Anteckningar från kortkursen på Furuboda 5 8 oktober 2010:

Transkript

1 Anteckningar från kortkursen på Furuboda 5 8 oktober 2010: Tisdagen den 5 oktober: Välkommen till Furuboda visning av skolan Efter lunchen visas vi runt på skolan där vi får se de olika lokalerna samt Spelhålan. Där utvecklas bl a spel anpassade för personer som inte kan spela dataspel på vanligt sätt. Deltagarna får testa olika spel med de speciella verktyg som finns. Att välja väg när man har funktionsnedsättning Anna Bergholtz som är journalist och coach: Anna inleder med att vilja veta vilka vi är. Vi presenterar oss och talar om en sak som vi är bra på som andra inte vet. Vi är bra på allt från att stava, artsätta många sorters mossor, baka kakor, tårtor och surdegsbröd, resor, konstverk, brickvävda tyglar, sy bröllopsklänningar, göra smörgåstårtor med mera. Anna är bra på att dansa latinamerikansk dans; salsa bl a. Vattenscooter körde hon med sin sambo bakom som beskriver åt vilket håll hon skulle styra. Anna är född i Skåne och som 3-åring konstaterade läkaren att hon hade barnreumatism; en reumatisk sjukdom som drabbar barn. Hon hade mycket smärtor och inflammationer i knän, höfter och nacken. Efter ett år fick hon en kronisk regnbågehinneinflammation som är en följd av den reumatiska sjukdomen. Synen har successivt förändrats med många operationer. Vid besöken i Lund på sjukhuset sa de till hennes föräldrar att de fick räkna med att hon skulle bli rullstolsanvändare. Mamman köpte inte rakt av vad läkarna sa och därför blev det mycket sjukgymnastik under uppväxten. Hon fick med sig från mamman att ingenting är omöjligt. Från skolan: rullstol = pansarvagn. Man ser annorlunda ut och rör sig inte som andra. I hennes klass löstes det på ett roligt sätt. hon hade rullstol under ett år som 10-åring och var tvungen att ligga ner för att avlasta vagnen. De lekte tjuv och polis och rullstolen blev en pansarvagn som jagade tjuvarna. Alla ville leka med henne. Hon fick sämre syn, spelade pingis och då när hon inte kunde se bollen såg det lite lustigt ut. De som inte visste att hon inte kunde se började mobba och skratta åt henne. Hon skrev ner sin sjukdom i sin bok och gick sedan runt i de andra klasserna och läste ur boken som 11-åring. Bemötandet ändrades och de fick en annan

2 2 förståelse för hennes sjukdomar. Detta var hennes första föreläsningar. Det blev bra att berätta ärligt hur det är. Anna började på gymnasiet och berättade öppet hur det var med henne. Hon började en ny skola där ingen kände henne. Det kändes läskigt att säga hur det var och satt man inte i rullstol så syntes det inte att hon inte kunde se så bra. En tuff tjej i klassen kom fram och sa att det hade varit spännande att höra om hennes sjukdomar. Anna började fundera på framtiden men ville studera vidare då hon tyckte om skolan. Även på sjukhuset läste hon in en hel del för att hänga med i skolan. Det var naturligt att fortsätta studera. Mamman sa att du kan göra vad du vill men du kanske inte ska bli pilot. Anna vet att det finns en blind pilot i England. Anna ville inte ha ett jobb med alltför mycket rörelse och hade intresse av att arbeta med människor. Hon blev socialpedagog; som socionom, men med inriktning socialpedagogiskt arbete. Hon ville åka utomlands och prova att bo i ett annat land. De hade ett utbyte med universitetet i Barcelona och hon fick möjlighet att göra en praktik där. Hon hade med sig en svensk klasskompis. Hon utvecklade en del metoder för att få det att fungera t ex att följa neonskyltar på kvällen. Där arbetade hon med barn som hade det svårt hemma. En dag träffade hon två män som var blinda med vita käppar. Den ena skulle gå över gatan, vältrafikerad gata, trafiken stannade och han hörde det och gick över. Kan han så kan jag, tänkte Anna! Dessa män är två förebilder i livet. I arbetet med barnen så kom hon fram till att heltid kanske inte skulle vara det optimala. Hon åkte tillbaka till Sverige och arbetade på ett barnhem (barn omhändertagna från sina föräldrar) i Malmö. Ibland var hon ute själv med barnen och det gick inte att alltid lita på dem då de stack iväg. Hon tog examen och i examenspresent önskade hon sig fallskärmshopp. Hon blev avrådd av läkaren att inte hoppa då hon kunde förlora sin syn helt om hon hoppade. Goda förebilder: Anna sökte sig efter socialpedagogutbildningen till ett traineeprogram i Stockholm som skulle arbeta med intressepolitik och flyttade upp dit. Det viktigaste var att träffa likasinnade i Synskadades Riksförbund (SRF); särskilt två personer. Hon arbetade mycket med att påverka media och funderade på journalistik. Efter ett och ett halvt år förlorade hon sin syn helt, började använda vit käpp och det var en enorm omställning. På SRF träffade hon personer med liknande erfarenheter. En sak hon märkte var att de var bra på det som handlade om att se dåligt eller inte alls; de var sämre på andra diagnoser. Det kan vara knepigt att ha en synlig och en osynlig funktionsnedsättning. Under traineeprogrammet fick hon en praktikplats på Radio Stockholm. Det förändrade och ledde till nya val i livet. Tankarna från handledaren under praktiken var att hon skulle sitta vid sidan om när någon annan sände eller följa med någon annan ut på stan. Under två veckor kunde hon visa att hon kunde och hon fick ett sommarjobb där. Hon fick ett skov som gjorde att hon blev sjuk efter bara två dagar.

