BE, BO alt. MBe) och till kursansvarig. Se vilka grupper i Bilaga 1 Basgrupp 1 Se instruktioner i Bilaga 2. Fö 4: Referensram och precisering (FS) On 17-20, reservtid BG To kl 12:00 Deadline: Fast syfte Syftet mailas till handledaren Fr Reservtid Fö 39 Må Sal R18 (MW/MBe) Må 13-17, Sal R 22 (FB/FS) Må 15-19, Sal R19 (BE/HA) Ti 8-10, Sal U1 On 17-20, Reservtid Fö/BG Fr 10-12, Sal U1 Basgrupp 2 Se instruktioner i Bilaga 2. Fö 5: Metod, Att fråga hur (MHB) Fö 6: Att opponera och diskutera (MBe) Läsanvisning: Kurskomp.+ Kap 4 i Patel och Davidsson. Läsanvisning: Kurskomp. Kap 6 7

8 40 Må 13-17, Sal R18 (MW) Basgrupp 3 Se instruktioner i Bilaga 2. Må 13-17, Sal R22 (FB) Må 15-19, Sal R19 (BE) Ti 8-10, Reservtid Fö On 17-20, Reservtid BG 41 Ti 12:00 Deadline planeringsrapport 42 Må Opposition planeringsrapport Må kl 18 Ti-Fr Feedback: Precisering Handledarmöte Grönt kort Läsperiod 2 (preliminärt) 45 Kick-off -föreläsning ht2 46 Må Obligatorisk inlämning av utvärderingsenkät 49 Ti kl. 12:00 Deadline: Inlämning av preliminär slutrapport 50 Må kl. 12:00 Deadline: Inlämning Ind.uppg.2 Må Feedback: Åtgärdsplan 51 On/To Avslutande seminarium On/To kväll Kursavslutning med buffé. <3 Redovisning på företaget Avtala tid med handledaren Momenten i andra perioden. Skickas med till din ansvarige (namn) 6. Tillvägagångssätt vid inlämningar och presentationer Inlämningar av skrivet material Vi kommer att sträva efter att inlämna allt skriftligt material kring rapporterna via kursens hemsida. Gå till kursens hemsida logga in med ditt LiU-id. Gå till Filarkivet, klicka där på Rapportarkiv i menyn till vänster. Klicka på din basgrupp, och gå vidare till din egen grupp. Klicka på Bläddra, leta upp och markera den fil du vill ladda upp; Klicka på Ladda upp. I detta arkiv hämtar ni de rapporter ni ska opponera på. För att det ska bli ordning och reda bland dokument och rapporter ska de filer ni laddar upp på kursens hemsida döpas enligt ett enhetligt system som framgår vid respektive moment. Grupps 6:s dokument till Basgruppsmöte 2 G06_BG2 Grupp 6:s opposition på grupp 10 vid Basgruppsmöte 3 G06_opp_G10_BG3 8

9 Vi vill gärna kunna använda arbeten i vår undervisning. I samband med slutinlämningen både planeringsrapport och slutraport måste därför gruppen meddela om de inte vill att deras arbete används i framtida undervisning. Detta sker lämpligast genom att gruppen på arbetets försättssida skriver Inte för användning i undervisningssyfte. Skriftligt material kring de individuella uppgifterna inlämnas med till din ansvarige. Notera att det troligen inte är samma person som är din ansvarig för uppgift 1 respektive uppgift 2. Information kring vem som är er ansvarig, vilket arbete ni ska läsa och vilka frågor ni ska besvara kommer att mailas ut inför respektive uppgift. Presentationer Vid presentationer så kommer OH-kanoner att finnas tillgängliga. Har ni inte egen dator så maila presentationen till den ansvariga för det momentet senast 4h innan med meddelandet att ni inte har egen dator. Exakta tidsramar för de olika presentationerna kommer att anges i samband med dessa. 7. Examination och betygsättning Bedömning av slutrapporterna Betyget grundar sig huvudsakligen på projektarbetet såsom det redovisas i slutrapporten. Huvudkriterier för bedömningen av slutrapporten är trovärdighet, tydlighet samt nivå och omfattning. Dessa beskrivs i mer detalj under rubriken Kriterier för bedömning rapporter i bilaga 3. Vid bedömning tilldelas rapporten något av följande omdömen: U (underkänt), Brons, Silver och Guld. Om rapporten underkänns, måste den kompletteras inom senare angiven tid. Efter komplettering kan endast det lägsta omdömet brons erhållas. Bedömaren är den som till examinatorn föreslår ett omdöme