spårelement i svensk och importerad mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "spårelement i svensk och importerad mat"

Transkript

1 spårelement i svensk och importerad mat Lars Jorhem, fd kemist Livsmedelsverket Metallanalyser Analysmetoder Standardisering av metoder Analytisk kvalitetssäkring Lagstiftning Vad gör man på Livsmedelsverket? Livsmedelsverkets metall/elementar analyser görs för att få svar på specifika frågeställningar! Det betyder att det inte görs regelbundna eller kontinuerliga undersökningar av till exempel importerade, konserverade eller massproducerade livsmedel. En specifik frågeställning kan naturligtvis innebära regelbunden kontroll av en/flera produkter under en kortare eller längre tidsperiod! 1

2 Tungmetaller och spårmetaller/ element Tungmetall Avser vanligen metaller med en densitet >5kg/dm 3 Men uttrycket är inte standardiserat, så tolkningen är fri! Uppfattas negativt då det oftast förknippas med toxiska metaller som bly, kadmium och kvicksilver, men omfattar också essentiella metaller som koppar och zink Spårmetall Avser vanligen metaller som är essentiella i mycket små mängder, t ex koppar och zink (hur små är mycket små mängder?) Men uttrycket är inte standardiserat, så tolkningen är fri! Uppfattas positivt men kan också omfatta toxiska metaller som kadmium och kvicksilver Det är alltså en viss begreppsförvirring! Dessutom är essentiella metaller också toxiska om dosen är tillräckligt stor! 2

3 Vad spår av innebär har förändrats med tiden och analysteknikens utveckling. Tidigare menade man ungefär halter någonstans runt <100 mg/kg. Idag skulle man nog snarare säga <10, eller kanske <1 mg/kg ( kanske t o m 0,001 mg/kg) Är också beroende av vilket element/metall som avses Stort och litet Vanligen uttrycks metallresultat i mg/kg, men ofta skrivs det som ppm (parts per million, dvs miljondelar). Är halterna lägre än mg/kg så uttrycks de i µg/kg, som då motsvarar ppb (parts per billion, dvs miljardelar). Det kan vara svårt att visualisera vad ett ppb motsvarar. Ett ppb motsvarar ungefär 0,5 ml (=ett halvt kryddmått) i en 25 meters simbassäng (~500 m 3 ) Eller c:a 40 cm av avståndet till månen (c:a km), 3

4 Livsmedel i Sverige Huvudsakligen Svenska Spannmål Mjölkprodukter Rotfrukter Animalieprodukter Öl Huvudsakligen Import Risprodukter Grönsaker Fisk Animalieprodukter Vin EU har gränsvärden och intagsrekommendationer för olika livsmedel och för ett antal metaller Kommissionen beslutar om gränsvärden (ML s) för bly, kadmium, tenn och kvicksilver i ett antal olika livsmedel i samråd med medlemsländerna. Dessa ML s bestäms primärt ur ett handelsperspektiv. EFSA (European Food Safety Authority)ger ut rekommendationer om tolerabelt veckointag (TWI) av ett antal metaller. TWI baseras på vetenskaplig grund. 4

5 Vad har man då kommit fram till gällande bly inom Kommissionen och EFSA? Kommissionens ML s för bly: Mjölk och mme: 0,020 mg/kg Kött från tamdjur: 0,10 mg/kg Rotfrukt och potatis: 0,10 mg/kg Baljväxter/spannmål: 0,20 mg/kg Vin 0,20 mg/kg Bladgrönsaker: 0,30 mg/kg Kött från fisk: 0,30 mg/kg Musslor : 1,5 mg/kg Kosttillskott: 3,0 mg/kg EFSA s TWI för bly: < 2010 = 25 µg/kg/bw/week (= 2 mg/80 kg person/vecka) > 2010 = inget tröskelvärde fastställt. Dvs ingen undre gräns (~ Nolltolerans) Bly i maten: En framgångssaga! Även dom gamla grekerna Dom stackars romarna regnvatten, blykärl Över århundradena: Kvarnstenar, vintunnor, målarfärg, matfusk, medicin Industrialismen: Direkt/indirekt förgiftning Konservburken Stadig blykälla sedan 1810 talet Bilen blytillsats i bensinen KATASTROF!!! talen Segern är vår! eller? 5

6 Bly i (vegetabiliska) livsmedel Produkt Blylödda konserver (Både svenskt och importerat) Främst frukt och grönsaker, men även fisk (e.g. sardiner) och kött (e.g. corned beef och skinka) Blyfria konserver (Frukt och grönsaker) Färska produkter (Främst frukt och grönsaker) Halt i mg/kg ~0,3 ( 0,1 5) 0,02 (<0,02 0,1) 0,02 (<0,02 0,5) Bly i vegetabiliska livsmedel Produkt Halt i mg/kg EU s ML i mg/kg Potatis SE <0,010 0,10 Vete SE (fullkorn, mjöl, bröd) <0,020 (<0,020 2) 0,20 Ris (alla sorter) <0,02 (<0,02 0,1) 0,20 Vin Europa 0,1 (0,03 0,6) 0,20 Vin Nya världen 0,05 (0,01 0,1) 0,20 Vin 2003 Europa 0,03 0,20 Öl 0,01 (0,001 0,05) 6

7 Bly i animaliska livsmedel Produkt Halt i mg/kg EU s ML i mg/kg Kött tamdjur <0,005 (<0,005 0,13) 0,10 Mjölk (all) <0,005 Njure/lever gris 0,05 Njure/lever ko 0,1 Njure häst 0,1 Lever häst 0,3 Kött från fisk: 0,01 (<0,005 0,1) 0,30 Kött från skaldjur 0,01 0,02 0,50 Musslor/ostron 0,1 0,6 1,5 VILT! 7

8 Flint, Michigan Bly, Slutsatser Befolkningens blodblyhalt har sedan 1990 talet sjunkit radikalt Ingen av de livsmedelsgrupper som livsmedelsverket har analyserat har idag en anmärkningsvärt hög blyhalt. Storkonsumenter av viltkött bör iaktta en viss försiktighet (och tugga försiktigt!) Man går aldrig säker för överraskningar 8

9 Och vad gäller för kadmium? Kommissionens ML s för Cd: Modersmjölksers.: 0,020 mg/kg Kött från tamdjur: 0,050 mg/kg Frukt och grönsaker 0,050 mg/kg Rotfrukt och potatis: 0,10 mg/kg Spannmål(ej vete/ris):0,10 mg/kg Vete och ris: 0,20 mg/kg Bladgrönsaker: 0,20 mg/kg Kött fr. fisk: 0,050 0,25 mg/kg Lever från tamdjur: 0,50 mg/kg Njure från tamdjur: 1,0 mg/kg EFSA s TWI för Cd: > 2009 = 2,5 µg/kg bw/week (= 0,2 mg/80 kg person/vecka) Befolkningens nuvarande intagsnivå behöver reduceras Kadmium i i maten: En tveksam historia! Upptäcktes 1817 Förekommer naturligt i varierande halter i berggrunden och i sediment. Beständiga gula röda färgpigment Sprids genom atmosfäriskt nedfall Kan spridas med konstgödsel Rökare får i sig stora mängder kadmium Mycket stora variationer i livsmedel 9

10 Kadmium i vegetabilier Produkt Halter i mg/kg EU s ML i mg/kg Bladgrönsaker 0,005 0,04 0,03 Grönsaker (0,005 0,03) 0,01 Frukt <0,01 0,01 Bär 0,01 (0,001 0,07) 0,20 Odlad svamp (SE + Imp ) 0,01 0,2 0,20 Vete och ris 0,06 och 0,03 0,20 Vildväxande svamp 0,01 1,2 Fröer och nötter 0,002 1 Kadmium, bly och nickel i vildväxande svampar(mg/kg) Svampsort Kadmium Bly Nickel Smörsopp 0,02 0,02 0,03 Fårticka 0,05 0,03 1 Gul Kantarell 0,06 0,08 0,1 Blodriska gran 0,07 0,03 0,03 Vårtig röksvamp 0,1 1,5 0,06 Karl Johan 0,2 0,03 0,1 Fjällig bläcksvamp 0,2 0,04 0,01 Trattkantarell 0,2 0,03 0,04 Stolt fjällskivling 0,2 0,7 0,03 Rynkad tofsskivling 1,3 0,03 0,03 Kungschampinjon 12 0,4 0,06 10

11 Kadmium, bly och nickel i ifröer och nötter (mg/kg) Produkt Kadmium Bly Nickel Pumpafrökärnor 0,01 0,03 Sesamfrön 0,02 <0,01 0,5 Hampafrö 0,03 <0,01 7 Solrosfrön 0,3 0,02 2 Linfrö 0,4 0,01 2 Vallmofrön vita 0,07 <0,01 0,2 1 Vallmofrön blå 0,9 0,05 0,8 Valnötter <0,003 <0,012 1 Pistagenötter 0,005 0,04 1 Hasselnötter 0,01 <0,005 Pinjenötter (frön) 0,2 0,05 2 Kadmium i animalier Djurslag Halt i mg/kg EU s ML Kött tamdjur <0,005 0,050 Lever gris 0,05 (0,01 0,2) 0,50 Njure gris 0,15 (0,01 0,9) 1,0 Lever nöt 0,1 (0,01 0,8) 0,50 Njure nöt 0,5 (0,02 6) 1,0 Kött häst (+mula) 0,04 (0,01 0,12) 0,20 Lever häst 2 (0,6 4) 0,50 Njure häst 18 (4 31) 1,0 11

12 Kadmium i fisk och skaldjur Djurslag Halt i mg/kg EU s ML Vanliga fiskar 0,005 0,050 Tonfisk 0,02 0,10 Räkor maskinrensade 0,03 0,5 Räkor handskalade 0,15 0,5 Räkor lever 4 Krabba kött 0,05 (0,01 3) 0,5 Krabba lever Musslor 0,4 1,0 Kadmium, Slutsatser: Lever och njure innehåller förhållandevis mycket kadmium. Inte minst vilt! Vissa vildväxande svampar kan innehålla mycket kadmium. Exempelvis Rynkad tofsskivling och Kungschampinjon Skaldjurens hepatopankreas (kallas i EU s lagstiftning också brunt kött ) är mycket uppskattat av många, men kan vara en riktig kadmiumbomb Rök inte!!! 12

13 Sist men inte minst arsenik? Organiskt bunden (total) As/Oorganisk As (ias) Kommissionens ML s för oorganisk As (ias): Ris till livsmedel för spädbarn och småbarn 0,10 mg/kg Allt annat ris 0,20 0,25 mg/kg Riskakor, risrån, riskex och mjuka riskakor 0,30 mg/kg EFSA: Inget TWI för oorganisk As: Heta diskussioner inom EU och medlemsländerna EFSA: Ska undvikas så långt det är möjligt! Arsenik i i maten: En nygammal historia! Känt sedan urminnes tider, isolerat först på 1200 talet Förekommer naturligt i varierande halter i berggrunden och i sediment. Scheelegrönt och Parisgrönt använt bl a till tapetfärgning. Det finns inga vetenskapliga belägg för att lite arsenik är bara nyttigt EFSA: Ska undvikas så långt det är möjligt! 13

14 Total mängd Arsenik i olika sorters fisk från olika typer av vatten, i mg/kg Fiskart Sötvatten Brackvatten Saltvatten Abborre 0,02 0,7 Gädda 0,05 0,3 Lax 0,1 1 2 Sik 0,1 0,5 Sill/strömming 0,7 1,8 Torsk 0,4 5 Piggvar 0,3 1,8 Rödspätta 13 Total organiskt bunden/oorganisk arsenik (mg/kg) i några olika sorters fisk från olika typer av vatten Fiskart Brackvatten Saltvatten Lax 0,5 1/<0,003 2/0,004 Makrill 2/<0,003 Rödspätta 13/<0,003 14

15 Total/oorganisk arsenik (mg/kg) i olika livsmedel Produkt Totalhalt As Oorganisk As Griskött/ lever/ njure 0,02 (0,008 0,12) Nötkött/ lever <0,015 Glass <0,008 Frukt <0,02 <0,002 0,007 Grönsaker <0,002 0,04 <0,003 Cerealier (ej ris) <0,03 0,004 0,015 Fisk 0,02 13 <0,003 (0,02) Ris 0,1 0,6!!! Total/oorganisk arsenik (mg/kg) i några olika sorters ris Produkt Total arsenik Oorganisk arsenik EU s ML s Vitt ris 0,1 0,2 0,03 0,15 0,20 0,25 Fullkornsris 0,1 0,6 0,08 0,2 Riskakor och kex 0,1 0,9 0,09 0,3 0,30 Frukostprod/ flingor 0,03 0,13 0,02 0,09 15

16 Arsenik: Slutsatser Begränsa barns konsumtion av riskakor Koka ris i mycket vatten och sila av i stället för att låta vattnet koka in De höga halterna organiskt bundet As i fisk är ingen konsumtionsrisk JÄMFÖRELSE AV METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLADE VEGETABILIER FÖRUTSÄTTNINGAR: Odlingsytorna måste vara så likartade som möjligt, helst gränsande till varandra Klimatet måste vara så lika som möjligt för de båda ytorna Den odlade produkten ska helst vara av samma sort i de båda ytorna 16

17 METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAD VETE OCH RÅG (mg/kg) Produkt Konventionell odling Ekologisk odling Vete Kadmium 0,07 (0,04 0,08) 0,05 (0,04 0,07) Bly <0,017 <0,017 (<0,017 0,020) Zink 21 (21 24) 23 (21 35) Krom 0,009 (0,002 0,022) 0,009 (0,001 0,020) Råg Kadmium 0,006 0,004 Bly 0,016 0,023 Zink Krom 0,016 0,021 METALLER I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAD POTATIS OCH MORÖTTER (mg/kg) Produkt Konventionell odling Ekologisk odling Potatis Kadmium 0,012 (0,004 0,033) 0,012 (0,004 0,021) Bly <0,006 <0,006 Zink 2,4 (2,1 2,7 2,5 (1,9 2,9) krom <0,006 <0,006 (<0,006 0,020) Morot Kadmium 0,022 (0,007 0,039) 0,045 (0,010 0,12) 17

18 ARSENIK I KONVENTIONELLT OCH EKOLOGISKT ODLAT RIS Livsmedelsverkets undersökning 2015 Resultaten visar att det inte är någon signifikant skillnad mellan ekologiska och konventionellt odlade produkter när det gäller förekomst av oorganisk arsenik 18

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Operativa mål för livsmedelskontrollen Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher Sida 1 Webbenkät Matvanor Vilken typ av mat brukar du äta? o Äter det mesta o Äter allt utom kött o Äter aldrig kött, fisk eller ägg (laktovegetarian) o Äter aldrig kött, fisk, mjölkprodukter eller ägg

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

14.1 Övergripande åtaganden

14.1 Övergripande åtaganden Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina egna behov kommer

Läs mer

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka

Läs mer

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 1(11) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:5 Februari 2016 2(11) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2015

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan

Läs mer

Grönsaksundersökning

Grönsaksundersökning 1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2017 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2018:1 Januari 2018 2(12) SAMMANFATTNING Den högsta blyhalten i sallat 2017

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 26.6.2015 L 161/9 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1005 av den 25 juni 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för bly i vissa livsmedel (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) L 215/4 Europeiska unionens officiella tidning 20.8.2011 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 835/2011 av den 19 augusti 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för polycykliska

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

VEGETARISK MAT TILL BARN

VEGETARISK MAT TILL BARN VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära

Läs mer

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden FRÅN HAGE TILL MAGE Tre blir ett RISE Research Institutes of Sweden Med minsta möjliga miljöpåverkan Katarina Nilsson Britta Florén 6 Mars 2017 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

Myndighetsmål för operativa förutsättningar 2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.

Läs mer

Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter

Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen anneli.widenfalk@slv.se Livsmedelsforum 2016-10-05 Livsmedelsverket arbetar för att all mat (och

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 12 maj 2011 (13.5) (OR. en) 10014/11 DENLEG 72 AGRI 363

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 12 maj 2011 (13.5) (OR. en) 10014/11 DENLEG 72 AGRI 363 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 12 maj 2011 (13.5) (OR. en) 10014/11 DENLEG 72 AGRI 363 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 6 maj 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr:

Läs mer

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat

Läs mer

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016 1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2017:1 Mars 2017 2(12) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning Den högsta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013 Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 17 juni 2009 Omtryck beslutade den

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

TOTALA UTGIFTERNA

TOTALA UTGIFTERNA Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57

Läs mer

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D038011/03 Annex 1.

För delegationerna bifogas dokument D038011/03 Annex 1. Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7159/15 ADD 1 DENLEG 36 AGRI 120 SAN 69 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 11 mars 2015 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok.

Läs mer

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...

Läs mer

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Dioxiner i lax och tolerabelt intag Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN 1. Allfix Ni praktiserar på lagret hos ALLFIX - firman som fixar allt! Några kunder kommer in med sina trasiga produkter och ni ska ta fram rätt reservdel från lagret. Para ihop

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK Denna checklista är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Checklistan kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

REKOMMENDATIONER. KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 2 juni övervaka akrylamidhalterna i de livsmedel. (Text av betydelse för EES)

REKOMMENDATIONER. KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 2 juni övervaka akrylamidhalterna i de livsmedel. (Text av betydelse för EES) L 137/4 Europeiska unionens officiella tidning 3.6.2010 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 2 juni 2010 om övervakning av akrylamidhalterna i livsmedel (Text av betydelse för EES) (2010/307/EU)

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

BRA RÅVAROR Kolhydrater för dig som tränar eller har normal vikt Quinoa Råris Havre Bovete Bönpasta

BRA RÅVAROR Kolhydrater för dig som tränar eller har normal vikt Quinoa Råris Havre Bovete Bönpasta BRA RÅVAROR Kolhydrater för dig som tränar eller har normal vikt Quinoa Råris Havre Bovete Bönpasta Grönsaker, rotfrukter och svamp Kål, alla förekommande sorter Sallat och alla andra gröna bladgrönsaker

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; LIVSFS 1993:36 (H 60) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen På den här sidan finner du en lista över hälsofarliga kemiska ämnen och mikrobiologiska smittämnen som kan finnas

Läs mer

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 488/2014 av den 12 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för kadmium i livsmedel

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 488/2014 av den 12 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för kadmium i livsmedel 13.5.2014 L 138/75 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 488/2014 av den 12 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för kadmium i livsmedel (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:36) om vissa främmande ämnen i livsmedel; (H 60) Utkom från trycket den 31 mars

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2001:554 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 20 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10 BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

FUTURE KITCHEN Introduktion del

FUTURE KITCHEN Introduktion del FUTURE KITCHEN Introduktion del 2 2019-01-25 Future Kitchen, Introduktion del 2 Introduktion del 2 Kostråd och hälsosamma val Miljömärkning Mattraditioner Allergener Specialkost Matförgiftning Förvaring

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär

Läs mer