3 3 Blind äntligen kan jag hoppa! Hon hade blivit intervjuad av Dagens Nyheter där han skrev att kan Anna hoppa fallskärm. En kille från en fallskärmsklubb ringde och frågade om hon hade hoppat än? Han bjöd på ett hopp. Bakom varje moln finns en sol, är en devis som hon har levt med. Att vända något negativt till något positivt är viktigt. Med en funktionsnedsättning ska man vara duktigare än alla andra. Hon sökte sig till en folkhögskola som hade en journalistlinje; Kaggeholm. Hon ringde och frågade om utbildningen och säger att hon är blind och undrar vem hon ska prata med. De frågar om hon kan bli journalist om hon är blind? Tråkigt. Men läraren tänkte annorlunda. Hon var den första eleven han hade haft som var blind och de fick pröva sig fram. De skippade datorer då det var svårt med övriga tekniska hjälpmedel. Hon gjorde det hon tyckte om; skriva, intervjua och prata med människor. Hon hamnade alltid att skriva om funktionshinder. Nouri S. är en journalist med invandrarbakgrund som sa till henne att det var bra att hon kunde använda sig av sina kunskaper och skriva om just funktionshindersfrågor. Hon såg en annons om att CP-magasinet sökte en journalist som var blind. Skulle hon avsluta studierna och ta jobbet? Hennes lärare tyckte att hon skulle ta praktikplatsen och det ledde till arbete på Sveriges Television. Programmet blev rosat men det var första gången de hade en person med funktionsnedsättning på SVT. De hade ingen handikapptoalett och hon kunde inte använda sin dator på flera veckor då det inte fungerade med talsyntes. Det tog 2 3 veckor sedan blev det ordnat. Det fungerade inte att arbeta heltid och det var OK med halvtid. Hon arbetade % och tyckte att hon hann med det hon skulle. Det fanns få journalister hos SVT med funktionsnedsättning och det kändes viktigt att fortsätta att bli journalist. Hon skapade ett nätverk; Defekta journalister. Valet var att det skulle vara lite provocerande. Där träffade hon t ex Emil. Det är bra att stötta varandra och ibland också hjälpa varandra till jobb. Hon startade eget för att kunna styra sina dagar själv på ett annat sätt. Ett av de första uppdragen hon fick var som programledare i UR: s (Utbildningsradion) program Livskraft. Hon hade aldrig fått det utan sin funktionsnedsättning. När kontraktet på UR tog slut fick hon ett samtal från David Lega som skulle starta en tidning för unga personer med funktionsnedsättning. Hon skulle vilja skriva om film vilket ledde till att tidningarna skrev massor om detta; Sveriges första blinda filmrecensent. Det fungerade bra och en del saker tänker hon på som andra inte tänker på. Nutid: hon ringde till P3 och frågade om möjligheten att få arbeta i nutid. Morgonpasset i P3 var ett uppdrag. Det är viktigt att behålla kontakterna genom livet och de vågade satsa på henne. Efter detta har hon utbildat sig som coach.

4 4 Vi gör en övning kring hur funktionsnedsättningen påverkar eller inte påverkar valen i livet. Fråga: Hur har hon kombinerat sina funktionsnedsättningar med arbetet? Svar: Hon har valt att starta eget, men det finns en önskan om en slags lönebidrag för personer med funktionsnedsättning som har eget företag. Övning: Fråga: Hur stor roll spelar funktionsnedsättningen för yrkesvalet? 4 hörn med påståenden; inte alls, mer än jag vill erkänna, det har varit avgörande och annat alternativ. Fråga: Om du skulle söka ett arbete vad skulle du göra då: 1. Skriva in att jag har en funktionsnedsättning 2. Inte skriva något om det alls 3. Skriva om det som en merit 4. Annat Rita en bild av hur livet ser ut om 5 år. Presentationsrunda: Efter middagen samlas vi en stund för att lära känna varandra. Varje person berättar var man är född och uppvuxen. Onsdagen den 6 oktober: Per-Olof Hedvall; Vad är tillgänglighet? Hans upplägg: Exempel på hur jag ser på tillgänglighet Perspektiv som saknas på tillgänglighet Hur tillgängligheten kan bli mer levande Synsätt Attityder Förväntningar Normer Aktivitetsdiamanten en modell för en vidareutvecklad tillgänglighet

5 5 Perspektiv som saknas på tillgänglighet Exempel på hur han ser på tillgänglighet: Spelhålan som exempel. Han har varit på Furuboda sedan De skapade Kompetenscentrum där han var med och ledde. Han arbetade mer och mer med kommersiella dataspel och tillgänglighet. Från början var Spelhålan en öppnare och inte permanent verksamhet. De hade allt utom pedagogiska spel därför ville de visa att det gick att spela samma spel som andra och därmed kunde spelarna diskutera dessa med andra i skolan. Spelen blev en succé så det blev inte en engångsföreteelse. De hade ett Arvsfondsprojekt under De hade 3 studios igång; i Bollnäs, på Furuboda och en på Gotland på ett Datortek. De byggde en del saker t ex att åka snowboard genom att stå på en snowboard och spela. Ett annat exempel är att köra med sittjoystick när man sitter i en rullstol och spelar. Ganska läskigt att gasa och bromsa sittande i rullstolen. Att spela med familjen var ett annat spel där hela familjen kunde spela med olika funktioner. Det skapades gemenskap där en familj kunde samlas runt en gemensam aktivitet där alla kunde delta. Delaktighet för PO; att vara ett jag inom ett vi. Det finns en stark koppling till mänskliga rättigheter; en rättighet att kunna spela datorspel om man vill. Delaktighet = att vara ett jag inuti ett vi Att vara en datorspelare Att vara en av dem i familjen som spelar spel Att vara en musiker Funktionshinder uppstår i mötet med miljön. Vad är då miljön? Andra människor (familj, professionella, etc.) Artefakter (hjälpmedel, hjälpmedelsreglement) Natur (solljus, snöstormar) Varför spelade inte barn med funktionsnedsättningar datorspel tidigare? Attityder (många vuxna i deras närhet som inte är vana vid dataspel) Förväntningar (för låga på just på dessa barn; de sågs inte som barn som vill spela dataspel) Kunskap Styrsätt

