Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

Transkript

1 Årsrapport (18) Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

2 Innehåll Inledning 3 Analys av nyckeltal år Nyckeltal 1-2 Timtaxa 5 Nyckeltal 3-4 Antal årsarbetare 7 Nyckeltal 5 Månadslön/årsarbetare 7 Nyckeltal 6-7 Intäkt per årsarbetare (åa) 8 Nyckeltal 8-9 Faktiskt debiterade timmar per årsarbetare 9 Nyckeltal Självfinansieringsgrad 11 Nyckeltal 12 Beslut per årsarbetare 11 Nyckeltal 13 och14 Inspektioner/tillsynsbesök per årsarbetare per år 13 Nyckeltal Antal avgörande från överinstans, Antal avgörande från överinstans där nämnden vunnit, Antal åtalsanmälningar/år och Antal MSA/år 13 Nyckeltal 19 Antal registrerade anläggningar/årsarbetare (livsmedelskontroll) och år 14 Bilaga 1 Samtliga nyckeltal, data inrapporterad för Bilaga 2 Nyckeltal definitioner 16 Rapporten är sammanställd Analysen av nyckeltalen är gjord av Selma Musabasic, Miljöförvaltning Stockholm Stad. Allt material från detta och andra samverkansprojekt finns på Miljösamverkan Stockholms läns webbplats 2 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

3 Inledning Om samverkansprojektet Nyckeltal verktyg i verksamhetsutvecklingen Bakgrunden till Miljösamverkan Stockholms läns samverkansprojekt Nyckeltal och handläggningstider verktyg i verksamhetsutvecklingen är att miljöchefer och miljöpolitiker har sett ett behov av relevanta nyckeltal för miljökontorens verksamhet. Under 2007 och 2008 togs nyckeltal fram som kan ligga till grund för en effektivisering och kvalitetshöjning av myndighetsutövningen vid miljökontoren. Förutom nyckeltalen identifierades även att antal ärendegrupper för att också jämföra handläggningstider. Dessa har dock inte använts sedan Flera kommuner har rapporterat ett stort engagemang och intresse från både politiker och medarbetare när nyckeltalen har presenterats. De utgör ett bra underlag för benchmarking och verksamhetsutveckling. Läs mer om Nyckeltal ett verktyg i verksamhetsutvecklingen på miljosamverkanstockholm.se. Där finns alla data, som enkelt kan laddas ned, samt definitioner och inrapporteringsverktyget. Om data 2015 för nyckeltal I detta dokument redovisas främst data för år Den analys av nyckeltalen som är gjord baseras på data från 18 miljökontor. Dessa miljökontor representerar 21 kommuner i Stockholms län. Alla data för 2015 finns i bilaga 1 och alla data från tidigare år finns på miljosamverkanstockholm.se Definitioner av nyckeltalen finns i bilaga 2. MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

4 Analys av nyckeltal år 2015 Under mars 2015 rapporterade miljökontoren i Stockholms län in nyckeltalsdata till Miljösamverkan i Stockholms län (MSL) för år 2015 via MSL:s webbsida. Miljökontoren uppmanades att komplettera data för tidigare år så att en flerårsanalys skulle kunna utarbetas. Efter svarstidens utgång hade 18 av 23 miljökontor rapporterat nyckeltalen, vilket innebär en svarsfrekvens på 78 %. Alla har dock inte rapporterat data till alla nyckeltal. Det bör noteras att antalet och sammansättning av miljökontor som rapporterat data till nyckeltalen har varierat under perioden Nyckeltalsdefinitionerna diskuteras kontinuerligt och har uppdaterats ett flertal gånger under perioden Nyckeltalen Planerad och faktisk kontrolltid togs bort inför rapportering av 2014 års data. Nyckeltalet Antal avgörande från överinstans infördes år 2013 som komplement till nyckeltalet Antal avgörande från överinstans där nämnden vunnit. I denna rapport kommenteras nyckeltal som presenteras för år 2015 samt utvecklingen under perioden Notera att avvikelser i data för åren delvis kan förklaras av ändring av nyckeltalsdefinitionerna. Analysen pekar främst på nyckeltal där det finns större skillnader mellan miljökontorens värden. En djupare analys, dvs. av orsaken till större skillnader, bör varje miljökontor själv utföra. Miljökontoren uppmanas använda rapportfunktion på MSL:s webbsida där man kan dra ut miljökontorrespektive länsrapporter samt alla data i Excel-format. Några generella slutsatser är att: Flerårsjämförelsen visar på generellt ökad effektivitet och högre andel intäktsfinansiering vilken dock har minskat något senaste åren. Minskningen beror på att en större del av tiden används för ej debiterbar tillsyn såsom utredningar, djupare analyser samt medverkan i olika nätverk. Självfinansieringsgraden inrapporterades av bara 16 miljökontor vilket tyder på att det är en komplex uppgift som kräver en mer detaljerad uträkning. Dessutom kan den vara motsägelsefull jämfört med de övriga nyckeltalen. Det är stor spridning mellan miljökontor gällande nästan alla nyckeltal. Nyckeltalssamarbetet har utvecklats successivt och det finns skillnader i värden som beror på olika tolkningar av definitioner och sannolikt också mätmetoder. Enskilda värden ska därför inte tillmätas för stor betydelse. Viktigast är den allmänna utvecklingen. Tabell med de inrapporterade nyckeltalen för år 2015 bifogas (bilaga 1). Selma Musabasic Controller Miljöförvaltning Stockholm Stad 4 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

5 Nyckeltal 1-2 Timtaxa De flesta miljökontor har skilda taxor för livsmedelskontroll och miljöbalkstillsyn. Några miljökontor har även differentierad livsmedelstaxa för extra offentlig kontroll och/eller registrering, såsom Huddinge Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Södertorn, Värmdö samt Danderyd från och med Via högre timtaxa för livsmedelskontroll går det att ta betalt för restiden genom att denna ingår i timtaxans storlek. Enligt miljöbalken går det att ta betalt för restiden separat genom att dess timmar specificeras i faktureringsunderlaget. Timtaxa år 2015 varierar mellan miljökontoren, från 853 kr/timme (Upplands Bro) till 1240 kr/timme (Södra Roslagen) för miljöbalkstillsynen samt från 960 kr/timme (Huddinge) till 1250 kr/timme (Stockholm) för livsmedelskontrollen Timtaxa Timtaxa MB, kr 2. Timtaxa Livs, kr Snitt Livs 1085 kr (1028 kr fg år) Snitt MB De flesta miljökontor har gjort taxeöversyn under senaste åren och några gör det varje år. De ökande timtaxor visar att Polluter Pays Principle tillämpas mer konsekvent än tidigare. Diagrammet på nästa sida visar utveckling av den genomsnittliga timtaxan för miljöbalken och livsmedelskontrollen år MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

6 Timtaxa, medel (kr) Timtaxa MB, kr Timtaxa Livs, kr Den genomsnittliga timtaxan för miljöbalkstillsyn ökade från 801 kr år 2008 till 1003 kr år 2014, dvs. med 25,2 % medan den genomsnittliga timtaxan för livsmedelskontrollen ökade med 35,5 % under samma period och var 1085 kr år Detta ska tas med viss reservation eftersom det inte var samma miljökontor som rapporterat nyckeltalen för varje år. Taxeökningen kan jämföras med konsumentprisindex (KPI) som under samma period ökade med 12,74 enheter 1 samt arbetskostnadsindex som ökade med 22,3 enheter 1. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har uppmärksammat att KPI inte är det ultimata indexet för kommunala verksamheter vid uppräkning och jämförelser av bland annat taxor. Med anledning av detta har SLK tagit fram prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsökningar i kommunala verksamheter. Utfall och prognos Personalkostnad* 2,7 3,0 3,7 3,8 4,0 3,8 Övrig förbrukning** 1,4 1,5 2,0 2,4 2,7 2,7 Prisindex kommunal verksamhet 2,3 % 2,5 % 3,2 % 3,3 % 3,6 % 3,4 % * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. ** 50 % lönekostnadsförändring och 50 % KPIX. Taxeökningarna beror delvis på ökning av personalkostnader som utgör huvuddel av miljökontorets kostnader och som årligen har ökat med 2-3 %. Dessutom har miljökontoren blivit bättre på att inkludera alla relevanta kostnader i taxeuträkningen även om de inte betalas direkt av miljökontoret (såsom lokal- och ITkostnader som bärs centralt av kommunen). 1 Källa: Statistiska centralbyrån, konsumentprisindex (KPI), 2 Källa: Sveriges kommuner och landsting 6 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

