Tio råd till en läroboksförfattare. Anders Johnson Augusti 2009

Transkript

1 Tio råd till en läroboksförfattare Anders Johnson Augusti 2009

2 1

3 2 Tio råd till en läroboksförfattare Gymnasisten avskyr historia, och jag fann att hans avsky är klok sedan jag bläddrat en stund i hans kurs i hans blanka historiebok. Där fanns idel idéer och kollektiv, idel ismer och abstraktion. Han har aldrig fått möta en märkvärdig sak eller träffa en trevlig person. Alf Henrikson, 1972 INLEDNING Jag har i ett par omgångar, på uppdrag av, granskat hur skolans läroböcker skildrar den ekonomiska historien och svensk ekonomi i dag. De flesta läroböcker i samhällskunskap och historia för högstadiet och gymnasiet har studerats. Granskningarna finns publicerade på s nätplats: I denna rapport ger jag några sammanfattande reflektioner. Det är uppenbart att läroböckerna har stora brister i sin skildring av den ekonomiska historien och av det moderna näringslivet. Jag ska i detta sammanhang inte uppehålla mig vid de ymnigt förekommande sakfelen och den bristande pedagogiken den intresserade hänvisas till de enskilda läroboksgranskningarna. Här ska jag uppehålla mig vid ett antal övergripande brister som förekommer i de flesta läroböckerna. Många av bristerna hänger samman med att läroboksförfattarna oftast tycks okunniga om eller ointresserade av entreprenörskapets betydelse. Detta är desto mera anmärkningsvärt eftersom regeringen i maj 2009 presenterade Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Där heter det bland annat att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Detta kan inte ha kommit som någon nyhet för läromedelsförlagen eftersom politiker i alla partier, liksom myndigheter, forskare, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer under många år har framhållit entreprenörskapets betydelse. Mitt bestämda intryck, efter att ha läst tusentals sidor lärobokstexter, är att svenska läroboksförfattare helst färdas i gamla, nednötta hjulspår. De skriver om ungefär samma saker och på ungefär samma sätt som alla andra läroboksförfattare och utifrån en ekonomisk analysapparat som sedan länge har passerat bäst-före-datum. Se gärna denna lilla rapport som en liten uppmuntran att våga söka nya vägar! Stockholm i augusti 2009 Anders Johnson

4 3 1. ALL UTVECKLING ÄR EXPERIMENTELL För alla mänskliga problem finns alltid oprövade lösningar som är bättre än de bästa som hittills har prövats. Den ekonomiska utvecklingen bygger liksom utvecklingen inom tekniken, vetenskapen, konsten och andra samhällsområden på att många människor ständigt bedriver experiment med nya lösningar. Bakom varje framgångsrikt experiment ligger oftast många misslyckanden. Ibland kan en fruktbar lösning uppkomma genom rena tillfälligheter eller som resultat av ett misstag. Utvecklingen är också full av stickspår och återvändsgränder. En lösning som i förstone syns framgångsrik, kan efter en tid visa sig behäftad med allvarliga nackdelar eller konkurreras ut av andra, ännu bättre lösningar. Ekonomisk utveckling handlar därför inte främst om anonyma produktionsfaktorer som råvaror, kapital, arbetskraft eller teknik. Ekonomisk utveckling handlar liksom utvecklingen inom andra samhällsområden i grunden om människor. Den handlar om människor som utbildar sig, arbetar, uppfinner, investerar, driver företag, finner nya problem och söker nya sätt att lösa dem. Ingen läroboksförfattare skriver politisk historia utan att berätta om politiker. Inte heller skriver man vetenskapshistoria utan att berätta om viktiga vetenskapsmän eller konsthistoria utan konstnärer. Men då det gäller ekonomisk historia tycks det finnas en oskriven norm för läroboksförfattare: Här ska det helst inte förekomma några berättelser om enskilda människor. Detta förhållningssätt har tre nackdelar: Historien framställs på ett missvisande sätt enskilda individers insatser har ofta varit avgörande. Historieskrivningen blir tråkig berättelser om människor av kött och blod ger liv åt framställningen. Läroböckerna ger eleverna intrycket att deras egna livsval och framtida insatser inte spelar så stor roll eftersom den ekonomiska historien tycks vara oberoende av vad enskilda människor gör. Det experimentella perspektivet på samhällsfrågorna saknas nästan helt i läroböckerna trots att det borde vara ett mycket bra sätt fånga elevers intresse och engagemang. De har ännu inte valt livsbana. De har hela sin yrkesaktiva tid framför sig. Varför inte berätta hur det är? Människans historia är berättelsen om problem och problemlösning. Genom kreativitet och initiativförmåga kan tillvaron förbättras. De som i dag går i skolan har möjligheter och ansvar att försöka lösa de problem som dagens aktiva generation lämnar efter sig. 2. ENTREPRENÖRERNA HAR EN NYCKELROLL Entreprenörer är personer som tar initiativ till och organiserar nyskapande verksamheter. De spelar en avgörande roll för utvecklingen. Entreprenörer möter ofta motstånd, dels därför att de ifrågasätter traditioner och hävdvunna sanningar, dels därför att de, om de lyckas, utgör ett hot mot branschens etablerade aktörer. Vi kan finna detta motstånd hos allmänhet och medier, bland arbetstagare och fack, i politik och förvaltning och bland företagare, särskilt i den berörda branschen. De allra flesta läroböcker förbigår entreprenörskapet med största möjliga tystnad. Ordet entreprenör nämns sällan. Det är ytterst sällsynt att en lärobok försöker förklara vad en entreprenör är och varför entreprenörskapet är viktigt. Därmed missar man också tillfället att berätta om hur företag som i dag är allmänt uppskattade, till exempel H&M, i starten motarbetades av konkurrenter och myndigheter berättelser som är både underhållande och lärorika.

5 4 3. EKONOMISK UTVECKLING HANDLAR INTE BARA OM TEKNIK Många företagsframgångar bygger på helt andra saker än tekniska innovationer, till exempel marknadsföring, arbetsorganisation, ledarskap och försäljningskanaler. Det finns också många exempel på att en tekniskt briljant lösning inte leder till ekonomisk utveckling. Det kan bero på att uppfinnaren saknar intresse eller förmåga för entreprenörskap, på att det inte finns någon lämplig entreprenör i omgivningen eller på regelsystemen och attityderna i samhället. I den mån läroböckerna överhuvudtaget nämner någon konkret person eller något konkret företag i svensk ekonomisk historia, handlar det så gott som uteslutande om tekniska industrisnillen verksamma decennierna kring sekelskiftet 1900, till exempel Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval och Sven Wingquist. Förvisso är dessa industrisnillen viktiga och de förtjänar sin plats i läroböckerna. Men när man enbart behandlar denna typ av uppfinnare och företagare så skapas intrycket att alla framgångsrika företag bygger på uppfinningar och att alla lyckade uppfinnare kan skapa framgångsrika företag. Att Gustaf de Laval var en katastrof som företagare nämns exempelvis aldrig. Nästan ingen lärobok nämner något om de viktiga företagare som tillhör andra näringar än industrin, till exempel A.O. Wallenberg, Ingvar Kamprad eller Erling Persson. 4. LAGSTIFTNINGEN ÄR VIKTIG I läroböckerna förklaras ekonomisk tillväxt oftast med hjälp av fyra faktorer: naturresurser, kapital, arbetskraft och teknik. Men dessa faktorer ger en ofullständig förklaring till hur tillväxt uppstår. Sovjetunionens ekonomi kollapsade trots ofantliga råvaruresurser, hög investeringskvot, högt arbetskraftdeltagande, hög utbildningsnivå och hög teknisk nivå (inom vapen- och rymdteknik). En avgörande faktor bakom tillväxten är hur lagstiftningen i samhället påverkar enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, experimentera, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag etcetera. En viktig förklaring till den snabba ekonomiska utvecklingen i Sverige efter 1870 var ett liberalt systemskifte med bland annat laga skifte (1827), silvermyntfot (1834), folkskola (1842), aktiebolagslag (1848), läroverksreform (1849), telegrafnät (1853), stambanor (1854), fri in- och utvandring samt fri rörlighet inom landet (1860), näringsfrihet (1864), frihandel (1865), skandinavisk valutaunion med guldmyntfot (1873) samt flera reformer som ökade kvinnors rättigheter. Några läroböcker i historia berör lagstiftningens betydelse. I enstaka fall görs detta på ett bra sätt. Men de flesta läroböcker är bristfälliga på denna punkt. 5. ATTITYDER ÄR OCKSÅ VIKTIGA Attityder, traditioner och värderingar i samhället kan främja eller försvåra utveckling. Sådana informella regler är en viktig förklaring till de skillnader i entreprenörskap som finns mellan olika regioner i Sverige. Varför är företagsamheten så stark i Gnosjö? Finns det andra regioner i Sverige som liknar Gnosjö? Varför har utvecklingskraften i en del regioner varit så svag? Finns det exempel på regioner som gått från krisområde till framgångsregion? Hur gick det till?

6 5 Sådana frågor ställs aldrig i läroböckerna trots att de skulle kunna fungera som introduktion till elevarbeten kring den egna ortens eller regionens historia, karaktär och framtidsmöjligheter. 6. INVANDRARNAS BETYDELSE HAR VARIT AVGÖRANDE Invandrare har sedan medeltiden haft en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling, som företagare, experter eller yrkesarbetare. Invandrare har ofta förvärvat särskild kompetens som ännu inte fanns i Sverige. De har tillfört landet kapital för investeringar. De har haft ett internationellt kontaktnät som bland annat var värdefullt för internationella affärer. Människor som bryter upp från sitt hemland är dessutom genomsnittligt sett mer initiativkraftiga än de som hela livet bor kvar där de har fötts. Den allvarligaste bristen i svenska läromedel är att invandrarnas betydelse för utvecklingen oftast är helt osynliggjord. I en del böcker nämns visserligen någon eller några invandrare. Men det görs nästan aldrig någon analys av varför invandringen har varit så viktig. Läroböckernas behandling är allvarlig av två skäl. Dels osynliggörs en viktig aspekt på vår historia. Dels missar författarna att ta upp ett ämne som kan ge ett värdefullt bidrag till dagens integrationsdebatt och som kan göra elever med invandrarbakgrund delaktiga i svensk historia. 7. KVINNOR HAR SPELAT ROLL Kvinnornas insatser osynliggörs ofta i beskrivningen av den ekonomiska historien. Fram till slutet av 1800-talet var det lilla familjeföretaget dominerande inom nästan alla branscher. Både mannen och hustrun gjorde normalt viktiga insatser i dessa företag. Framförallt under stormaktstiden, när många män låg ute i fält eller avled på slagfältet, kom kvinnor att inta framträdande positioner som storföretagare i Sverige. Successivt har många hinder för kvinnligt företagande avskaffats och kvinnor har därmed kunnat göra insatser inom allt fler områden. Det finns läroböcker, framförallt i historia, som är riktigt bra på att belysa kvinnornas roll och betydelse genom historien. Ibland omnämns även kvinnliga företagare. Men många läroböcker kan bli bättre. Både kvinnliga och manliga elever mår bra av att få lära sig att det i alla tider har funnit driftiga kvinnor som gjort viktiga företagarinsatser. 8. UTVECKLING INNEBÄR OCKSÅ AVVECKLING Utveckling innebär att nya företag, arbetstillfällen, produkter och produktionsmetoder hela tiden introduceras samtidigt som äldre företag, arbetstillfällen, produkter och produktionsmetoder försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Ingen utveckling är möjlig utan avveckling. Resurser i form av bland annat arbetskraft måste frigöras för att kunna skapa nya företag. Även om nya arbetstillfällen skapas, vet ingen i förväg exakt vilka jobb eller vilka företag som uppstår eller som växer genom den ekonomiska utvecklingen. En anledning är att de företagare som har störst framgångar ofta är de som gör något som ingen annan tror på. Det är ofta lättare att förutsäga vilka jobb som försvinner. Dessutom är det lättare för de potentiella förlorarna att organisera sig i arbetet mot förändringar än det är för de potentiella (ännu oidentifierade och ofta ännu icke existerande) vinnarna att arbeta för förändring.

7 6 Vi möts dagligen av nyheter om neddragningar och nedläggningar av verksamheter. Det borde vara självklart för en läroboksförfattare att försöka belysa den ekonomiska dynamikens villkor både dess positiva och negativa sidor. Men sådana analyser saknas i läroböckerna. Däremot förekommer stundtals grumliga påståenden av typen de senaste decenniernas datorisering och effektivisering har ökat arbetslösheten. 9. HISTORIEN SLUTADE INTE 1927 Alla läroboksförfattare måste sätta gränser för vad som ska behandlas i böckerna och göra prioriteringar. Det kanske tydligaste exemplet på att läroboksförfattare hellre följer gamla invanda hjulspår än självständigt funderar på hur avgränsningar ska göras är historieböckernas behandling av industriländernas moderna ekonomiska historia. Nästan alla historieböcker följer nämligen samma godtyckliga och beklagliga mönster: I den mån konkreta exempel ges på personer, företag, uppfinningar och innovationer i svenskt näringsliv, så är de mest moderna exemplen från perioden runt sekelskiftet Det är ytterst sällan som något exempel är aktuellare än den första Volvobilen, vilken tillverkades Efterkrigstidens ekonomiska utveckling beskrivs kortfattat som två perioder. Först kom och 60-talens rekordår med snabb tillväxt och låg arbetslöshet. Därefter kom den djupa ekonomiska krisen på 1970-talet. Därefter sägs sällan något om den ekonomiska utvecklingen. Man kan notera att läroboksförfattarna är betydligt mer ambitiösa då det gäller de senaste decenniernas historia inom svensk och internationell politik och ofta även då det gäller förhållandena i den fattigare delen av världen. En lärobok kan naturligtvis inte ta med allt. Men det är ytterst anmärkningsvärt att knappast någon lärobok ens försöker ge en beskrivning av den moderna informationsrevolutionen. Inte heller beskrivs den genomgripande hälsorevolutionen som gör att allt fler sjukdomar och skador kan behandlas på ett för patienterna skonsammare sätt. Inte heller berörs den utveckling inom handel och kommunikationer som gör att allt fler varor och tjänste har blivit tillgängliga för allt fler. 10. MAN BEHÖVER INTE VARA SÅ DYSTER Efter att ha läst ett stort antal läroböcker får man ett bestämt intryck av att svenska läroböcker skrivs av dysterkvistar. Utvecklingen i världen är fylld av växande problem. Men mycket litet sägs om alla problem som har lindrats eller lösts under senare decennier. Visst ska läroböckerna behandla samhällsproblem men de måste också försöka ge eleverna inspiration, väcka deras engagemang och visa på möjligheter. Men, som tidigare har konstaterats, beskriver läroböckerna en värld där människor inte spelar någon roll särskilt inte om de är invandrare eller kvinnor. Därtill kommer att böckerna normalt är skrivna utan berättarglädje, utan spänning, utan spänst. Den franske författaren Michel Tournier har sagt: Att undervisa ett barn är inte att fylla en vas, det är att tända en eld. Den typiska svenska läroboken fungerar snarare som en spann vatten med vilken man kan släcka ett spirande engagemang.

8 7