6 6 Barn med särskilda behov? Vad är det för särskilda behov? Dessa barn har samma behov som andra barn. Inte OK med detta särtänkande. Startpunkten för särskilda behov blir särtänkande. rolighetsteorin.se: han visar en film med en rulltrappa och en trappa som görs om till ett piano som spelar när man går på de olika trappstegen. Fler valde att gå på trappan än att åka i rulltrappan. När man tar en vanlig trappa och bygger upp den som ett piano så har man ändrat artefakten och fått människor att välja något annat genom att ändra förutsättningarna. De hade en doktorand från Linköping under spelhåletiden som studerade processen, samtalade med dem som deltog, provocerade och dokumenterade. Efter denna tid på Furuboda ville han arbeta med FoU (Forskning och Utveckling) och sökte sig därför till Certec. Att befinna sig så nära designvetenskaperna som möjligt och utveckla tekniken, kändes viktigt. Teknologin förändrar vår vardag. Vad är det för värderingar som vi bygger in i våra nya byggnader, tjänster och teknik? Tingen talar till oss; t ex ett dörrhandtag som säger att ta i mig. Han ger exempel på insidan av en bil där öppningsspaken är blank och inte har en kontrats mot den beige klädseln; han skulle spontant ta i det svarta handtaget för att komma ut, men det är stängningshandtaget. Tillgänglighetens fånge på X2000; en egen erfarenhet: Vagn 6, plats 2. Vi skulle ha ett arbetsmöte på tåget 4 personer. Han var hänvisad till denna plats och han kunde inte boka 1 klass och de bokade om honom till denna speciella plats. Han blev exkluderad p g a avskildheten från resten av gruppen och mötet blev inte bra då de andra var förberedda, men inte han. Detta påverkade hela situationen för honom och även för de andra. Vagn 6 plats 2 är den vagn där allt bagage finns, barnvagnar och nära toaletten. Även djur är tillåtna där och det är en mycket störande miljö. Exemplet visar vad det är för värden som avspeglas i dessa tåg. Att det aldrig har funnits en europeisk standard för tåg och perronger. Det går inte att ta sig genom tåget vilket betyder att han inte kan ta sig till restaurangen. Någon säger att permobiler inte kan ta sig in på toaletten. Vi diskuterar vad som händer ifall man använder rullstol och samtidigt är allergisk. Man får hela tiden förväntningar på sig då man befinner sig i en viss situation; som en person med funktionsnedsättning eller som förälder. World s fair 1933: Science finds, Industry applies and man conforms. Han visar en bild på en affisch från 1933.

7 7 Tillgänglighetsdeterminism; hur långt kan man bestämma i förväg vad som är tillgängligt och inte? Planerad aktivitet kontra Aktivitet här och nu. Hur långt kan man nå med planer och det som händer här och nu? Design för alla kontra Design för mig. Två ideal som har en spänning mellan sig. Den planerade tillgängligheten är nödvändig men den räcker inte. Han visar en lapp från en läderjacka där det står att den är av 100 % läder, 100 % polyester och 100 % akryl, vilket är omöjligt. Det finns ett antal parametrar som man behöver kompromissa mellan när man ska göra en miljö tillgänglig. Tillgängligheten avgörs i aktiviteten. När individen möter något i en aktivitet så uppstår en tillgänglighet eller otillgänglighet (funktionshinder). Han har en bild på en cirkel med Handlingen inskrivet samt två mindre cirklar i den stora cirkeln med texterna Individ och Miljö. Levd tillgänglighet; individuell tillgänglighet i konkreta situationer. Individuell tillgänglighet I konkreta situationer Den levda tillgängligheten är situerad och kan inte skapas på förhand! Exempel är minglet; en skock människor som ska ha en tallrik med ett vinglas på kanten, alla bord är höga och folk står och det är svårt att prata och röra sig runt. Detta skapar inte delaktighet. Epitillgänglighet: longitudinella tillgänglighetsaspekter. Han tycker att detta saknas i dagens diskussion om tillgänglighet. Utbredning Förlopp Långtidseffekter Tidsbundenhet Attityder Förväntningar Normer Lärande Aktivitetsdiamanten en modell för en vidareutvecklad tillgänglighet: Systematiska tillgänglighetsfaktorer som hjälper eller hindrar Subjekt (den handlande människan/gruppen) Artefaktuell och naturlig miljö Objekt Mänsklig miljö (bildar diamanten).

8 8 Aktivitetssystem som finns nära mig och som jag är beroende av. Ska man analysera en aktivitet så måste man titta på ett helt system; vad vill personen, hur ser miljön ut, hur ser aktiviteten ut, hur ser de människor ut som finns runt om Fråga: tycker de andra människorna att det är slöseri med tid att spela dataspel? Svar: Vissa delar av funktionshinderområdet har en nytta-nöje-tradition, men det varierar. Idag är det visserligen vanligare att mormor kan spela ett spel tillsammans med sitt barnbarn och där har tekniken påverkat oss. Se modellen som en tankestruktur, säger PO.. Att studera flera aktivitetssystem i samma händelse till exempel med shopping. Två modeller; en för den personliga assistentens och den som ska handla med samma motiv att köpa en födelsedagspresent. De har olika roller och motiv för sina handlingar. Han vill påpeka tidsandan för tillgängligheten där attityder och normer har förändrats fick vi anpassa oss efter tekniken och idag kan vi påverka tekniken eller att den anpassas efter oss. Mixed reality (en bild på en elgitarr som används i ett spel). Mobiltelefonen är ett annat exempel på det fysiska och virtuella som blandas. Det är viktigt att få med tillgängligheten redan från början i utvecklingen av tekniken. Exemplet med pistolen på ICA för att scanna in varor. Det kunde vara ett spel kopplat till det genom att den plingar till när man köper något närodlat och att man efter ett visst antal närodlade varor få något pris eller bonus. Den har heller inte någon talande röst som säger vad det är för vara och hur mycket pengar jag har kvar på mitt ICA-kort. Spänningen mellan plan och handling: Planerad tillgänglighet Levd tillgänglighet Epitillgänglighet Aktivitetsdiamanten som modell för dessa tre Vikten av att ta hänsyn till: Normer Attityder Förväntningar

