TEMA PLUS ELEVHÄLSA. Enkät: Studenter från hela landet tycker till! Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster i skolan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "07.2013 TEMA PLUS ELEVHÄLSA. Enkät: Studenter från hela landet tycker till! Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster i skolan?"

Transkript

1 Den ledande tidningen inom sjukgymnastik PLUS Enkät: Studenter från hela landet tycker till! ELEVHÄLSA TEMA Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster i skolan? FORSKNING Hur kan vi jobba med rörelserädsla? Brandman & sjukgymnast Friskvårdssatsning ledde till drömjobb för Cecilia Segerberg

2 Stötvågsutrustning utan begränsningar! Oavsett om du alltid är på kliniken eller behöver förflytta dig har vi utrustningen du behöver. Dessutom har vi medicinskt kunniga produktspecialister över hela landet, vilket gör att du alltid kan vara säker på att få kompetent rådgivning nära dig. Chattanooga är ditt självklara val även när det gäller stötvåg! Chattanooga stötvåg ger resultat! 30 dagars full Nöjd-kund-Garanti Är du inte nöjd med resultaten för dina stötvågspa- tienter under provperioden på 30 dagar har du full returrätt av produkten! Chattanoogas Stötvågar levererar resultat! (Kunden står för returfrakt). Erbjudandet gäller tom. den 1 december Mobile Intelect PW Äntligen kan du välja en mobil stötvågsutrustning utan att behöva kompromissa med kvaliteten. Med sina nio kilo är Mobile Intelect RPW enkel att ta med sig. Trots det ger den dig 4 bars tryck och ett behandlingsdjup på upptill ca 5 cm. NYHET! GENERATION 2 Chattanooga Intelect RPW Med en av marknadens bästa prestanda, 5 bars tryck och 21 Hz frekvens, är detta utrustningen för dig som värdesätter resultat. Lägg till den användarvänliga displayen med touchscreen och anatomiska bilder som gör det extremt enkelt att välja behandling och den innovativa ergonomiska designen så förstår du varför Intelect har blivit en favorit för många. KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST: Helene Garpefors Mobil Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland (Tillf.) Kim Forsell Mobil Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten (Tillf.) by Kontakta kundtjänst Tel Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten (Tillf.) FÖRMÅNLIG LEASING! Fördelaktig finansiering med bra leasingavtal kan ordnas. Kontakta våra produktspecialister för mer information. DJO Nordic AB Murmansgatan Malmö Tel

3 Start! Barn har rätt till hälsa och motorisk utveckling I Intervjun FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Prisbelönta lärare om god pedagogik. Möt Kajsa Johansson, Theresa Holmgren och Paul Erixson från Hälsouniversitetet i Linköping. 6 NYHETER Ny satsning på kroniskt sjuka REPORTAGET Cecilia Segerberg brinner för sitt jobb 4 12 TEMA: ELEVHÄLSA s Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster? 18 Mer idrott i skolan lönsamt på sikt 23 STUDENTLIV Enkät: Studenterna tycker till! 26 FORSKNING Sjukgymnastik lindrar luftrörsbesvär 35 Rörelserädsla ett centralt begrepp 38 ALLTID I FYSIOTERAPI Platsannonser 44 Korsordet 49 Medlemsnytt med LSRs ledare 50 det här numret skriver vi om läget i elev hälsan avseende sjukgymnastiska insatser. Den bild som framträder är att barns fysiska behov möts upp av mycket magra resurser. Barns rätt till fysisk rörelse, till motorisk utveckling och till en sund arbetsmiljö är en bort tappad pusselbit. Vilka är det som kan plocka upp den och sätta den på sin rätta plats? Barnen själva blir sällan informerade om sina rättigheter och anpassar sig därför ofta till den verklighet som råder. De vet inte att en ergonomisk stol skulle kunna lindra rygg smärtan, att mer fysisk aktivitet skulle kunna stärka deras fysiska självkänsla och förbättra deras koncen tration. De vet inte att de har en arbetsmiljö i skolan som vuxna skulle vägra att ha i på sina jobb! Därför måste de vuxna som ansvarar för skola och elevhälsa ta barnens rätt till hälsa och utveckling på allvar. År 1990 skrev Sverige under FN:s konvention om barns rättigheter. Sedan dess pågår en process med att transformera in barnkonventionens innehåll i våra lagar samt in i landstingens och kommunernas verksamheter. Det går trögt. Men år 2010 kom rege ringen och SKL överens om att intensifiera arbetet för att göra barns rättigheter till en självklar del av medarbetarnas uppdrag, så att barns bästa alltid sätts i främsta rummet. Nyligen höll SKL en konferens för att sprida hur personal kan utbildas i barnrätts frågor och hur beslutsfattare kan göra konsekvens analyser inför beslut som inverkar på barns liv och vardag. Ett gott initiativ, som gärna får bli fler. Jag avslutar med att citera den regeringsproposition som inledde denna satsning. I den står det att barn enligt barn konventionen har rätt till infor mation, särskilt sådan som rör dess välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Vidare står det att Barnets rättigheter ska tillgodoses, som med borgare, patient, konsu ment eller elev. Starka ord. Men vi väntar ännu på att skolbarns fysiska verklighet ska förändras. Lois Steen chefredaktör

4 NYHETER Redaktör: Hilda Zollitsch Grill LSR:s seniorer vill bidra Ett tjugotal personer hörsammade Stefan Jutterdals inbjudan till LSR:s seniorträff i mitten av september. Målet är att på sikt skapa en dialoggrupp för att ta till vara erfarenheter från förbundets seniora medlemmar. SENIORTRÄFF Vi har ju skapat en framtidsgrupp, så varför inte skapa en seniorgrupp för att ta till vara erfarenheterna hos dem som gått i pension? sade förbundsordförande Stefan Jutterdal när han hälsade deltagarna i Sjukgymnastförbundets senior träff välkomna. Ett tjugotal pensionerade sjukgymnaster från hela landet hade hörsammat inbjudan och samlats på LSR:s kansli i Stockholm. En presentationsrunda av deltagarna visade tydligt vilken stor bredd och rik erfarenhet ett helt yrkesliv ger. Det är åtskilliga forskningsprojekt och verksamheter som genom åren har startats av driftiga och nyfikna sjukgymnaster. Efter en presentation av LSR:s pågående verksamhet introducerade Stefan Jutterdal två föredragshållare, Eva Laser från Stockholm och Ann- Sofie Norlén från Söderköping, som berättade om sina erfarenheter och sin syn på sjukgymnastik. Många av deltagarna passade också på att dela med sig av åsikter och synpunkter. Glada deltagare i seniorträffen var från vänster: Lisbeth Eriksson från Boden, Lilly Ekenberg från Luleå och Birgitta Timner från Ingarö. Det är viktigt att öppna för en dialog och låta medlemmar komma till tals i en organisation som LSR, sa Stefan Jutterdal. Vilken form träffarna kommer att ha i fortsättningen är inte klart, det får tiden utvisa, menar förbundsordföranden. FOTO: HILDA ZOLLITSCH GRILL Regeringen storsatsar på kroniker Regeringen gör i höstbudgeten en storsatsning på kroniska sjukdomar. 450 miljoner ska satsas under fyra år på att förbättra vården för kroniker. STRATEGI En av nyheterna i höstbudgeten är regeringens storsatsning på kroniska sjukdomar. Satsningen har förberetts under lång tid och nämndes av socialminister Göran Hägglund (KD) redan vid Medicinska Riksstämman i november i fjol. Men det är först nu satsningen blir av. Tanken är att pengarna ska användas till flera saker på många områden. Under 2014 avsätts 50 miljoner, under 2015 handlar det om 100 miljoner, och under 2016 och 2017 ökas summan till 150 miljoner per år. Målsättningen är enligt Göran Hägglund att skapa jämlik vård, att involvera patienterna i större utsträckning och att skapa bättre vårdkedjor. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en nationell samordnare för arbetet. Inom ett halvår hoppas Göran Hägglund ha en färdig plan för vad strategin för kroniska sjukdomar kommer att innehålla. Han vill först förankra satsningen och involvera sjukvårdens beslutsfattare, det vill säga lands tingen, i arbetet med strategin. I en intervju i Dagens Medicin ger han en vink om hur han tänker. Det kan handla om att lägga uppdrag på myndigheter eller att skapa stimulansmedel för vården. Det kan också handla om bidrag till olika pilotprojekt, säger han och lovar tydligare besked inom kort. LSR:s ordförande Stefan Jutterdal välkomnar regeringens satsning och hoppas att den kommer personer med långvarig smärta och besvär från rörelseorganens sjukdomar tillgodo på ett bra sätt. Källa: Dagens Medicin 4 fysioterapi