på rapporten. Bedömaren har diskuterat detta omdöme och dess grunder med handledaren. Examinator diskuterar slutrapporten med bedömaren. Vid behov (ex om oenighet råder mellan handledare och bedömare) läser ytterligare bedömare rapporten. Examinator sätter betyget på slutrapporten. Det kan ske att uppsatsen behandlas i programmet URKUND eller liknande, för att säkerställa att inget plagiat skett i uppgiften samt att ingen annan plagierar ert arbete i framtiden. Betyget på rapporten samt en skriftlig motivering till betyget kommer att meddelas senast i vecka 5, Frågor kring betygsättning och motiveringar ställs till examinator. Bedömning av övriga examinationsmoment Individuell uppgift 1, Preciseringen i planeringsrapporten samt opposition på planeringsrapport bedöms med UK alternativt GK. Om delmomentet underkänns görs komplettering till godkänt enligt anvisningar och tidsramar som ges till berörda. Samtliga moment måste vara godkända för att kunna erhålla ett slutbetyg i kursen. För att kunna sätta individuella betyg för alla deltagare på kursen kommer ni att vid den andra individuella uppgiften bedömas enligt skalan UK, 0, +1 samt +2 poäng. 9

10 Sammanvägt slutbetyg Vid slutbetyget summeras resultatet från rapporten (brons, silver, guld) och Individuell uppgift 2 (UK, +0, +1, +2 poäng), se tabellen nedan. Några förtydligande exempel: En student är med i en grupp vars rapport får slutomdömet BRONS. Denne får 0p på individuell uppgift 2, detta resulterar i komplettering för möjlighet till Betyg 3. En student är med i en grupp vars rapport får slutomdömet SILVER. Denne får 2p på individuell uppgift 2, vilket resulterar i: Betyg 5. En student är med i en grupp vars rapport får slutomdömet SILVER. Denne får 1p på individuell uppgift 2, vilket resulterar i: Betyg 4. En student är med i en grupp vars rapport får slutomdömet GULD. Denne samlar dessutom på sig 2 Poäng, vilket resulterar i: Betyg 5. För att bli godkänd på kursen krävs aktiv närvaro vid seminarier. Om "synnerliga skäl" föreligger kan kursdeltagare utebli. Detta skall anmälas och godkännas av examinator om möjligt i förväg. Vid avsaknad av aktiv närvaro kan krav ställas på att en kompletteringsuppgift lämnas in, om examinator anser det nödvändigt. Formerna för detta regleras från fall till fall. Det är även obligatoriskt att projektarbetet avrapporteras hos uppdragsgivaren, vilket följs upp av respektive handledare, som meddelar examinatorn. Om en lärare har anledning att misstänka att fusk och plagiat förekommit är läraren skyldig att anmäla detta till LiUs disciplinnämnd. Vad som betraktas som fusk och plagiat kommer att kommenteras på en föreläsning, samt berörs i angiven kurslitteratur. Om ni är osäkra på vad detta innebär, ska ni rådgöra med handledaren eller med examinator. 8. Kurslitteratur Björklund, M. & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken att skriva, presentera och opponera, Studentlitteratur. Kurskompendium fristående dokument som laddas ned från kursens hemsida. Patel, R. & Davidsson, B. (2011), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur. 10

11 9. Kontaktuppgifter till personer involverade i kursen Examinator och kursansvarig: Maria Björklund, maria.bjorklund@liu.se, (MB) Kursassistent: Kristina Dalberg, kristina.dalberg@liu.se, Handledare: Fredrik Backman, fredrik.backman@liu.se (FB) Malin Wiger, malin.wiger@liu.se (MW) Bengt Ekdahl, bengt.ekdahl@liu.se (BE) Dugga 1 ansvariga: Bengt Ekdahl, bengt.ekdahl@liu.se (BE) Björn Oskarsson, bjorn.oskarsson@liu.se (BO) Magnus Berglund, magnus.berglund@liu.se (MBe) Lycka till med era projektarbeten! 11