9 9 Daniel Östlund, doktorand vid Kristianstads Högskola: Lite spännande att vara här eftersom jag ska prata om mig själv. Daniel är doktorand vid Malmö Högskola men knuten till Kristianstads Högskola. Han är doktorand i pedagogik vid Lärarutbildningen på Malmö Högskola. Bakgrund: fritidspedagog och fick jobb på särskolan för elever med hörselnedsättning i behov av tecken som stöd. Han var tvungen att lära sig mer och började läsa specialpedagogik. Arbetade som klasslärare och blev sedan erbjuden att undervisa i specialpedagogik på lärarhögskolan. Han började fundera på forskning och förstå att det var himla roligt och att han kunde bidra med något. Hans egen skolgång var inte så lysande. En annan aspekt var också att det började ställas krav på att man skulle vara disputerad för att få undervisa. Han hade ett intresse men ville också arbeta inom lärarutbildningen med specialpedagogik. Forskarutbildning nu och i framtiden: Innehåll: 1. Behörighet och antagning 2. När man blivit antagen 3. Vad innehåller forskarutbildningen 4. Den nya generationens forskarutbildning (exempel från Malmö Högskola) Behörighet och antagning: Han visar en bild på professor Baltzar. Hans föräldrar är lärare men de har inte haft något större akademiskt intresse. Baltzar var hans bild av en forskare. Han visar ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementets hemsida där de skriver att Regeringen vill stimulera lärare att börja forska. Han visar en bild på en tidningsartikel om att Björklund vill att lektorerna ska komma tillbaka till grundskolan. Lunds Universitets högskoletidning; Lundagård. Ett antal skuggdoktorander som fått anställning. De forskar utan att vara antagna till en forskarutbildning. Regeringens Prop. 2008/9:134 om forskarutbildning med profilering och kvalitet. Forskarutbildning med profilering och kvalitet I globaliseringens tid är människors talang, engagemang och kunskap den viktigaste faktorn bakom tillväxt och framsteg. Kunskap och kreativitet är avgörande för människans och samhällets utveckling. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och skapa

10 10 tillväxt och välstånd krävs utbildning och forskning i världsklass. (s 12) Här träder en annan syn på forskningen fram som en variabel för framgång och tillväxt i samhället. Robert Edwards visas genom bilder. Det är en sammansatt bild av vad forskning är och det skrivs fram positivt men det finns problem i systemen med skoldoktorander som inte har så bra villkor. Att vara doktorand att gå forskarutbildning: Gesäll/lärling eller ett livsverk? Början på karriären eller avslutning på karriären? Det har varit en trend att man börjar doktorera då man är äldre. Hans egen utgångspunkt är att han ser det som en möjlighet att kunna fortsätta arbeta inom högskolan. Mer som gesäll och ett hantverk och att kunna använda sig av metoder i arbetet. Att ge sig ut på en resa? Krävande? Ansvar? Utmaning? Spännande? Ett livspussel? Vässa armbågarna? På trappans första steg? Många beskriver sin doktorsavhandling som en resa. Han har varit antagen som doktorand sedan 2008 men också i Vasaakademin där han gick ett antal kurser. De finska antagningsreglerna är annorlunda än de svenska där inget krav på finansiering finns. Här måste man ha en finansiering för hela perioden för att bli antagen. Marikka påpekar att det finns en tanke i Finland att forskarstuderande ska mogna under doktorandtiden. Det är inte bara att vara lat och är en annan kultur. Ja, det är krävande att vara doktorand! Ansvar, ja. Utmaning, ja. Spännande, ja. Det är ett livspussel att få det att fungera med allt annat i livet. Man befinner sig i gränslandet mellan fritid och arbete. Man måste vässa armbågarna och bli konkurrensinriktad för att ta trappans första steg in i akademin. Han har inte upplevt det så inom forskarutbildningen utan ser

11 11 det som en god miljö. Det finns en stor välvilja att lyfta doktorander från de seniora doktoranderna. Det är inte alls negativt eller att man trycker ner de nya doktoranderna. Behörighet och antagning: Antagning kan ske: Om den sökande uppfyller behörighetskraven Om den sökande bedöms ha goda förutsättningar att klara av utbildningen Om den sökande kan erbjudas nödvändiga resurser i form av försörjning och handledning Avlagd examen med lägst magisterexamen alt minst 240 högskolepoäng (160 gamla poäng) varav minst 60 (40) på avancerad nivå. Likvärdig utbildning från annat land som värderats likvärdig. Särskild behörighet. Under en övergångsperiod till 2015 kan man även antas till forskarutbildning med lägst kandidatexamen. Doktorandanställning: Internfinansierad Externfinansierad (t ex en kommun som vill forskarutbilda sina lärare) Annan anställning utanför universitetet (inom ett företag väljer att satsa på en anställd och finansiera detta) Annan anställning vid universitetet Utbildningsbidrag (ungefär som studiemedel, men inte lån) Stipendier kan också vara en finansiering. Maximalt 48 heltidsmånader fördelat över 5 år vanligtvis. Vanligast 80 % forskarstudier och 20 % med undervisning eller andra arbetsuppgifter. Man ska vara vaksam över pensionspoäng eftersom bidrag inte är pensionsgrundande. Forskarutbildningens organisering och ledning; exempel från Pedagogiska Institutionen vid Malmö Högskola: Leds av forskarutbildningsnämnden i pedagogik (FUN-ped), Sammansättning av 6 ordinarie ledamöter (3 lärare/handledare och 3 forskarstuderande med personliga suppleanter). Ordförande är professor i pedagogik. Samtliga lärare vid Lärarutbildningen som disputerat i pedagogik väljer lärarledamöter till FUN-ped för en period av 3 år. Studenterna väljs av samtliga antagna forskarstuderande för en period av 2 år.

12 12 FUN-ped ansvarar på delegation från Forskningsnämnden för genomförande av forskarutbildning i pedagogik, utlysning och tillsättning av tjänster, beredning av ansökningar till forskarutbildning, antagning av forskarstuderande, samt för att utse handledare, genomförande av seminarier och kurser. Forskarutbildningsnämnden tar upp frågor som byte av handledare t ex. Det gruppen arbetar med är genomförande av forskarutbildningen, bred ansökan, anta studenter och att utse handledare. Genomföra kurser och seminarier. Vad innehåller forskarutbildningen: Utbildningen motsvarar 48 heltidsmånader (dvs 4 helår eller 240 högskolepoäng) Vanligast är 80 % studietakt över en period om fem år Forskarutbildningen är uppdelad på en kursdel och en avhandlingsdel. Kursdelen brukar innefatta teorikurser och metodkurser Vissa kurser är obligatoriska Storleken på kurs- och avhandlingsdel varierar liksom omfattning på obligatoriska kurser och valbara kurser. Han är doktorand på heltid och måste inte undervisa. Det kan vara bra för en del att undervisa under doktorandtiden då det kan krävas undervisningserfarenhet vid anställning senare. När han började 2008 hade Malmö lite kris och de behövde inte hans undervisningstid. Fråga: framgår det att man ska undervisa vid antagningen? Daniel: det brukar stå i ansökan till doktorandtjänsten. PO: när man väl har disputerat är det bra att ha erfarenhet av undervisning. Det kan vara svårt att få tjänst som lärare om man inte har den erfarenheten. Han hade ingen undervisning men en annan erfarenhet av finansiering. Kursdelen innehåller teori- och metodkurser varav vissa kurser är obligatoriska. 45 HP (högskolepoäng) för introduktionen. Det är t ex vetenskapsteori. Han har försökt läsa kurser på andra högskolor och universitet som har varit bra. Det vill han rekommendera att man gör för att få andra infallsvinklar. Storleken på kursdelen och avhandlingsdelen varierar. Man ska läsa 90 HP av kurser och resterande tid används till avhandlingsarbetet. När man blivit antagen; vad händer då? Villkor för anställningen?

13 13 Individuell studieplan Lön? Seminarier i olika former och med olika grad av deltagande Kurser (obligatoriska, valbara och läskurser) Konferenser Finansiering av material/utrustning Finansiering av konferensresor Han har en intressant bild av starten. Han hade fått besked av forskningskoordinatorn att han blivit antagen. Grundläggande behörighet krävdes. I allmänhet har det varit stor konkurrens om tjänsterna och detta var hans 5:e eller 6:e ansökan. Han hade möjlighet att arbeta i lite större projekt på Kristianstads högskola som var meriterande vid ansökan till doktorandkursen. Till slut hade han skapat en hög meriter för att bli antagen. Han väntade på besked men ett antal frågor dök upp som lönen, anställningsvillkor, individuell handlingsplan, seminarier, kurser, konferenser, finansiering av material/utrustning och konferensresor. Frågor som dök upp: Ska jag skriva en monografi eller en sammanläggningsavhandling? Handledarresurs? Etikprövning? Hitta rutiner för att skriva? Hur? Fältarbete/insamling av empiri Skapa nätverk Forskarutbildningens dolda läroplan? Vad händer efter forskarutbildningen? När han kom till Malmö fick han ett tomt rum och fick efter förfrågan en gammal dator som de rotade fram från ett förråd. Efter hand ordnade det till sig och blev bättre. Ibland upplever han att han inte har samma status som lektorerna och professorerna. Det har blivit bättre och efter hand har han blivit mer integrerad i arbetsgruppen. Som doktorand är man anställd ett år i taget men måste söka för varje nytt år för att få tjänsten förlängd. Den individuella studieplanen är central enligt en speciell blankett. 25 %-seminariet är då ca 25 % av avhandlingen är färdigskriven. För hans del var det mest en plan över arbetet. Hans 75 %-seminarium innebär att allt empiriskt material ska vara klart och analysen av det. Det ska finnas en inledning med syfte och problemställning, tidigare forskning, metodkapitel och något embryo till

14 14 diskussionen. Till 90 %-seminariet så ska det vara ett färdigt manus som man får synpunkter på och kan justera och arbeta med. PO hade en annan typ av avrapportering i form av artikelskrivning som byggs på under doktorandtiden. Lönen är en ingångslön på kr/månad. Efter 50 % av avhandlingen får man ett påslag på kr. Detta kan vara en sak som gör att man tvekar inför att genomföra sin doktorsexamen. Det kan vara så att man själv får samla ihop pengar till sina konferensresor där man t ex presenterar sitt paper. Han har 80 timmars handledningstid. Det är inläsning av manus samt träffar någon gång/månad. Han misstänker att handledarna gör en hel del gratisarbete. Etikprövning är omfattande och ska göras i inledningen av arbetet. Man ska ha en bra studieteknik och ha ett flöde i arbetet. Det kan finnas inslag av fältarbete som t ex enkätarbete. Forskarutbildning nu och i framtiden En blick mot framtiden: Fler vägar till forskarutbildning Ökad rättssäkerhet för doktorander Internationalisering Likvärdiga villkor! Ökat behov av disputerade inom vissa områden: Finansiering? Handledarresurser? Han upplever att det finns många sätt att komma in på forskarutbildningen. Många som inte alls har tänkt sig forska halkar in på olika sätt. Politiskt har han sett att det finns ett ökat behov av disputerade lärare t ex. Det skulle vara angeläget att man går in med samma premisser och att det är tydlig och likvärdig plan för studierna. Hur ska de nya doktoranderna finansieras när det nu finns mer krav på doktorander i professionen? Litteratur på området som han tipsar om: Doktorandhandboken (söks via en länk) Bergenheim, Å. Robusta råd, Lund 2007 Ehn, B. & Löfgren, O. Hur blir man klok på universitetet?, Lund 2004

15 15 Schoug F. På trappans första steg.doktoranders och nydisputerade forskareserfarenheter av akademin, Lund 2004 Strannegård, L. (Red). Avhandlingen. Om att formas till forskare, Lund 2003 Bodil Jönsson. Forskningens drivkrafter: Jag börjar med att berätta om mig själv. Jag var en konstig liten flicka uppväxt på landet. Hamnade som experimentalfysiker som vuxen. Jag behövde förändring av drivkrafter. Man måste var lite besatt. Man måste inse att det blir en viktig del av livet; det handlar inte om arbete mellan kl Det liknar mest kärlek att arbeta med detta. Det är ingen vanlig ordinarie arbetsuppgift. Jag tänker att vi ska prata om olika forskningsdiscipliner och skillnaden mellan dem. Jag arbetar alltid med exempel och teorier. Tänk er en tvättlina och tänk er den som en tankelinje med klädnypor som exempel på linan. När man förstår och känner igen exemplet det är då man kommer ihåg och det landar i en.

