Stena Metallkoncernen 2007/2008

Transkript

1 Stena Metallkoncernen 2007/2008

2 5 10 0,8 28 8,5 0,9 9,8 4,7 8,6 2,0 0,004 1, Innehåll Stena Metallkoncernen 2 Återvinning Finland 38 EKONOMISK REDOVISNING Moderbolaget 07/08 i korthet 5 Återvinning Polen 41 Förvaltningsberättelse 60 Resultaträkning 81 Koncernchefens kommentar 6 Återvinning Ryssland 43 Koncernen Eget kapital 81 Prisutveckling 8 WEEE 44 Resultaträkning 63 Balansräkning 82 Innovativ återvinning 10 Aluminium 48 Eget kapital 63 Kassaflödesanalys 84 Transporter 14 Trading 50 Balansräkning 64 Noter 85 Medarbetare 20 Stål 52 Kassaflödesanalys 66 Innehav 88 Återvinning Sverige 22 Olja 56 Redovisnings- och Förslag till vinstdisposition 90 Återvinning Danmark 30 Finans 58 värderingsprinciper 67 Revisionsberättelse 91 Återvinning Norge 34 Stenasfären 59 Noter 70 Styrelse 92 Adresser 93 kg 10 återv. plastflaska 3 m kg 50 5,6 1,7 0,2 2,0 0,9 1,7 0,0008 0,4 0, , Stenas klimatsnurra 0,08 20 återv. kabel sparar (kg CO2) återv. stålskrot 6,0 1,5 0, ,1 1,8 0, , ,0 0,008 2,0 0 5,9 st återv. aluminiumburk sparar (kg CO2) sparar (kg CO2) 2,8 5,2 sparar (kg CO2) Snurrig i klimatfrågan? gör det enkelt 1,2 0,0024 0,6 0 (kg CO2) släpper ut 0, st återv. mobiltelefon 197 sparar (kg CO 2) 20 0 ÅTERVINNING TRANSPORTER släpper ut (kg CO2) släpper ut (kg CO2) släpper ut (kg CO2) , återv. datorskärm (CRT) , sparar (kg CO2) Att ökande koldioxidutsläpp bidrar till uppvärmning av atmosfären har fått mycket uppmärksamhet under senare tid. Samtidigt växer medvetenheten om att återvinning av material är ett effektivt sätt att minska växthuseffekten. Det är trevliga nyheter eftersom det betyder att vi alla kan bli klimatarbetare bara genom att lämna in material till återvinning. Vi på Stena vill gärna tydligt visa hur mycket koldioxidutsläpp som sparas genom återvinning av olika konsumtionsprodukter. Därför har vi tagit fram en klimatsnurra som ska visa detta på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Dessutom visar snurran klimatpåverkan från några olika transportslag st sparar (kg CO2) sparar (kg CO2) återv. glasflaska cykeltur st km återv. dagstidning kg 4 1 km 2,0 flygresa tågresa km bilresa km

3 Klimatklok verksamhet När återvunnet material används i nya produkter minskas utsläppen av koldioxid kraftigt, jämfört med användning av nya material. Varje år återvinner Stena Metallkoncernen material som motsvarar cirka 10 miljoner ton i minskade koldioxidutsläpp för materialslagen järn, rostfritt, koppar, aluminium, polyeten, papper och kartong. Detta motsvarar koldioxidutsläppen från mer än 1,7 miljoner svenskar varje år*. * Naturvårdsverket Sverige

4 Detta är Stena Metallkoncernen Stena Metallkoncernens verksamheter Nya verksamheter 2007/2008 Bolaget bedriver också via Stena Metal Inc. verksamhet i Stamford, USA, Belo Horizonte, Brasilien, Rayong, Thailand och Tianjin, Kina 2

5 Stena Metallkoncernen är ett ledande och innovativt återvinningsföretag. Vi samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja. Vid slutet av verksamhetsåret 2007/2008 hade koncernen verksamheter på mer än 250 platser i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Ryssland, Tyskland, Tjeckien, Österrike, Italien, Rumänien och USA. Stena Metallkoncernen ingår i Stenasfären, som utgörs av de av familjen Sten A Olsson helägda moderbolagen Stena AB (publ), Stena Sessan AB och Stena Metall AB samt hel- eller delägda dotterbolag till dessa. Återvinning Återvinning bedrivs inom affärsområdena Järn och Metall, Returpapper och Farligt avfall av följande bolag: SVERIGE Stena Recycling AB DANMARK Stena Metall A/S Stena Jern & Metal A/S Averhoff & Co A/S Stena Miljø A/S NORGE Stena Metall AS FINLAND Stena Metalli Oy POLEN Stena Sp. z o. o. RYSSLAND OOO Chermet Invest WEEE Aluminium Inom affärsområde WEEE bedrivs insamling, bearbetning och återvinning av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning (Waste Electrical and Electronic Equipment). Produktion av kundanpassade aluminiumlegeringar från återvunnen råvara för leverans till gjuterier och stålindustri. SVERIGE Stena Technoworld AB DANMARK Stena Technoworld A/S NORGE Stena Metall AS FINLAND Stena Technoworld Oy POLEN Stena Sp. z o. o. TYSKLAND Stena Bresch GmbH GRIAG Glasrecycling AG TJECKIEN Stena Safina a.s. (66%) ÖSTERRIKE Stena Technoworld GmbH ITALIEN Stena Technoworld SRL RUMÄNIEN SC Stena DTM SRL (75%) Trading Internationell handel med skrot, tackjärn, järnsvamp och färdiga stålprodukter. USA, BRASILIEN, THAILAND, KINA Stena Metal Inc. SVERIGE Stena Aluminium AB Olja Leveranser av bunkerolja till fartyg och internationell handel med olja. SVERIGE Stena Oil AB DANMARK Stena Aluminium A/S Stål Affärsområde Stål erbjuder ett brett sortiment av stålprodukter samt förbehandling av stålprodukter och figurskuren plåt. SVERIGE Stena Stål AB NORGE Stena Stål Moss AS Finans Affärsområde Finans bedriver finansiell verksamhet och intern bankverksamhet inom koncernen. SVERIGE AB Stena Metall Finans (publ) SCHWEIZ Stena Metall Limited, Zug branch Miljöteknik Inom verksamhetsområdet Miljöteknik bedrivs forskning och utveckling i syfte att skapa nya miljöriktiga och kommersiellt hållbara återvinningslösningar. SVERIGE Stena Miljöteknik AB 3

6 Våra värden. Vi vill att kunder och omvärld ska uppfatta det som enkelt, tryggt och utvecklande att samarbeta med oss. Enkelt. Tryggt. Utvecklande. Enkelt. Vi har en decentraliserad organisation där varje medarbetares personliga engagemang för kunden har stor betydelse. Det leder till att kunden erbjuds enkla, heltäckande och specialanpassade lösningar. Tryggt. Vi fördjupar våra kundrelationer och utvecklar långsiktiga partnerskap istället för att enbart vara en leverantör. Vi har högt ställda krav på kvalitet och leveransprecision och arbetar systematiskt för att bli bättre på allt vi gör. Utvecklande. Vi slår oss inte till ro utan försöker ständigt utveckla nya innovativa lösningar till nytta för kunder, miljö och samhälle. Övre bilden: Stenas filial i Gjøvik, Norge, byggdes under verksamhetsåret ut för att hantera alla avfallsfraktioner. Filialchef Svein Løken (t.v.) och Rune Stensli, ansvarig för Järn och Metall i Norge. Bilden i mitten: Medarbetarna driver Stena framåt. Kjell-Åke Spets och Niklas von Essen på Stena Stål i Molkom. 4 Nedre bilden: Innovativa kundlösningar skapar mervärde. En tyst och miljövänlig elbil hämtar avfall på Lindabs industriområde i Grevie, Sverige.

7 07/08 i korthet Med en god volymutveckling, ökade marknadsandelar och nya innovativa lösningar har Stena Metallkoncernen fortsatt att flytta fram positionerna. Mycket stora prisrörelser på råvaror och en begynnande ekonomisk avmattning. Under inledningen på det nya verksamhetsåret har nedgången accelererat. Resultatet före skatt blev 753,6 miljoner kronor. Affärsområde Stål redovisar en mycket positiv affärstillväxt och sitt bästa resultat hittills. Fortsatt stark utveckling av nya kreativa och hållbara lösningar på avfallshantering som skapar mervärden för kunderna. Framgångsrik sammanslagning av de svenska återvinningsbolagen i det nya bolaget Stena Recycling. Stärkt ställning som Europas ledande elektronikåtervinnare. Engagemanget och stoltheten hos medarbetarna är en stark faktor i hela affärsutvecklingen. Fem år i sammandrag Mkr 07/08 06/07 05/06 04/05 03/04 Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat före skatt Årets resultat Medelantal anställda Finansiella nyckeltal Stena Metallkoncernen Mkr 07/08 06/07 05/06 EBITDA EBITA EBIT Räntetäckningsgrad, ggr* 3,0 4,7 5,1 EBITDA/ Finansnetto 8,5 15,1 13,4 * (EBITA + Finansiella intäkter)/finansiella kostnader 5