12 Bilaga 1: Individuella uppgifter I kursen ingår två individuella uppgifter som kan komma att påverka slutbetyget för kursen. Den första individuella uppgiften äger rum i kursens början (Läsperiod 1) och den andra i kursens slut (Läsperiod 2). Mer information kring uppgifterna fås nedan. Individuell uppgift 1: Opponering på en planeringsrapport I början på läsperiod 1 ska ni läsa igenom en planeringsrapport från ett tidigare år. Syftet med uppgiften är att ge er en tydligare bild av vad vi avser med en planeringsrapport. Då gruppens medlemmar kommer att läsa olika planeringsrapporter och dessutom fokusera olika aspekter av dessa kommer gruppen att tillsammans få en bred inspiration kring hur rapporterna kan se ut. Information kring vilken rapport ni ska läsa samt vilka frågeställningar ni ska besvara tilldelas så snart grupperna formerats och kursidentiteter tilldelats. Hemuppgiften redovisas i muntlig och skriftlig form. En skriftlig hemuppgift om ca 2-4 sidor lämnas innan seminariet. Flertalet av frågorna ni ska besvara är öppna i sin karaktär och kan tolkas på olika sätt. Ett syfte med detta är att ge en ökad bredd i diskussionerna. Ser du att en uppgift kan tolkas på olika sätt, så redogör gärna för detta samt den eller de tolkningar du valt att besvara frågan utifrån. Det är tillåtet att diskutera frågorna med andra då detta ses som en del i ert lärande. Den skriftliga redogörelsen är dock inte tillåten att dela med sig av, utan ska bestå av ett rent individuellt arbete! Ett seminarium där just din planeringsrapport diskuteras kommer att äga rum efter att den skriftliga inlämningen gjorts. Ni ska därför vara förberedda att redovisa era respektive frågor separat från varandra och om möjligt utan ppt (för att möjliggöra smidiga övergångar mellan frågorna). Se till att ha med rapporten till seminariet (elektroniskt eller utskrivet) så att den som redovisar kan hänvisa till exempelvis figurer eller citat. Om ni vill använda pp för en eller flera av era frågor så ska bilderna mailas till den som ansvarar för ert seminarium senast 4h innan seminariet. Döp dokumentet: Ert namn, er identitet (ex 12:2). Vid seminariet medverkar alla som läst samma planeringsrapport. Eftersom flera kommer att ha besvarat samma frågeställningar kommer inte alla att få presentera allt som förberetts skriftligen. Däremot kommer ni att få möjlighet att komplettera andras redogörelser. Vilket arbete du ska arbeta med, vem som är din duggaansvarige samt salar och tider kommer att mailas ut första läsveckan. Frågor Individuell uppgift 1: Granskning av planeringsrapport Gruppmedlem 1 (X:1): A. Inledande problematisering och syfte Vad är viktigt med ett syfte? Är kopplingen mellan bakgrunden och syftet bra, dvs är syftet väl underbyggt och motiverat? Är syftet relevant? Hur stora är möjligheterna för alternativa tolkningar av syftet? Exemplifiera. Finns det något problemområde? Hur förhåller sig författarna till problemområdet? G. Referering Har de refererat till litteraturen på ett tydligt sätt, ge exempel. Har de refererat tillräckligt mycket? Om inte ge exempel på ställe där de skulle kunna referera tydligare. Vad för typer av källor används (ex vetenskapliga artiklar, läroböcker, interna rapporter, interndata, intervjuer)? Var i rapporten har de använt referenser och på vilket sätt? Vad har refereringen 12