7 Nyckeltal 3-4 Antal årsarbetare Det genomsnittliga antalet årsarbetare för miljöbalkstillsynen har varit ganska konstant under perioden medan det genomsnittliga antalet har minskat med ca 1,5 årsarbetare för livsmedelskontrollen. En möjlig förklaring till denna minskning kan vara effektivisering av livsmedelskontrollen och bättre planering av besök (objekten som ligger nära varandra besöks under samma dag osv.). Den mindre ökningen av antal årsarbetskrafter under 2015 kan bero på förtydligande av definitionen om hur man uträknar nyckeltalet och i variationen i sammansättningen av miljökontor som rapporterar. Trenden avspeglas också i ökning av antal objekt per livsmedelsinspektör (nyckeltal 19). Genomsnitt för antal objekt/anläggningar per årsarbetskraft för livsmedelskontroll har ökar från 120 objekt/åa år 2008 till 140 objekt/åa för Antal årsarbetare, gennomsnitt Medel MB Medel Livs Nyckeltal 5 Månadslön/årsarbetare Månadslön för tillsynspersonal varierar mellan miljökontoren, från kr (Upplands-Bro) till kr (Södra Roslagen). Medianlön år 2013 var kr, kr för 2014 samt kr för Åtta miljökontor har månadslön under medianlönen. Jämfört med föregående år har lönespannet ökat något. MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

8 Nyckeltal 6-7 Intäkt per årsarbetare (åa) Värt att notera vad gäller intäkt per årsarbetare avseende miljöbalken är att Stockholm, Värmdö och Norrtälje har de högsta värdena vilket i Stockholms fall beror det på effektivisering av tillsynsprocesser och betoning att Polluter pays principle (PPP) ska tillämpas. Motsvarande nyckeltal för livsmedelskontrollen visar att Stockholm, Södra Roslagen och Värmdö har de högsta värden. Diagrammen nedan visar intäkt/årsarbetare per kommun år 2015 och utveckling av den genomsnittliga intäkten per årsarbetare Intäkt per årsarbetare Snitt Livs 614 tkr (600 tkr fg år) Snitt MB 474 tkr (442 tkr fg år) Intäkt/åa MB, kr Intäkt/åa Livs, kr Under perioden ökade den genomsnittliga intäkten/år för Stockholms län från 344 tkr till 474 för miljöbalktillsynen (dvs. med 37,8%) och från 566 tkr till 614 för livsmedelskontrollen (dvs. med 8,5 %). Värt att notera är den genomsnittliga intäkter för livsmedelskontrollen minskade från 657 tkr kr år 2011 till 600 tkr år 2014 vilket kan förklaras med variation i sammansättningen av rapporterande kommuner och ändrad definition av antal årsarbetare. För 2015 ser vi att trenden har vänt både för livsmedelskontrollen och för miljöbalken Intäkt/årsarbetare, medel (tkr) Intäkt/åa MB, Tkr Intäkt/åa Livs, Tkr 8 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

9 Nyckeltal 8-9 Faktiskt debiterade timmar per årsarbetare Värdena visar på stor spridning där spannet för miljöbalken är mellan 205 timmar (Lidingö) och 712 timmar (Stockholm). Medelvärde för år 2015 var 468 timmar och medianen var 474 timmar/åa. Inom Livsmedelskontrollen är spannet mellan 336 timmar (Upplands-Bro) och 728 timmar (Värmdö). Medelvärde för år 2015 var 560 timmar och median var 572 timmar/åa. 800 Debiterade timmar per årsarbetare Snitt Livs 560 timmar Snitt MB 468 timmar (466 timmar fg år) deb timmar/åa MB deb timmar/åa Livs Diagrammet nedan visar att det genomsnittliga antalet debiterade timmar per årsarbetare ökade från 430 timmar/åa till 468 timmar/åa för miljöbalkstillsyn, dvs. med 8,8 %. Minskningen för åren förklaras av ändrad definition för uträkning av antal årsarbetare. För livsmedelskontrollen ökade det genomsnittliga antalet debiterade timmar per årsarbetare från 707 år 2008 till 746 år 2011 (dvs. med 5,5 %) och sedan har antalet minskat märkbart till 560 timmar/åa år Det antas till stor del bero på ändrad definition för uträkning av antal årsarbetare samt att mer tid läggs på utredningar, analyser och provtagningar som ofta blir ej debiterbara (matförgiftningar, klagomål och utredningar om matfusk) Debiterade timmar/årsarbetare, medel Deb timmar/inspektör (åa) MB Deb timmar/inspektör (åa) Livs MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

10 Variation i sammansättningen av miljökontor som har rapporterat data de olika åren och kraftig minskning av antal debiterade timmar för livsmedelskontrollen på några miljökontor påverkar utvecklingen av genomsnittet. Tabell nedan visar de inrapporterade värden för alla miljökontor per år Debiterade timmar livsmedelskontroll per kommun Botkyrka Danderyd Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Södertörn Södra Roslagen Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Värmdö Österåker Medel Median MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

11 Nyckeltal Självfinansieringsgrad Detta nyckeltal hör ihop med ovanstående nyckeltal och visar att större skillnader finns både inom miljöbalkstillsynen och inom livsmedelskontrollen. Generellt verkar det vara lättare att ta betalt för livsmedelskontroll. 100% Självfinansieringsgrad % 80% 70% Snitt Livs 75% 60% 50% 40% Snitt MB 52% 30% 20% 10% 0% MB (%) Livs (%) Värdena visar på stor spridning där spannet för miljöbalkstillsyn är mellan 27 % (Danderyd) och 92 % (Värmdö). Värmdös miljöförvaltning visar största ökning av självfinansieringsgraden från 80 % för 2014 till 92 % för Inom livsmedelskontrollen är spannet mellan 47 % (Österåker) och 92 % (Värmdö). Inför 2015 förändrades fördelningen av kommunövergripande kostnader i Österåkers kommun vilket innebar ökade kostnader för miljö- och hälsoskyddsenheten. De ökade kostnaderna har kompenserats med ökad budgetram. Sammantaget innebär detta att Österåkers självfinansieringsgrad har sänkts från 49 % för 2014 till 39 % för 2015 för miljöbalkstillsyn samt från 50 % till 47 % för livsmedelskontrollen. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden ökade från 45 % år 2008 till 54 % år 2011 för miljöbalkstillsyn men har minskat till 49 % år Därefter ökar den genomsnittliga självfinansieringsgraden till 52 % för För livsmedelskontrollen ökade den genomsnittliga självfinansieringsgraden från 70 % år 2008 till 85 % år 2011, men minskade kraftigt till % åren Den kraftiga minskningen kan delvis förklaras med den tydligare definitionen för uträkningen av nyckeltalet som presenterades 2012 och som kan medföra högre bruttotillsynskostnader som i sin tur drar ner självfinansieringsgraden samt att sammansättningen av kommuner som rapportar nyckeltalen ändras från år till år. Därefter har den genomsnittliga självfinansieringsgraden ökat till 75 % år Frågan om uträkningssättet kvarstår. Till exempel har Värmdö lägre intäkt per årsarbetskraft samt längre antal debiterade timmar per årsarbetskraft än Stockholm men högre självfinansieringsgrad för både miljöbalken och livsmedelskontrollen vilket förefaller motsägelsefullt. Det samma gäller för Solna och Sundbyberg som har högre självfinansieringsgrad för livsmedelskontroll än till exempel Stockholm men mycket lägre antal debiterade timmar per årsarbetskraft. Även om förvaltningarna inte räknar på samma sätt kan nyckeltalet användas i analysen av utveckling inom förvaltningen. Här föreslås att definitionen och uträkningssättet av självfinansieringsgraden dikuteras vidare vid framtida MSLs träffar/workshops. MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

12 Nyckeltal 12 Beslut per årsarbetare Här kan vi se genomgående högre värden för Värmdö, Södertörn, Norrtälje och Österåker än för övriga miljökontor. Det är antalet av enskilda avlopp i kommunerna som drar upp Norrtäljes och Södertörns siffra. Modifiering av definitionen medförde betydande minskning av beslut per årsarbetare fr.o.m för Danderyd, Stockholm, Vallentuna och Nacka. Tabellen nedan visar antal beslut per årsarbetare per förvaltning under perioden Botkyrka Danderyd Huddinge 151 Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Södertörn Södra Roslagen Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Värmdö Österåker Medel Median MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

13 Nyckeltal 13 och14 Inspektioner/tillsynsbesök per årsarbetare per år Nyckeltalen visar på stor spridning där Österåker, Värmdö och Södertörn har högst värden gällande miljöbalken samt Värmdö, Sollentuna, Stockholm och Södertälje för livsmedelskontroll. I Stockholm har inspektörerna avlastats mycket av det administrativa arbetet vilket ökar antal besök. I Södra Roslagen har endast ett fåtal enskilda avlopp inventerats under 2014 och 2015 och detta har påverkat antal tillsynsbesök per årsarbetare. 250 Antal tillsynsbesök / årsarbetare Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/ årsarbetskraft Antal tillsynsbesök enl. livsmedelslagstiftningen/ årsarbetskraft Nyckeltal Antal avgörande från överinstans, Antal avgörande från överinstans där nämnden vunnit, Antal åtalsanmälningar/år och Antal MSA/år Nyckeltalen visar på en stor spridning. Det kan konstateras att nämnderna har vunnit de flesta av de överklagade besluten. För några miljökontor är det framförallt tillsynsbeslut inom strandskydd och enskilt avlopp som överklagas. En trend som förvaltningarna ser är att de flesta fastighetsägarna företräds av jurister. Det innebär att överprövningsprocesserna blir omfattande och komplexa samt tar mycket tid i anspråk. Stockholm hade väsentligt fler beslut om MSA än övriga miljökontor pga. den särskilda satsningen för att beta av ansamlade ärenden (mest inom köldmedier och cisterner men också inom förskolor/skolor). Ökningen från 30 beslut om MSA år 2014 till 105 år 2015 för Södertälje beror på köldmedierapportering. I de flesta fall grundas beslut om MSA på att kontrollintervallet inte har följts. Några huvudmän med ansvar för ett flertal anläggningar har gjort det felet, vilket bidragit till det stora antalet MSA-beslut. MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

14 Nyckeltal 19 Antal registrerade anläggningar/årsarbetare (livsmedelskontroll) och år Värdena visar på stor spridning där spannet är mellan 100 (Upplands-Bro) och 171 anläggningar (Värmdö). Genomsnitt ligger på 138 anläggningar per årsarbetare Antal anläggningar för livsmedelskontroll per årsarbetskraft MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

15 Bilaga 1 Samtliga nyckeltal, data inrapporterad för 2015 Nyckeltal Botkyrka Danderyd Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Södertörn Södra Roslagen Upplands-Bro Vallentuna Värmdö Österåker Medel Median Min Max Timtaxa miljöbalkstillsyn Timtaxa livsmedelskontroll Inspektörer för 6,98 3,6 8,5 7,1 8,5 15,9 8,6 4,7 8, ,4 7,7 4,66 6, , ,6 63 miljöbalkstillsyn, årsarbetskrafter Inspektörer för 4,1 1,8 2,8 2,5 4,7 3,9 4 2,5 5,9 46,9 3 6,1 6,4 3,2 1,6 1,25 3 1, ,25 46,9 livsmedelskontroll, årsarbetskrafter Månadslön för tillsynspersonal Intäkt för miljöbalkstillsyn, per årsarbetskraft Intäkt för livsmedelskontroll, per årsarbetskraft Debiterade timmar miljöbalkstillsyn, per årsarbetskraft Debiterade timmar per livsmedelskontroll, per årsarbetskraft Självfinansieringsgrad miljöbalkstillsyn (%) Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll (%) Beslut per årsarbetskraft Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/ årsarbetskraft Tillsynsbesök enl , livsmedelslagstiftningen/ årsarbetskraft Antal avgöranden från överinstans Antal avgöranden från överinstans där nämnden fått rätt Åtalsanmälningar Beslut om miljösanktionsavgift Antal anläggningar för livsmedelskontroll per årsarbetskraft differentierad taxa Dessa data är de som inrapporterats 1 mars Notera att ytterligare data kan rapporteras in av miljökontoren och som finna på webbpresentationen! >> MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

16 Bilaga 2 Nyckeltal definitioner Inom ramen för Miljösamverkan Stockholms län har ett antal gemensamma verksamhetsnyckeltal för miljökontoren i länet tagits fram. Dessa nyckeltal gör det möjligt att jämföra mellan verksamheten kommunerna. Data har rapporterats för åren Läs mer om samverkan kring Nyckeltal och handläggningstider verktyg i verksamhetsutvecklingen om nyckeltalen och om och hur inrapporteringen går till på miljosamverkanstockholm.se >> 1. Timtaxa miljöbalkstillsyn Ange taxan för rapporteringsåret. Även taxa för innevarande år kan anges. Ange särskilt om kommunen har differentierad taxa. Enhet: kronor. 2. Timtaxa livsmedelskontroll Ange taxan för rapporteringsåret. Även taxa för innevarande år kan anges. Ange särskilt om kommunen har differentierad taxa. Enhet: kronor. 3. Inspektörer för miljöbalkstillsyn, årsarbetskrafter Antal årsarbetskrafter som arbetar med miljöbalkstillsyn. Med årsarbetskrafter avses antal tjänster omräknat till heltidstjänster. En deltidsanställd person ingår alltså med den andel av en heltid som tjänsten utgör. Det betyder att en person som arbetar halvtid med miljöbalkstillsyn räknas som 0,5 årsarbetskrafter. Korrigera för längre tjänstledigheter som t.ex. studier, föräldraledighet eller annan tjänst. Korrigera för längre sjukfrånvaro (där rehabiliteringsutredning görs) men inte för sjuk- och VAB-dagar. Om en person påbörjat eller avslutat sin tjänst under året ska hänsyn tas till det. Chefer, samordnare och administrativ personal, eller del av tjänst med dessa uppgifter, ingår inte. Systemförvaltning, controllerverksamhet, miljöövervakning, planarbete och samrådsyttrande ingår inte. Man behöver inte titta på utfallet i tidsredovisningen. Man gör en bedömning i antalet tjänster. Enhet: årsarbetskrafter. 4. Inspektörer för livsmedelskontroll, årsarbetskrafter Antal årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelskontroll. Med årsarbetskrafter avses antal tjänster omräknat till heltidstjänster. En deltidsanställd person ingår alltså med den andel av en heltid som tjänsten utgör. Det betyder att en person som arbetar halvtid räknas som 0,5 årsarbetskrafter.korrigera för längre tjänstledigheter som t.ex. studier, föräldraledighet eller annan tjänst. Korrigera för längre sjukfrånvaro (där rehabiliteringsutredning görs) men inte för sjuk- och VAB-dagar. Om en person påbörjat eller avslutat sin tjänst under året ska hänsyn tas till det. Chefer, samordnare och administrativ personal, eller del av tjänst med dessa uppgifter, ingår inte. Systemförvaltning eller controllerverksamhet ingår inte. Man behöver inte titta på utfallet i tidsredovisningen. Man gör en bedömning i antalet tjänster. Enhet: årsarbetskrafter. 5. Månadslön för tillsynspersonal Ange medianlön för tillsynspersonal (inspektörer och intendenter) efter revision. Chefer och samordnare ingår inte. Enhet: kronor. 16 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

17 6. Intäkt för miljöbalkstillsyn, per årsarbetskraft Total summa tillsynsintäkter för miljöbalkstillsyn per årsarbetskraft (för miljöbalkstillsyn). Energirådgivning och bygglovsersättning ingår inte. För definition av årsarbetskraft se nyckeltal 3. Enhet: kronor. 7. Intäkt för livsmedelskontroll, per årsarbetskraft Total summa tillsynsintäkter för livsmedelskontroll per årsarbetskraft (för livsmedelskontroll). För definition av årsarbetskraft se nyckeltal 4. Enhet: kronor. 8. Faktiskt debiterade timmar för miljöbalkstillsyn, per årsarbetskraft Intäkt per årsarbetskraft miljöbalkstillsyn/ timtaxa miljöbalkstillsyn, dvs. nyckeltal 6/ nyckeltal 1. Notera att data för nyckeltalet inte behöver rapporteras i webbformuläret, uträkning sker automatiskt utifrån data i nyckeltal 1 och 6. Enhet: timmar. 9. Faktiskt debiterade timmar för livsmedelskontroll, per årsarbetskraft Intäkt per årsarbetskraft livsmedelskontroll/ timtaxa livsmedelskontroll, dvs. nyckeltal 7/ nyckeltal 2. Hänsyn bör tas till om kommunen har differentierad taxa för livsmedelskontroll. Notera att data för nyckeltalet inte behöver rapporteras i webbformuläret, uträkning sker automatiskt utifrån data i nyckeltal 2 och 7. Enhet: timmar. 10. Självfinansieringsgrad miljöbalkstillsyn Självfinansieringsgrad = tillsynsintäkter/ bruttokostnader. Bruttokostnader är kostnader för alla årsarbetskrafter inom området, inklusive OH- kostnader. Kostnader för t.ex. nämndsekreterare, assistenter, informatörer, samordnare och chefer, IT och lokaler ingår. Nämndens kostnader ingår delvis (tillsynens andel). Enhet: procent. 11. Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll Självfinansieringsgrad = tillsynsintäkter/ bruttokostnader. Bruttokostnader är kostnader för alla årsarbetskrafter inom området, inklusive OH- kostnader.kostnader för t.ex. nämndsekreterare, assistenter, informatörer, samordnare och chefer, IT och lokaler ingår. Nämndens kostnader ingår delvis (livsmedelskontrollens andel). Enhet: procent. 12. Beslut per årsarbetskraft Delegationsbeslut och myndighetsbeslut i nämnden per årsarbetskraft. Antal årsarbetskrafter är summan av inspektörer, dvs. nyckeltalen 3 och 4. För definition se under respektive nyckeltal.remissyttranden ingår, men inte avgiftsbeslut och enkäter. Enhet: stycken. 13. Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/ årsarbetskraft Samtliga inspektioner eller tillsynsbesök under året per årsarbetskraft enligt miljöbalken. Inklusive enskilda avlopp.som inspektion eller tillsynsbesök räknas alla besök som sker på plats, inklusive oplanerade. För definition av årsarbetskrafter se nyckeltal 3. Flera besök på samma VU räknas varje gång som ett besök. Möten på annan plats, typ informationsmöten, räknas inte. Enhet: stycken. MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll

18 14. Antal tillsynsbesök enligt livsmedelslagstiftningen/ årsarbetskraft Samtliga inspektioner eller tillsynsbesök under året enligt livsmedelslagstiftningen/ årsarbetskraft. Som inspektion eller tillsynsbesök räknas alla besök som sker på plats, inklusive oplanerade. För definition av årsarbetskrafter se nyckeltal 4. Flera besök på samma VU räknas varje gång som ett besök. Möten på annan plats, typ informationsmöten, räknas inte. Enhet: stycken. 15. Antal avgöranden från överinstans Det totala antalet inkomna avgöranden från överinstans under året, oavsett när ärendet startade. Ta med avgöranden från Högsta domstolen, Mark- och miljööverdomstolen, mark- och miljödomstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätten, förvaltningsrätten och länsstyrelsen. Ta inte med avgöranden som fattats på formella grunder; - avvisningsbeslut pga. att klaganden inte har talerätt - beslut om att ta upp ärendet till prövning - beslut om prövningstillstånd - beslut om avskrivning p.g.a. att överklagandet återkallats. Enhet: stycken. 16. Antal avgöranden från överinstans där nämndens beslut fastställts Det antal avgöranden som inkommit från överinstans och där nämndens beslut har fastställts i sak. Ta med de ärenden som inkommit under året, oavsett när ärendet startade. Ta även med avgöranden där t.ex. ett föreläggande har fastställts men tiden för fullgörande har flyttats fram.ta med avgöranden från Högsta domstolen, Mark- och miljööverdomstolen, mark- och miljödomstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätten, förvaltningsrätten och länsstyrelsen. Ta inte med avgöranden som fattats på formella grunder; - avvisningsbeslut pga. att klaganden inte har talerätt - beslut om att ta upp ärendet till prövning - beslut om prövningstillstånd - beslut om avskrivning p.g.a. att överklagandet återkallats. Enhet: stycken. 17. Åtalsanmälningar Samtliga åtalsanmälningar enligt miljöbalk och livsmedelslagstiftning under året. Enhet: stycken. 18. Beslut om miljösanktionsavgift Samtliga beslut om miljösanktionsavgift under året. Enhet: stycken. 19. Antal registrerade anläggningar för livsmedelskontroll/ årsarbetskraft Antal registrerade anläggningar för livsmedelskontroll vid årets slut, per årsarbetskraft. Tillfälliga anläggningar (sommaranläggningar) ingår inte. För definition av årsarbetskrafter se nyckeltal 4. Enhet: stycken. 18 MSL Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll