Den formella underrättelsen föranleder följande synpunkter, som i huvudsak disponeras i den ordning som följer av underrättelsen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den formella underrättelsen föranleder följande synpunkter, som i huvudsak disponeras i den ordning som följer av underrättelsen."

Transkript

1 M2007/4848/R Miljödepartementet Sverige Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B BRYSSEL Belgien Svar på formell underrättelse angående genomförande av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Er ref. SG-Greffe (2007) D/206934, ärendenummer 2007/2239) 2 bilagor. Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse som inkom den 16 november 2007 anfört att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artiklarna 2, 4, 5, 9, 10, 11, 13 och 24 samt bilagorna VII, VIII, IX och X i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (RDV) och sina skyldigheter enligt artikel 10 i EG-fördraget jämförd med artikel 249 i EG-fördraget och artikel 1, 5 och 9 i direktivet. Den formella underrättelsen föranleder följande synpunkter, som i huvudsak disponeras i den ordning som följer av underrättelsen. 1. Inledning Sverige har införlivat RDV i svensk rätt genom följande författningar. 1. miljöbalken, 2. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 3. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryckta i LIVSFS 2005:10, 4. förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, 5. förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 6. lagen (2006: 412) om allmänna vattentjänster, 7. livsmedelslagen (SFS 2006:804), 8. livsmedelsförordningen (SFS 2006:813), 9. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:1) om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 10. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:11) om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,

2 11. förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, 12. Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, 13. Länsstyrelsens i Västra Götalands län förteckning över musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, Västra Götalands läns författningssamling 14FS 2002:474, 14. avfallsförordningen (SFS 2001:1063), 15. förordningen (SFS 1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 16. förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, 17. Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen, 18. Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1995:7) om utsläpp av industriellt avloppsvatten som innehåller vissa ämnen, 19. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2007:4) och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och 20. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2006:1) om kartläggning och analys enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 21. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och 22. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Därutöver arbetar Naturvårdsverket för närvarande med att ta fram föreskrifter om förvaltningsplaner avseende ytvatten, som planeras att beslutas den 1 juli Sveriges geologiska undersökning (SGU) har av regeringen fått i uppdrag att redovisa förlag till hur dotterdirektivet för grundvatten (dir. 2006/118/EG) kan genomföras i svensk rätt (SGU dnr /2006). Direktivet ska vara införlivat i svensk rätt senast den 16 januari SGU har den 30 oktober 2007 redovisat sitt uppdrag i utredningen Införlivande av grundvattendirektivet i svensk rätt, se bilaga 1. Därutöver arbetar SGU för närvarande med att ta fram föreskrifter om kvalitetskrav, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner avseende grundvatten, som planeras att beslutas i maj och juni

3 3 2. Allmänna utgångspunkter För förståelsen av hur införlivandet av RDV skett i den svenska miljörätten är en viktig utgångspunkt att känna till miljöbalkens (MB) tillämpningsområde, syfte och struktur. De bestämmelser som har särskild betydelse för att besvara den formella underrättelsen kommenteras närmare under de olika punkter som kommissionen tagit upp i underrättelsen. I huvudsak gäller MB samt de förordningar och myndighetsföreskrifter som meddelats med stöd av balken såväl verksamheter som enskilda åtgärder som har mer än en försumbar betydelse för miljön. MB:s tillämpningsområde är därför mycket vitt. I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas av MB tillämpas, utöver balken, även bestämmelser i annan lag. MB innehåller trettiotre kapitel och har följande struktur. 2.1 Övergripande bestämmelser De övergripande bestämmelserna finns i 1-6 kap. (den första avdelningen). Den omfattar balkens övergripande mål och balkens förhållande till annan lagstiftning (1 kap.). Den omfattar vidare de allmänna, materiella bestämmelserna i form av allmänna hänsynsregler (2 kap.), hushållningsbestämmelser (3 och 4 kap.), miljökvalitetsnormer (5 kap.) och miljökonsekvensbeskrivningar (6 kap.). 2.2 Naturskydd, vissa verksamheter och kontroll De övergripande bestämmelserna, som nämnts ovan, kompletteras med en grupp bestämmelser som gäller specifikt för skyddet av naturen, vissa verksamheter och kontrollen av olika typer av verksamheter och åtgärder (den andra och tredje avdelningen). De omfattar naturskydd (7-8 kap.), miljöfarlig verksamhet (9 kap.), verksamheter som orsakar miljöskador (10 kap.), vattenverksamhet (11 kap.), jordbruk och annan verksamhet (12 kap.), genteknik (13 kap.), kemiska produkter och biotekniska organismer (14 kap.) samt avfall och producentansvar (15 kap.). 2.3 Prövning, kontroll och sanktioner De i huvudsak materiella bestämmelserna, som nämnts ovan, kompletteras med en grupp av bestämmelser som gäller prövningen av mål och ärenden (den fjärde-sjätte avdelningen). De omfattar allmänna bestämmelser om prövningen (16 kap.), vissa regeringsprövningar (17 och 18 kap.), förvaltningsmyndigheters och kommuners prövning (19 kap.), miljödomstolar (20-23 och 25 kap.), tillstånds giltighet och omprövning m.m. (24 kap.), tillsyn och avgifter (26-28 kap.) och sanktioner (29 och 30 kap.).

4 2.4 Civilrättsliga anspråk m.m. Slutligen finns det bestämmelser med visst skydd för enskilda (den sjunde avdelningen). Den omfattar ersättning vid ingripanden av det allmänna och vid tillståndsprövning av vattenverksamhet m.m. (31 kap.), skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk (32 kap.) samt miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring (33 kap.) Centrala bestämmelser för införlivandet av RDV MB:s övergripande mål, eller syfte, som gäller alla sektorer i samhället, är att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. MB ska tillämpas så att - människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, - värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, - den biologiska mångfalden bevaras, - mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och - återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi, främjas så att ett kretslopp uppnås (1 kap. 1 MB). De s.k. allmänna hänsynsreglerna utgör grundläggande, materiella miljökrav. De gäller för alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet och träffar - i princip - alla, såväl näringsidkare, myndigheter som privatpersoner. Bestämmelserna återger bl.a. försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar. Vid prövningen av frågor om tillåtlighet, tillstånd, godkännande, dispens och vid tillsynen enligt balken är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna iakttas (2 kap. 1 MB). De är indelade i krav på - kunskap, - försiktighetsmått, - produktval, - hushållning, och - lokalisering (2 kap. 2-6 MB). De nämnda kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (2 kap. 7 MB). Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar för att skadan eller olägenheten avhjälps i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. MB om verksamheter som orsakar miljöskador (2 kap. 8 MB). Kapitlet innehåller även en s.k. stoppregel, som anger

5 förutsättningarna för att en verksamhet eller åtgärd inte får bedrivas eller vidtas (2 kap. 9 MB). Regeringen får meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Sådana föreskrifter kallas med en övergripande term för miljökvalitetsnormer. Regeringen får vidare överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (5 kap. 1 MB). De grundläggande bestämmelserna om vad miljökvalitetsnormer ska ange, hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas, åtgärdsprogram, kontroll och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön återfinns också i kapitlet (5 kap MB). 5 kap. MB kompletteras bl.a. av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) som, utöver ett antal för miljörätten nya definitioner, innehåller närmare bestämmelser om vattendistrikt och vattenmyndigheter, kartläggning och analys, miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, övervakning, internationell vattenförvaltning och rapportering (1-9 kap. VFF). Skydd av områden, bl.a. nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, strandskyddsområden, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden och områden för marinvetenskaplig forskning regleras i 7 kap. MB. Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) är ansvarig för ett avhjälpande av skadan. Bestämmelserna i 10 kap. MB om verksamheter som orsakar miljöskador återspeglar också principen att förorenaren betalar. En vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den (11 kap. 6 MB). Det finns - enligt huvudregeln - en tillståndsplikt för vattenverksamheter (11 kap MB) och det följer ett underhållsansvar för sådan verksamheter till skydd för allmänna eller enskilda intressen ( 11 kap MB). 11 kap. MB, som gäller vattenverksamheter, kompletteras bl.a. av bestämmelser i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om avgifter för vattenverksamheter (6 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet), vilka regleras närmare i förordningen ( 1998: 928) om bygdeoch fiskeavgifter. Vidare finns kompletterande bestämmelser i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (va-lagen), som syftar till att säkerställa att 5

6 vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lagen reglerar bl.a. skyldigheten att betala avgifter för allmänna vattentjänster (1 och va-lagen). Bestämmelser om straff, andra påföljder och förverkande, liksom miljösanktionsavgifter, finns i 29 och 30 kap. MB Införlivandet av RDV RDV är ett s.k. ramdirektiv. Enligt ingressen, punkten 18, kräver gemenskapens vattenpolitik en klar och tydlig, effektiv och enhetlig rättslig ram. Denna ram har införlivats i svensk rätt genom ändringar i MB och i det system av kompletterande författningar med mer detaljerade och tekniska bestämmelser, som MB lägger grunden för. RDV:s syften är sammanfattningsvis att - skydda och förbättra tillståndet i vattnets ekosystem samt hindra ytterligare försämringar, - eftersträva ett ökat skydd för och en förbättring av vattenmiljön, bl.a. genom att utsläpp och spill av vissa ämnen minskar eller upphör, - säkerställa att föroreningen av grundvatten gradvis minskar och att ytterligare förorening förhindras, - främja en hållbar vattenanvändning och bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka. De nämnda syftena täcks av MB och de författningar som har meddelats med stöd av balken, liksom de författningar som - enligt avsnitt 3 ovan - har en nära anknytning till balken. De väsentliga författningsändringar som RDV omedelbart krävde i fråga om MB gällde främst bestämmelserna rörande miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Genom de nämnda ändringarna i 5 kap. MB, som trädde i kraft den 22 december 2003, sattes den lag (SFS 2003:890) om ändring i miljöbalken i kraft som enligt artikel 24 i RDV var nödvändig för att följa RDV. Grunden var därmed lagd för det fortsatta arbetet när det gäller att införliva närmare bestämmelser för det fortsatta genomförandet i enlighet med den tidplan som följer av RDV. I enlighet med denna tidplan i fråga om bl.a. analyser och översyner (artikel 5) år 2004, övervakning (artikel 8) år 2006, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner (artikel 11 och 13) år 2009 och uppnåendet av miljömålen (artikel 4) år 2015 innehåller VFF, som trädde i kraft den 1 augusti 2004, närmare bestämmelser om vattendistrikt och vattenmyndigheter, kartläggning och analys, miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, övervakning, internationell vattenförvaltning och

7 rapportering. Det fortsatta arbetet med mer detaljerade och tekniska bestämmelser i myndighetsföreskrifter kunde därefter ta vid, för att säkerställa att kompletta regleringar fanns och kommer att finnas på plats inför de olika delmoment i genomförandet, som bl.a. följer av den angivna tidplanen, liksom kommande dotterdirektiv till RDV. Mot den beskrivna bakgrunden finns det nu anledning att, artikel för artikel, redovisa och närmare kommentera kommissionens påståenden om bristande genomförande av RDV Artikel 2 Kommissionen har anfört att det förefaller som om ett antal definitioner i artikel 2 inte har införlivats eller åtminstone inte har införlivats på ett korrekt sätt när det gäller skyldigheterna i RDV. Detta gäller definitionerna av farliga ämnen (artikel 2.29), prioriterade ämnen (artikel 2.30), förorenande ämnen (artikel 2.31), förorening (artikel 2.33), vattentjänster (artikel 2.38), vattenanvändning (artikel 2.39) och gränsvärden för utsläpp (artikel 2.40). Kommissionen har vidare anfört att de av RDV:s artiklar och bilagor, där dessa begrepp används, således inte omfattas av införlivandet. I fråga om definitionen av förorenande ämnen saknas därigenom nationella åtgärder för införlivandet av bilaga VIII, i fråga om definitionerna av farliga ämnen och prioriterade ämnen har bilaga X inte införlivats, i fråga om definitionen av gränsvärden för utsläpp har artikel 10.2 och bilaga IX inte införlivats och i fråga om definitionerna av begreppen vattentjänster och vattenanvändning har artiklarna 5 och 9 inte införlivats på ett korrekt sätt. Kommissionen har slutligen anfört att definitionen av begreppet vattentjänster införlivats i svensk författning på ett restriktivt sätt, så att den endast gäller vattenförsörjning och avlopp. 5.1 Farliga ämnen, prioriterade ämnen, förorenande ämnen, förorening och gränsvärden för utsläpp Allmänna utgångspunkter De bestämmelser som främst reglerar farliga ämnen, prioriterade ämnen, förorenande ämnen, förorening och gränsvärden för utsläpp är miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormer ska ange - föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får

8 överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, - föroreningsnivåer eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, - högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller - de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Miljökvalitetsnormer ska vid behov omprövas (5 kap. 2 MB). I detta sammanhang bör den allmänna hänsynsregeln om försiktighetsmått framhållas. Denna regel innebär att alla, som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som inte är försumbar i det enskilda fallet, ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas. I samma syfte ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd bl.a. undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap. 3-4 MB). Dessa krav gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid en sådan bedömning ska nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder särskilt beaktas. En sådan avvägning får dock inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB åsidosätts (2 kap. 7 MB). Bestämmelser som ger instrument för specifik prövning av miljö- och hälsofarlig verksamhet - och som därmed också omfattar de nämnda definitionerna - finns i 9 kap. MB, som gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med miljöfarlig verksamhet avses bl.a. - utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, och - användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten (enligt 9 kap. 1 MB). Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig enligt (9 kap. 3 MB). 8

9 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön får regeringen, för en viss del av landet, meddela föreskrifter eller beslut om förbud mot att släppa ut avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar, eller - lägga upp fasta ämnen. Detta gäller om sådan verksamhet kan leda till att vattenområden, marken eller grundvattnet kan förorenas eller på annat sätt påverkas menligt (9 kap. 4 MB). För att skydda människors hälsa eller miljön får regeringen, om det framstår som mer ändamålsenligt än beslut i enskilda fall, också i andra fall meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått i fråga om miljöfarlig verksamhet. Sådana föreskrifter får också meddelas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Om det finns särskilda skäl, får regeringen bemyndiga en myndighet att meddela sådana föreskrifter (9 kap. 5 MB). Regeringen får föreskriva att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts - anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet, - släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten, - släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas, eller - bedriva sådan miljöfarlig verksamhet, om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt (9 kap. 6 MB). MB kompletteras av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). I bilagan till förordningen anges om en verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan. Förordningen innehåller vidare bestämmelser om tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet (5-6a ), särskilda bestämmelser om utsläpp (11 a b ) och särskilda bestämmelser om inrättande av bl.a. avloppsanläggningar (12-20 ). De nämnda bestämmelserna kompletteras av de allmänna bestämmelserna om prövningen av mål och ärenden enligt balken. Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får förenas med villkor(16 kap. 2 andra stycket MB). Tillstånd till ny verksamhet får inte ges om detta innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB överträds (16 kap. 5 MB). En dom som innebär tillstånd till miljöfarlig verksamhet ska, i förekommande fall, innehålla bl.a. de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar samt de övriga villkor som behövs för 9

10 att förhindra skada på eller olägenhet för omgivningen (22 kap. 25 MB). Några legaldefinitioner av begreppen farliga ämnen, prioriterade ämnen, förorenande ämnen, förorening och gränsvärden för utsläpp, som är identiska med de definitioner som finns i RDV, finns inte uttryckligen återgivna i de författningar som införlivar RDV i svensk rätt. Införlivandet av ett direktiv innebär inte heller nödvändigtvis en skyldighet att ordagrant återge definitionerna i nationell lagstiftning. Det finns inte heller någon skyldighet att i nationell lagstiftning följa den struktur enligt vilken ett direktiv är uppbyggt. Definitionerna har till syfte att ringa in sådana för vattenmiljön skadliga företeelser som ska minska eller helt upphöra genom det kombinerade tillvägagångssättet att tillämpa både gränsvärden som utgår från de begränsningar som krävs med hänsyn till miljön och människors hälsa och utsläppsregleringar som utgår från bästa möjliga teknisk. Definitionerna är därför införlivade i svensk rätt genom bl.a. de generella bestämmelser som anges ovan, vilka täcker RDV:s definitioner, och som kompletteras genom de särskilda bestämmelser av mer detaljerad och teknisk karaktär, som beskrivs nedan. Det kan i sammanhanget vidare noteras att definitionen av farliga ämnen inte har någon självständig betydelse i direktivet, utan används för att definiera en viss grupp av prioriterade ämnen, d.v.s. prioriterade farliga ämnen. Det kan även noteras att definitionerna av förorening och gränsvärden för utsläpp är vedertagna, inte minst i miljörättsliga sammanhang, och att miljöbalken, relevanta bestämmelser med nära anknytning till balken eller annan lagstiftning inte på något sätt begränsar deras betydelse i förhållande till RDV Särskilda bestämmelser För verksamheter och åtgärder med utsläpp till luft eller vatten som omfattas av tillståndsplikt enligt vad som anges i avdelningarna 1 och 4 i bilagan till FMH, ska vid en bedömning av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt beaktas om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i avdelning 5 i samma bilaga. När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om ett begränsningsvärde för utsläpp, ska med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Detta gäller oavsett om begränsningsvärdet har bestämts som gränsvärde, riktvärde eller annat värde. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell utspädning (11 a och 11 b FMH). Avdelning 5 i bilagan tar upp ett antal förorenande ämnen som på angivet sätt särskilt ska beaktas. Det kan i sammanhanget även noteras att avsnitten 1 och 2 i avdelning 4 i bilagan tar upp vissa farliga ämnen som, om de förekommer i sådana mängder

11 som anges i bilagan, innebär att verksamheten ska tillståndsprövas enligt MB:s bestämmelser. Vattenmyndigheten ska upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet och i det arbetet beakta de beskrivningar, kartläggningar och analyser som avses i 3 kap. VFF samt artikel 11.3 och 11.4 i RDV. Åtgärdsprogrammet ska ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppfyllas. (6 kap. 1 VFF). I bestämmelsen hänvisas således bl.a. till artikel I artikel 11.3, som gäller grundläggande åtgärder uttrycks bl.a. ett förbud eller andra åtgärder mot direkta utsläpp av förorenande ämnen, artikel 11.3 g, h, j och l. Det kan vidare noteras att begreppet förorening finns i artikel 11.3 h och k. Det finns även anledning att peka på bilagan till VFF. I punkten 2 finns föroreningar från punktkällor respektive diffusa källor omnämnda. I punkten 14 i samma bilaga omnämns vidare sådana prioriterade ämnen som avses i artikel 16 i RDV. Det finns slutligen bemyndiganden för regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter på området. Naturvårdsverkets och SGU:s bemyndiganden i 4 kap. 8 och 6 kap. 10 VFF om miljökvalitetsnormer respektive hur åtgärdsprogrammen, som ska vara inrättade år 2009, ska redovisas ger myndigheterna möjlighet att inom sina respektive ansvarsområden, vid behov, i föreskrifter närmare precisera begreppen farliga ämnen, prioriterade ämnen, förorenande ämnen och gränsvärden för utsläpp (prioriterade ämnen kommenteras närmare nedan). Ytterligare synpunkter i fråga om dessa definitioners införlivande lämnas, i förekommande fall, under respektive rubrik Särskilda synpunkter rörande prioriterade ämnen Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om hur bestämmelserna i 4 kap. VFF och bilaga V i RDV ska tillämpas när kvalitetskraven för ytvatten bestäms (4 kap. 8 VFF). Naturvårdsverket har i december 2007 beslutat föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. I 2 kap. 7 anges att klassificering av kemisk ytvattenstatus ska ske för de prioriterade ämnen som släpps ut i vattenförekomsten och i 1 kap. 3 definieras sådana ämnen som ett ämne som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG.

12 Enligt övergångsbestämmelserna till föreskrifterna ska bestämmelserna om kemisk ytvattenstatus - och därmed prioriterade ämnen - träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms senare. Skälet till detta är att Sverige avvaktar det kommande dotterdirektivet om prioriterade ämnen och att kommissionen har påpekat att medlemsstaterna inte behöver ta fram egna miljökvalitetsnormer på området så länge dotterdirektivet om prioriterade ämnen förhandlas. Detta framgår bl.a. i förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG (interinstitutionellt ärende 2006/0129 (COD) s. 6): Kommissionen föredrar gemenskapsåtgärder på denna punkt och kommer därför att avvakta resultatet av medbeslutandeförfarandet för detta förslag innan den driver på medlemsstaternas genomförande av denna skyldighet. Som framgår ovan finns således de grundläggande bestämmelserna på området och kan kompletteras så snart det nämnda dotterdirektivet beslutats. Sverige har således därigenom, liksom genom de allmänna och särskilda bestämmelser som redogjorts för ovan i avsnitten och gjort vad som krävs för att införliva de aktuella definitionerna i svensk rätt Vattentjänster och vattenanvändning Det har i Sverige varit en uppgift för i första hand det allmänna att ordna vattenförsörjning och avlopp när det med hänsyn till hälsoskyddet behövts i ett större sammanhang för befintlig eller blivande bebyggelse, s.k. allmänna va-anläggningar. Sådana anläggningar tillgodoser i mycket hög utsträckning behovet av vattentjänster. I tätorterna är anslutningen nästan hundraprocentig. Va-lagen har till syfte att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. På landsbygden är det vanligast med vattentjänster som produceras i privat regi och för privat bruk, inbegripet jordbruk. I viss utsträckning produceras även vattentjänster i privat regi och för privat bruk av industrin. Självkostnadsprincipen är styrande för avgiftsuttaget, vilken innebär att huvudmannen, sammanlagt, inte fått ta ut mer avgifter för tjänsterna än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna för anläggningen och att verksamheten inte får drivas så att den totalt sett ger en väsentlig vinst. Principen gäller inte de va-anläggningar som inte är allmänna; i fråga om sådana privata anläggningar, s.k. enskilda anläggningar, råder avtalsfrihet. Det kan inledningsvis konstateras att termerna vattentjänster och vattenanvändning finns definierade i två olika artiklar; artikel 2.38 och 2.39 i RDV. Tolkningen av direktivet i denna del leder till slutsatsen att artikel 2.38, d.v.s. vattentjänster, motsvarar vad som i svensk rätt i 1 kap. 2 va-lagen

13 definieras som vattenförsörjning och avlopp, vilket är en vid beteckning för alla de tjänster avseende vattenförsörjning och avlopp som omfattas av den lagens bestämmelser. En annan tolkning skulle medföra att skillnaden mellan definitionerna av vattentjänster och vattenanvändning saknar betydelse och de båda begreppen skulle - de facto betyda samma sak. Det kan vidare konstateras att de begrepp som omfattas av artikel 2.38 a), d.v.s. uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av ytvatten eller grundvatten respektive artikel 2.38 b), d.v.s. insamling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut till ytvatten måste läsas på så sätt att begreppen inom a) respektive b) har ett inbördes samband. Om så inte vore fallet, skulle ordet eller i stället ha använts i såväl a) som b). Det kan vidare noteras att den hantering av vatten som avses i b) bara gäller avloppsvatten. Definitionen i a) täcker således de tjänster som i svensk rätt, tillsammans, betecknar vattenförsörjning. Definitionen i b) täcker på samma sätt de tjänster som betecknar avlopp. Om så inte vore fallet, skulle indelningen i undergrupperna a) respektive b) också sakna betydelse. Det kan vidare konstateras att definitionen vattentjänster förutsätter en tjänst som tillhandahålls hushåll, myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet. Ser man de olika begreppen i a) respektive b) isolerade kan man knappast se de enskilda delarna, var och en, som en tjänst till de nämnda mottagarna. När det gäller definitionen av vattenanvändning, d.v.s. vattentjänster samt all annan verksamhet som enligt artikel 5 och bilaga II anges ha en väsentlig effekt på vattenstatusen, så gäller det begreppet - enligt andra stycket i definitionen - för artikel 1 och för den ekonomiska analys som utförs enligt artikel 5 och bilaga III b. Det kan noteras att definitionen däremot inte uttryckligen gäller för artikel 9, d.v.s. den bestämmelse som innehåller kravet på täckning av kostnaderna för vattentjänster. Artikel 9 hänvisar vidare till bilaga III om en ekonomisk analys, som bl.a. ska innehålla tillräcklig information för att beakta principen om täckning av kostnaderna för vattentjänster och, om nödvändigt, uppskattningar av de volymer, priser och kostnader som är förenade med vattentjänster. Den ekonomiska analys som Sverige har utfört enligt artikel 5 har, mot den angivna bakgrunden, således haft sin utgångspunkt i begreppet vattentjänster enligt den definition som anges i 1 kap. 2 va-lagen. Det kan slutligen konstateras att två viktiga utgångspunkter för RDV, d.v.s. hushållning med vatten och principen om att förorenaren betalar har ett nära samband med definitionen av vattentjänster, som gäller just vattenförsörjning och avlopp. MB:s tillämpningsområde, syfte och struktur innebär emellertid att skiftande former av vattenanvändning täcks av balkens bestämmelser och 13

14 lagstiftning som har nära anknytning till balken. Bestämmelser om vattenverksamhet finns, såsom tidigare nämnts, i 11 kap. MB 1, som gäller vattenverksamhet och vattenanläggningar samt i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. En vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den (11 kap. 6 MB). Det finns - enligt huvudregeln en tillståndsplikt för vattenverksamheter (11 kap MB) och det följer ett underhållsansvar för sådan verksamhet till skydd för allmänna eller enskilda intressen ( 11 kap MB). Mot den angivna bakgrunden har Sverige således införlivat definitionerna vattentjänster och vattenanvändning på ett korrekt sätt Artikel 4.1. b i-iii Kommissionen har anfört att det förefaller som om artikel 4.1. b i-iii antingen inte har införlivats på ett korrekt sätt eller över huvud taget inte har införlivats. Med hänsyn till den helhet som artikel 4.1 b i-iii utgör och det nära samband som punkterna fått i de svenska bestämmelserna, finns det anledning att besvara kommissionens frågeställningar i ett sammanhang. I enlighet med den inledande redovisningen rörande MB och dess tillämpningsområde, syfte och struktur kan det konstateras att de allmänna reglerna om försiktighetsmått, produktval och hushållning, liksom rimlighetsavvägningen, som inte får medföra att en miljökvali- 1 Med vattenverksamhet avses 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). Med vattenanläggning avses en sådan anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till anläggningen. Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Med vattenreglering avses ändring av vattenöverföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet. Med vattenöverledning avses vattenreglering genom överföring av ytvatten från ett vattenområde till ett annat.

15 tetsnorm enligt 5 kap. MB åsidosätts, täcker de åtgärder som kommissionen pekar på (2 kap. 3, 4, 5 och 7 MB). Det gör även bestämmelsen om att den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada är ansvarig för den efterbehandling som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön (10 kap. 2 och 4 MB). När det gäller grundvatten har en närmare precisering av dessa skyldigheter gjorts på följande sätt. I RDV används termen miljömål, som i svensk rätt motsvaras av kvalitetskrav för vattendistrikt och som utgör bindande miljökvalitetsnormer. Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (5 kap. 1 MB). Miljökvalitetsnormerna ska ange - föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, - föroreningsnivåer eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, - högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller - de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Miljökvalitetsnormer ska vid behov omprövas (5 kap. 2 MB). Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram (5 kap. 4 MB). Närmare bestämmelser om miljökvalitetsnormer och hur de ska uppfyllas genom åtgärdsprogram finns vidare i 4 och 6 kap. VFF. Kvalitetskraven för grundvatten ska fastställas så att tillståndet i grundvattenförekomster inte försämras och så att alla grundvattenförekomster senast den 22 december 2015 uppnår god grundvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i RDV (4 kap. 5 VFF). Kriterierna för vad som utgör god grundvattenstatus är desamma i RDV och VFF. Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (5 kap. 1 15

16 MB). Varje vattenmyndighet ska således fastställa kvalitetskrav för bl.a. grundvattenförekomster ( 4 kap. 1 VFF). När kvalitetskraven för grundvatten fastställs i varje vattendistrikt, så sker det under den vägledning som VFF och SGU ger i form av exempelvis bindande föreskrifter. Bestämmelser om miljökvalitetsnormer av mer detaljerad och teknisk karaktär, avseende t.ex. föroreningsnivåer, kan inordnas i regelsystemet genom föreskrifter i förordning, men - med hänsyn till föreskrifternas karaktär - främst genom myndighetsföreskrifter. I såväl RDV som VFF anges åtgärdsprogram (5 kap. 4-8 MB och 6 kap. VFF) som den metod som ska användas för att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. FMH innehåller särskilda bestämmelser om utsläpp. För verksamheter och åtgärder med utsläpp till luft eller vatten som omfattas av tillståndsplikt enligt vissa delar av bilagan till förordningen, ska vid bedömningen av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt beaktas om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i avdelning 5 i bilagan. När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, ska med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Detta gäller oavsett om begränsningsvärdet har bestämts som gränsvärde, riktvärde eller annat värde. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell utspädning (11 a och 11 b FMH). SGU har av regeringen fått i uppdrag att redovisa förlag till hur dotterdirektivet för grundvatten (dir. 2006/118/EG) kan genomföras i svensk rätt (SGU dnr /2006). För verksamheter och åtgärder med utsläpp till luft eller vatten som omfattas av tillståndsplikt ska, enligt ovan, en bedömning av behovet av försiktighetsmått och villkor göras. Dessa försiktighetsmått och villkor kan likställas med kravet att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt att förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster. Mot den angivna bakgrunden har SGU, som är den statliga expertmyndigheten på området, föreslagit att ett förtydligande tillägg ska göras i 11 a FMH, så att de särskilda bestämmelserna om utsläpp till luft eller vatten även omfattar mark och grundvatten. I bilagan till FMH, avdelning 5, kan samma tillägg göras, så att de förorenande ämnen som särskilt ska beaktas vid utsläpp till vatten även gäller för utsläpp till mark och grundvatten. Ett sådant ställningstagande skulle medföra att bilaga VIII införlivas i svensk rätt genom FMH. Kvalitetskraven för grundvatten ska fastställas så att tillståndet i grundvattenförekomster inte försämras och så att alla grundvattenförekomster senast den 22 december 2015 uppnår god grundvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i RDV (4 kap. 5 VFF). SGU får meddela närmare föreskrifter om hur bestämmelserna i 4 kap. och i bilaga V i 16

17 RDV ska tillämpas när kvalitetskraven för grundvatten bestäms (4 kap. 8 VFF). Punkten i bilaga V hänvisar till annan relevant lagstiftning enligt artikel 17 i RDV, vars innehåll utvecklas och preciseras i dotterdirektivet för grundvatten. I detta direktiv förtydligas att god status även innefattar ej miljömässiga signifikanta uppgående trender. För att införliva dotterdirektivet för grundvatten i svensk rätt har SGU föreslagit att det i 4 kap. 5 och 8 VFF hänvisas till bilagorna I, II och IV i dotterdirektivet för grundvatten. SGU har gjort bedömningen att de förslag som myndigheten lämnat rörande ändringar i FMH och införlivandet av grundvattendirektivet innebär att de brister som kommissionen påtalat kommer att åtgärdas inom de tidsfrister som följer av RDV. Frågorna bereds för närvarande i Miljödepartementet, som inom kort avser att ta ställning till hur förslagen kan genomföras. Beträffande det praktiska genomförandet av SGU:s förslag och tidplan för detta, se nedan Artikel 4.4 Kommissionen har anfört att det förefaller som om artikel 4.4 antingen inte har införlivats på ett korrekt sätt eller över huvud taget inte har införlivats. De svenska kvalitetskraven för olika vattenförekomster regleras bl.a. i 4 kap. VFF. Kvalitetskraven för ytvatten ska fastställas så att tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras och så att alla ytvattenförekomster, utom de som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade, senast den 22 december 2015, uppnår god ytvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i RDV (4 kap. 2 VFF). Kvalitetskraven för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster ska fastställas så att tillståndet i dessa ytvattenförekomster inte försämras och så att god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i RDV uppnås senast den 22 december 2015 (4 kap. 4 VFF). Kvalitetskraven för grundvatten ska fastställas så att tillståndet i grundvattenförekomster inte försämras och så att alla grundvattenförekomster senast den 22 december 2015 uppnår god grundvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i RDV (4 kap. 5 VFF). Kvalitetskraven för skyddade områden ska fastställas så att alla normer och mål uppfylls senast den 22 december 2015, om inte annat följer av den lagstiftning enligt vilken de skyddade områdena har fastställts (4 kap. 6 VFF).

18 Om de förbättringar av vattenmiljön som behövs för att uppfylla kvalitetskraven av tekniska skäl eller utan orimliga kostnader inte kan åstadkommas inom den tid som anges i 2-6, d.v.s. 22 december 2015, får vattenmyndigheten besluta att kraven ska uppfyllas vid en senare tidpunkt, dock senast den 22 december Om naturliga förhållanden gör det omöjligt att åstadkomma förbättringarna, får vattenmyndigheten trots detta besluta att kvalitetskraven ska uppfyllas vid en senare tidpunkt (4 kap. 9 VFF). Bestämmelserna om reviderad kartläggning i 3 kap. 1 VFF, åtgärdsprogram i 6 kap. 1 VFF och reviderad förvaltningsplan i 5 kap. VFF säkerställer att den stegvisa måluppfyllelsen övervakas och utförs. Bestämmelsen i 4 kap. 9 VFF nämner dock inte uttryckligen skyldigheten att stegvis sträva mot måluppfyllelsen. Avsaknaden av ett sådant uttryckligt krav på stegvis förbättring kan leda till missförstånd och riskera att genomförandet av nödvändiga åtgärder skjuts på framtiden. Det är inte önskvärt. Ett uttryckligt krav på stegvis förbättring skulle tydliggöra behovet av att sätta åtgärder i verket och av en plan för hur slutmålet ska nås. Bestämmelsen i 4 kap. 9 VFF är inte formulerad som ett undantag från icke-försämringskraven i 4 kap. 2, 4 och 5 VFF och har som utgångspunkt att förbättringar av vattenmiljön ska ske. Kravet på icke-försämring är därmed uppfyllt. Även den bestämmelsen kan dock förtydligas, i syfte att undvika eventuella missförstånd. Genom en erinran i 4 kap. 9 VFF om det stegvisa förfarandet för att nå måluppfyllelsen och ett förtydligande av icke-försämringskravet kan de brister som kommissionen påtalat åtgärdas. Frågan bereds för närvarande i Miljödepartementet, som inom kort avser att ta ställning till hur de nämnda ändringarna kan genomföras. Beträffande det praktiska genomförandet av sådana ändringar och tidplan för detta, se nedan Artikel 4.9 Kommissionen har anfört att det förefaller som om artikel 4.9 antingen inte har införlivats på ett korrekt sätt eller över huvud taget inte har införlivats. Det kan konstateras att om en vattenförekomst i ett visst avseende omfattas av olika stränga kvalitetskrav enligt 4 kap. 2-6 VFF, så ska det strängaste kravet gälla (4 kap. 7 VFF). Bestämmelsen motsvarar artikel 4.2 i RDV. Artikel 4.9 gäller däremot en situation då tillämpningen av de nya bestämmelserna ska säkerställa åtminstone samma skyddsnivå som den befintliga gemenskapslagstiftningen. Det kan säkerställas genom en ändring i 4 kap. 7 VFF, som innebär att det strängaste kravet ska gälla även i de fall en vattenförekomst skyddas eller

19 berörs av krav enligt annan lagstiftning, d.v.s. såväl nationella som EGrättsliga bestämmelser. Genom ett tillägg i 4 kap. 7 VFF, som innebär att det strängaste kravet ska gälla även i de fall en vattenförekomst skyddas eller berörs av krav enligt annan lagstiftning, kan den brist som kommissionen påtalat åtgärdas. Frågan bereds för närvarande i Miljödepartementet, som inom kort avser att ta ställning till hur den nämnda ändringen kan genomföras. Beträffande det praktiska genomförandet av en sådan ändring och tidplan för detta, se nedan Artikel 5 Kommissionen har anfört att artikel 5 inte har införlivats korrekt i svensk lagstiftning. Enligt de svenska bestämmelser som är styrande för de kartläggningar och analyser som avses i artikel 5 ska varje vattenmyndighet se till att det för vattendistriktet görs - en beskrivning och analys av distriktet i enlighet med artikel 5 och bilaga II i RDV, - en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnets och grundvattnets tillstånd i enlighet med artikel 5 och bilaga II i RDV, samt - en ekonomisk analys av vattenanvändningen i enlighet med artikel 5 och bilaga III i RDV. Beskrivningen, kartläggningen och analyserna ska revideras löpande och vara så uppdaterade att de kan beaktas i arbetet med åtgärdsprogram senast den 22 december 2009 och vid de tidpunkter som följer av artikel 5 i RDV (3 kap. 1 VFF). VFF trädde i kraft den 22 augusti Kravet enligt 3 kap. 1 om att varje vattenmyndighet ska se till att det görs en beskrivning och analys av distriktet i enlighet med artikel 5 och bilaga II i RDV kom därmed att gälla vid samma tidpunkt. I och med hänvisningen till artikel 5 innebär bestämmelsen att den första beskrivningen och analysen skulle vara avslutad senast fyra år efter RDV:s ikraftträdande, d.v.s. den 22 december Som kommissionen indikerat understryker användningen av termen revideras att de nämnda kraven fanns redan i och med VFF:s ikraftträdande den 1 augusti Med hänsyn till den korta tid som stod till förfogande säkerställde regeringen den 3 juni genom särskilda uppdrag till Naturvårdsverket och SGU - att den första beskrivningen och analysen genomfördes i tid (M2004/405/Na, M2004/1778/Na). Det kan vidare konstateras att den tidpunkt kommissionen efterfrågar inkluderas i 3 kap. 1 VFF genom förordning (2007:770) om ändring i förordning (2004:660) om förvaltning av

20 kvaliteten på vattenmiljön, som trädde i kraft den 19 november Genom den ändringen kommer de fortsatta revideringarna att ske löpande och - genom hänvisningen till artikel 5 i RDV - vara i fas med den tidplan som finns där, se bilaga 2. Sverige har således vidtagit de åtgärder som krävs för att införliva artikeln på ett korrekt sätt Artikel 9 Artikel 9.1 behandlar olika ekonomiska begrepp i samband med vattentjänster; kostnadstäckning inberäknat miljö- och resurskostnader, incitament genom prispolitiken, adekvata bidrag från de olika vattenanvändningsverksamheterna och principen att det är förorenaren som betalar. Kommissionen har vidare gjort gällande att det förefaller som om 2 kap. 8 miljöbalken införlivar denna punkt. Det verkar dock, enligt kommissionen, inte finnas lagstiftning som införlivar alla de ekonomiska begrepp som nämns i artikel 9.1. Utöver vad som anförts i avsnitt 5 om definitionerna av vattentjänster och vattenanvändning, kan följande anföras till bemötande av de brister som kommissionen anfört. När Sverige utformar sin prispolitik, behövs ingen särskild, nationell bestämmelse som styr själva staten i denna utformning. Viktiga utgångspunkter i prispolitiken är att rådigheten över vatten i Sverige - enligt huvudregeln följer av äganderätten till marken. Den prispolitik som drivs i Sverige innebär bl.a. att offentliga organ inte ska subventionera vattenanvändningen. Vidare finns det normalt inte någon vattenbrist i Sverige och tillgångarna minskar inte heller. Artikel 9 gäller täckning av kostnaderna för vattentjänster, inberäknat miljö- och resurskostnader i enlighet med, framförallt, principen att förorenaren betalar. Principen om att förorenaren betalar är, som nämnts i tidigare avsnitt, utgångspunkten för ett antal bestämmelser i MB. Va-lagen innebär att förbrukarnas avgifter ska motsvara full kostnadstäckning. En fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten - finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och - med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömningen av ett sådant behov ska särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser (24 va-lagen).

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Miljöbalken och förändrad markanvändning

Miljöbalken och förändrad markanvändning Miljöbalken och förändrad markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Förändrad markanvändning Planlagstiftning Plan- och bygglagen. Följdlagstiftningen Övergripande skyddslagstiftning

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Uppsala den 7 april 2016 Joakim Kruse och Annika Israelsson Disposition Miljökvalitetsnormer för vatten (Joakim) Rättslig grund, normtyper Försämringsförbudet Tillämpningsfrågor

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund 2013-04-24 Vad är vattenverksamhet? (11 kap 2 MB) 1. Uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015

Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015 Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Vattenverksamhet

Vattenverksamhet Vattenverksamhet Upplägg Definitioner Prövning av vattenverksamhet Eventuella frågor Definitioner 11 kap. miljöbalken, MB Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV Förordningen

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet

Läs mer

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Skickas till: Samhällsenheten Box 100 796 22 Älvdalen Tel: 0251-313 00 e-post: kommun@alvdalen.se Administrativa

Läs mer

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015 Datum Ärende 2015-05-27 LF 15/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillsynsnämnden Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Besöksadress Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Regelverk rörande båtbottenfärger

Regelverk rörande båtbottenfärger Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Datum Ärende 2010-09-29 FR 26/2009-2010 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Joakim Kruse Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Umeå den 30 september 2015 Miljökvalitetsnormer för vatten 5 kap 2 första stycket MB - fyra slags MKN Gränsvärdesnormer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2011:734 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsärenden

Miljö- och hälsoskyddsärenden Miljöbalken (SFS 1998:808) 6 kap Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 6 kap 4 Avge yttrande till länsstyrelsen i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Kammarkollegiet. Grundat 1539 Kammarkollegiet Grundat 1539 Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet

Läs mer

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ett verktyg i kommunernas dricksvattenarbete Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Dricksvattenseminarium, Garnisonen, 31 maj 2016 Rent vatten börjar bli en bristvara

Läs mer

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Beslut vid regeringssammanträde den 24 februari 2011 Sammanfattning Den särskilda

Läs mer

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle Miljölagstiftning 2012 Gudrun Bremle Miljöproblemens ändrade karaktär Komplexitet Globalt Regionalt Lokalt 1950 1970 1990 Planetens gränser Prof. Johan Rockström Stockholms universitet Hållbar utveckling

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll INFORMATION 1(7) Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll Definition vattenverksamhet Samtliga vattenverksamheter

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Industriutsläppsdirektivet (IED) Svenskt genomförande Industriutsläppsförordningen (2013:250) Miljöprövningsförordningen (2013:251) Förordn. om stora förbränningsanläggningar (2013:252) Förordn. om avfallsförbränning

Läs mer

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD I följande dokument finns upplysningar om t ex mål och syfte med vattenskydd samt upplysning om ersättning för intrång i pågående markanvändning och uppgift om vilken

Läs mer

EUR-Lex - 32000L0060 - SV

EUR-Lex - 32000L0060 - SV Sida 1 av 42 Avis juridique important 32000L0060 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område Europeiska

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:652 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.

Läs mer

Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?

Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(11) Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetens gatuadress Fastighetens postnummer och ort Sökande Namn Telefon dagtid Adress Postnummer och ort E-postadress Ev. referensnummer Lokal/verksamhet

Läs mer

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet Promemoria 2016-05-26 M2016/01459/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Staffan Löwhagen Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)

Läs mer