Vad är meningen med det hela? Mats Alvesson, Lunds Univ, organisationsforskare

Transkript

1 Vad är meningen med det hela? Mats Alvesson, Lunds Univ, organisationsforskare

2 Boosta ditt CV. Få drömjobbet Alla skall ha fina jobb (utom de i andra länder) Kunskapssamhället omskrivning för skolgångssamhället: - Av sysselsättningsskäl - Av konkurrensskäl (om färre jobb) (undgå rutinjobbet)

3 Syn på utbildning Skolgångssamhället - utbildningsfundamentalism (utbildning är bra, svaret på de flesta problem) Mkt utbildning leder till ekon tillväxt (& annat gott) (tveksamt) Ekonomisk tillväxt leder till mkt utbildning (definitivt) - överutbildning

4 Kunskapssamhället Ihåliga institutioner: Bizarre university courses (spa-program, ambulansförare, med sekr, serieteckning, fotbollen i samhället, modevetenskap, måltidsvetenskap ) Högskola = Gymnasieskola? Arbetsinsats: 25 tim/heltid Amer. studie: 40 % lär sig inget riktigt

5 Många studenter måttligt intresserade Studentspegeln Arum & Roksna: Academically adrift Univ.lärare: Varför är ni här? - Tjäna så mycket pengar som möjligt! - Vet ej. Många studenter svaga förkunskaper, måttligt motiverade, inte så duktiga ( studieovan bakgrund efter 12 år i skola!)

6 Grundproblem Höger-krafter: kommersialiseringens och konsumtionismens triumf: begäret i centrum Vänster-krafter: minimering av elitism och krav: alla har rättigheter Låg krav- och förväntansnivå - curlingssamhället Allmän utcheckning från ansvar: genomströmning, kundorientering, nöjda studenter, pedagogik, stor byråkrati/avprofessionalisering Race to the bottom: lättuggat innehåll, enkla textböcker, normalinsats heltid tim/v

7 Eskalerande förväntningar i utbildning: I många utvärderingar har vi under senare år kritiserats av våra studenter för att vi har för få undervisningstillfällen, eller kontakttillfällen som det numera heter. Samtidigt säger sig studenterna i snitt ägna timmar per vecka (i bästa fall) åt sina studier. Många studenter tycks vidare anse att det är läraren som brister om den enskilda studenten inte får VG på sin tentamen. För att använda ett nysvenskt ord så förväntas vi alltmer agera "curlinglärare" åt våra studenter

8 SvD Brännpunkt art., svar Klart det finns ledningar som tar den enkla vägen. Dvs skapa kalle anka utbildningar med hög genomströmning och sen använda dessa som kassako. Jag läser till läkare och jobbar heltid vid sidan om. många utbildningar är på tok för slappa (15-20h/vecka) och elever/studenter har för stort inflytande på vad som är viktigt och vad som examineras. Har studerat på olika högskolor och universitet, allt mellan avancerad matematik, ekonomi och språk. Jag kan bara intyga att problemet är utbrett. Särskilt på mindre högskolor verkar detta vara ett utpräglat fenomen. Sociologi och pedagogik på A- och B-nivå var sanslöst slappt. De studenter jag möter är påtagligt medvetna om sakernas förhållande och - vid en seriös och mer djuplodande diskussion vill de allra flesta ha mer att göra. De ser helt enkelt att de inte får utbildningsvärde för sina studielån. Jobbar med undervisning på universitetet och får ibland frågor från studenterna av typen hur räknar man procent?!

9 Summering: Kritiken är mycket hård, och många har själva erfarenhet av låga krav. Någon skriver att det inte är bra för självkänslan, att det var så lite att göra, och så lätt att klara studierna. Kanske är det största problemet? Respekten för högskolan? (Debattred. Sammanfattning)

10 Arbetslivet Mkt high-tech, IT, konsulting, högre utb. mm men än mera distribution, handel, rutin-admin, städning, tillverkning, bevakning För varje MicroSoft programmare går det tre McDonalds anställda

11 Poängen m högskoleutb. Positiv statistik ( jämlikhetssstatistik ) Hålla unga sysselsatta Ge sken av fina yrkesmöjligheter Följa regelverk (till. och pricka) Eller Yrkesträning Kunskaper Intellektuell kvalificering

12 Problem Låg intellektuell kvalificering Låg självkänsla Svaga yrkeskårer, ssk där utbildning förväntas garantera kompetens, t ex socialarb, lärare mm Dålig utb. Bidrar till pisaskola, socialtjänstens sammanbrott mm Pisaskolan

13 Räddhågsenhet/ångestdrivna org. Ångest för: Formella fel Avvikelser från alla andra Inte tillräckligt tjusigt Vi gör allt formellt rätt, ser över våra rutiner Och jobbar m vår värdegrund

14 Att ta ansvar Saknas: ta ta tag i kärnfrågor, värna om substansen: kvalificerat lärande, bra avhandlingar och bra/relevant forskning Använda resurser väl: tomma tjänsterum, kompetensutveckling, många svaga forskare, professorsinflation, nyttja studenters tid Mkt tid och kraft på kvalitetsritualer Många (utländska) universitet har flera administratörer än forskare/lärare

15 Vad göra? Resignera, anpassa oss (satsa på forskning, nöjda studenter, 20 t/v) eller Hög kravnivå, stora intag och många uttag Acceptera låg genomströmning/långsam studietakt Få rykte att vara krävande Håll koll på studietimmar/slappa utbildningar Externa granskare Ta betalt för omtentor Miniminivå på multiple choice/första frågan för att rätta vidare

16 Arbetsinsats Man kan mäta studenternas studietid och sätta dessa i relation till andelen godkända. Man kan också fråga studenter vid slutet av sin utbildning, vilka (termins- )kurser de läst och hur de rankar dessa i termer av arbetsbörda. Kommer vissa regelbundet fram som studiemedelssäkerställande ämnen/ kurser, kan lämpligen skarpa frågor eller sanktioner sättas in. Lämpligen kan de institutioner/ämnen som är sämst utsättas för följande åtgärdspaket, i tur och ordning: a) få råd, b) varnas, och, om detta ej hjälper, c) få dra ned på verksamheten eller d) läggas ned.

17 Funktionell dumhet i organisationer organisationer/professioner sysslar med dumhetsledning Och individer fördummar (selektivt) sig själva Betalar sig ofta, ssk i ett kort perspektiv Men kan leda till problem, ssk på lång sikt Men ofta noteras ej dessa så tydligt: problem försvinner, döljs, blir någon annans huvudvärk, kan ej spåras till en själv Men ibland ackumuleras dessa så stora problem uppstår

18 Vad menar vi med dumhet?

19 Ej ren dumhet Total tanklöshet Låg IQ/inkompetens Abnormt/avvikelse Leder ofta till synliga problem Fördöms av nästan alla

20 Funktionell dumhet Snävt tänkande inom boxen Bristande reflektion och kritiskt tänkande Avsaknad av resande av (själv)kritiska frågor Vad som är normalt och vad andra gör ses som gott, naturligt och självklart Underlättar social tillvaro FD innebär en kortsiktig positiv feedback loop Man måste vara ganska begåvad/kompetent för att vara funktionellt dum

21 Funktionell dumhet Brist på reflexivitet ifrågasätter och utmanar man antaganden och ifrågasätter man trossatser och praktiker Brist på begäran av sakskäl efterfrågas och meddelas goda argument för varför något skall göras? Brist på substantiellt resonerande funderar kring de vidare implikationerna eller innebörderna av handlande och praktiker? Utrymme och intresse för kommunikativ rationalitet det goda argumentets betydelse?

22 Så varför är FD så populärt? Kognitiv ekonomi (jobbigt tänka själv) Legitimt följa andra Ångest för att göra fel och avvika Lagstiftning och regler dominerar Lösningsfrenesi: system, strukturer, aktiviteter Eskalerande krav: * har rätt till * vill ha omedelbar tillfredställelse Gör alla nöjda (social radar) Positivitetsvurm

23 Och särskilt

24 Populärt

25 Gör som alla andra!

26 Lyd!

27 Lallande positivitet

28 Att minska funktionell dumhet Negativ kapacitet Reflexiva rutiner Devil s advocacy (hovnarren) Motaktiviteter Spela bullshit bingo Anti-slogans (bekämpa lättkränktheten!, CYA) Anti-stupidity task force Skydda verksamheten mot dumheter (strukturer, regler, procedurer I övermått)

29 Nyckelaktiviteter Bullshitbingo i organisationer Systematiskt skyltfönsterletande/-bekämpning avveckling Ta produktiva konflikter/var olydig Ha koll på resultat vad är poängen med det hela? Konsekvenser av svaga resultat

30 Diskussionsfrågor Vår bransch: Pisahögskolan? Drivkrafter: PK, formellt rätt, minsta motståndets lag? Värderingar: Låt gå, se bra ut, anpasslighet, FFF (försiktighet, följsamhet, feghet)? Eller en högskola som bidrar till höjd intellektuell nivå i samhället och med forskning som har något att säga?

31 Kvalitetstryck uppåt/motverka the race to the bottom Utbildning: ha koll på studenters totala studiearbete/v följ upp institutioner Forskarutbildning: låt betygsnämnd informellt sätta betyg, ha koll på institutioners genomsnittsbetyg på avhandlingar Forskning, ha 2-3 kpi på prof & evt doc Minimera byråkratistyrning (standards, procedurer, tvångskommenderingar mm) Konsekvenser av svaga prestationer

32