16 16 Sammanhangsföreställningar för det uttrycker bättre vad det är. Varje unge gör sig en egen föreställning t ex om en lampa. Efter ett tag så pekar barnet på månen och säger lampa. Då blir det fel men de har skapat en begreppsvärld. Detta är ett mycket viktigt element i all vetenskap. Det är sin historia, sin teori, sina sammanhang och de är separerade från varandra. Vi skapar tvärvetenskapliga projekt men när projektet är slut så går man hem och landar i sin egen begreppsvärld. I hennes egen utveckling tog hon initiativ till Certec som arbetar med rehabiliteringsteknik. Hon kunde göra det eftersom hon fanns på plats där inom tekniken. Man får finna sig i berättigad kritik. Alla studenter på tekniska högskolan skulle bli civilingenjörer och drivkraften var att bygga om en begreppsbild som blir mer konkret. Några nedslag. Det kan vara en drivkraft att följa regler eller att bryta mot dem. I spelet Alfapet t ex. Man får bygga runt ord som redan finns. Mycket forskning tar sin utgångspunkt i den forskning som redan finns och försöker modulera den. Man har skapat ett nytt ämne som har andra egenskaper och man har tänkt ett steg till; man har modifierat reglerna efter hand. Det finns en ständig spänning inom forskningen

17 17 mellan dem som går emot alla regler; jag tror att där finns något och att man kan förklara detta rationellt efteråt. Känslan duger inte; den måste bevisas. Forskningsvärlden är inte alltid så positiv och öppen som ni tror. Ett exempel är medicinaren som kom på att bakterier orsakade blödande magsår. Hon visste allt om detta p g a sin mamma som hade detta. Medicinaren fick noll medhåll. Det liknar diskussionen om fetma och vilka dieter som passar för vad. Hon är övertygad om att vi är tre urtyper som behöver en viss typ av diet. Hon provade till sist på sig själv och efter ett antal försök så kunde hon bevisa det. Vägen är inte så enkel när man ska bryta mot alfapetreglerna. Vi vill att våra resultat ska publiceras fritt. Universiteten är motståndare till hemlighetsmakeri. Det blir bråk ibland kring patentgivande produkter. De ska utöva en slags gåvoekonomi. Forskare blir mer och mer meriterade ju mer artiklar som publiceras. Skriftspråket har varit dominerande och inte vilket språk som helst. Den viktigaste kunskapen är den kunskap som är ny. Det som idag sker över nätet kan möjligen göra att vi är på väg att få tillbaka att talspråket blir mer dominerande i framtiden. Det fanns en stor kemist som hette Bunsen och han var tvungen att konstruera en brännare som vi har använt i skolan. Han har gjort så mycket bra men det enda vi kommer ihåg är hans brännare.

18 18 Samtidskulturen bestämmer mer än vad man tror. I gamla Grekland där någon frågar varför det ligger ett ekollon där så skulle man svara att det ska växa upp ett träd där. Idag skulle man svara barnet; titta upp, det växer en ek där som har tappat ekollonet. Varför är träden så höga? Inte för att var snälla mot oss, utan för att få så mycket solljus som möjligt. När vi tittar evolutionärt hur vi har utvecklats så är det inte så länge sedan vi gick på alla fyra. Käkarnas bihålor borde ha avtappning neråt men har det uppåt. Det är för att det fungerade bättre när man gick på alla fyra. När man förstår hur det har gått till i evolutionen så har varje generation varit livskraftig. Samtidskulturen bestämmer mer än vad man tror. Hon tänkte prata om Linné men han var säker i korken; Gud skapade och Linné sorterade. Han fick en massa medaktörer av folk som skickade blommor till honom. Alla tyckte att de kunde vara med och hjälpa till. Människor är i stort mycket hyggliga. Om jag frågar någon på gatan vad klockan är så är det ingen som säger det ska du ge fan i. Alla barn vill hjälpa till när man ber dem eller säger att man inte vet vad man ska göra med en sak.

19 19 Linné blev hög och det är en av forskningens drivkrafter. Han tänkte att han kunde ordna stenarna men det gick inte så bra. Man kan inte förrän man har provat. Om ni visste hur många påståenden hon har mött hos personal och personer med funktionsnedsättningar som säger att det inte går. Hon fortsätter med stackaton; bitar som inte hör ihop. Helst vill vi stå varandras axlar och förnya. Roskilde har en logga som en korall. Koraller växer till sig där vågorna slår mest emot. De som är skyddade är de mest förkalkade bitarna. De måste finnas med också. Där någon tänker nytt det är där det händer något. Två fysiker behöver aldrig varandra för de vet. Tänk om vi hade tagit med allt inom pedagogiken sedan Rousseaus tid då skulle vi ha mycket kvar. Keplers bild av vad som höll planeterna isär. Skillnaden på beskrivningar och förklaringar. Kepler ställde sig andra frågor; varför krockar inte planeterna med varandra. Hur skulle detta kunna förklaras? Platon kunde visa att det endast finns fem regelbundna kroppar. Han satte sig och gjorde en sfär och där skrev in de olika kropparna och fick då fram avståndet mellan dem. Det visade sig inte stämma men vi behöver dessa drivkrafter. När man registrerade kometer i västvärlden så är det överstruket för det skulle inte

20 20 gå för dem att ta sig igenom dessa sfärer (som Kepler trodde). I Kina studerar man ff detta. Newton var en sur och besvärlig typ, men han var skarp. Han skapade en lag, den om gravitationen. De som har misslyckats så fatalt idag som inte kunde förutse den krasch som kom för några år sedan i ekonomin. Hon läser därför inlägg i internationella tidskrifter för att förstå hur de tänker. Människor är inte rationella. Det finns en avundsjuka på fysiken för att förklara enkla lagar som fysiken kan. Lyckonationalprodukt är ett alternativ till BNP - Bruttonationakprodukten (googla på detta, säger Bodil). Hon letar efter mönster i oss och i byggnaderna på Furuboda. Hon gör så små modeller för att förenkla tillvaron. Det är inte ovanligt med sammanhang i fysiken. Ju närmre man är varandra desto närmre kommer man. Man kan titta på Furuboda som ligger mellan Åhus och Yngsjö. En ekonom börjar fundera på var de ska satsa på en affär; i Åhus eller i Kristianstad. Kristianstad är större och då kan man passa på att handla i andra affärer samtidigt.

21 21 Det finns något som skulle kallas kunskapens hus. Ska alla rymmas där så behöver man pengar för att kunna stanna kvar. Det är inte bara så att elefantens delar kräver en helhetssyn; det finns olika helhetssyner. T ex om en synskadad ska känna sig fram så tror den som känner på svansen att det är en orm.

22 22 Just nu lever det lika många forskare som det har funnits under hela historien. De gånger forskningen har firat de största segrarna är när man har provat så mycket att man kan klara av att generalisera. Forskning kan inte så sällan göra det möjligt at förutse. Hon visar en bild på ett hus som är uppochner där den andra säger att det är lätt att vara efterklok. Begreppsbildning. Att veta vad man talar om gör skillnad. Det räcker inte med att bara har erfarenheter; man måste göra en begreppsbildning av det hela. Hon är naturvetare.

23 23 Från objekt till att bli medaktör: PO vill fråga: inom funktionshindersområdet möts många olika typer av sammanhangsföreställningar om diagnoser och vad de kan betyda. Hur ser du på detta att man inte kan vara så exakt med forskning om människor och med människor?

24 24 Bodil: Ibland är det processen som är själva grejen. När man har tittat på vart ett forskningsområde kommer. Om man tittar på en människa under ett ögonblick så kan man inte veta något, man måste följa den personen tills man kan se ett mönster. Det enkla svaret är att vi inte kan förutse men vi kan ge exempel. Hur kan man ge exempel om de som berörs inte är med och ger exemplen? Exempel från en tidig HAB-konferens i Örebro. Stefan Blom som var en deltagare som gav henne en översättning på ordet differently abled. Hon bad publiken hjälpa henne att översätta ordet. Inga forskare vågade eller ville hjälpa henne med detta. Stefan använde en griffeltavla där han bokstaverade ett ord; annorlunda färdiglagd. Stefan vågade hitta ett ord som ingen annan hade kommit på. Emil: är vi tudelade i hjärnan? Bodil: vi försöker nå dithän att dela allt i en massa delar, men det finns alltid ett mönster. Vi har en kategoriseringstendens hos oss som ser olika ut hos oss.

25 25 Hon tycker det är fint att hon kan ge oss länkar som vi kan läsa i lugn och ro hemma. Det hade vi inte kunnat göra tidigare. 7 AG (7 år efter Google) är annorlunda mot # BG (before Google). Vi kan idag få fram information och föra samtal med enskilda liksom till många. När Victoria skulle gifta sig så tog det inte lång stund innan en massa människor började mobilisera en sida för att skriva att de inte tänkte betala för hennes bröllop. Människor vill kunna klara sig; en del vill att en dörröppnare ska öppna dörren och någon annan vill att någon öppnar dörren för dem. Design för alla eller Design för mig. Går det att förena och vad betyder det ena och det andra? Det enklaste är att fråga och visa personen om det är detta han/hon menar?

26 26 Saker tvingar fram tydlighet och återkoppling. Exempel: Steffi som satt instängd då hon ansågs vara Sveriges farligaste kvinna. Hon fick diagnosen Aspergers Syndrom. När hon var 4 år så togs hon om hand då hon blev farlig. Allt återkopplades till henne att hon var farlig. Hon fick undervisning till en viss gräns. Bodil åkte dit och såg hur sjuk platsen var. De datoriserade henne och

27 27 hon hade kontakter med studenter via chatt på Lunds Universitet. Steffi bor i ett eget hus i Södertälje idag. Hon kommer inte ur den självbild hon fick, men har det ändå bättre idag. Situationen krävde att Bodil måste fråga om hur hon menade med det ena eller det andra. Menar du så eller så? Hon kunde inte ha gjort det utan att använda en dator. Tomas: en man med utvecklingsstörning som inte hade talat särskilt mycket. De introducerade digitala bilder som gjorde att han började tala. De besökte havet och de tog bilder. När de tittade på bilden så sa Tomas något. Hon frågade vad han sa? Han sa båten. Sa du båten, Tomas? Bodil blev den som var utvecklingsstörd. De hade tittat på havet och där fanns en båt som de hade pratat om. Det betydde att Tomas kunde se och tänka på annat än bara det som syntes på bilden. Marigona: en flicka som blev hjärnskadad av ett andningsuppehåll. Hon har ett hjälpmedel som gör att hon kan rulla på ett klot på en dataskärm där den kan indikera vad som är ja eller nej. Se filmen!

28 28 Har man inte talat så kan man inte tala om man inte kan tala. När hon rullade klotet åt fel håll så lyckades hon säga ja av egen maskin. En gammal kvinna som ska flytta till ett äldreboende. Hon vill ta med sig saker men de har inte möjlighet att ta med sig alla foton. Hon kunde känna på ramarna vilka bilder hon ville ha med och vilka som fanns på fotona. Hon säger att PO försöker göra det som Emil säger om medaktörer i forskningen. Det behövs aktivitet, delaktighet och helhetssyn för att återkoppling ska vara möjlig. Jonglören måste ha bollar och forskaren och medaktören måste ha verktyg för att kunna fungera.

29 29 Om vi bär oss åt som om eken redan finns här när vi ser ekollonet. Hon är uppväxt på den halländska landsbygden. Om bonden sa att han skulle köpa 4 hästar för att han tror att skörden blir bra nästa år, så skulle de spärra in honom. Vi har inget tålamod, visionerna har försvunnit. Om man håller på med framtiden som om den redan var här, så blir vi dummare. Medaktörer kommer i framtiden,. Men det måste få ta tid.

30 30 Vilka funktionshinder lurar i framtiden? Fanns Aspergers Syndrom och ADHD förr i tiden? Hon köper inte att personer med ADHD skulle ha svårt med koncentration; de hämtar informationen snabbt och intensivt och har en stor koncentration. Vi står kvar och fattar inte vad som hänt. Om det inte var ett funktionshinder när hon var liten; vilka nya kommer? De som inte kan förutse det som inte finns här kanske får det svårt. Man kan börja med hur bofinken ser ut; alla vet men om man ska rita den blir det svårare.

31 31 Hur ska det gå med kunskapsutvecklingen framöver? Bilden med kvinnan, mannen och ett akvarium med guldfiskar där mannen säger; rör bara om så ser man inte att de är döda. Se till att inte bara röra om med medaktörer! Bilden med två män och en bro där en säger att skulle det kunna gå att ta bort en bit av bron i rationaliseringssyfte.

32 32 Filmen med pingvinen som trillar i vattnet; elakt eller en hjälp att komma ner i vattnet för att kunna komma ner under vattnet? Det krävs beslutsamhet och mod! Det krävs att man kan göra något utan pengar från Arvsfonden med stor beslutsamhet. För det vi gör är helt naturligt och självklart. Man måste vara besatt och ha modet att tänka att det kanske är tvärtom? Hon tycker inte att det tar tid när man ungefär är på rätt väg. Vi är ungefär på rätt väg så det är därför jag är här! Frågor: när man är på fel väg; hur gör man då? Bodil: Om något blir riktigt fel så tänker jag: hur jag kan lära mig något av detta? Om något är alldeles, alldeles fel så finns det något med det. Icke-resultat är också ett resultat! Man behöver hitta metoder för att få bekräftelse på sin hypotes; om den är rätt eller fel. Anticipation; hur kommer man bort från den? Hon har en bok där hon beskriver hur saker får ett namn och genom det kan de försvinna bort. Den stora förändringen är att vi har gått in i det småttiga. De stora och viktiga frågorna har försvunnit. De senaste 10 åren har varit bedrövliga med kultur och andra. Prenaissansen som råder idag.

33 33 Om man tänker fel så har man tur om man får en direkt återkoppling. Fråga: jag är ute efter resultat idag, nu. Jag kommer inte att kunna börja forska. T ex Furuboda är dåligt utrustad med skyltar och ljus så att alla kan ta sig fram och se. Bodil: Det är två frågor; vi vet egentligen så mycket om människor och synen, men skyltar är svårare. T ex på ett sjukhus så är skyltarna utformade utifrån sjukhusets logik och inte besökaren på sjukhuset. Det finns forskare som tittar på skyltar. Om man ska ändra något så måste man forska och göra en forskningsfråga av det. Hinder och möjligheter i forskarkarriären. Panel med Richard Sahlin från Örebro Universitet, Caroline van Mourik från Sällsynta Diagnoser och Christina Fleetwood, doktorand. Frågor som panelen svarade på: 1. Hur ska forskningsresultaten spridas? Vem är ansvarig för hur forskningsresultaten används? 2. Hur ska personer med funktionsnedsättning få kunskap om forskning och forskningens villkor? 3. Hur representativa är handikapporganisationerna? Hur ska man som forskare hantera detta? 4. Ska politiker påverka forskningen? Om ja, på vilket sätt? 5. Ökar forskningens kvalitet om de som berörs av resultaten medverkar? Om ja, på vilket sätt? 6. Vad är finansiärernas roll i forskningen? Vilken roll bör de ha?

34 34 7. Hur bör nya idéer till forskning tas fram? 8. Hur ska forskare få mer kunskap om handikapprörelsen och personer med funktionsnedsättning? 9. Vad kan det finnas för olika brukare och intressenter i ett forskningsprojekt? (utgå gärna från ett exempel) 10. Vem gynnas i slutändan av ökad delaktighet i forskningen? Diskussionen har inte dokumenterats men Caroline och Christina visade några bilder som presenteras nedan: Christina Fleetwood:

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44 Caroline van Mourik:

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51 Richard Sahlin: Richard Sahlin har doktorerat vid Juridiska Institutionen på Stockholms Universitet. Nu är han knuten till Örebro Universitet där han bedriver sin forskning. Richard beskrev de problem och hinder han möter i forskarvärlden och svårigheterna för honom att få stöd av teckentolk i undervisningssituationer. Han har dessutom svårt att få en anställning som forskare som är anpassad efter hans behov. Han har stora svårigheter att få gehör för sina behov dels som person och förälder dels som forskare. Verksamheter eller regler är inte anpassade och tillgängligheten är låg. Detta innebär att han till stor del måste sitta hemma och bedriva sin forskning istället för att kunna undervisa. En fråga han ställer är varför reglerna är så stelbenta och varför man inte kan anpassa en tjänst till honom där han inte behöver göra vissa saker som kan vara svåra att genomföra. Kvällsaktivitet: På kvällen samlades vi för att spela spel. Det var dels ett argumentationsspel som Emil hade med sig där vi fick argumentera mot varandra, dels ett spel som heter Med andra gester. I Med andra gester ska man illustrera något med rörelser utan ord som det egna laget gissar vad det är. Många glada skratt! Richard med flera simmar gärna i simhallen som finns på området. Torsdagen den 7 oktober: Forskning och aktivism av Hanna Bertilsdotter Rosqvist:

52 52 Hannas presentation har fokus på frågan om man kan vara aktivist och samtidigt forskare.

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61 Vi reser med buss till Malmö Högskola för att delta på den första kursdagen i kursen Funktionshinderforskning och medaktörer. Vad är forskning? Sven-Axel Månsson, professor vid Malmö Högskola föreläser: Efter en stressig lunch dundrar vi in i föreläsningssalen. Anne antecknar men allt har försvunnit så det är endast Sven-Axels bilder som visas.

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73 Visning av Certec i Lund: Efter inhoppet på Malmö högskola åker vi till Certec på Tekniska högskolan i Lund. Per-Olof Hedvall och hans medarbetare berättar om verksamheten de har där. De samverkar en hel del med personer eller grupper av personer som är i behov tekniska hjälpmedel. En kollega till Per-Olof berättar hur de utvecklar olika hjälpmedel och tekniska verktyg i samarbete med dem som behöver. Gärna under lekfulla former och utifrån samma behov som alla tonåringar kan ha; som att spela spel t ex. Hemresa med buss och kvällsmat i Strandstugan: Lite extra festligt med blandad exotisk buffé i Strandstugan. Fredagen den 8 oktober OPERA-övning fördelar med att ha en funktionsnedsättning i forskarvärlden, ledd av Anne Sjöberg från projektet Från forskningsobjekt till medaktör: Anne introducerar övningen: Introduktion: OPERA: bakgrund att skapa meningsfulla möten där de som berörs är delaktiga. Innotiimi betyder innovation och team. Inför OPERA: Hur tar man tillvara innovationer så att alla är med? Processen: