Kunskapssamhället en bluff? Mats Alvesson Lunds Universitet

Transkript

1 Kunskapssamhället en bluff? Mats Alvesson Lunds Universitet

2 Högskoleverkets konf. Kunskapssamhället handlar inte bara om pengar. Det handlar också om människor människor som ska ha kunskap och vilja att tillgodose behovet av ny, vetenskapligt grundad kunskap inom alla delar av samhället: sjukvård, miljö, verkstadsindustri, åldringsvård, trafiksystem, jordbruk och så vidare. Vårt samhälle bygger nu sitt välstånd på kunskap. Kompetensförsörjningen har aldrig varit så aktuell som nu. Vilken bör utbildningens roll vara och hur spelar man den rollen på bästa sätt?

3 Ej bluff: a) K-samhället = sant b) En konstruktion Bluff c) K-samhällets institutioner har en skakig kunskapsgrund, huvuddelen av arbetslivet ej ssk kunskapsintensivt d) Tvetydig verklighet, men K-samhället är en ideologiskt uppblåst konstruktion

4 Kunskap mångtydigt till max. Kunskapsprat populärt The knowledge craze the foundation of industrial economies has shifted from natural resources to intellectual assets' (Hansen et al, 1999:106) the powers of knowledge... are precisely those needed in a rapidly changing, increasingly competitive global economy' (Davenport and Prusak 1998, p 14). Important fact or important idea (influential construction)?

5 What is knowledge? Grant (1996), in outlining a knowledge -based theory of the firm: 'all I offer beyond the simple tautology of "that which is known" is the recognition that there are many types of knowledge relevant to the firm' (p 110). Inte lätt det här 'Knowledge is a fluid mix of framed experience, values, contextual information, and expert insight that provides a framework for evaluating and incorporating new experiences and information.' (Davenport and Prusak 1998, p 5) 'the company's overall performance depends o n the extent to which managers can mobilize all of the knowledge resources held by individuals and teams (von Krogh 1998: 133). 'Knowledge comprises theoretical statements whose meanings and practical implications depend on their use and on the framewor k in which they are deployed... These days knowledge is less about truth and reason and more about the practice of intervening knowledgeably and purposefully in the world.' (Spender 1996, p 64)

6 Innebörder i k-samhället Internationell konkurrenskraft (ej Ikea, HM, utan Ericson, läkemedel mm) Allt är komplext, därför Alla skall ha fina jobb (utom de i andra länder) Omskrivning för skolgångssamhället: - Av sysselsättningsskäl - Av konkurrensskäl (om färre jobb)

7 K-samhället som myt Uttryck för narcissism Dalande nationalkänsla (världsledande i utbildning(statistik) Retorisk resurs, karriärs- och politiska skäl Fördumningssamhället (funktionell dumhet viktigare resurs än kunskap)

8 Tre begrepp (ur Tomhetens triumf) Grandiositet Illusionsnr Nollsummespel

9 Positionalitet centralt Hur man ligger till i rel. till andra blir allt mera centralt (inom konsumtion, utbildning, professionsstatus mm)

10 Nollsummespel Ökad ekonomisk tillväxt och konsumtion Basbehov överflödsbehov förr nu utvecklingen Individuell/a-social tillfredställelse social/positionell tillfredställelse F Hirsch: Social Limits to Growth. 1977

11 Grandiositet Att i avsaknad av substans söka öka status, självkänsla och förbättra image hos individer, grupper, organisationer och aktiviteter Illusionsnummer Pseudo-händelser Vi lever i en värld där fantasin är verkligare än värkligheten, där efterbildningen värderas högre än sitt original. Vi vågar knappast erkänna vår förvirring eftersom vår tvetydiga verklighetsbild är så behagligt regnbågsskimrande och den tröst tron på en konstgjord verklighet skänker så ytterst verklig. Vi har blivit ivriga medhjälpare till vår tids stora svindlerier. De vi lurar oss själva med. (Boorstin, The Imgae 1961) Meyer & Rowan (1977): Formal structure as myth and ceremony. AJS Verkligheten, skenvärlden (hyperverkligheten), ideologin

12 Illusionsnumrenas logik Följa John Rätt skyltning Frikoppling symbolik/ image substantialitet

13 Vi får således en spiral enligt följande: Ökad konkurrens om positionella nyttigheter ökad förväntans- och anspråksnivå Påspädning av grandiositet Illusionsnummer

14

15 Viktigt är (prat, ceremonier kring) strategier, ledarskap, coaching, team, mångfald, kunskapsutveckling, miljömedvetenhet, jämställdhet, etik, visioner, utvecklingsprojekt mm Ibland flykt från den svåra praktiken. Hellre en fin värdegrundsövning än att ta tag i reella problem

16 Pådrivare av grandiositet och illusionsnummer Den massiva kommunikationen av idealbilder inom områden som utbildning, karriär, yrkesutövande, hälsa, utseende och (övrig) konsumtion De faktiska valmöjligheterna är stora det finns resurser och föga är i princip avgjort på förhand. Utseendet är till stora delar formbart plastikkirurgi liksom delvis avkomman genom tester, insemination av donatorer med vissa egenskaper. Starka inslag av hedonism i samhällskulturen

17 Klassamhällets tillbakagång och söndervittring, vilket gör att individer delvis frigör sig från konventionella föreställningar och begränsningar om vad man kan och bör göra Ett öppnande och raserande av identitetsbildande projekt, vilket gör att känslan av sammanhang och riktning förknippad med en distinkt självbild fragmenteras då det inre identitetsstödet försvagas blir behovet av ett yttre dylika starkare. Höger-krafter: kommersialiseringens och konsumtionismens triumf: begäret i centrum Vänster-krafter: minimering av elitism och krav: alla har rättigheter

18 Utbildning (ganska) populärt Skolgångssamhället (utbildningsfundamentalism) Mkt utbildning leder till ekon tillväxt (tveksamt) Ekonomisk tillväxt leder till mkt utbildning (definitivt) I rika samhällen gör maskinerna jobbet och medelklass m fl kräver karriärer

19 Det goda livet önskas. Arbetslivet en källa till imperfektioner. I en övertalningsekonomi blir produktion mindre viktig än påverkansprojekt vilka underblåser grandiositet och nollsummespel.

20 Grandiosa teser om moderna arbetslivs- och organisationsförhållandena Kunskapssamhället Snabba och tjusiga förändringar från byråkrati och masstillverkning mot organiska, nätverksbaserade kunskapsorganisationer, Ökad professionalisering

21 Imitation av framgångskoncept: akademisering av allt Starka imitations- och likriktningstendenser: allt flera skall högskoleutbilda sig, allt flera kopiera vad som uppfattas som ett framgångsrikt skråväsende förknippat med högre utbildning, forskaranknytning och specialisering

22 Välutbildad personal är centralt Offentlig sektor: en armé av pedagoger och social personal i förskola, skola, omsorg mm. Dagens 20 åringar Uppsjö av välutbildade som skall sysselsättas jurister, terapeuter, konsulter, marknadsförare, coacher, tjänstemän I vissa länder medför expl. av utbildning expl. av byråkrati Narcissistisk kultur/curling-stuket

23 Då allt flera yrkesgrupper och institutioner utsätts för och driver grandiositetsprojekt ökar konkurrensen om platsen i solen. Framgång sker alltid på bekostnad av någon annan.

24 Kunskapssamhället legitimerar stor utbildnings- och sysselsättningsindustri & yrkesgruppers professionaliseringsförsök Industrin och professionalisering bär upp kunskapssamhället

25 Kunskapssamhället Ihåliga institutioner: Bizarre university courses (spa-program, ambulansförare, med sekr, serieteckning, fotbollen i samhället, modevetenskap ) Högskola = Gymnasieskola? Arbetsinsats: 25 tim/heltid Amer. Studie: 40 % lär sig inget riktigt

26 Univ.lärare: Varför är ni här? Tjäna så mycket pengar som möjligt! Vet ej. Studentspegeln Academically adrift

27 Eskalerande förväntningar i utbildning: I många utvärderingar har vi under senare år kritiserats av våra studenter för att vi har för få undervisningstillfällen, eller kontakttillfällen som det numera heter. Samtidigt säger sig studenterna i snitt ägna timmar per vecka (i bästa fall) åt sina studier. Många studenter tycks vidare anse att det är läraren som brister om den enskilda studenten inte får VG på sin tentamen. För att använda ett nysvenskt ord så förväntas vi alltmer agera "curlinglärare" åt våra studenter. Många studenter verkar mest intresserade (i bästa fall!) av vad som kommer eller ej kommer på nästa tentamen men hur kan vi mer aktivt förbereda studenterna för ett framtida arbetsliv där, utöver fackkunskaper, förmåga till eget tänkande och reflektion sannolikt blir viktigare än någonsin?

28 Arbetslivet Mkt high-tech, IT, konsulting, högre utb. mm men än mera distribution, handel, rutin-admin, städning, tillverkning, bevakning

29 Flesta organisationer och yrkesgrupper vill glassa uppåt gärna överdriva kunskaps- och utbildningsbehov Mycket överutbildning (underutbildning också förstås) Underutbildade mera tillfredställda

30 Imagologer Högskolor: mkt excellens och i världsklass

31 Grandiositetens konsekvenser Kvalitativ försämring Symbolurholkning/legitimitetsförsämring Narcissism

32 Ovärdiga jobb Inom polisen klagas det högljutt ute i leden om att de nya kan ju inte köra bil, skjuta pistol eller tala med folk vad lär de sig numera på polishögskolan. Vidare går man på och klagar över att de nya inte vill jobba ute i verksamheten utan att de vill bli chefer på en gång. (polisbefäl) I företag De som utexamineras har så höga krav och förväntningar. De förväntar sig att arbeta med strategi, att bli general manager innan de är 30. Var är min karriärplan? Jag vill ha en personlig coach, kräver de unga, säger personalchefen. Hennes röst darrar av irritation och upprördhet. Hon fortsätter: Folk är ovilliga att ibland göra praktiskt rutinarbete som att kopiera eller ens lägga in ett excel-ark. Man vill hålla på med powerpoint-presentationer och jobba med ledningsgrupper. "

33 Under vår utveckling har vi fått kämpa mot allsköns påhitt uppifrån om komplementärt ledarskap, chefsutbildningar, chefshandledningar, kvalitetsarbete enligt diverse formler, visioner, implementeringar, kvalitetspristävlingar, konsulter, miljöcertifieringar För att få tid arbeta och lösa reella problem har vi tvingats kämpa emot, men det har tagit mycket kraft och arbetsglädje och en hel del eftergifter har varit nödvändiga. (Överläkare, chef för framgångsrik avd. inom psykiatri)

34 Några huvudpunkter Kunskap är vagt, mångtydigt och ideologiskt Svårt med entydiga sanningar Kunskap som diskurs exploateras för alla möjliga syften Ofta blir kunskap kopplat till utbildning: vad är problemet kunskap/kompetens/utbildning är lösningen? Kanske är kunskap problemet Utbildningsfundamentalism är ej bra Grandiositet

35 Slutord Grandiosa föreställningar om kompetensutveckling, professionalisering, kunskapsekonomi, jämställdhet, jämlikhet, etik, ledarskap, materiell välfärd backas i mångt och mycket upp av illusionsnummer i form av pseudoarrangemang och andra imagologiska trick. Vinsterna för andra än imagologer är ofta skenbara. Däremot kan det vara en fråga om att undgå förluster. Det är viktigt att det inte ser illa ut eller att man utbildar sig mindre, professionaliserar sig i lägre grad, eller uppbådar mindre av symbolik om jämställdhet, etik, strategi eller ledarskap än andra. Man gör klokt i att se till att man i alla fall inte hamnar i kölvattnet på andra ifråga om betygs- och titelinflation eller hänga med i modet. "

36 Kunskapssamhället som resurs för grandiositetsprojekt Tjusighetsprojekt med ambitionen att överglänsa andra slutar dessvärre ofta med att strålglansen i omgivningens ögon inte har förbättrats. För mycket strålglans förblindar. Och även om man sträcker sig och står på tå syns man inte bättre än förr när omgivningen gör detsamma. Bakom det grandiosa samhällets illusionsnummer lurar tomhetens triumf. "

37 Tomhetens triumf/triumph of Emptiness

38 Legitimering vs praktik Kvalitetsarbete som ceremoni ( byråkrati-terapi ) styrning inspiration eller källa t demoralisering Den som tycker kursen är bra bör omgående och för all framtid avstängas från handledning. (Deltagare i obl kurs i handledning på forskarutb) Kvalitetsarbete eller kvalitet?

39 Slut