13 för funktion i en vetenskaplig text? Exemplifiera utifrån arbetet på hur refereringen får denna funktion. K. Tydlighet (kommunicerbarhet) Är rapporten tydlig? Är läsarens möjlighet att tillgodogöra sig innehållet goda? Finns det möjlighet för dig som läsare att göra andra analyser, ifrågasätta gjorda analyser eller se andra möjliga slutsatser? Skulle du/ni kunna utföra projektet utifrån den beskrivna projektplaneringen? Motivera. Gruppmedlem 2 (X:2): B. Avgränsningar Är studien tillräckligt avgränsad? Exemplifiera hur avgränsningar görs och motiveras i studien. Styrker motiveringarna valet av avgränsningar? Var (ex i vilka delkapitel utöver ett eventuellt avgränsningskapitel ) gör man avgränsningar i studien? Vad är skillnaden mellan direktiv och avgränsningar? Är avgränsningarna väl kopplade till studiens syfte? Exemplifiera. J. Trovärdighet Vad ligger i begreppet trovärdighet? Vad avgör om en studie är trovärdig? Motivera och ge exempel. Framgår det hur författarna konkret arbetat för att stärka trovärdigheten i rapporten? Vilka dimensioner av trovärdighet arbetar de främst med att stärka? Finns det dimensioner som skulle kunna beaktas i större utsträckning, hur? L. Röda tråden Hänger rapportens olika delar ihop på ett bra sätt, dvs finns det en röd tråd? Ge exempel från rapporten där den röda tråden är stark och där den har brister. Vilka konsekvenser leder en svag röd tråd till? Gruppmedlem 3 (X:3): C. Studerat system Har de definierat något studerat system? Är det ett lämpligt studerat system i relation till bakgrunden, syftet och nuläget? Har de diskuterat hur det omgivande systemet påverkas av undersökningen? Varför är det viktigt att vara noggrann vid definitionen av det studerade systemet? Om inget studerat system är definierat, varför? E. Vägen till målet Är vägen från syfte till målet (vägen till målet) tydligt presenterat? Varför är det viktigt att tidigt visualisera (i ord eller bild) vägen och målet? Tycker ni att studiens planering är trovärdig? H. Uppgiftsprecisering Är preciseringen av uppgiften väl underbyggd utifrån relevanta delar av referensramen? Finns det en tydlig koppling mellan uppgiftspreciseringens delar och det övergripande syftet? Finns det en tydlig koppling mellan uppgiftspreciseringens delar och företagets problembild? Finns det en bra struktur i uppdelningen av delfrågor i uppgiftspreciseringen? Är frågorna i uppgiftspreciseringen tydlig? 13

14 Gruppmedlem 4 (X:4): F. Referensramen och dess användning Vad skall en referensram innehålla? Har all litteratur i referensramen använts? Har litteraturen används på ett bra sätt eller inte? Exemplifiera. I vilka faser i utredningsarbetet (ex förstå problemet, precisera uppgiften, lösa uppgiften) kommer referensramen till användning? I. Metod/Tillvägagångssätt Är datainsamlingsmetoderna och analysmetoden/erna tydligt beskrivna i rapporten? Vilka motiveringar ges till valen av de olika metoderna? Vilka styrkor och svagheter finns det i de valda metoderna? Är de valda metoderna väl lämpade för den aktuella studien? Saknas det någon metod eller är motiveringen för användandet av någon metod bristande? Hur använder sig författarna av metodlitteraturen? Gruppmedlem 5 (X:5): D. Nulägesbeskrivning Presenteras för uppgiften relevant information i nulägesbeskrivningen (företagsbeskrivningen)? På vilket sätt ökar denna beskrivning förståelsen för problemet? Vilka andra roller/funktioner har nulägesbeskrivningen? Ge exempel på mindre relevant information. Motivera varför detta är ointressant. M. Formalia och bearbetningsgrad Hur är papportens kvalitet avseende formalia och bearbetningsgrad? Vad anser du om rapportens språkbruk (ex avseende nivå och enhetlighet)? Är det ett bra användande av rubriksättning och rubriknivåer? Är rapporten lättläst? Hur används bilder och vilken funktion har bilderna? Individuell uppgift 2: Opponering på preliminär slutrapport Uppgift 2 är uppbyggd såsom en skriftlig opponering på 3-5 sidor (12 punkter, normala marginaler) som inlämnas skriftligen till handledaren för det arbete på vilket ni opponerar. Handledaren förser den rådgivande kommittén och examinatorn med underlaget och bedömningen på skalan UK till +2p görs av examinatorn och minst en person i den rådgivande kommittén. I denna uppgift ska du arbeta helt självständigt med att identifiera de områden som du anser är mest relevanta att opponera kring, resonera och motivera kring det du anser är styrkor/svagheter hos dessa områden samt om möjligt resonera kring vad författarna kunde gjort annorlunda. 14

15 Bilaga 2: Basgruppsmöten Basgruppsmöten med olika innehåll kommer att äga rum löpande under den första perioden. Vid basgruppsmötena (BG) träffas flera av handledarens grupper för att gemensamt handledas och arbeta kring projekten. Vid basgruppsmötena sätts fokus på den del av arbetet som ni vid denna tidpunkt bör arbeta med enligt en förbestämd plan. Syftet är att konkretisera och tillämpa det som gåtts igenom vid föreläsningar till ert specifika projekt, samt att studenterna får möjlighet att i större utsträckning lära av varandra. Inför basgruppsmötena ska ett antal uppgifter genomföras och därför finns deadlines för inlämningar inför mötena. Inlämningarna och huvudfokus för vart möte framgår nedan. Vi har planerat in fyra basgruppsmöten under första läsperioden. Basgruppsmöten kan även ske under andra läsperioden om detta är en form som handledaren och de olika grupperna tycker passar även för denna fas av arbetet. Information kring tidsramarna för presentation, opponering och diskussion vid basgruppsmötet fås från respektive handledare. Då denne därmed får möjlighet att anpassa detta efter gruppens specifika situation och behov. BG 0: Inför företagsbesöket Ingen egentlig förberedelse krävs men läs igenom projektbeskrivningen och se om det finns något som ni vill få förtydligat. BG 1: Vägen till målet (och lite om referensramen) Vägen till målet kan beskrivas som en karta över alla steg på vägen mellan syfte och mål (resultatet/slutsatserna). En visualisering av en detaljerad väg till målet utgör en viktig del i planeringen av arbetet och ökar sannolikheten att komma i mål med utredningen på ett bra sätt. Detta basgruppsmöte har till syfte att klargöra och förtydliga er vägen till målet. Detta genom att diskutera era målbilder samt hur ni planerar att lösa uppgiften. Seminariet kommer att inledas med att ni under maximalt fem minuter och utan användning av projektor eller annan teknik ombeds att göra en informell dragning av ert projekt. Presentationen får gärna beröra bakgrunden till problemet, ert syfte (vad vill ni uppnå), referensram (litteraturområden) och metoder/tillvägagångssätt. Presentationerna utgör en grund för de diskussioner som vi sedan för under seminariet. BG2: Uppgiftsprecisering (Vad-frågan) Uppgiftspreciseringen handlar om att diskutera och problematisera studiens syfte och precisera vilka huvudfrågor och delfrågor som ska besvaras. Frågorna underbyggs genom relaterad litteratur och hänsyn tas även till det specifika system som studeras. Vad som ingår i systemet kan variera t.ex. kan det röra sig om en avdelning, en process, det fysiska flödet och/eller en viss del av sortimentet. Seminariet kommer att handla om hur ni utifrån er problemställning kan precisera uppgiften, vilken litteratur som ni planerar använda, hur litteraturen på olika sätt kan stödja en precisering av uppgiften samt vilken grad av precisering som är eftersträvansvärd. Detta seminarium kommer att ledas av en representant från den rådgivande kommittén. Seminariet inleds med att ni gör en dragning av ert arbete under maximalt 10 minuter för att sätta in representanten och övriga grupper i ert arbete och tilltänkta litteraturområden och funderingar kring precisering. 15

16 BG3: Metod och Praktiskt tillvägagångssätt (Hur-frågan) Praktiskt tillvägagångssätt är den mest konkreta nivån av metodbeskrivning och skildrar hur man i praktiken går till väga vid insamling av data och analys. Om en vald metod är intervju kan det praktiska tillvägagångssättet behandla typ av intervju, innehåll och ordning på frågor, val av respondenter och när i processen olika intervjuer genomförs. Detta seminarium kommer att fokusera valda vad-frågor, vald metod och praktiskt tillvägagångssätt samt länkarna mellan vad-frågorna och hur-frågorna. Senast kl. 12 dagen innan basgruppsmötet laddar ni upp på kurshemsidan: (1) Rapporten i wordformat så långt ni kommit, samt (2) En ppt presentation. Döp dokumenten GruppXX_ BG3. PPt bör innehålla: Inledande bakgrund som underbygger studiens syfte. Referensram. Vilka områden ni kommer att täcka in, vilken roll de olika områdena har samt områdenas koppling till det övergripande syftet/problemet. Uppgiftsprecisering (vad-frågan). Här ska det framgå hur ni tänkt precisera er uppgift, övergripande struktur. Kopplingen mellan preciserade frågeställningar och litteraturen och i förlängningen med syftet/problemet (Där kopplingen till syftet/problem ingår i punkten ovan). Metod och praktiska tillvägagångssättet. Vilka olika metoder (ex intervju med x, observation av y, interndata kring z) kommer ni att använda för att besvara era preciserade frågeställningar (vad-frågorna)? En tydlig koppling mellan specifika frågor och metoder eftersträvas. Vidare att ni kunna föra en preliminär diskussion kring valda metoders (praktiska tillvägagångssätt) lämplighet. Ni ska även ha förberett en opponering på en annans grupps arbete (handledaren tilldelar grupperna). Till opponeringen ska ni ha förberett en ppt som ni efter seminariet skickar till handledaren och den grupp ni opponerat på. 16

17 Bilaga 3: Bedömningskriterier av rapporter Rapporten skall vara på maximalt ord och räknas från inledningskapitlet till referenslistan. Dvs bilagor, förord, sammanfattning och referenslistan ligger utanför detta sidantal. Om ni anser att ert arbete av någon anledning kräver fler ord så får ni föra en dialog kring detta med er handledare och ev. även med examinatorn. Obligatoriska delar i slutrapporten och formalia: En sammanfattning på 1-2 sidor inleder rapporten. Sammanfattningen ska ta upp de delar av rapporten som är väsentliga för att en läsare ska skapa sig en uppfattning om innehållet. Den ska fokusera på resultaten av projektarbetet men även beskriva syfte och hur gruppen har gått tillväga. Innehållsförteckningen till rapporten ska vara tydligt disponerad. Kapitel och underkapitel, numrerade, indelar texten i lämplig struktur och omfattning. Delkapitel kan också numreras för tydlighet i struktur - använd maximalt tre numrerade nivåer. Referenslista avslutar rapporten och ges inget kapitelnummer. Bilagor kommer sist i dokumentet och sidnumreras var för sig. Bedömning av rapporter Huvudkriterier vid bedömning av skriftliga och muntliga rapporter är trovärdighet, tydlighet samt nivå och omfattning: TROVÄRDIGHET Val och motivering av syfte (utifrån bakgrund, företagets direktiv/önskemål) Väl utförd litteraturgenomgång (i enighet med studiens syfte) Val och motivering av preciserade frågor (utifrån syfte) Val och motivering av metod (utifrån preciserade frågor) Väl utförd datainsamling (enligt frågor i precisering och beskrivning/motivering i metod) Väl utförd analys (utifrån data och metod, analysmodell) Rimliga slutsatser och rekommendationer (utifrån analys, känslighetsanalys mm) TYDLIGHET (Kommunicerbarhet) Läsarens möjlighet att tillgodogöra sig rapporten och därmed projektets utfall. Läsarens möjlighet att själv ta ställning till rapportens innehåll och dess resultat. Tydlighet i logisk struktur/röd tråd (visualisering etc) NIVÅ och OMFATTNING Är syftet uppfyllt? Hur bra utförd är utredningen utifrån givet syftet/uppgiften och avgränsningar? Bredd och/eller djup i undersökning? 17