8 Koncernchefens kommentar Stena Metalls verksamheter utvecklades positivt under verksamhetsåret. Med en stark bas och nya innovativa lösningar har vi fortsatt att flytta fram våra positioner. Verksamhetsåret präglades av mycket stora prisrörelser på råvaror och en begynnande ekonomisk avmattning. Resultatet före skatt blev 753,6 miljoner kronor. Kraften i vårt affärsmannaskap är grundbulten i vår företagskultur. Det lokala engagemanget och den ständiga viljan att bli bättre är en starkt bidragande orsak till vår utveckling. Jag vill tacka alla medarbetare i koncernen för visat affärsmannaskap. Detta härliga driv är en enorm styrka i vår affärstillväxt. Utvecklingen i affärsverksamheten Vi har under året ökat vår affärsvolym, ökat våra marknadsandelar och fortsatt expandera på nya marknader. Vi har en bred bas av väl utvecklade och kundanpassade produkter och tjänster. Ett exempel på detta är våra helhetslösningar som skräddarsys efter varje kunds behov och skapar en enkel och trygg avfallshantering. Utvecklingstakten är hög i koncernen och det är glädjande att se alla nya kreativa lösningar. Stena Stål redovisar sitt bästa resultat hittills. Efterfrågan var god och än mer glädjande är att marknadsandelarna ökade. Vid verksamhetsårets inledning samlades hela den svenska återvinningsverksamheten i ett bolag, Stena Recycling. Detta har gått över förväntan och bolaget har en fantastisk plattform för fortsatt tillväxt på den svenska marknaden. Utvecklingen i de övriga återvinningsverksamheterna är positiv och särskilt glädjande är att se hur vår position stärkts på den danska och polska marknaden. Vår ställning som Europas ledande elektronikåtervinnare har befästs under året. Med starkt kostnadsfokus förväntar vi oss en fortsatt marknadstillväxt inom WEEE. Stena Aluminium arbetade under väsentligt tuffare marknadsförutsättningar. Bolaget fortsatte att utveckla nya kundanpassade lösningar. Med precision i service, miljö- och säkerhetstänkande har Stena Oil fortsatt att leverera ett gott resultat. Stena Metal Inc.s tradingverksamhet redovisar ett starkt resultat men har under det nya verksamhetsåret mött väsentligt kärvare marknadsförutsättningar. Även Stena Metall Finans har presterat ett utmärkt resultat på en svår marknad. Innovativa lösningar Alla affärer är ett bevis på kundernas förtroende för oss. Men förtroende måste vi förtjäna om och om igen överallt där vi finns. Det gäller att aldrig slå sig till ro utan ständigt finna nya kreativa lösningar. Tillsammans med våra kunder arbetar vi för att hitta nya enkla och kloka lösningar som exempelvis effektiviserar produktionen, gör det möjligt att spara eller tjäna pengar och som är bra för miljön. Det gynnar vår gemensamma affär och det är så vi vill arbeta. I årets årsredovisning visar vi en rad exempel på innovativa lösningar där vi skapar nya värden. Nytta för kund och miljö Återvinning är en klimatklok verksamhet. Vi arbetar i en framtidsbransch och det gläder mig att se hur vår omvärld mer och mer uppmärksammar vårt eget och branschens bidrag till en hållbar utveckling. Varje år hanterar vi miljontals ton med skrot, papper, elektronik, plast, farligt avfall och annat avfall inom Stena Metallkoncernen. De material vi återvinner motsvarar tio miljoner ton i minskade koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd råvaror hade producerats av nya material. Vi har all anledning att vara stolta över det vi gör. Men nöjda blir vi aldrig och därför ska vi framöver bli ännu bättre på att återvinna mer av samhällets avfall med hållbara metoder. Vi satsar kontinuerligt på att utveckla och trimma våra processer och vår produktionsapparat, satsa på ny teknik och kompetensutveckling hos våra medarbetare. Vi utvecklar ny kompetens och kunskap inom alla områden. Vi samarbetar med flera ledande universitet i forsknings- och utvecklingsprojekt som för återvinningen framåt. Satsningen på en unik professur i materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg fortsätter. Det är också glädjande att se vilket starkt verktyg vårt systematiska förbättringsarbete i koncernen är för hela vår affärsutveckling. Utmaningar och möjligheter i en försämrad konjunktur Resultattakten i Stena Metallkoncernen var god och utan de lagernedskrivningar som gjorts till följd av det dramatiska prisfallet på järnskrot under augusti/september 2008 hade resultatet varit vårt bästa hittills. I skrivande stund är världens finansmarknader i kris och det är tydligt att vi står inför en väsentlig försämring av konjunkturen. Vi förbereder oss för tuffare tider men står också beredda att ta vara på nya möjligheter som gör det möjligt att flytta fram våra marknadspositioner. Med långsiktiga och starka ägare, god återbetalningsförmåga och vårt lokala affärsmannaskap har vi förutsättningar att fortsätta utveckla marknadens bästa lösningar även i oroliga tider. Med nuvarande marknadsutveckling och en försvagad konjunktur kommer det att bli svårt att upprepa det senaste årets resultat under det kommande verksamhetsåret. Anders Jansson Göteborg i oktober

9 På Stena Stål i Molkom produceras kundanpassade stålprodukter. Bilden visar fr v: Mikael Lundberg, platschef Stena Stål i Molkom, Jan-Erik Dahlin, VD Stena Stål, Anders Jansson, koncernchef, och Bengt Tjus, CNC-operatör, vid en bäddfräsmaskin. 7

10 Prisutveckling Under året utvecklades en allt oroligare marknadsbild efter den kreditoro som inleddes i USA och Storbritannien. Allt eftersom krisen fördjupades ökade påverkan på den reala ekonomin. Flertalet, för koncernen, viktiga råvaror var mycket volatila. Under inledningen av innevarande verksamhetsår har kreditoron övergått till att bli en global kris med bland annat stora börsfall. Samtliga grafer på sidan avser prisutveckling under perioden 1/ till och med 19/ Alla grafer avser månadssiffror. Metaller Verksamhetsåret har kännetecknats av mycket kraftiga prisrörelser för samtliga metaller. Sett över året har metallpriserna på LME utvecklats åt olika håll. Aluminium och tenn har stigit medan bly, zink och nickel har fallit kraftigt i pris. Koppar (USD/ton), LME USD/ton Från september 2007 till augusti 2008 är priset på LME-koppar i stort sett oförändrat på USD/ton. Under hösten 2007 föll kopparpriset, i likhet med övriga metallpriser, till USD. Under våren och sommaren 2008 kom en kraftig prisuppgång till all time high på USD. Orsaken till uppgången var Kinas ökade intresse för koppar. En annan anledning var de minskade LME-lagren. Sedan juli har priserna fallit tillbaka. LME-aluminium har haft en lugnare prisutveckling under verksamhetsåret. Från nivån USD/ton under september 2007 föll priset till USD/ton i december. Därefter steg priset successivt under våren 2008 för att nå all time high på USD/ton i juli. Därefter har priserna successivt fallit till nivån USD/ton. Zink och bly har fortsatt sina nedåtgående trender. Aluminium (USD/ton), LME USD/ton Från september 2007 till augusti 2008 har LME-zink fallit 40 procent till USD/ton. Bly har under samma tid gått ner 35 procent till USD/ton. Båda dessa marknader är i balans, i motsats till den överhettade situation som rådde tidigare. Efterfrågan på rostfritt har varit relativt god men stålverken har drastiskt reducerat procentsatsen för hur man värderar nickel i rostfritt skrot, främst för att skydda sig mot spekulativa prisuppgångar likt fjolårets, då nickelpriset kortvarigt översteg USD/ton. Nickellagren har stigit under andra halvåret med prisnedgång som följd. Totalt sett föll nickelpriset under verksamhetsåret med drygt 30 procent. Nickel (USD/ton), LME USD/ton /06 06/07 07/ /06 06/07 07/ /06 06/07 07/08 Fortsatt volatil marknad Prisfall mot slutet av verksamhetsåret Oförändrade priser sett över hela året Lugnare utveckling än andra metaller Något högre priser sett över hela året Prisfall på drygt 30 procent Stigande lager Stål Stigande priser under 2006 Stor efterfrågan från bygg- och tung mekanisk industri Importpriserna fortsatte att stiga under kalenderåren 2006 och 2007 till och med tredje kvartalet Under fjärde kvartalet 2007 sjönk stålpriserna något för att under andra kvartalet 2008 åter stiga. Ny rekordnotering kom under tredje kvartalet Importpriserna har sedan första kvartalet 2004 fram till och med kvartal tre 2008 stigit med drygt 145 procent. Armeringsstål och balk är de produktgrupper som under denna period stigit mest, med över 160 procent. Efterfrågan ökade successivt under verksamhetsåret framförallt drivet av bygg- och tung mekanisk industri. Rostfritt material nådde sin topp i april/maj 2007 på grund av rekordnoteringar på legeringsämnet Nickel men har under hela verksamhetsåret sjunkit, i första hand beroende på de sjunkande nickelpriserna. Vi ser i sista månaden av verksamhetsåret prisnedgångar på långa produkter, speciellt armeringsstål. Handelsstål (SEK/ton), Importpriser SEK/ton /06 06/07 07/08 8 * Källa: Reuters och MBR

11 Returpapper Wellpapp (Euro/ton), Exportpriser Euro/ton 120 Tackjärn 90 Tillfällig prisuppgång under våren Oförändrade priser sett över hela året Marknaden för returpapper har varit stabil under verksamhetsåret. Insamlade kvantiteter har utan problem kunnat hitta avsättning till kunder i Europa och Asien. Priserna har legat på en relativt hög nivå och har inte varierat lika kraftigt som många andra råvarupriser. En ökad efterfrågan från Kina av returpapper för förpack /06 06/07 07/08 ningskartong höjde under våren prisnivån tillfälligt för well- och blandpapper både i Europa och Asien. Marknaden kom dock snabbt i balans och priserna låg i slutet av verksamhetsåret på samma nivå som under hösten Prisuppgång på mer än 100 procent Stigande järnmalmspriser och ökad efterfrågan på stål är bakomliggande orsaker Priserna på tackjärn mer än fördubblades under verksamhetsåret och nådde de historiskt högsta priserna någonsin. Huvudanledningarna var fortsatta prisökningar på järnmalm och den globala efterfrågan på stål. Priserna började falla tillbaka mot slutet av året. Olja Prisrekord på knappt 150 USD/fat Prisnedgång mot slutet av verksamhetsåret, bland annat beroende på oro över konjunkturnedgång och ökande lager Världsmarknadspriserna på råoljemarknaden nådde under verksamhetsåret september 2007 till augusti 2008 de högsta nivåerna någonsin. Perioden inleddes med ett pris omkring 70 USD/fat för att under höstern och vintern stiga upp mot 100 USD/fat. Ökningen av priserna berodde främst på stark global efterfrågan av raffinerade produkter för transport och kraftproduktion i en tid när produktionsledet erfor strukturella problem. Under våren fortsatte prisuppgången mycket kraftigt på grund av Olja (USD/fat), Nymex USD/fat /06 06/07 07/08 fallande börser vilket fick placerare att handla olja på termin. Detta underbyggde den redan starka trenden. Oro för det geopolitiska läget, främst USA-Iran, bidrog dessutom och i juli nåddes en topp strax under 150 USD/ fat. Under sista delen av perioden föll råoljan kraftigt ner mot 110 USD/fat på grund av ökade lager och svagare efterfrågan i en allmän inbromsning av konjunkturen framförallt i USA. Tackjärn (USD/ton), cfr New Orleans USD/ton Frakter 05/06 06/07 07/08 Järnskrot Stabila priser under hösten 2007 En historiskt extrem prisuppgång första halvåret 2008 Prisnedgång mot slutet av verksamhetsåret, stålvolymer till bil- och byggbranschen viker Verksamhetsåret började med en närmast normal och försiktig avmattning av järnskrotpriserna under hösten År 2008 inleddes med en kraftig uppgång av de internationella järnskrotpriserna under januari och februari. Under denna period blev det också klart med kraftiga järnmalms prisökningar på cirka 65 procent från de stora producenterna i Brasilien och Australien inför årskontrakten Efter en viss återhämtning på marknaden exploderade både järnskrot- och stålpriserna under perioden april till juni. Marknadspriserna på järnskrot ökade med ungefär Järnskrot (USD/ton), fob Rotterdam USD/ton /06 06/07 07/ procent från årsskiftet fram till sommaren I juli avstannade helt plötsligt affärerna på viktiga marknader såsom Turkiet och Spanien och priserna började då snabbt att sjunka. Fortfarande tog Turkiet vissa järnskrotvolymer men då främst från Ryssland och även från USA där en vikande bilbransch påverkade stålproduktionen negativt. Sedan slutet av juli och under augusti har nästan inga affärer gjorts och järnskrotpriserna ligger i början av september 2008 på samma nivå som vid årsskiftet. Extrema prisvariationer under verksamhetsåret Kraftigt prisfall mot slutet av sommaren Fortsatt högkonjunktur i världen fram till våren 2008 och höga priser på bunkerolja har medfört höga fraktrater. Under juli augusti har priserna dock fallit tillbaka kraftigt. Frakt Baltic Dry Index /06 06/07 07/08 9

12 Innovativ återvinning Stenas mål är att fortsätta att vara ledande inom återvinningsbranschen. Därför satsar koncernen stora resurser på att ta fram innovativa lösningar och driva utvecklingen. Under året som gått har Stena sökt patent på flera egna återvinningsprocesser samt förvärvat en dansk verksamhet med en egen patentfamilj inom våra områden. Ju fler och ju renare produkter som separeras fram i återvinningsprocessen, desto mer kan säljas vidare och återanvändas. Med andra ord en god affär både miljömässigt och ekonomiskt. Det berättar Stena Metallkoncernens miljö- och teknikchef Christer Forsgren. Under en följd av år har tendensen varit att värdet på materialet som återvinns stigit kraftigt samtidigt som det blir allt kostsammare att lägga avfall på deponi. Då blir det mer lönsamt att effektivisera återvinningsprocessen för att försöka fånga upp de materialfraktioner som det tidigare inte lönat sig att återvinna. Det är bara 30 år sedan man fortfarande nöjde sig med att endast sortera ut järn ur fragmenteringsavfall. Resten hamnade på deponi. Idag finns tekniker för att separera och ta tillvara alla sorters metaller som finns i det avfall som kommer in till Stenas anläggningar, berättar Christer Forsgren. Blåsmaskiner separerar material På flera anläggningar har Stena börjat använda sig av så kallade blåsbord (scan and sort) för att separera material. Blåsborden kan byggas upp med ett spektrum av tekniker beroende på vilken sorts avfall som ska sorteras. Gemensamt för de tekniker som används är att de bygger på en sensor av något slag. Det kan röra sig om infraröda strålar, en kamera, metalldetektorer eller röntgenstrålar som kan detektera material efter egenskaper såsom färg, storlek, plasttyp, papperskvalitet med mera. Blåsbordet separerar sedan ut det detekterade materialet genom att blåsa det till en annan behållare. Resultatet blir en noggrannare uppdelning av materialet samt att allt färre metaller finns kvar i det avfall som hamnar på deponi eller går till förbränning. Små partiklar stor utmaning De allra minsta bitarna i avfallet är efter neddelning mindre än 10 millimeter och kallas fines. Ett så finpartikulärt material är svårt att återvinna eftersom de flesta tekniker som används bygger på att bitarna är större. Exempel på sådant finpartikulärt material är saltslagg från Stenas aluminiumsmältverk, aska från förbränningsugnar och det avfall som blir kvar efter återvinningen av fragmenterat material. Traditionellt läggs finpartikulärt material på deponi, men strävan efter att slippa deponeringskostnader i kombination med både ekonomiska och miljömässiga vinster gör att Stena lägger ner stora resurser på att hitta bättre lösningar. Många finpartikulära material innehåller lättlösliga salter och de får man, enligt det nya deponeringsdirektivet, inte deponera. De metaller som finns kvar i det finpartikulära materialet kan återvinnas genom vätskeextraktion, en av specialkompetenserna vid den professur på Chalmers som vi på Stena initierat, förklarar Christer Forsgren. n Så fungerar återvinning Förbrukad produkt Manuell sortering 10 Om en gammal bil skrotas inleds återvinningsprocessen med en manuell sortering. Sådant som kan användas som reservdelar plockas bort. Bilen saneras på vätskor. Bensin, olja, spolarvätska, bromsolja med flera tas om hand för återanvändning eller återvinning. Batteri, däck, glas och katalysator plockas bort och återvinns. Bilen går genom en fragmenteringsanläggning som mal sönder den i smådelar. Den maskinella sorteringen tar vid och sorterar ut järn, koppar, aluminium och annat som kan återvinnas. I stora drag ser återvinningsprocessen likadan ut oberoende av vilket material som återvinns. En manuell sortering följs av olika maskinella metoder som separerar efter densitet, magnetiska egenskaper, storlek etc. Cirka 90 procent av det material Stena samlar in går tillbaka till kretsloppet och används i nya produkter. 10% till återanvändning

13 NÅGRA AKTUELLA FOU-PROJEKT Här är några exempel bland de många FoUprojekt som pågår i koncernen: Ny sorteringsteknik sparar energi. Vid Stenas fragmenteringsanläggningar i Danmark har under året nya, effektivare, torra sorteringsanläggningar för metaller tagits i drift. Det går nu åt 30 procent mindre energi samtidigt som de olika fraktionerna är renare så att det är möjligt att skicka dem direkt till ett smältverk. I den finpartikulära fraktionen har metallhalten höjts från 25 till 50 procent med minskat transportarbete till smältverk och därmed minskade koldioxidutsläpp som följd. Bränslen av lätt fragmenteringsavfall. Ett koncerngemensamt projekt att bereda bränslen från det lätta fragmenteringsavfallet har under året resulterat i framgångsrika provförbränningar bland annat i cementugnar. Lätt fragmenteringsavfall utgörs till stor del av inredningar i skrotade bilar innehåller lättlösliga salter. Tekniken bygger på att olika föroreningar lättare löser sig i ett recirkulerande extraktionsmedel än i vatten. Tekniken kan jämföras med processen där varmt vatten extraherar ut koffein och andra smakämnen när man brygger kaffe. PVC separeras från polyeten. Vid Stenas kabelåtervinningsanläggning i Sundsvall har under året en anläggning installerats som separerar kabelisolering av PVC från polyeten. Tekniken bygger på ett patent som Stena har för gravimetrisk separering av plaster. Utöver det att tekniken gör det möjligt att materialåtervinna de rena plasterna så återvinns cirka fem procent koppar ur plastgranulatet. Aluminiumåtervinning ur saltslagg. Vid KTH i Stockholm har ett forskningsprojekt startats i syfte att kunna återvinna mer aluminium ur den saltslagg som produceras bland annat vid våra sekundärsmältverk på Stena Aluminium. Olja avskiljs med vätskeextraktion. Det är möjligt att med vätskeextraktion avskilja olja och andra organiska föroreningar i avfallsvatten som Neddelning Maskinell sortering Distribution av råvara Ny produkt 20% till energiråvara 11

14 Professur i industriell materialåtervinning Stena Metallkoncernen finansierar sedan 2007 en professur i industriell materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Forskningen syftar till att utveckla allt effektivare metoder för återvinning av material i konsumtionssamhällets produkter. Under verksamhetsåret undersöktes bland annat batteriåtervinning för nickelmetallhydrid- och litiumjonbatterier samt avfall från solcellstillverkning. Vidare studeras möjligheten att öka metallåtervinningen från fraktioner av elektronikavfall som idag inte kan återvinnas samt om det finns effektivare sätt att materialåtervinna fönsterglas från skrotbilar. I professuren ingår också att skapa ett kompetenscenter för återvinning i Göteborg. n Professor Christian Ekberg i arbete i laboratoriet. Stena Metall deltar i markrening Stena Metall, Renova och Chalmers tekniska högskola samverkar sedan 2003 i Chalmers FRIST (Forum for Risk Investigation and Soil Treatment), ett kompetenscentrum för behandling av förorenade markområden. Chalmers FRIST har identifierat cirka markområden i Sverige som kan vara förorenade. Naturvårdsverket har beräknat kostnaderna för att åtgärda områden med högst risk till i storleksordningen 45 miljarder kronor. Behovet av miljöriktiga och kostnadseffektiva metoder för analys och behandling av markområden är mycket stort. Förorenade markområden är ofta komplicerade problem att lösa. Därför samverkar expertis från många olika fackområden, till exempel miljöteknik, ekonomi och juridik, inom Chalmers FRIST. n SAMVERKAN FÖR KLIMATET Stena deltar i flera samverkansprojekt som syftar till hållbar utveckling. BLICC, Business Leaders Initiative on Climate Change. Myndigheter, beslutsfattare och internationella företag arbetar tillsammans för att systematiskt minska utsläpp av växthusgaser. BLICC arbetar med information och opinion och offentliggör sina framsteg i årliga rapporter. AGS, Alliance for Global Sustainability, ett globalt nätverk med världsledande universitet, näringsliv och beslutsfattare i frågor som rör hållbar utveckling. WWF, Världsnaturfonden stöds av Stena bland annat i Naturväktarna, en praktisk undervisningsform som används i skolor. Syftet är att öka elevernas intresse för och kunskap om miljön och naturen. Svante Verktyg i klimatarbetet En förutsättning för ett effektivt klimatarbete inom ett företag är att kartlägga och beräkna företagets egen klimatpåverkan. Det handlar om att identifiera utsläppskällor för att kunna sätta in rätt åtgärder. Stena har valt att arbeta med beräkningsverktyget Svante, ett webbaserat beräkningsprogram uppkallat efter den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius. Arrhenius förutsåg redan i slutet av 1800-talet att ökande koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet skulle leda till förhöjda temperaturer på jorden. Verktyget Svante har skapats av Respect Europe som erbjuder verksamheter stöd för ett systematiskt hållbarhetsarbete. Svante är ett effektivt verktyg för att mäta och jämföra olika hanteringslösningar för avfall ur ett växthusgasperspektiv. Hur långt lönar det sig att transportera ett avfall för att kunna materialåtervinna det jämfört med exempelvis lokal energiåtervinning? Det är en frågeställning som man med hjälp av beräkningsprogrammet kan få svar på, berättar Stenas miljö- och teknikchef Christer Forsgren. Beräkningarna visar att i den jämförelsen har transporterna mycket liten negativ inverkan, materialåtervinning är att föredra. n 12

15 Yuliya Kalmykova är doktorand och knuten till kompetenscentret FRIST på Chalmers. Hon utvecklar efterbehandlingsmetoder för förorenade områden. 13

16 14 Stena satsar på järnvägstransporter där det är möjligt, vilket ger mervärden åt kunderna och betydande miljövinster. Bilden visar hur ett av de egna tågsätten lossar paket av pressad plåt i Halmstads hamn innan skrotet exporteras.

17 Att minska miljöpåverkan från transporter och öka säkerheten prioriteras högt i Stena Metallkoncernen. Det sker bland annat genom att använda tåg där det är möjligt, kombinera olika transportslag, minska antalet tomtransporter, optimera körslingor, ställa miljökrav på fordon, införa krav på alkolås och att utbilda i sparsam körning. På tåget mot framtiden Att samla in avfall för återvinning kräver mycket transporter. Trots detta är miljövinsten betydande jämfört med att inte återvinna och framställa nya produkter av ny råvara (malm, skog eller olja). Avfallet måste samlas upp vid alla de verksamheter där det uppstår för att transporteras till återvinningsanläggningar. Efter bearbetning och förädling körs materialet vidare till exempelvis stålverk, smältverk och pappersbruk för att användas i ny produktion. I Stena Metallkoncernen arbetar vi intensivt för att minska våra transporters miljöpåverkan och att öka säkerheten. Tåget spelar en viktig roll i vår strategi, berättar Dag Hersle, som är logistikchef på svenska Stena Recycling. Vid slutet av verksamhetsåret hade andelen tågtransporter för järn- och metallskrot ökat till drygt tio procent av transportarbetet. Tågtransporterna i Sverige sker dels i Green Cargos regi, dels med Stenas egna tåg. År 2005 togs Stenas första egna skrottåg, det blå tåget i bruk, som redan under det första året ersatte mer än mil lastbilskörning. Nästa stora steg togs under hösten 2006 då Stena köpte lok och vagnar motsvarande fem kompletta tågsätt från Vägverket Produktion. Det är framför allt för dessa som beläggningen ökat år från år tack vare ett målmedvetet arbete. Tågen rullar mellan Stenas skrotgårdar till fragmenteringsanläggningar samt till slutkunder och exporthamnar. Även en hel del returpapper transporteras med tåg från Stenas filialer till pappersbruken. Täcker in större delen av Sverige Stena har anställt 16 lokförare för den egna tågtrafiken. Mellan egna anläggningar och till fragmenteringsanläggningar rullar det för närvarande fyra slingor med tågsätt som tillsammans täcker in större delen av Sverige. Utleveranser med tåg sker till ett växande antal stålverk, till exempel Ovako i Hofors och Smedjebacken. I Finland levererar allt fler Stena-filialer järn- och metallskrot med tåg till fragmenteringsanläggningen i Björneborg. Sammanlagt har Stena byggt ramper för tåglastning vid fyra av skrotfilialerna. Skrottåg från Volvo i Olofström Ytterligare ett genombrott för vår tågtrafik har kommit under det senaste året genom att vi fått förtroendet att ta hand om allt skrot från Volvo Personvagnar i Olofström. Vi kommer att köra allt skrot därifrån i våra egna tåg från och med september 2008, berättar Dag Hersle. Det handlar alltså om stora volymer skrot som transporteras i för ändamålet anpassade tåg. Varje vardag kommer ett sådant tåg att lämna Volvo Olofström med skrot. Tågtransporterna från Volvo Olofström motsvarar hela lastbilstransporter per år. Det innebär att koldioxidutsläppen minskar med 55 procent, konstaterar Dag Hersle. Ambitiösa mål Stena Recyclings mål är att mer än 20 procent av företagets skrottransporter inom några år ska ske med tåg. Hur långt man kan nå därutöver på längre sikt beror till stor del på faktorer utanför företagets kontroll. Thomas Kjell är en av 16 lokförare som kör Stenas skrottåg i Sverige. 15

18 Transporter Gränsen för vad som är möjligt flyttas hela tiden. Den beror till exempel på hur högt priset på drivmedel för lastbilar blir, vilka skatter som läggs på trafiken, eventuella regleringar och vägavgifter. Det beror ju också i hög grad på vilka satsningar i järnvägens infrastruktur som görs av samhället i respektive land. Men jag hoppas vi kan komma betydligt längre för järnvägens fördelar när det gäller energiförbrukning, klimatgasutsläpp och säkerhet är väl dokumenterade, framhåller Dag Hersle. Hållbara transporter Lastbilstransporterna dominerar fortfarande i branschen. Insamlingen vid de platser där avfallet uppstår sker praktiskt taget uteslutande med lastbil, några alternativ finns inte. Därför är lastbilstrafikens miljö- och säkerhetsfrågor viktiga frågor för Stena Metallkoncernens verksamhet i samtliga länder. I Sverige har Stena Recycling deltagit i projektet Hållbara Transporter, ett samarbete med Vägverket och några stora företag som i likhet med oss har en transportintensiv verksamhet. I det samarbetet har vi nu tagit fram ett verktyg som ska hjälpa oss beställa transporter med högt ställda krav ur de tre hållbarhetsperspektiven ekonomi, människa och miljö, säger Dag Hersle. Verktyget blev klart för att börja användas under Jag tror att det kommer att få stor betydelse för utvecklingen mot säkrare och mer miljöriktiga transporter. Verktyget är så utformat att vi successivt kan höja kraven i takt med den tekniska utvecklingen, säger Dag Hersle. Olika utmaningar Transportförutsättningarna varierar starkt mellan de länder där Stena har verksamhet. Tillgången till exempelvis järnväg och hamnar har stor betydelse för vilka lösningar som kan erbjudas. I Danmark till exempel, där lastbilstrafiken är helt dominerande, har Stena under året genomfört ett framgångsrikt projekt för att optimera transporterna mellan skrotgården i Køge och fragmenteringsanläggningen i Roskilde. Tack vare effektivare rutiner vid de båda anläggningarna och bättre fyllnadsgrad i båda riktningarna har stora besparingar kunnat uppnås. Samtidigt är det en fördel för miljön att mer material transporteras vid varje körning, eftersom det innebär minskade utsläpp per ton fraktat material. I Stenas returpappersverksamhet i Polen används allt fler komprimatorbilar hos framför allt mindre och medelstora kunder. Komprimatorbilarna ger effektivare transporter genom att betydligt större volymer kan transporteras samtidigt. Det är gynnsamt för kunderna, men också för miljön genom att utsläppen av växthusgaser minskar. Överallt strävar Stena efter att utveckla logistiklösningar och kombinera lastbils-, tågoch båttransporter optimalt. Erfarenheter och lösningar överförs systematiskt från land till land inom koncernen, avslutar Dag Hersle. n Vid Stenas filial i Joensuu, Finland, har en järnvägsramp byggts så att materialet kan lastas direkt på tåg. Detta har minskat behovet av lastbilstransporter. Genom en kombination av olika transportslag tåg, lastbil och båt uppnås optimala logistiska lösningar. Bilden visar lastning av skrot för export i Køge hamn, Danmark. Genom att använda komprimatorbilar har Stena i Polen effektiviserat insamlingen av returpapper hos mindre kunder. Det har lett till ett minskat transportbehov och därmed till mindre utsläpp av koldioxid i förhållande till insamlade volymer. 16

19 Transport med lastbil är fortfarande dominerande i återvinningsbranschen eftersom material måste samlas in på så många olika platser. Lastbilstrafikens miljöoch säkerhetsfrågor är viktiga frågor för Stena Metall i samtliga länder. Utbildning i sparsam körning är ett sätt att minska utsläppen av koldioxid. 17

20 Kundsamarbete för ökad kvalitet Att genomföra kontinuerliga förbättringar i alla processer är en integrerad del av Stena Metallkoncernens verksamhet. Förbättringsarbetet har som övergripande mål att skapa mervärden för kunder, miljö och samhälle. En tendens är att allt fler projekt drivs i direkt samarbete med kunder för att nå största möjliga kundnytta. Många projekt innehåller också ett erfarenhetsutbyte över landsgränserna mellan Stena Metalls bolag inom ett visst affärsområde så att goda lösningar överförs från ett land till övriga länder där Stena bedriver verksamhet. Ett aktuellt förbättringsprojekt, som syftar till att erbjuda gjuterier i Polen specialanpassade råvaror, är ett exempel som innehåller båda dessa aspekter. Fokus på kundnytta Jan Carrby, som tidigare arbetat inom det svenska återvinningsbolaget Stena Recycling, har som uppdrag att undersöka olika förbättringsmöjligheter i Stenas polska järn- och metallskrothantering i samarbete med polska kollegor. Ett projekt har skapats med målet att optimera kundnyttan genom att titta på nya avsättningsmöjligheter för skrot. När jag reste runt på våra polska skrotgårdar såg jag viktiga skillnader i hur vi hanterar skrotet i Sverige och Polen. I Polen säljs det mesta skrotet till stålverk medan vi i Sverige sorterar och förädlar visst skrot för försäljning till gjuterier. Gjuterier har andra kvalitetskrav och vi såg en möjlighet att tillgodose även deras efterfrågan på råvara. Det finns gott om gjuterier i Polen så det kändes troligt att detta skulle kunna vara till fördel för båda parter, säger Jan Carrby. Samtal med gjuterier Jan Carrby startade ett projekt i samarbete med Stenas polska regionchefer och med vissa gjuterier. Vi frågade gjuterierna vilka krav de hade på råvarorna och såg att vi hade goda möjligheter att tillgodose deras önskemål. Vi har också investerat i en balpress för att kunna leverera specialanpassade kvaliteter för gjuterierna, berättar Jan Carrby. Projektet har drivits främst i nordvästra Polen i ett första skede och har omfattat ett tiotal gjuterier. Erfarenheterna har varit goda och det finns förutsättningar att sprida resultaten över hela Polen. Vi har startat en process som går ut på att hitta nya avsättningsmöjligheter, men också att utveckla samarbetet med befintliga kunder. I Polen finns det gott om välrenommerade gjuterier. Vi vill förstås gärna förse dem med de kvaliteter de behöver för att utveckla sin produktion, sammanfattar Jan Carrby. n 18