Ingformation. Så skapar du ett kreativt arbetsklimat. En tidning från

Transkript

1 Nr 1/2008. Pris 25 kr. Ingformation En tidning från Arkitekten och designern Eero Koivisto: Så skapar du ett kreativt arbetsklimat DESSUTOM: Klimatsmart med el Innovationsåret 2009 Kreativ på jobbet Sajt för unga idésprutor

2 Ett mer utvecklande yrkesliv Välkomna till det andra numret av vår information till dig som medlem i Ingenjörsamfundet. I det förra lovade jag att vi skulle presentera en vision och verksamhetsplan för det nya Ingenjörsamfundet. Vår vision är att bidra till att möjliggöra ett bättre och mer utvecklande yrkesliv för alla medlemmar. Det ska vi göra i en tvåårig verksamhetsplan där vi definierat vår verksamhet i fyra områden. De är: Kreativitet & Innovationer, Utveckling & Karriär, Kommunikation & Opinionsbildning samt Förmåner. Inom alla områden finns mål som till exempel att Ingenjörsamfundet ska vara den ledande yrkesorganisationen i Sverige för att stimulera till ökad kreativitet på arbetsplatsen och för barn, ungdomar samt gymnasister. Ingenjörsamfundet ska, tillsammans med medlemsorganisationernas verktyg, erbjuda medlemmarna en komplett service inom karriär- och kompetensområdet. Ingenjörsamfundets kommunikation ska bidra till ökad medlemsnytta och rekrytering av fler medlemmar till våra medlemsförbund. Alla mål är självklart nedbrutna till operativa mål och aktiviteter som du som medlem kommer kunna ta del av. Har du tankar eller idéer om vad du tycker vi ska arbeta med så tveka inte att höra av dig. Det är utifrån dina behov som vi ska skapa mervärde av medlemskapet i Ingenjörsamfundet. Det är viktigt att påpeka att Ingenjörsamfundet är en yrkesorganisation med fokus enbart på yrkesrelaterade frågor. Det traditionellt fackliga stödet får du från ditt fackförbund. För att markera en start för resan vi gör under de närmaste två åren har vi förnyat vår logotyp. Den har en modern och tidlös touch som stämmer väl överens med vår verksamhet. Under våren kommer fler fräscha nyheter. I det här numret av tidningen kan du läsa om ett av de samarbeten vi har startat. Det är Power Circle som för utvecklingen av ett hållbart energisystem framåt, men också om kreativitet på såväl arbetsplatser som i skolorna. Om kreativitet och innovationer handlar också Ingenjörsamfundets initiativ till att utse år 2009 till ett Innovationsår. Med det menar vi att i Sverige finns en stor outnyttjad resurs i de cirka fyra miljoner arbetstagare vi har. Det är stort fokus på forskning och skapandet av nya företag, men vad skulle hända om bara fem procent fler av dessa fyra miljoner arbetstagares idéer skulle förverkligas? Mer om detta hittar du också längre fram i tidningen. Terje Andersson, vd Ingenjörsamfundet Foto: Janne Danielsson NYHETER I KORTHET Senaste nytt varje dag nnnatt vara välinformerad om de färskaste nyheterna inom teknikområdet är en klar fördel. En bekväm lösning är att någon initierad källa gör jobbet. Smartast är att gratis prenumerera på dagliga nyheter från Ny Teknik. Under eftermiddagen varje vardag samlar tidningen ihop de viktigaste nyheterna i ett elektroniskt nyhetsbrev och mejlar dig. Du kan välja på två varianter, en generell och en med it- och telekomnyheter. Läs mer på Vatten tvättar industrin nnnolja och vatten trivs inte ihop. Det har vi lärt oss, men nu måste vi lära om. I industrin används stora mängder lösningsmedel för att rengöra maskindelar. Forskare från Linköpings universitet tillsammans med företaget Servicestaden ska studera hur ultrarent vatten kan tvätta bort oljor, metaller och skärvätskor inom industrin. Det ultrarena vattnet är vanligt vatten som renas från salter och partiklar och lösta gaser. Ett avgasat vatten har visat sig få tvättande effekt liknande ytaktiva medel. Modernt ingenjörsamfund nnnhar du sett att logotypen för Ingenjörsamfundet ser annorlunda ut? Den har fått ett modernt och mer tidlöst utseende. Ingenjörsamfundet som förra året fyllde fyrtio år gör under två år en resa mot en mer tydlig, synlig och aktiv yrkesorganisation. Som medlem sitter man inte lottlös i resan. Eller vad sägs om en komplett service inom kompetens- och karriärområdet? För att nämna något. Innehåll nr 1/2008 4Aktuellt: Energi Bli klimatsmart med plug-in hybridbil. År 2020 kan sju av tio personbilar vara drivna av el. Elektricitet som kan ha alstrats i svenska vindparker till havs. 7Innovationsåret 2009 Den svenska välfärden har under lång tid byggts upp av smarta idéer som förädlats till lukrativa affärer. Nu lever vi i en globaliserad värld med nya arbetsvillkor. Ingenjörsamfundet kommer därför att driva frågan om ett förbättrat innovationsklimat i Sverige. 8Porträttet: Eero Koivisto Arkitekten och designern Eero Koivisto öppnar dörren till kontoret hos Claesson Koivisto Rune. Hur har de lyckats hålla kreativiteten på topp? Han berättar också om vad han ser som är innovativt och intressant just nu. Tema: Det kreativa arbetsklimatet Ett hett ämne. För många företag är det vägledande för var de ska lägga produktutvecklingen. Vi har frågat forskaren, tagit del av hur det ser ut i praktiken och undersökt vad myndigheterna gör. Finn upp: Sajt för unga idésprutor Unga idésprutor får chans att pröva sina vingar i skolan. För elever på högstadierna i Västerbotten håller den lokala organisationen Ung Entreprenör inspirationslektioner i bästa Finn upp-anda. Ingenjörsamfundet, Box 5247, Stockholm. Telefon E-post info@ingenjorsamfundet.se, Ingformation är Ingenjörsamfundets medlemstidning. ISSN: Ansvarig utgivare: Terje Andersson. Redaktör: Helena Thorén. Grafisk form: Krut Reklam AB. Upplaga: ex. Tryck: Color Print.

3 AKTUELLT Energi Klimatsmart med elektricitet Bilarna som rullar på våra vägar släpper ut växthusgaser, boven bakom den globala uppvärmningen. Tänk om sju av tio personbilar i Sverige år 2020 var drivna av el i plug-in hybridbilar. Det är vad ett projekt inom Power Circle syftar till. Text: Helena Thorén År 2050 ska Europa ha en klimatneutral energiförsörjning. I Sverige har vi nära nog klimatneutral elproduktion redan idag. Däremot står den svenska transportsektorn för stora koldioxidutsläpp. Att hitta nya tekniker, bland annat i elektriska batterier, för morgondagens fordon är en uppgift projektet Power Circle tagit på sig. Vi ska skapa draghjälp för svensk bilindustri. Vi vill påskynda omställningen från explosionsmotorn till elmotorn. Stora drakar som Toyota satsar hårt på masstillverkning av nya batterier och vi vill att Sverige hänger med, säger Christer Asplund på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Power Circle driver utvecklingen av plugin hybridbilar med el från vindkraftverk. En sådan bil ska kunna rulla upp till arton mil på en laddning och förbruka under 2 kwh per mil. Med en snabbladdning i ett vanligt vägguttag på en timme är du ute på vägen igen med full tank. För längre resor använder bilen traditionellt bränsle. Låt oss leka med tanken att du kör mil per år. Om du med din nya hybridbil bara körde på el skulle driftkostnaden med dagens elpris bli cirka 250 kronor per månad. Dessutom skulle du förmodligen kunna serva bilen till en lägre kostnad eftersom elmotorn är mindre komplicerad än ben- sinmotorn. Men bilmekanikern behöver sätta sig i skolbänken för att vidareutbilda sig till eltekniker. Power Circle målar upp ett scenario på en vindpark till havs om cirka åttio vindkraftverk som skulle ge 400 mw per år och försörja plug-in hybridbilar. Energimyndighetens mål är att sätta upp ett nytt vindkraftverk per dag i Sverige. Vi har 4,3 miljoner bilar i Sverige och när vi lyckas introducera en ny fordonsflotta kan vi lätt förse den med el. Vi har redan idag ett betydande intresse för hybridbilar från svenska kommuner, till exempel i deras hemtjänst, berättar Christer Asplund. För att kunna göra verklighet av det här behövs stöd för utveckling av nya fordon med batterier, infrastruktur med elstolpar för laddning och testbäddar i kallt klimat. Flera regioner i Sverige är involverade i Power Circle bland annat vindkraft i Kalmarregionen, bilindustri och forskning i Göteborg och testverksamhet i norra Sverige. n Power Circle är världens största industriella kluster inom elkraftteknik. De vill informera om elkraftnäringarnas betydelse för utvecklingen av ett hållbart energisystem, stimulera spjutspetsprojekt och locka riskkapital till branschen. Inom Power Circle finns företag som Vattenfall, Fortum, Bombardier och ABB. Där finns också forskarcentra som Stri, Chalmers/High Voltage Valley, Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet/ångströmslaboratoriet och många fler. Power Circle initierades 2005 av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Läs mer på Visst går det att köra elbil redan idag Det finns elbilar för alla smaker och plånböcker. Amerikanska, indiska, japanska och nu norska bilmärken säljer elbilar. De flesta kända bilfabrikanter arbetar på att ta fram nya koncept för elbilar. Här ett urval. Text: Helena Thorén think på fyra sekunder och har topphastighet 210 km/h. Med 185 kw elmotor, kolfiberkaross och litiumjonbatterier har den en räckvidd på 32 mil. Pris: kronor. Dodge ZEO Chrysler ecovoyager Konceptbil med amerikansk storlek på förar- och passagerarutrymme. 200 kw elmotor med framhjulsdrift och bränslecell som laddar batterierna. Kan köra upp till 48 mil. Dodge ZEO En fyrsitsig konceptbil som gör på mindre än sex sekunder med en topphastighet på 170 km/h. En elmotor på 200 kw, bränslecell och en lätt aluminiumkaross bidrar till en snabb acceleration. Litiumjonbatterier och en räckvidd på 40 mil. ETC Saab, Volvo, Vattenfall och Energimyndigheten vill dra igång ett elbilsprojekt med ny teknik för laddningsbara litiumjonbatterier. Under nästa år kan de första Jeep Renegade bilarna rulla på de svenska vägarna. Jeep Renegade Tvåsitsig konceptbil från USA med propp i golvet för att släppa ut regnvatten. Elmotorer som kan driva alla fyra hjulen eller framhjulen och en dieselmotor som laddar batterierna. Ren eldrift, har bara 6,5 mils räckvidd. Opel Flextreme Konceptbil med två elskotrar under bagageutrymmet. Ren eldrift, klarar 5,5 mils körning. Reva Indisk elbil som funnits på marknaden sedan kw stark elmotor ger en toppfart på 80 km/h. Blybatterier och ABSkaross med 8 mils räckvidd. Pris: cirka kronor. Saab/GM En svensk citybil som ännu bara är på planeringsstadiet. Konceptbilen ska visas upp under nästa år. Tesla Roadster Denna amerikanska racerbil accelererar från Think En tvåsitsig norsk elbil med toppfart på 100 km/h och en räckvidd på 18 mil. Idag används saltbatterier som i år ska ersättas av litiumjonbatterier. Pris: kronor plus batterihyra kronor per månad. Toyota ebox Japansk elbil med toppfart 150 km/h med 120 kw elmotor. Litiumjonbatterier och räckvidd på 24 mil. Pris: cirka kronor. Toyota lovar en ny plug-in hybridbil till Venturi I Monaco tillverkas denna racerbil med topphastighet på 160 km/h och acceleration på mindre än fem sekunder. 180 kw elmotor, kolfiberkaross och litiumjonbatterier ger en Tesla Roadster räckvidd på 25 mil. Enbart 25 exemplar tillverkas under Pris: 3,5 miljoner kronor. Volvo ReCharge En konceptbil för plug-in hybrid med elmotor på varje hjul och därmed fyrhjulsdrift. Accelererar på nio sekunder och toppfart 160 km/h. Ren eldrift upp till 10 mil. Chrysler ecovoyager 5

4 Inspirera ungdomar till ingenjörsyrken Vill du vara med i Ingenjörsamfundets satsning för att öka intresset för ingenjörsutbildningar? Det sker i ett samarbete med Power Circle (se artikeln Klimatsmart med elektricitet) och Transfer som är en samverkan mellan skola och näringsliv. Ingenjörsamfundet erbjuder dig att få komma i närkontakt med gymnasiestudenter i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Du bidrar med din fackkunskap i föreläsningar i klasser. Du medverkar när det passar dig. I gengäld får du kontakt med ungdomarna och får ta del av deras åsikter och hur de ser på sin samtid i olika frågor. Du får möjlighet att inspirera och motivera eleverna. Anmäl ditt Innovationsåret 2009 intresse på n Att arbeta med datayrken Så här går det till: 1 Läraren beställer en föreläsning i ett ämne av Transfer. 2 Transfer söker föreläsare i ämnet och meddelar läraren när en föreläsare har tackat ja. 3 Läraren kontaktar föreläsaren och de kommer överens om detaljerna. 4 Föreläsaren håller föreläsningen i klassen med läraren närvarande. 5 Elever och lärare utvärderar föreläsningen. Transfer sammanställer och skickar till föreläsaren. Idag är föreläsningar efterfrågade i bland annat Att arbeta i laboratorium Att arbeta med biologi Att arbeta med fysik Att arbeta som kemist Klimatförändringar Kemi/ett läkemedel blir till Matematiken i affärslivet Miljöfrågor Att arbeta som arkitekt Att arbeta som civilingenjör Data och informationssäkerhet IT och digitala medier Produktutveckling Programmering Svenska uppfinningar och innovationer Teknik, människa och samhälle Test och kvalitetssäkring av IT-system Foto: Istockphoto Den svenska välfärden byggdes upp under 1900-talet av människor med smarta idéer som blev internationella företag. Idag är förutsättningarna annorlunda. Vi konkurrerar i en global värld med nya villkor. Ingenjörsamfundet ska driva frågan om ett förnyat starkare innovationsklimat i Sverige. TexT: Susanne StrååT. Illustration: Syster Diesel. foto: Janne danielsson. Hej Terje Andersson, VD för Ingenjörsamfundet! Varför vill du utlysa 2009 till Innovationsåret? Det finns tre starka skäl till att sätta fokus på innovationsklimatet. Att utveckla idéer till nya produkter, tjänster eller sätt att arbeta bidrar till personlig utveckling, ett blomstrande näringsliv, samhällets välfärd. Historiskt sett har välfärden i Sverige byggts på våra smarta idéer. Men i takt med att fler svenska företag blir globala eller internationella, tycks den enskilda arbetstagaren få mindre frihet och utrymme att utveckla egna idéer. Till och med stora arbetsplatser saknar förvånansvärt ofta bra stödsystem för idéer, trots att det blir allt viktigare att fånga upp och utveckla dem. Under andra halvåret 2009 intar Sverige ordförandeposten i EU. Vilka förhoppningar har du inför detta? Att innovationer blir ett av de ledord som Sverige profilerar i enlighet med Lissabonstrategin som EUländerna tagit fram. Ett Innovationsår skulle definitivt förbättra situationen i Sverige. Det är dock viktigt att individens möjligheter att utnyttja sin kreativitet på arbetsplatsen framhålls. Jag tror att man når längre, snabbare genom insatser som riktar sig till individen direkt, än stora övergripande, politiska insatser. Hur går Ingenjörsamfundet vidare med planerna? Ingen äger frågan idag. Lösningen finns inte heller Tre starka skäl till att sätta fokus på innovationsklimatet: 1 Personlig utveckling. 2 3 Samhällets på ett ställe. Att förbättra innovationsklimatet är en komplex uppgift som kräver insatser från flera håll. Ingenjörsamfundet driver gärna frågan, men i samarbete med andra. Närmast vill jag samla representanter från arbetstagarna via olika fackförbund, från arbetsgivare via till exempel Svenskt Näringsliv och Almega, från intresseorganisationer, från myndigheter samt Näringsdepartementet för att prata om sina hjärtefrågor inom det här området, vad varje part kan hjälpa till med och vilka resultat vi kan åstadkomma tillsammans. Vad kan ni bidra med, rent konkret? Vi har en enorm tillgång i form av våra medlemmar. Med dem som kunskapsbank tänker vi börja med att ta fram ett verktyg som analyserar kreativiteten på arbetsplatsen och en verktygslåda med redskap som stimulerar, inspirerar och sprider kunskap. Många medlemmar kan också fungera som goda exempel och visa att det är fullt möjligt att gå vidare med sina egna idéer. Dessutom inspirerar vi unga uppfinnare genom vår nationella högstadietävling Finn upp och mycket, mycket mer! n Ett blomstrande näringsliv. välfärd.

5 Porträttet Eero Koivisto På arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune... har man inga fasta arbetstider och ingen given semestertid.... är hälften kvinnor och hälften män.... får alla marknadsmässigt betalt....tar alla ansvar och vill ta det.... vill man att klienterna alltid är involverade i den kreativa processen. Det är några sätt för att få medarbetarna att trivas. Tillsammans med en öppen miljö och en liten personligt driven organisation kan kreativiteten frodas. 8 På väggen hos Claesson Koivisto Rune finns en bild av ett kulturhus i stadsdelen Gyon i Kyoto, som de klätt helt i pixelperforerad titan. I förgrunden industridesignern Patrick Coan och arkitekten Kia Larsdotter. Tid att snacka, dags att kreera Det är för många idéer som aldrig fullföljs. Det säger Eero Koivisto, prisbelönt arkitekt och designer. Att ingenjörsyrket inte skulle vara kreativt avfärdar han som bullshit. Han berättar hur de på arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune gör för att hålla kreativiteten på topp. Text: Helena Thorén. Foto: Janne Danielsson. Innovationer börjar med människor som har idéer. Alla idéer bär inte ända fram till en ny produkt, kanske alldeles för få. Arkitekten och designern Eero Koivisto är en av Sveriges främsta kreatörer: Det är för många idéer som aldrig genomförs. Har du en idé med en estetik i och alla arbetskamrater tycker den är väldigt bra, försök fullfölj den. Själv har han alltid med en skissbok och skissar hela tiden. Långt senare kan det vara en detalj i en skiss han gjort som bidrar i ett nytt uppdrag på arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune. De är nio personer och talar nio språk. Kulturblandningen är en viktig del i det kreativa arbetsklimatet här, likaså blandningen av kompetens. Vi väljer helst att anställa personer som har en annan ryggsäck än vi. En engelsman gör andra saker än en svensk. Jag vill också att vi är lika många kvinnor som män och vi uppmuntrar våra anställda att umgås privat. Om vi trivs tillsammans arbetar vi bättre ihop. Kontoret på Östgötagatan i Stockholm domineras av ett stort och ljust centralrum med tjugofem meter fönster. Som ett nav i rummet står ett bord med plats för åtta. Runt om finns arbetsplatser, men inga givna platser och i princip inga privata tillhörigheter. Här behövs bra självförtroende och stadig för- ankring på jorden. Flera av medarbetarna har utsetts till bästa elev i sin årskurs och en del har vunnit priser. I uppdragen dras alla in i mån av tid. När vi får ett nytt uppdrag skissar jag inte alls. Vi sitter ofta och snackar om idéer. En halv idé här, en kvarts idé där och lite av några andra idéer. Allas bidrag blandas. Sedan börjar vi bygga modeller. I arkitekt- och designbranscherna är de mest kreativa kontoren idag grupper. Det ensamma geniet är old school. Vad måste finnas för att det ska bli bra? Tid! Det måste finnas mycket tid och det är också vad klienter har svårast att förstå. Processen pågår länge och ofta i bakgrunden dygnet runt. Ett exempel är när vi ritade ett privatägt kulturhus i Japan. Uppdraget var att kombinera japanskt och svenskt. Hus i Japan byggs ofta så att de döljer insyn, men ger bra utblick. Japaner är fascinerade av all vild natur vi har i Sverige. Idén blev att klä huset med skuggan av körsbärsträd. När vi skulle lösa det höll vi på att ge upp. Vi prövade mängder av tekniker och material för att ge den rätta skuggningen. Till slut kom vi på att vi kunde pixla upp mönstret i en metall och klä hela huset med det. Men det krävdes många materialprov innan vi valde titan som både är lätt och starkt. När en idé fordrar ny teknik ser vi till att det uppfinns. När vet du att det är rätt? Det känns i magen. Det är när jag börjar få habegär eller själv vill flytta in i huset vi ritar på. Finns det ett gyllene snitt där design och funktion möts? Det optimala för ett objekt eller ett hus är lika delar funktion och poesi som en sportbil som utlöser endorfinerna i en. Det är otroligt svårt att göra saker med den balansen. Oftast väger det över så att det blir för mycket funktion eller poesi. Det är ändå alltid dit vi strävar. n Eero Koivisto om vad som är Innovativt och intressant just nu Remix t ex den gamla bilmodellen Bubblan 1 med ny teknik och inredning. I botten en brist på innovation. I tider av osäkerhet letar vi efter trygghet. Transparens t ex genomskinlig betong 2 och hus helt i glas. Tekniken har hunnit ikapp. Idag är världens lättaste material airglass som är dimmigt genomskinligt. 3Flyktighet t ex vattenkranar i rad som droppar ögonblicksbilder Vi letar efter det som inte är materiellt när allt är så hyperkommersiellt. Textilitet t ex astronauters tröjor som ger 4 daglig dos av c-vitamin. Flest patent på nya material just nu sker antagligen på olika textilier. Teknonatur t ex trädform som bärande 5 element i husets yttervägg. Man tar symboler från naturen och applicerar det på det senaste. I Tokyo har modehuset Tod s på Omotesando använt strukturen från naturen. Japansk poesi t ex lekboll som följer efter 6 dig för sällskaps skull. I Asien är robotar goda och i sagor räddar de ofta människor. Där har en lång berättartradition gift sig lyckligt med high-tech. Så bevarar du din kreativitet n Var nyfiken Gör gamla saker på nytt sätt. n Var självkritisk Einstein spelade gärna fiol, men han var en usel violinist. n Var passionerad Det kan aldrig helt ersättas av erfarenhet.

6 spana in Tipsa redaktionen! Vi tänkte ta för vana att spana in en medlem. Kanske arbetar du själv på en arbetsplats där ni gör saker annorlunda nuförtiden. Kanske känns din arbetsmiljö kreativ för dig. Tipsa oss! Vi lyssnar på alla medlemmar. Mejl: Postadress: Ingenjörsamfundet, Box 5247, Stockholm. Dani Razmgah medlem i Ingenjörsamfundet Dani Razmgah har byggt ett lönevärderingssystem för Swedbank IT där han jobbar som chef och projektledare. Systemet användes i lönesättningen förra året för att undvika osakliga löner. Text: Helena Thorén Dani Razmgah började på Swedbank 2001 som chef. Han kom från kommunal och statlig verksamhet och hade fördomar mot privata näringslivet, men det var mer proffsigt än han anade. När han såg hur de arbetade med lönesättning började han fundera. Det här borde vi kunna göra ännu bättre. Många tjänster hade hamnat i samma kategori trots att de inte var likvärdiga, säger Dani Razmgah, produktionsområdeskompetenschef på Swedbank it. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation och Finansförbundet tog samtidigt fram ett nytt system för befattningsgruppering. Dani Razmgah undersökte vad Jämo s lönelots pekade på när det gällde likvärdighet. Där visades genomsnitt av vad kvinnor och män tjänade. Ett lönevärderingssystem som tog hänsyn både till tjänsten och till kompetensen hos personen. Prestationen bedömdes utifrån yrkes-, social-, och affärskompetens på en sjugradig skala där varje steg beskrev i ord vad medarbetaren skulle ha uppnått. Dani Razmgahs förslag innebar att bygga ett lönevärderingssystem som tog hänsyn både till tjänsten och till kompetensen hos personen. Prestationen bedömdes utifrån yrkes-, social-, och affärskompetens på en sjugradig skala där varje steg beskrev i ord vad medarbetaren skulle ha uppnått. Beskrivningen av vad man måste ha uppnått för varje steg i en tjänst var nyckeln till en mer objektiv bedömning. Nu kan vi bevisa och förklara på ett enklare sätt för medarbetarna och facket vad som är osakligt och inte. På Swedbank it satte man 2007 års löner med stöd av Dani Razmgahs lönevärderingssystem. Då såg man att tjugotre kvinnor hade osakligt låga löner på grund av kön, vilket lagen kräver att man rättar till. Vi vill ha schyssta löner oavsett kön och målet är därför att rätta till alla osakliga löner under en treårsperiod. Systemet har gjort livet lite jobbigare och enklare för chefer. Nu måste vi gå igenom tjänstebeskrivningar och ta in värderingar av flera personer inför lönesamtalet. Det positiva är att vi får performance management på köpet. Lönevärderingssystemet ska nu så smått börja användas av resten av Swedbank. Dani Razmgah har också fått förfrågningar från andra banker och branscher som vill ha ett stöd som det här. Det är bara tiden som inte räcker till just nu. n 79%rabatt på sveriges största tekniktidning! I Ny Teknik läser du om det allra senaste inom tekniktrender, tekniska produkter och nya innovationer. Vidare hittar du platsannonser i varje nummer. I Ny Teknik får du bred teknikbevakning från spännande områden som IT, telekom, industri, energi, miljö och bioteknik. Ny Teknik har veckoutgivning, 41 nr/år, och levereras via morgondistribution direkt hem till dig. Genom att läsa Ny Teknik breddar du din kunskap och kommer på så sätt alltid ligga steget före. Du som är medlem i ingenjörsamfundet får upp till 79% rabatt Det innebär att du endast betalar 275 kronor för en ett års prenumeration på Ny Teknik (ordinarie pris är 1299 kronor) eller 520 kronor för en två års prenumeration (ordinarie pris är kronor) n n Ja Namn Adress Postadress Telefon dagtid Ja tack! Jag vill ha en ett års prenumeration på Ny Tek. Som medlem i Ingenjörsamfundet betalar jag bara 275:- för ett helt år (41 nr), ordinarie pris 1 299:-. tack! Jag vill ha en två års prenumeration på Ny Teknik. Som medlem i Ingenjörsamfundet betalar jag bara 520:- för två år (82 nr), ordinarie pris 2 337:-. Vill du även ha ett kostnadsfritt e-nyhetsbrev om dagliga tekniknyheter så fyller du i din e-postadress nedan. E-nyhetsbrevet skickas direkt från Ny Tekniks redaktion. E-post Som medlem i Ingenjörsamfundet får du Skicka in svarskortet idag. Portot är betalt. Du kan även gå in på och göra din beställning. Ingenjörsamfundet lagrar i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL) personuppgifter med modern informationsteknik. Erbjudandet är personligt och priserna gäller t o m 31 oktober Alla priser är inkl. moms. Ingenjörsamfundet Svarspost Frankeras ej. Ingenjörsamfundet betalar portot Stockholm

7 Tema Det kreativa arbetsklimatet Kreativ på jobbet Foto: Jann Lipka...svagt stöd för ett innovativt arbetsliv......innovationer är välkomna kreativitet gör att man mår bra... Många anställda har länge fått se ramarna för sitt arbete snävas in, men nu är det kreativa arbetsklimatet ett tungt vägande skäl för var företag ska lägga sin produktutveckling. Läs om vad forskaren säger, hur det ser ut i praktiken och vad som görs från myndigheternas sida för att stödja ett sådant klimat. Text: Helena Thorén Farida Rasulzada, lektor, Psykologiska institutionen, Lunds universitet. Forskaren : Kreativitet är lönsamt, inte bara ekonomiskt. Nu har forskaren Farida Rasulzada visat att ett kreativt organisationsklimat gör att personalen mår bättre. Ju mer kreativ man får lov att vara desto gladare, mer optimistisk och entusiastisk blir man. Att få tid för originella idéer och möjlighet att omsätta dem till innovationer är inte bara bra för resultatet utan också ett sätt att motverka stress på arbetsplatsen. Jag tror att alla organisationer behöver ge arbetsgrupper utrymme och resurser att vara kreativa. Det ger modigare medarbetare, och fler chefer som tolererar misslyckanden och belönar personer som tar risker och ställer frågor. Det är avgörande för att hitta innovationer som företaget kan leva vidare på, säger Farida Rasulzada, lektor på Psykologiska institutionen vid Lunds universitet. Kreativa arbetsgrupper har det roligare på jobbet, men de är också hårdvara för företagets överlevnad. Det går inte att konkurrera på en global marknad med innovationer som har flera år på nacken. Många företag har så snäva leveransplaner att tiden för innovativt arbete stryps. De utvecklingsingenjörer jag följde berättade om ett mycket litet utrymme för att utveckla nytt. De skulle hålla sig till regelboken, arbeta med samma material och arbetsmetoder som man alltid gjort och leverera enligt tidplan. Enda gången de kände att de fick vara kreativa var när det var kris i organisationen, berättar Farida Rasulzada. För att komma på nya idéer måste man få tänka utanför ramarna och bryta normer. Radikalt kreativa organisationer kan gå utanför företagets nuvarande affärsidé. När Nokia blev mobiloperatör tog de ett radikalt steg som visade sig vara lyckat. I ett kreativt organisationsklimat arbetar människor med olika typer av kunskap tillsammans och därför känner varje individ att de kan tillföra något till gruppen. Historiskt sett klassas de som vågar bryta normer och vara före sin tid som galningar eller genier, men kreativitet sker ofta i små steg. Och denna typ av kreativitet är viktig men vi behöver även den radikala kreativiteten som är normbrytande och leder till en out-ofthe-box tänkande för företagets överlevnad, förklarar Farida Rasulzada. n Läs mer i Organizational Creativity and Psychological Well-being av Farida Rasulzada, Psykologiska institutionen, Lunds universitet. ISBN , Sök under Avhandlingar. Jan Edling, analytiker på Vinnovas strategiska utvecklingsenhet. myndigheterna: I slutet av 1980-talet var det arbetskraftsbrist i Sverige och på många företag fick medarbetarna större inflytande. När lågkonjunkturen slog till drogs det tillbaka. Vi gör idag alldeles för lite för ett innovativt arbetsliv. Sverige har god ekonomi och vi borde satsa nu. Socialfonden och ESF-rådets pengar skulle kunna gå till en utvecklingsinsats för fler innovativa arbetsorganisationer. Ingenjörsamfundet skulle kunna vara katalysatorn som får till stånd ett sådant projekt, säger Jan Edling, analytiker på Vinnovas strategiska utvecklingsenhet. I vårt grannland Norge pågår Verdiskaping 2010 som är ett projekt hos norska Vetenskapsrådet. Det börjar med att lokala parter kommer överens om att utveckla företagets konkurrensförmåga genom att engagera medarbetarna i innovativa processer. De får stöd av en forskare från ett arbetslivsinstitut som beskriver forskarläget, ger instrument för att åstadkomma en önskad förändring och visar vilka resultat det kan ge. Företaget står för förändringsarbetet och alla kostnader och ger samtidigt forskaren vetenskaplig empiri till sina studier. Ett svenskt initiativ skulle kunna dra igång liknande projekt på arbetsplatser runt om i landet. Från fackligt håll togs förslaget emot väl och Vinnova är intresserat, men ännu har inte samma engagemang visats från arbetsgivarsidan eller från regeringen. Det verkar finnas ett större intresse på bransch- och lokal nivå, menar Jan Edling. n Vi gör idag alldeles för lite för ett innovativt arbetsliv. Sverige har god ekonomi och vi borde satsa nu. Annika Zika-Viktorsson, arbetar på Unionen med strategisk utveckling. I praktiken: Antalet patentansökningar i Sverige gick upp förra året efter flera år av nedgång, men det är de internationella patenten som ökar mest. Förslagsverksamheten som kan resultera i patent ger bara en av tio ingenjörer ekonomisk belöning varje gång. Det visar en nyligen genomförd enkätundersökning bland industritjänstemän. Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån att nästan hälften av svenska företag med fler än tio anställda bedrev innovationsverksamhet under åren Vi har en mördande konkurrens idag. Alla kan köpa produkter globalt och tekniken flödar fritt över gränserna. Trots det har många svenska företag kvar sin utvecklingsverksamhet i Sverige, men det finns de som lägger ut även den. Vår enkätundersökning visar att svenska ingenjörer är beredda och villiga att bidra med nya idéer och innovationer, säger Annika Zika- Viktorsson, som arbetar på Unionen med strategisk utveckling tillsammans med Hans Björkman. Tillit i arbetsgruppen är viktig för Läs mer i om man vågar visa upp sina idéer. Tre av Kreativitetsboken fyra ingenjörer menar att de uppmuntras av som publiceras av organisationen att komma med nya idéer. Nordstedts Juridik i Samtidigt upplever många, 85 procent, att april de arbetar för lite med att ta in kunskap från omvärlden. Att få se helheten är alltid bra. Många ingenjörer arbetar i projektform. För projektledningen är det viktigt att visa helheten, men inte en helt enkel uppgift. Det motiverar medarbetarna och stimulerar dem att tänka utanför boxen, fortsätter Annika Zika- Viktorsson. Modiga chefer ger medarbetarna socialt utrymme för att chansa och föreslå saker som de inte är helt säkra på. Plats för spontana möten i gruppen, där idéer kan konkretiseras och ta form i prototyper eller på ritningar, förädlar idéer till innovationer och till slut kanske till en ny produkt, tjänst eller process som företaget kan tjäna pengar på i framtiden. n 85% upplever att de arbetar för lite med att ta in kunskap från omvärlden. 13

8 Bilder IBL Sajt för unga idésprutor 14 kreatör optimisten diplomaten kritikern Vilken roll har du på jobbet? Under de fem år Farida Rasulzada forskade kring kreativitet i organisationer, inspirerades hon särskilt av utvecklingsingenjörer på stora och internationellt verksamma företag. Baserat på attityder hon såg byggde hon ett rollspel. Hon valde att sätta samman tio roller. Alla roller är viktiga men de mest kreativitetsfrämjande var kreatören, optimisten, diplomaten och kritikern. Text: Helena Thorén Kreatören är normbrytande, nyfiken och har ett starkt ego. Kreatören kan vara hjärtlös mot andra människors ideal och klassar sina egna som överlägsna. Kreatören är nödvändig för organisationen på lång sikt, men måste ledsagas mot mål och uppgift. Optimisten säger alltid ja och sprider positiv energi, men är inte så realistisk. Optimisten uppmuntrar de andra i gruppen och är en klippa för dem. Optimisten är bra för gruppdynamiken i ett tidigt skede, men längtan efter perfektion och bilden av sig själv som optimist kan förblinda personen. Diplomaten tar bort barriärer innan de blir synliga. Tar hand om interna konflikter och ser konflikterna som möjligheter. Diplomaten uppför sig väl och har höga ideal om rättvisa. Diplomaten är det perfekta komplementet till kreatören. Kritikern ifrågasätter allt och tycker inte om konstruktiva strukturer. Kritikern behöver utrymme för sina åsikter och att få lyftas fram. Kritikern kan vara mycket nyttig för organisationen eftersom hon/han kommer på nya lösningar och nya sätt att tänka på. Bland de övriga sex fanns kannibalen som utan att tveka stjäl från de som står i hennes/hans väg och har ett stort behov av makt. Där fanns också pessimisten som alltid säger nej, vill ha kontroll och bör inte vara med i projektets tidiga skede. En annan roll hade den godtrogna som struntar i negativa aspekter, är rädd för konflikter och har svårt att bidra kreativt. Den traditionella vill att allt ska hanteras på samma sätt som det alltid har gjort och kan döda nya idéer, men kan skapa ordning och reda för kreativiteten. Sedan fanns politikern som var en smidig person, men som fick lite gjort och sist men inte minst forskaren som var en sökare, expert inom sitt område och ofta utanför. I tre scener ställer Farida Rasulzada de olika rollerna mot varandra för att ge dem liv. Rollerna utvecklades som ett resultat av utvecklingsingenjörernas syn på kreativitet och innovation i deras företag och hur olika roller/attityder påverkade deras egen kreativitet. En och samma person kunde i verkligheten ha en eller flera roller och arbetade någonstans inom företaget. n Sajt för unga idésprutor Var tredje år anordnar Ingenjörsamfundet Sveriges största uppfinningstävling, Finn upp, för alla elever i skolår 6 9. Våren 2009 går den elfte tävlingen av stapeln. I Västerbotten, där Ung Entreprenör är samarbetspartner, är man dock i full gång. Här ordnas en egen, regional Finn upp-tävling redan i vår. Text: Susanne Strååt I Västerbotten har man bestämt sig för att arrangera Finn upp-tävling även under åren mellan de nationella tävlingarna. Intresset är jättestort ute i skolorna och det känns kul att erbjuda möjligheten att tävla och vinna Finn upp varje läsår, berättar tävlingsansvarig Johanna Renberg vid Ung Entreprenör. Finn upp jobbar ständigt med att utveckla sitt koncept och nu i vår testar man ett nytt grepp tillsammans med Västerbottenaktören. Ung Entreprenör lanserar en kampanjsajt på nätet där eleverna kan skicka in sina bidrag till tävlingen dygnet runt. Sajten marknadsförs bland annat via andra mötesplatser på nätet där vår målgrupp finns. På så sätt når vi även elever som inte jobbar med Finn upp i skolan, säger Sofia Björkvi, projektledare för Finn upp. Just nu åker Johanna Renberg och hennes kollegor runt och håller inspirationslektioner för eleverna. Föreläsningarna handlar om uppfinningar och vikten av egna idéer. Målet är att peppa så många som möjligt att börja jobba med egna idéer och delta i tävlingen, säger Johanna Renberg. Ifjol träffade vi elever ute i skolorna och fick in 540 bidrag till tävlingen ett otroligt bra genomslag. I år siktar vi högre. Samtidigt som eleverna inspireras får lärarna Finn upps lektionsmaterial och tips på hur man kan jobba vidare med elevernas uppfinningsprocess. Alla regionala samarbetspartners är jätteviktiga för oss. De sprider Finn upp i sin region och träffar elever och lärare ute i skolorna, konstaterar Sofia Björkvi. Det är toppen att Västerbotten anordnar inspirationslektioner och regionala Finn upptävlingar varje år. Genom satsningen har vi sett att fler unga i Västerbotten även deltar i den nationella tävlingen. n Läs mer på Kola utan kladd Linn Elmqvist från Hembergsskolan i vilhelmina vann Finn upp Västerbottens tävling 2007 med sin idé Coola Kolan en kladdfri kolaoch knäckform som även minskar risken för brännskador. Kolasmeten hälls ner i öppningen. Så fort kolan svalnat, öppnas formen lätt genom klicklåset. Johanna Renberg, Ung Entreprenör. 15

9 Posttidning B Ingenjörsamfundet Box Stockholm Yrkesorganisationen med medlemmar som arbetar inom naturvetenskap och teknik. Vi ger dig information, utveckling och ökad kreativitet i din yrkesroll. Med styrkan av fem samverkande fackförbund verksamma på hela den svenska arbetsmarknaden har vi förmågan att göra skillnad. Summan av medlemskapet i ditt fackförbund och Ingenjörsamfundet ger dig ett komplett innehåll i såväl traditionellt fackliga frågor som i yrkesfrågor. Vi skapar ett konkret värde för dig genom ditt medlemskap. Läs mer på Ingenjörsamfundet en yrkesorganisation för dig som arbetar inom naturvetenskap och teknik och är medlem i Fackförbundet SKTF, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Försvarsförbundet eller Unionen.