5 Oklart om riktlinjer för långvarig smärta För två år sedan strök Socialstyrelsen efter massiv kritik avsnittet om långvarig smärta ur de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Då lanserades i stället idén om separata riktlinjer för långvarig smärta. Så tycks det dock inte bli. KUNSKAPSSTÖD Efter massiv kritik, bland annat från LSR, strök Socialstyrelsen avsnittet om långvarig smärta ur riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Både experter och remissinstanser ansåg att man i riktlinjearbetet använt ett alltför snävt urval av vetenskapliga studier, vilket gjorde att många smärtåtgärder diskvalificerades. Socialstyrelsen lanserade då ett förslag om att skapa separata riktlinjer för behandling av långvarig smärta. Nu är det dock andra, vagare tongångar hos myndigheten. Nu finns i stället en idé om att skapa någon form av kunskapsstöd. I juni fick därför Socialstyrelsens utredare Sofia von Malortie i uppdrag att utforma ett förslag på hur Socialstyrelsen kan förbättra situationen för smärtpatienter. Hennes förslag blev klart i somras och omfattade bland annat en webbportal med en ingång för profession och en för patienter samt en rapport om långvarig smärta. Sedan dess har inget hänt. Jag har lämnat rapporten till mina chefer, men det är resurser och andra uppdrag som styr vad som händer härnäst. Än så länge finns det ingen tidsplan för detta. Regeringsuppdrag går alltid före interna förslag, säger Sofia von Malortie till Fysioterapi. Debatt om bristen på behandling av barnfetma Sjukhusen borde öppna sina dörrar för barn med fetma. Det anser flera medicinska experter i styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling. ÖVERVIKT Bara en bråkdel av alla barn med fetma får hjälp i vården och flera sjukhus stänger dörren helt. Det tyder på allvarlig brist på empati med en utsatt patientgrupp som dessutom behöver få insatser i tidig ålder skrev medlemmar ur styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling, BORIS, i en artikel på DN Debatt i september. Debattörerna framhöll även att barnfetma har blivit en klassfråga eftersom fetma ofta drabbar barn i resurssvaga familjer. DN följde upp debatten på nyhetsplats dagen därpå och visade att skillnaderna mellan andelen barn med fetma i olika delar av Stockholm ökar. Enligt aktuell forskning som presenterades på DN Debatt har vart sjätte barn med fetma i Sverige förhöjda sockervärden i blodet, vilket är kopplat till ökad risk för framtida typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Enligt kvalitetsregistret BORIS tar 29 procent (10 av 35) svenska barnkliniker inte emot remisser för behandling av fetma, ett av dem är Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I Gävleborg, Jämtland och Västerbotten saknas behandling av barnfetma helt. Samtidigt visar statistik att det är i Västerbotten som problemet med övervikt är som störst. Mot bakgrund av ökade behov och brist på behandling efterfrågar experterna bakom BORIS nu en satsning mot barnfetma i hela Sverige. FOTO: COLOURBOX Röda Korset slutar driva sjukhus Rehabiliteringsverksamheten vid Röda Korsets sjukhus i Stockholm försvinner den sista december Verksamheten ska i stället överlåtas till andra aktörer. Röda Korsets sjukhus startade 1927 och bedriver nu rehabilitering av lymfödem och cancersjukdom samt rehabilitering efter armoch benamputation. Verksamheten, som har 37 anställda, har länge gått med förlust och Röda Korset vill i stället prioritera annan verksamhet, till exempel rehabilitering av tortyröverlevare och krigstraumatiserade personer. Röda Korsets högskola berörs inte av nedläggningen. NHR blir Neuroförbundet Nyligen beslutade Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, på sin kongress att byta namn till Neuroförbundet. Ett nytt handlingsprogram som sträcker sig fram till 2017 antogs också. En tillgänglig och modern neurologi för alla är ett centralt mål för förbundets arbete. Ny hjälp till sjukskrivna Regeringen förändrar nu bidragen kring företagshälsovårdsbranschen eftersom det nuvarande bidraget inte har fungerat som det var tänkt. I januari införs i stället ett nytt bidrag på 180 miljoner till arbetsgivare för att de lättare ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar och hjälpa sjukskrivna anställda att snabbare kunna återgå i arbete. Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är det framför allt den psykiska ohälsan som ska prioriteras. Bidraget ska sökas av arbetsgivaren, som tillsammans med Försäkringskassan och den sjukskrivne ska planera vilket stöd och vilka insatser som ska ges. Insatserna ska dock inte ersätta hjälpen från hälso- och sjukvården. fysioterapi

6 INTERVJUN Text: Lois Steen Foto: Staffan Gustavsson Det är en ren och sann glädje att se människor växa, säger Theresa Holmgren, Årets pedagog Hur kan jag stödja studenterna till ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig, säger Kajsa Johansson, Årets pedagog Tre prisade lärare pratar pedagogik Vad bygger den goda pedagogiken på? Ett outtömligt ämne visserligen, men många kreativa tips och viktiga ledtrådar lyfts fram i ett dynamiskt och reflekterade samtal mellan tre prisbelönta pedagoger från sjukgymnastprogrammet vid Hälsouniversitetet (HU) i Linköping. Innan vi kastar oss in i samtalet en kort presentation av den dynamiska trion: Kajsa Johansson, avdelningschef, universitetslektor samt aktiv forskare, har arbetat på HU sedan Hon är för närvarande kursansvarig för Examensarbetet i sjukgymnastik på kandidatnivå men undervisar genom hela grundutbildningen samt på avancerad- och forskarutbildningsnivå. Hennes huvudämnen är forskningsmetodik, smärta och smärtbehandling, diagnostik och rehabilitering inom ortopedi med fokus på övre extremitet. Paul Erixson, universi tetsadjunkt, har arbetat på HU sedan 1993 och är ansvarig för kursen Sjukgymnastik ur ett samhällsperspektiv samt kursansvarig för termin 5. Han undervisar i de flesta terminer på grundutbildningen och hans huvudämnen är funktionell anatomi samt belastningsergonomi. Theresa Holmgren, universitetsadjunkt, är anställd på HU sedan 2006 och undervisar också i de flesta terminer på sjukgymnastprogrammet men även i kurser på avancerad nivå. Hennes huvudsakliga ämnen är undersökning och behandling av rörelseorganens sjukdomar med inriktning mot övre extremitet, kliniskt resonerande och färdighetsträning inom led- och muskelområdet. Brinnande engagemang, brinnande intresse och passion nämns i motiveringarna till era utmärkelser till Årets pedagog. (se sidan 11.) Vad bottnar er egen motivation för att undervisa i? Theresa: Det är en ren och sann glädje att se människor växa! Hur ljus tänds i deras ögon när de lär sig något nytt! Det är värt det varenda dag, för man får så mycket tillbaka! Det är häftigt att få följa de resor som 6 fysioterapi

7 Jag får energi av de utvecklingsresor jag får se och vara med om, säger Paul Erixson, Årets pedagog 2010 samt Årets inspiratör studenterna gör, från att jag möter dem i färdighetsträningen i utbildningens början tills att de är i slutet, och har utvecklats till resonerande kliniker som snart är blivande kollegor. Paul: Jag får också energi av de utvecklings resor jag får se och vara med om. Det är upplevelser av segrar som jag kan dela med mina studenter! Men i uppriktighetens namn drivs vi tre som personer nog också av att vi är ansvarstagande människor med behov av bekräftelse. Vi har svårt att nöja oss med en medioker insats! Kajsa: Hur kan jag stödja studenterna till ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig! Jag brinner verkligen för att få alla med på tåget! Och det är en styrka att vara både sjukgymnast och lärare, för det finns så mycket pedagogik att hämta ur den relation som vi sjukgymnaster vill bygga upp med våra patienter. Hur gör vi när vi vill få dem med oss? Vi coachar våra patienter till ett aktivt ansvar för sin rehabilitering och som lärare coachar vi våra studenter att ta aktivt ansvar för sitt lärande och till att våga utvecklas personligen. Paul: Jag ser också paralleller i mötet mellan lärare och elev och mötet mellan sjukgym nast och patient. De relationerna liknar varandra. De bygger på att förmedla kunskap och lära in ett nytt beteende, på att skapa aktivitet och delaktighet så att individen hittar sina egna drivkrafter och börjar ta eget ansvar för sitt lärande. Vi gör det här tillsammans! är något jag förmedlar tidigt till mina studenter, för om de inte möter upp mig så blir det inte bra. Den kinesiska filosofen Konfucius sa bland annat att Jag vill inte undervisa en människa som inte är angelägen att lära sig, och vill inte förklara något för någon som inte själv försöker få klarhet. Det låter lite tufft kanske, men det visar ändå på ömsesidigheten i ansvaret för lärandet. Ni ställer krav på studenterna, men vilka krav har de rätt att ställa på er som lärare? Theresa: Det är oerhört viktigt att jag som lärare är teoretiskt förankrad och trygg i det ämne som jag ska förmedla kunskap inom och att vara kliniskt förankrad när jag lär ut praktiska färdigheter. Ett annat självklart krav de ska kunna ställa är att den som föreläser ska ha tagit reda på vilka förkunskaper studenterna har, så att före läsningen ligger på rätt nivå. Kajsa: De har rätt att ställa krav i både det lilla och det stora, på delarna och på hel heten. Vårt ansvar är att vi inte tar upp tid med onödiga saker. Vi tampas ju med stoff trängsel och måste ständigt ha med oss frågan hur vi bäst rustar våra studenter för det framtida sjukgymnastyrket. Målet är att ge dem en utbildning som gör dem anställningsbara, uppdaterade och trygga i sina kunskaper och färdigheter. Det är också viktigt att de målbilder vi sätter upp överensstämmer med verkligheten så att de blir väl förberedda akademiskt, profes sionellt och personligt. Paul: Studenterna har också rätt att ställa krav på att få en uppfattning om samman hanget och kontexten, även om jag bara kommer in och föreläser om en begränsad del av den. Därför är våra diskussioner tillsammans med övriga lärare om den röda tråden i utbildningen mycket viktiga! Vad är den största utmaningen med att möta en alldeles ny grupp studenter? Theresa: De är den lättaste gruppen att möta tycker jag. I början är de uppfyllda av att ha kommit in på sin drömutbildning, de tycker att det mesta är roligt och är fortfarande nyfikna på det problembaserade lärandet som är vår speciella profil här i Linköping. Men självklart finns det en del fysioterapi

8 INTERVJUN Det satt en vis gammal uv i en ek. Ju mer han begrep desto mindre han skrek. Ju mindre han skrek ju mer fick han höra. Så skulle alla lärare göra. Modifierad diktstrof av Alf Henriksson utmaningar i början av studierna också, till exempel med att hitta sin individuella studieteknik. Paul: Jo, det är sant, man får mycket motivation gratis i början, men det är också en känslig tid, där det kan finnas en del rädsla, tvivel och funderingar. Jag brukar tänka på filmregissören Kay Pollak som sammanfattade sin roll i en mening: Min viktigaste uppgift är att bidra till att ta bort rädslan i en grupp. Där kan jag som pedagog göra mycket nytta i början genom att ge dem utrymme att reflektera och vara kreativa utan genast värdera deras svar som rätt eller fel. Det skapar trygghet. Kajsa: En del tycker att det är tufft när studierna växlar upp från gymnasienivån, med högre tempo, mer ansvar och ett nytt sätt att lära. Den sociala kontexten är också ny för dem som flyttat hemifrån. Det kan bli en del känslor hos högpresterande unga människor när de inte har blivit godkända på en tenta. Då gäller det att dämpa stressen och prestationsångesten; sätta studierna i perspektiv till andra viktiga saker i livet, för en motgång innebär inte att loppet är kört. Theresa: Vi bagatelliserar inte studenternas känslor, men det är viktigt att så snart som möjligt och i respekt för individen ge återkoppling både på det som varit bra och det som behöver stärkas upp. Har man blivit underkänd på en tenta två gånger har studenten dessutom rätt till stöd och extra resurser. Men initiativet ska komma från studenten som får berätta det här behöver jag hjälp med. Kajsa: En del studenter går som på räls genom hela utbildningen, medan andra har en mer utmanande resa. Men alla studenter får mycket återkoppling både individuellt och i grupp. Det är en utmaning för oss lärare, att paketera återkopplingen så att den blir konstruktiv. Att ge återkoppling är en sak, men hur jag tar emot återkoppling en annan. Varje individ kan behöva fundera på: finns det något jag behöver ändra på i mitt sätt för att fungera optimalt i min yrkesroll? Men det innebär inte att alla ska vara stöpta i samma form eller vara exakt likadana! Paul: Nej, det får verkligen inte vara så att vår bild av den goda sjukgymnasten är en stereotyp bild. Vi behöver få vara olika! Och olika typer av personligheter passar inom skilda områden på olika arenor och kan dessutom ha olika uppdrag under sitt yrkesliv. Hur har ett undervisningstillfälle varit för att du ska känna dig nöjd efteråt? Theresa: Det ska ha varit aktivt och energifyllt, jag vill känna att jag har väckt studenternas nyfikenhet och att jag har utmanat dem. Ju mer förberedd man är desto mer kan man släppa, tänker jag. Det är viktigt för mig att det finns en tydlig ram men mycket frihet inom den så att man kan bygga vidare på de frågor studenterna ställer i stunden. Under basgruppsarbetet där studenterna arbetar med problembearbetning låter jag dem ibland vara ute på villospår för att de senare, när de är på rätt spår, ska förstå att de har lärt sig av massor sina misstag. Det är ju en del av poängen med det problembaserade lärandet, att det ska vara självstyrt. Paul: Lektionen behöver inte ha följt min plan exakt, men jag måste ha fått kontakt med mina studenter! Det har funnits energi och vakenhet i rummet och studenterna har fått utrymme att ställa frågor och diskutera. Jag skulle inte vara nöjd om jag hade pratat själv mesta tiden möjligen med undantag av en traditionell föreläsning för jag vill ge studenterna utrymme och lyssna på dem. Om jag föreläser i kommunikation och samtalsträning, måste jag ju också leva som jag lär! Trovärdighet är viktigt! Kajsa: Vårt mål med undervisningen är inte att vi som lärare ska få fina utvärderingar, även om det var berörande och väldigt ärofyllt att få studenternas pris! Allt växande och lärande innehåller ett visst mått av frustration eller motstånd, så ibland släpper jag iväg förvirrade studenter; det är en del av inlärningsprocessen. Men det finns en tidsaxel för förvirringen: pågår den i tio minuter i en basgrupp eller tre veckor efter en lektion? Ibland kan det vara bra att skapa trygghet genom att bekräfta läget: Jag vet att detta är komplext, men det kommer att falla på plats förr eller senare. Theresa: Ett nybörjarmisstag som lärare var att jag var så väldigt ivrig och ville förmedla så mycket kunskap till mina studenter att jag ibland inte hann med alla de övningar jag hade planerat att göra på en lektion. Idag planerar jag och är nöjd med att hinna några få saker riktigt grundligt istället. Och då hinner jag också med den personliga återkopplingen. Människors inlärning sker på olika sätt, på olika nivåer och kräver därför olika pedagogiska verktyg eller lärandetekniker, betonar Kajsa Johansson. Kajsa: Det är en utmaning att möta en grupp studenter och skapa goda förutsättningar för lärande fast behoven ser olika ut. För vissa räcker det att bara höra någon prata för att de ska tillgodogöra sig kunskap, andra lär sig bäst om de får se illustrationer, foton eller filmer medan andra behöver få intryck från såväl hörsel, syn som känsel. Paul: Jag brukar vara öppen med problematiken i att undervisa en heterogen grupp och säger till mina studenter att min ambition är att få med mig alla så långt som möjligt, men vissa kommer ändå att efterfråga mer fördjupning samtidigt som andra ännu försöker landa i grunderna. Till exempel kan halva gruppen under ett praktiskt inlärningsmoment vara på nivån How 8 fysioterapi

9 Jag vill väcka studenternas nyfikenhet och utmana dem, säger Theresa Holmgren. Jag vill ge studenterna utrymme och lyssna på dem, säger Paul Erixson. Det var berörande och väldigt ärofyllt att få studenternas pris, säger Kajsa Johansson, vars undervisningsstil även inspirerat hennes kollegor. Sju kännetecken på en mardrömsföreläsare 1. Inget syfte: Du har inget tydligt syfte eller mål med din föreläsning. 2. Ingen trovärdighet: Du låtsas veta eller kunna saker som du inte kan eller vet. 3. Ingen relevans: Du har inga argument för ditt urval, varför man ska lära sig just det här. 4. Ingen dialog: Du talar gärna själv hela tiden och fångar inte upp åhörarnas signaler. 5. Inga förberedelser: Du struntar i vilka åhörarna är och använder inaktuella power-points. OBSERV ERA! Jag före läser bara för min egen sku ll! 6. Brister i bemötande: Du plattar till dem som ställer frågor och skapar rädsla och otrygghet i rummet. 7. Ingen koll på klockan: Du håller inte tiden, tar inga pauser utan fortsätter och fortsätter och fortsätter... Vill du vara en god pedagog, gör tvärtom! Ha ett tydligt syfte, var förberedd, trovärdig och relevant, värna om dialogen med åhörarna, respektera deras tid och intressera dig för vilka de är. fysioterapi

10 INTERVJUN OM Kajsa Johansson Ålder: 42 år Sysselsättning: avdelningschef samt universitetslektor, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping. Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast inom ortopedi samt inom primärvården Utbildning: sjukgymnastexamen -92, medicine doktor -04, kliniska kurser inom rörelseorganens funktionsnedsättningar, kurser i ledarskap samt pedagogik. Min undervisningsstil: passionerad, målinriktad och vetenskapligt förankrad. OM Paul Erixson Ålder: 52 år Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping. Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast och ergonom inom företagshälsovården, både med individuell behandling och bedömning av arbetsmiljö. Utbildning: sjukgymnastexamen -82, ergonomexamen -89, vårdlärarexamen -93, magisterexamen -07, svensk och kinesisk akupunkturutbildning samt OMT-kurser. Min undervisningsstil: kontaktintensiv, engagerad och meningsskapande. OM Theresa Holmgren Ålder: 39 år Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast inom primärvården samt inom offentligt och privat driven ortopedi. Utbildning: sjukgymnastexamen -97, medicine doktor -13, kurser i MDT samt OMT med fördjupning inom skulderområdet. Min undervisningsstil: energiskapande, utmanande, kliniskt och vetenskapligt förankrad. to do it medan andra halvan är på nästa nivå How to think about it. För att varje elev ska utvecklas från sin nivå behöver de få specifik återkoppling där de befinner sig. Jag tänker ofta på Sören Kirkegaards välkända text vars essens är att man inte kan hjälpa någon människa om man inte förstår vad de förstår och möter dem där de är. Alla tre märker direkt när studenterna börjar förlora intresset, närvaron och slutar lyssna. Och har sina knep för att få tillbaka uppmärksamheten och öka vakenheten. Theresa: Jag sätter ofta igång en ny aktivitet, exempelvis att ställa en utmanande fråga som studenterna får diskutera i en mindre grupp för att sedan redovisa inför hela gruppen. Paul: Jag brukar göra något annat, skifta fokus eller ta en paus. Och är det under färdighetsträning går jag runt och pratar med studenterna och frågar hur det går eller ställer följdfrågor som de kan diskutera med mig eller med varandra. Kajsa: Bikupan är ett effektivt verktyg, att ställa en fråga och låta studenterna diskutera i små grupper. Det är viktigt att tänka på hur länge de orkar koncentrera sig och passa på att ge en teoribas de första minuterna, sedan hittar jag på något som innebär aktiv självreflektion och sedan kopplar jag ofta ihop den nya kunskapen med saker jag vet att de har lärt sig förut. Hur bygger ni upp positiva och goda relationer med studenterna? Paul: Som lärare blir du snabbt avslöjad om du tar på dig en roll. Studenterna märker om vi verkligen vill få kontakt och vill förmedla något eller inte. Du måste vilja ett uppriktigt möte. Jag tror på det autentiska, på äkthet. Och så får vi inte glömma bort humorn den kortaste vägen mellan två människor! Theresa: En gemensam nämnare för oss tre är att vi alla fascineras av mötet med människor och vill vara närvarande här och nu. Vår syn på lärarrollen är att vi är här för studenternas skull och vill därför förmedla att du är viktig, det här mötet med dig är viktigt. Det gör förhoppningsvis att de känner sig sedda. Kajsa: En bra grund för en god relation med studenterna är att vi inte slarvar med uppdraget att klargöra syftet med varje lärtillfälle. Är jag tydlig med mitt mål är det också lättare att få aktiva och delaktiga studenter. Paul: Dessutom arbetar vi med att skapa mening och en känsla av sammanhang under hela utbildningen. Upplever jag det här som meningsfullt eller inte? Det är en avgörande fråga för människors vilja att utvecklas och lära. 10 fysioterapi

11 MOTIVERINGAR ÅRETS PEDAGOG Priset Årets pedagog har delats ut av studentkåren Consensus sedan 2008 i syfte att uppmärksamma skickliga lärare på Hälsouniversitetet i Linköping. Kajsa Johansson, Årets pedagog 2012: Kajsas passion för sjukgymnastik som ett vetenskapligt fält på frammarsch smittar av sig på alla hon pratar med och hon lyckas hålla sina föreläsningar på en nivå som varken är för hög eller för låg. Hon ser alltid till att samtliga förstår och är inte främmande för att rita upp och illustrera vad hon menar, samtidigt som hon är drivande, engagerad och positiv. Kombinationen av stor kunskap och en positiv inställning bidrar starkt till lärandet hos studenterna på sjukgymnastprogrammet. Paul Erixson, Årets pedagog 2010: Årets pedagog 2010 är en lärare med en förmåga att väcka frågor och skapa nya tankar hos oss studenter och skapar intressanta diskussioner bland dem han undervisar. I sin undervisning nyttjar han hela lokalen och ibland även sig själv för att illustrera det han talar om, så att studenterna kan knyta an sin kunskap till annat än ord på en whiteboardtavla. Med sitt brinnande intresse för sitt ämne och för att förmedla detsamma är han alltid mån om att studenterna förstår och tar till sig ny kunskap, varför Consensus vill ge priset Årets pedagog 2010 till Paul Erixson. SACROILIACALT STÖD Navy-X är elastiska och luftiga gördlar i extra stadigt och slitstarkt material. Navy-X låg är ett stabilt sacroiliacalt bälte som har kraftiga dragband för extra stöd och plastskenor baktill i ryggen. Höjden bak är 18,5 cm och fram 12 cm. Den finns i färgerna grå och blå, och i storlekar från XS till XXL. låg Navy-X låg används med fördel mot ryggsmärta och rygginsufficiens. Theresa Holmgren, Årets pedagog 2009: Ett brinnande engagemang och en strålande förmåga till återkoppling i samband med färdighetsträningar gör Theresa till en mycket god förebild för alla lärare, handledare och studenter vid HU. Theresa sätter alltid studenterna i första hand och bemöter oss studenter på ett glatt och tillmötesgående sätt. Hennes sätt att lämna återkoppling är alltid konkret, välgrundad och lätt att ta till sig. Det är med stor stolthet Consensus vill tilldela Theresa denna utmärkelse som en av Årets pedagoger Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport fysioterapi

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Ständigt ryggläge ger sämre motorik

Ständigt ryggläge ger sämre motorik reportaget Text & Foto: Hilda Zollitsch Grill Barnsjukgymnasten Ulrika Radell ser en oroande ökning av bebisar med deformerad skalle och dåligt utvecklad motorik. En orsak är att föräldrarna inte vågar

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

CURRICULUM VITAE DAVID ASTON

CURRICULUM VITAE DAVID ASTON CURRICULUM VITAE DAVID ASTON PERSONLIG DATA Född 1971-05-20 i Malmö Bor i stadsdelen Husie i Malmö Gift med Helena och vi har en dotter på 3 år MÅLSÄTTNING Att fortsätta utvecklas inom manuell medicin

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer