MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄT TNINGAR I ARBETSLIVET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄT TNINGAR I ARBETSLIVET"

Transkript

1 MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄT TNINGAR I ARBETSLIVET Intervjuundersökning av 409 synskadade och rörelsebegränsade människor i Sverige Bo Hännestrand Centrum för handikappforskning vid Uppsala Universitet 2004:1

2 Bo Hännestrand 2004 ISBN ISSN Tryckeri: Universitetstryckeriet, Uppsala 2004 Distribution: Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet Box 513, Uppsala

3 Förord Forskningsprojektet Diskriminering av funktionshindrade människor i arbetslivet har bedrivits vid Ekonomisk-historiska och Sociologiska institutionerna vid Uppsala universitet, Uppsala, under åren Projektet har delvis finansierats av Rådet för arbetslivsforskning. Forskningsarbetet har utförts av fil dr Sanna Tielman och undertecknad. Professor Mårten Söder har varit projektansvarig. Docent Dimitris Michailakis har deltagit i diskussionerna och har haft insyn i men ej finansierats av projektet. Arbetet har av projektledningen uppdelats så att Sanna Tielman har fått utföra intervjuerna med rörelsebegränsade människor, har utfört en del av beräkningarna för tabeller där rörelsebegränsade ingår och genomfört fältarbeten samt skriver en rapport över de senare. Undertecknad har tilldelats uppgiften att utföra intervjuerna med synskadade människor, har utformat tabeller och skrivit denna rapport utifrån intervjumaterialet. De senare intervjuerna har slutförts och rapportskrivningen har påbörjats inom projektet men färdigskrivits inom mitt ordinarie arbete som forskare vid Uppsala universitet. Fil mag Marcus Skowronek har under mitt ansvar utfört en del intervjuer och beräknat och utfört bland annat samtliga SRF-tabeller samt ansvarat för korrekturläsning av denna rapport. Preliminära versioner av rapporten har ventilerats vid professor Maths Isacsons doktorandseminarium hösten 2001 och våren 2002 samt vid Gysingejubileumet i Uppsala sommaren Preliminära forskningsresultat har redovisats vid NNDR-konferenserna i Köpenhamn hösten 2001, vid Vision 2002 i Göteborg och vid NNDR-konferensen i Reykjavik sommaren För rapporten är jag dock ensam ansvarig. Fyra organisationer för människor med funktionsbegränsningar - De Handikappades Riksförbund (DHR), Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) och Synskadades Riksförbund (SRF) - har välvilligt medverkat i att skapa telefonkontakter med funktionsbegränsade medlemmar. Över 400 av dessa har intresserade låtit sig telefonintervjuas. Ett tack till alla berörda som möjliggjort forskningsprojektets genomförande. Uppsala 31 mars 2003

4 Den tryckta rapporten har försenats omkring ett år på grund av lång väntan på granskningsutlåtande, flyttning och datorbyte. I gengäld har flera rapportavsnitt utvecklats: främst yrkesverksamma ledarhundsförares ändrade sysselsättningsgrad, de intervjuades löner och arbetsinkomster samt diskrimineringsavsnittet. Marcus Skowronek har slutredigerat manuset inför tryckningen. Uppsala 25 mars 2004 Bo Hännestrand Fil dr Socialantropolog och ekonomhistoriker

5 Innehållsförteckning Förord Kapitel 1 INLEDNING... 9 Kort anmärkning om terminologin Här använda begrepp Kort historisk bakgrund Synskadade människor Rörelsebegränsade människor Förbättringar Projektets bakgrund, frågeställningar, urvalsproblem, arbetsmetod och tidigare forskning Forskningsprojektets bakgrund Frågeställningar Urvalsproblemet Arbetsmetod Formulärets begränsningar Anonymitetsskydd Exempel på tidigare forskning Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSGRUPPERNA OCH DERAS UPPDELNINGAR Skadetyper och könsuppdelningar Måttligt eller gravt skadad Anställningsformerna Antalet intervjuade och svarsfrekvenser Kapitel 3 UTBILDNINGSNIVÅER OCH ARBETSMÖJLIGHETER Utgångspunkt Enbart SRF-medlemmar ingår Undersökningens uppläggning... 41

6 Synskadade med mer än tre månaders arbetserfarenhet Synskadade med mindre än tre månaders arbetserfarenhet Högutbildade akademiker utan arbete Arbetslivserfarenhet före och efter synskadan Ålders- och könsskillnader Tidpunkten för skadans inträffande Sammanfattning... 46

7 Kapitel 4 SPRIDNINGEN AV ARBETSOMRÅDEN Samtliga intervjuade Administrativa uppgifter och informationsfrågor Vård, service, tillverkning, försäljning och transporter Gruppen enbart synskadade Administrativa uppgifter och informationsspridning Vård, omsorg och tillverkning Annan service, hantverk och försäljning Gruppen enbart rörelsebegränsade...53 Administrativa arbetsuppgifter och informationsområdet...53 Vård, annan service, tillverkning och försäljning Transporter, hantverk och byggnadsarbete Både synskadad och rörelsebegränsad Administration och annan service lika stora före vård och försäljning Tillverkning och informationsverksamhet Uppdelning mellan könen Synskadade Rörelsebegränsade Både rörelsebegränsad och synskadad Uppdelat på måttliga och grava skador Enbart synskadade Enbart rörelsebegränsade Gruppen både synskadad och röresebegränsad Arbetsplatsstrukturens förändring mellan sista arbetet och intervjutillfället Sammanfattning Yrkesspridningen Kapitel 5 LÖNER, INKOMSTER OCH INKOMSTSKILLNADER Löneundersökningens syften Uppfattade skillnader i lönen mellan funktionsbegränsad och annan arbetskraft Grupp- och könsskillnader Enbart synskadade Enbart rörelsebegränsade Både synskadad och rörelsebegränsad... 70

8 Lön och skadegrad Enbart synskadade Enbart rörelsebegränsade Både synskadad och rörelsebegränsad Sammanfattning... 72

9 Anställningsformen och löneuppfattningen Egenföretagare Vanligt anställda Lönebidragsanställda Specialanställda Sammanfattning och diskussion Intervjuade synskadades deklarerade inkomster Inkomstspridningen Ledarhundsförarnas löner Ytterligheterna undantagna Jämförelser med den svenska genomsnittsbefolkningens årsinkomster Några oklarheter Kapitel 6 VARIERANDE ERFARENHETER I ARBETSLIVET Trivsel på arbetsplatserna Synskadades trivsel Rörelsebegränsades trivsel på arbetsplatsen Arbetstillfredsställelse Vanlig anställning Lönebidragstjänster Datahjälpmedel och andra hjälpmedel Arbetet tog slut Resor till och från arbetet Fackföreningarnas dubbla roller Sammanfattning Kapitel 7 BRISTER I REHABILITERINGEN Omskolnings- och träningskurserna Nedläggningens effekter De nya utbildningsmöjligheterna Syn- och hörselskadade Rörelsebegränsade Att hitta vägar Kapitel 8

10 NEDVÄRDERANDE BEMÖTANDEN, SÄRBEHANDLING OCH DISKRIMINERING Jämförda grupper Påståendefrågorna Nedvärderande bemötanden fördelade Synskadade Rörelsebegränsade Kort jämförelse mellan grupperna Lönebidragstjänsternas olika betydelse för rörelsebegränsade och synskadade Lönebidragsanställdas visade missnöje med arbetsförhållandena Synskadades större missnöje och rörelsebegränsades högre tillfredsställelse med lönebidragstjänster Inverkar intervjuarnas skilda intervjumetoder Vanligt anställdas missnöje med arbetsförhållandena Specialanställdas missnöje med arbetsförhållandena Synskadade är mer stigmatiserade Kapitel 9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Sambandet mellan utbildning och yrkeserfarenhet Spridningen av verksamhetsområden Samtliga grupper Uppdelade efter skada Måttligt eller gravt skadade Man eller kvinna Medlemskap i förening Funktionsbegränsade människors inkomster i jämförelse med motsvarande arbetskrafts och med genomsnittsbefolkningens Gruppernas löneskillnader Anställningsformen och löneuppfattningarna Löneuppfattningarna sammanfattade Synskadades inkomster i jämförelse med hela befolkningens Erfarenheternas variationer Arbetet efter en skada De intervjuades erfarenheter Brister i utbildning och resurstilldelning Försämrad utbildning Informationen otillräcklig

11 Nedvärderande särbehandling och arbetsdiskriminering respektive 91 procent nedvärderades Avslutande reflektion Tabeller Bilaga (Intervjuformulär) Källor och litteratur Otryckta källor Tryckta källor och litteratur

12 Kapitel 1 INLEDNING Vi stater beaktar de konventioner och rekommendationer med särskild hänvisning till reglerna om rätten för människor med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet utan diskriminering. ( ) Staterna bör erkänna principen att förutsättningar skapas för människor med funktionsnedsättning så att de skall kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Såväl på landsbygden som i städerna måste de ha lika möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete. (United Nations, 1995, s. 13 och 24.) Förenta nationerna intar i sina standardregler som antogs 1993 en försiktig hållning när det gäller funktionsbegränsade människors rättigheter att delta i arbetslivet. Nationerna medger att funktionsbegränsade människor har rätt till arbete. Nationerna säger inte att företagen är skyldiga att ge dem arbete, ej heller att staterna skall se till att människor med skador av olika slag bereds tillfälle till inkomstbringande och utvecklande arbete. För en människa som redan har ett arbete och som erhåller en skada kan kanske FN:s standardregler vara till nytta. Om arbetsgivaren vill avskeda personen efter en skada kan den skadade hänvisa till standardreglerna och säga: Se här, jag har rätt att behålla mitt arbete. Personen kan också ha större möjligheter att få arbetet, om så behövs, anpassat så att han eller hon kan behålla det. Nedanstående exempel visar både på en osedvanlig vilja hos en arbetsgivare att behålla en funktionsbegränsad anställd och en föredömlig insats av företaget för att möjliggöra den anställdes fortsatta arbete efter en skada: I en svensk verkstadsindustri arbetade en medelålders diabetiker. Han hade blivit njurtransplanterad med gott resultat ett tiotal år före intervjun. När även synen började försvinna förstod både den anställde och företagets chef att han inte längre kunde fortsätta med sitt gamla arbete. Chefen inrättade då en helt ny funktion i företaget där mannen skulle samordna och förbättra företagets transporter. Det klarade han utmärkt med en dator och talsyntesutrustning. Den nya verksamheten expanderade och blev med tiden ett helt nytt företag med ett halvt dussin anställda och där mannen hade en framträdande position. Han framhöll flera gånger under intervjun hur viktigt det var att ha en bra chef. För en människa som är skadad och utan arbete och som kommer till en arbetsplats och säger: Jag har rätt till arbete. Jag vill börja arbeta hos Er är möjligheterna sämre. Risken är uppenbar att arbetsgivaren svarar: Ja visst har Du rätt till arbete men vi har tyvärr ingen plats för Dig. Att arbetsgivarna kan ha tveksamheter mot att anställa människor med skador framgår bland annat av följande exempel:

13 13 En synsvag yngre man hade sökt ett 60-tal arbeten utan att få något. I cirka 15 av fallen ansåg han att han var mer meriterad än de som blev anställda. Till sist erhöll han en lönebidragstjänst, vilket han inte ville ha. Han ansåg att han gjorde ett lika bra och snabbt arbete som de andra anställda. En arbetsgivare har i regel själv investerat en hel del resurser i form av pengar och arbete i en arbetsplats eller så är han skyldig att tillvarata intresset hos andra människor som har investerat egna eller andras resurser i arbetsplatsen. De resurser som har investerats skall återbetalas med ränta, dvs. investerat kapital skall återgäldas med ett mervärde. Det som kommer tillbaka skall vara större än det som betalats ut, alla kostnader inräknade. Låt vara att det finns många exempel där detta inte stämmer, människor kan investera i ett företag av ideella skäl, av att den belöning som kommer tillbaka är av annat slag än vad som kan räknas i pengar, att investeraren har kalkylerat fel etc. Betraktas de som undantag inses lätt att en arbetsgivare i regel investerar i ett företag som beräknas gå med vinst. Sannolikheten är större för att han skall erhålla vinst om han anställer människor som är högproduktiva och inte anställer arbetskraft som är långsammare än andra och som inte är handikappade. I motsatts till önskemålet om högsta produktivitet är det ett samhällsintresse att ha människor i full sysselsättning, att så många som möjligt kan bidra till eget och andras försörjning, att vara närande och inte tärande på samhällets resurser. Låt vara att det kan finnas vissa särintressen som är intresserade av att ha en stor och fattig reservarme ur vilken utbytbar arbetskraft lätt kan erhållas för att hålla arbetskraftens löner nere. Också ur arbetsgivarnas intresse kan det många gånger vara förmånligt att behålla eller anställa en erfaren och kunnig arbetskraft som efter en skada eller en sjukdom erhållit en funktionsnedsättning men som genom speciella utrustningar, särkunskaper eller utbildningar förmår förbli en produktiv och konkurrenskraftig arbetskraft.

14 14 Människor med skador som medfört vissa funktionsnedsättningar är ofta intresserade av att arbeta eftersom ett arbete i regel ger möjligheter till en högre levnadsstandard, en meningsfull sysselsättning och en arbetsgemenskap som en livsföring utan arbete sällan förmår medföra. Om den funktionsbegränsade redan före skadans inträffande arbetade hos arbetsgivaren finns ofta förutsättningar för att den skadade individen kan erhålla en vanlig anställning likt andra anställda på arbetsplatsen. Samhällena kan på olika sätt underlätta funktionsbegränsade människors deltagande i arbetslivet. I flera länder har efterhand en antidiskrimineringslagstiftning utvecklats för att förhindra eller motverka att skadade människor drabbades av diskriminerande handlingar på och utanför arbetsplatserna. En av de tidigaste och mer utvecklade lagstiftningarna utvecklades i USA som följd av att krigsskadade människor inte var omtyckta i hemlandet efter det att USA förlorade Vietnamkriget (Lagarna benämns vanligen ADA, se West J., ed., 1991.). Handikappade människor var inte välkomna och vägrades tillträde till restauranger och andra serveringslokaler. Rörelsebegränsade och synskadade människor vägrades tillträde till taxibilar, bussar och andra allmänna kommunikationer, till nöjeslokaler etc. Efter antidiskrimineringslagstiftningens genomförande kunde synskadade och rullstolsburna människor ta sig in på en restaurang och säga: Varsågoda och kalla på polis! Ni är skyldiga att servera oss. Vi kommer att stämma Er på miljonbelopp om Ni inte vill servera oss någon mat. Entréer gjordes tillgängliga för rullstolsburna och andra rörelsebegränsade människor. Allmänna hissar utrustades med en syntetisk röst som läste upp vilken våning som hissen närmade sig eller gav en signal för varje ny våning vilket möjliggjorde för den synskadade att själv räkna. Servicehundar utbildades som puffade på den hörselskadade ägaren när telefonen ringde eller när någon knackade på dörren etc. Också i Sverige har en antidiskrimineringslagstiftning utvecklats men långt ifrån så radikal som i USA. Den svenska antidiskrimineringslagstiftningen gäller bara arbetslivet till skillnad från den amerikanska som avses gälla all verksamhet. En svensk arbetsgivare kan inte utan att riskera anmälan gå förbi en funktionsbegränsad sökande vid tillsättning av en utlyst tjänst. Den svenska lagstiftningen omfattar dessutom offentliga byggnader som skall utformas så att de är tillgängliga för rörelsebegränsade människor, bland annat genom obligatoriska rullstolsramper och hissar i offentliga byggnader. För synskadade är lagstiftningen avsevärt sämre än i USA. Det är vanligt att restauranger vägrar släppa in en synskadad som använder en ledarhund med hänvisning till att djur är förbjudna i serveringslokaler. Att den synskadade hävdar att ledarhundar är fritagna från hundförbudet och till och med visar fram ett intyg på att så är fallet behöver restaurangägare eller personal inte bry sig om. Att lämna ledarhunden utan uppsikt utanför restaurangen är direkt förkastligt. Det förekommer fortfarande konfrontationer mellan tågpersonal som kräver att ledarhunden skall flyttas till en avdelning för djur om det visar sig att den plats som den synskadade fått sig tilldelad inte tillåter att djur medtas; situationen har dock radikalt förbättras över en 20-årsperiod.

15 15 Synskadade människors möjligheter att ta del av tryckta texter har också radikalt förbättras med bandspelarnas och datorernas utveckling och statsmakternas stöd. I skrivande stund är det möjligt för synskadade att via talbokskassetter, cd-skivor eller internet läsa studielitteratur, ett stort antal böcker, tryckta tidningar i förkortade upplagor och annat material. Möjligheterna finns men datasystemen är ofta inte anpassade för synskadade och att fylla i formulär eller göra en beställning via internet är ofta så komplicerat att den synskadade måste ha hjälp av en seende bisittare för att kunna utföra uppgifterna. Även beträffande funktionsbegränsade människors möjligheter att erhålla och behålla ett arbete har diskrimineringslagstiftningen haft framgångar. Bestämmelser som har prövats i USA och Kanada kräver att företag över en viss storlek skall anställa en viss andel människor med funktionshinder. Nackdelen med dessa system är att människor med måttliga funktionsnedsättningar ofta betraktas som gravt handikappade för att med så små produktionsförluster som möjligt uppfylla samhällets krav på funktionsbegränsade människors deltagande. Ett system som är avsett att hjälpa denna grupp riskerar att etikettera hela gruppen som mindre produktiv arbetskraft. Ett annat system som prövats i till exempel Sverige är att samhället under en begränsad tid subventionerar en större eller mindre del av företagets löneutgifter till den funktionsbegränsade anställde. Nackdelen här är att övergångstiden tenderar att förlängas, ofta under den anställdes hela anställningstid och att skadade människor inte anställs överhuvud om företaget inte subventioneras med lönebidrag. En synsvag man var upprörd över att arbetsgivaren kunde behålla honom på en lönebidragstjänst i ett tiotal år utan att omvandla den till en vanlig tjänst. Han hade påtalat detta för de ansvariga myndigheternas tjänstemän men de hade rått honom att vara nöjd med anställningen och att ligga lågt. Tjänstemännen borde istället propagera för att företagen skulle anställa handikappade, ansåg mannen, och se till att lönebidragstjänsterna omvandlades till vanliga tjänster. Nu blockerade de som tvingades vara kvar på lönebidragstjänster arbetsmöjligheterna för andra handikappade från att få lönebidragsanställningar. Det har också förekommit i Sverige att människor med funktionsbegränsningar, ofta i anslutning till att skadan uppstått, har haft möjligheter att gå utbildningar för att lära sig fortsätta arbeta med de begränsningar på arbetsförmågan som skadan medfört. Sådana utbildningsinsatser har benämnts rehabiliteringskurser eller omskolnings- och träningskurser eller kortare rehab- och OT-kurser. Dessa rehabiliteringskurser eller omskolningskurser lades i stor utsträckning ned under 1980-talet. Under senare årtionden förväntas folkhögskolor ge liknande utbildningar. En yngre man förlorade sitt arbete på grund av en grav synskada. Syncentralen hade enligt mannen inte gjort någon nytta. Efter fem års arbetslöshet skickade de honom till en folkhögskola. De tyckte att han skulle åka tåg till skolan. Efter hårda förhandlingar fick han åka riksfärdtjänst. Han kom ned till kursorten. På kursen fanns sex

16 16 personer. De var två killar och resten äldre. Medelåldern var 79 år. Mannen lärde sig grunderna till punktskrift. Sedan fick han gå med en teknikkäpp. Han ansåg att livet bara rann ifrån honom. Man blir så bitter. Man får ingen hjälp någonstans. Kurser får jag inte komma till. I och med att sjukbidraget ligger så lågt så minskar det tillgängliga kapitalet. Har inte fått ett pip från syncentralen när det gäller utrustning eller rehabilitering. Vet snart inte var jag skall ta vägen eller vart jag skall vända mig. Har nu min 16:e handläggare på försäkringskassan. AMI i staden har kollat upp min gamla arbetsplats. Det enda de kunde tänka sig var att jag skulle vika reklampapper och stoppa i kuvert. Har snart ångest för att ge mig ut bland människor. Det kan gå 14 dagar utan att jag träffar någon utom hustrun och sonen. Jag törs snart inte ge mig ut. För människor som haft små möjligheter att erhålla arbeten på den öppna arbetsmarknaden finns möjligheter att erhålla sysselsättning vid speciella verksamheter på Samhall eller dagcentra. Det kan gälla arbeten som paketering, sophämtning, medhjälp vid transporter, medhjälp vid och handhavande av kafeterior och restauranger, produktion av exportvaror och motsvarande arbeten. Även handikapporganisationer har i vissa fall anordnat arbeten speciellt avsedda att ge inkomstbringande sysselsättning åt organisationernas medlemmar. Det kan till exempel omfatta borstbinderi och mattvävning för synskadade. Funktionsbegränsade människor, som inte erhållit, haft möjlighet, lust eller varit intresserade av att arbeta åt andra, kan därutöver starta egna företag; för att bättre utnyttja tiden, för att få en sysselsättning eller för att få ekonomiska inkomster. Ofta kan detta förenas med en delpension, praktik eller delsjukskrivning vilket möjliggör en säker inkomst trots en begränsad arbetskapacitet. Syftet bakom forskningsprojektet var i ett tidigt skede att nå en uppfattning om hur funktionsbegränsade människors deltagande i det svenska arbetslivet såg ut och om det finns något mönster som kan förklara deras situationer. På grund av att endast begränsade ekonomiska resurser erhållits har målsättningarna i denna rapport med nödvändighet begränsats till att visa tendenser hos två grupper funktionsbegränsade människor snarare än att blotta generella utsagor. Hur är spridningen mellan de intervjuades olika arbetsområden? Hur är relationerna mellan de intervjuade funktionsbegränsade och den övriga arbetskraften och hur väl förmår människor med skador att hävda sig på arbetsmarknaden? Är undersökta människors arbetsinsats lönemässigt likvärdig med arbetskamraters vilka utför samma arbetsuppgifter, har likvärdiga meriter och som är i samma ålder? Förekommer diskriminering av intervjuade funktionsbegränsade människor i arbetslivet och om så är fallet, i vilka former förekommer det? Kort anmärkning om terminologin Det svenska samhället har under historiens lopp använt många olika termer för att stämpla människor med skador eller andra kroppsliga eller mentala avvikelser. Termer som varit vanliga är till exempel krympling, bastard, abnorm, lam, sinnesslö, idiot etc. Under senare årtionden har termen handikappad varit ett relativt vanligt begrepp som också haft stöd hos handikapporganisationerna. Under

17 17 de sista åren har emellertid termen funktionshindrad blivit allt vanligare. Den innebär att en person som är funktionshindrad är förhindrad från att utöva vissa kroppsliga funktioner, kan inte använda synen, hörseln, rörelseförmågan eller intellektet. Termen funktionshindrad har också blivit vanlig i litteratur som berör människor med skador av olika slag (Se till exempel red Sjöberg M., 2002 där samtliga 14 författare använder termen funktionshindrad och/eller funktionshinder i sina bidrag.). Även i en doktorsavhandling används dessa nedvärderande termer (Berndtsson I., 2001.). Minst en statlig utredning använder konsekvent termerna funktionshinder och funktionshindrad (SOU 1999:21.). Termen funktionshindrad är emellertid ofta felaktig och för hård. En betydande del av de synskadade, hörselskadade, rörelsebegränsade och intellektuellt skadade är inte helt blinda, döva, lama eller hjärndöda utan har endast en nedsättning i dessa kroppsfunktioner. Bäraren ser en del, hör en del, kan röra sig och kan tänka och kommunicera men inte perfekt. Det är i flertalet fall fråga om en begränsning i funktionsnedsättningen och inte en total utslagning av sinnet. Termen funktionshindrad är därför olämplig för en stor del av gruppen med funktionsnedsättningar. Begreppet funktionshindrad brister också i ett annat viktigt avseende. Om ett sinne är utslaget eller starkt begränsat så lär sig bäraren snart att kompensera denna brist genom att utveckla och öka användningen av andra sinnen. Den helt blinde kompenserar denna skada genom utveckling och ökad användning av hörseln och känseln. Den döve lär sig att läsa på läpparna, att använda teckenspråk och att avläsa luftrörelser med känseln. Den rörelsebegränsade lär sig andra förflyttningstekniker och tränar upp ej skadade muskler. Den utvecklingsstörde kan ofta kompensera denna nedsättning och bli accepterad med ett avvikande beteende. Här använda begrepp I denna rapport görs en åtskillnad mellan skada och funktionsnedsättning alternativt funktionsbegränsning. Skadan är den fysiska eller psykiska åkomman på organismen. En funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning är den minskning i den fysiska eller psykiska funktionen som skadan medför. Begränsningen kan vara en följd av skadan i vissa avseenden men inte nödvändigtvis i andra. För en synskadad person som aldrig går ut utan ledsagare behöver denna begränsning inte nödvändigtvis vara en följd av synskadan utan på att personen ifråga aldrig fått lära sig en adekvat käppteknik. Däremot undviks termen funktionshindrad och där den förekommer är det huvudsakligen i citat eller i avskräckande syfte. Varianter av termen funktionsbegränsad, till exempel rörelsebegränsad eller Människor med funktionsnedsättningar, är att föredra eftersom att den omfattar både människor med små skador och människor med allvarliga sådana. Däremot låter termen funktionsnedsatta eller funktionsnedsatt för funktionsbegränsade människor inte korrekt. Begreppet funktionsnedsatt undviks därför i detta arbete.

18 18 I rapportens titel Människor med funktionsnedsättningar i arbetslivet syftar funktionsnedsättningar åt båda hållen. Dels syftar termen på konsekvenser av människors skador av olika slag och de följder begränsningarna får för deras bärare. Dessutom antyder termen funktionsnedsättning att arbetslivet inte fungerar tillfredsställande eftersom arbetsplatserna, inte alltid men ibland, är oförmögna att ge lämplig sysselsättning och försörjning åt människor med funktionsbegränsningar. I amerikansk skrift förekommer fortfarande termerna blind och low vision motsvarande de nu föråldrade svenska uttrycken blind och svagsynt. Människor som betecknas som blinda ser emellertid ofta en del. En människa med makuladegeneration kan till exempel vara helt blind i det centrala synfältet men se ganska bra i periferin (Makuladegeneration är en följd av sjukdom med förändringar i näthinnans gula fläck och uppträder vanligen hos äldre och leder till synnedsättning. Orsaken anses vara åldersförändringar i näthinnans celler. Det finns två former av sjukdomen, en med långsam synnedsättning och en som kan ge snabb förlust av synen. Vanligen bevaras stora delar av det perifera synfältet vilket medför ledsyn. NE v 2.0, 1998.). En individ med retinitis pigmentosa, förkortat RP, eller populärt kikarseende kan se ganska bra i syncentrum men vara helt blind i det perifera synfältet (Retinitis pigmentosa eller RP förekommer i ett stort antal varianter. Orsaken är cellförändringar och celldöd i näthinnan. Vanligen men inte nödvändigtvis börjar förändringarna perifert i näthinnan och uppträder först som försämrat mörkerseende. I de flesta fall försvinner sedan synförmågan i synfältets periferi och går mot centrum och orsakar tunnelseende eller kikarseende medan synskärpan i centrum fortfarande kan vara hög. Synförsämringarna brukar vara långsamma och kan försiggå över flera årtionden.). I många fall är synskadan relativt stabil sedan födseln. I andra fall sker synförsämringen över flera år, till exempel vid diabetesskador, då individen vanligen får en viss tid att successivt anpassa sig till synens försämring och kan efterhand lära sig till synskadan modifierade förflyttnings- och arbetstekniker och att använda lämpliga arbetshjälpmedel (Synnedsättning eller blindhet är en vanlig komplikation av långvarig diabetes. Genom förkalkningar av de små blodkärlen i näthinnan försvagas dessa med bristningar och blödningar ut i glaskroppen som följd varvid denna grumlas. Nya blodkärl tenderar att växa ut i glaskroppen och kan dra näthinnan med sig. Glaskroppen kan numera rensas kirurgiskt och den kan även ersättas av annat material. Nytillväxt av små blodkärl kan hejdas genom återkommande bränning av topparna med laser. Långvarig diabetesblindhet kan dock ännu ej hävas.). Olika skador får varierande konsekvenser för deras bärare som måste utnyttja sina synrester på skilda sätt för att kompensera skadorna. Synförsämringen kan därutöver utvecklas mer eller mindre hastigt, till exempel vid olycksfall, näthinneavlossning, hjärnblödning med mera. Den senare kan även medföra ytterligare komplikationer i form av försämrad hörsel, rörelseförmåga och mentala förmågor.

19 19 Begrepp som används för synskadade bör därför vara relativt vida för att omfatta alla delar av skadornas innehåll. I detta arbete används huvudsakligen begreppet synskadad för människor med skador på eller nedsättningar i synorganen. Synsvag används ibland för att framhålla att personen har ledsyn. För människor med skador på rörelseorganen används huvudsakligen termen rörelsebegränsade. Termen rörelsehindrad som kategori för denna grupp är både orättvis och felaktig. Även i svåra fall finns nästan alltid någon kroppsdel som individen förmår att röra. I senare avsnitt görs ytterligare preciseringar och uppdelningar av de intervjuade grupperna.

20 20 Kort historisk bakgrund Redan under den grekiska antiken beskrivs i Homeros verk Odysséen hur en blind sångare underhåller matgästerna och får för detta ta del av de rikas matbord. (Homeros 1999.) Även från den romerska antiken finns beskrivningar där funktionsbegränsade människors försörjning omnämns. Personskador var vanliga under antiken. De många och långvariga krigen orsakade ett stort antal grava skador på människor och djur. Även olycksfall, till exempel från stenbrotten, förorsakade att många förlorade synförmågan. Ålderdom betraktades under den romerska antiken som en förklaring till att människor såg sämre. Många försökte sannolikt fortsätta försörja sig, som tidigare och så länge som möjligt, trots försämrad eller förlorad försörjningsförmåga. Andra försörjdes av anhöriga. Ett stort antal funktionsbegränsade människor försörjde sig genom tiggeri eller genom gåvor från de rikas hus. (Hännestrand B., 1995, kap. 2-3 och där uppgivna källor.) Från medeltiden och framåt finns ett antal anmärkningar eller korta beskrivningar om hur funktionsbegränsade människor erhöll sin försörjning. Inledningsvis erhöll många fattiga en viss försörjning att som kringvandrande bli inbjudna till de välbärgades hus. Med hårdnande attityder blev tiggeri vanligare. Många försörjde sig genom att spela och/eller sjunga. Andra sysslade med olika former av rådgivning eller försäljning, till exempel av medicinalväxter. Många fortsatte sannolikt med den verksamhet de tidigare praktiserat så långt möjligt. Andra tog sig fram på olika sätt, till exempel genom att hjälpa till med jordbruket på hemorten under arbetsintensiva perioder och med tiggeri i städerna under jordbrukets lågsäsong. (Hännestrand B., 1995, kap. 3-5 och där uppgivna källor.) Synskadade människor Under 1800-talet och början av 1900-talet skedde en rad förbättringar som underlättade till exempel synskadades undervisning och försörjning. Det blev möjligt för en del av dessa att få ökad allmänbildning och utbildning i flera olika hantverk varav korgmakeri, borstmakeri och möbeltillverkning är några exempel. Andra synskadade försörjde sig på verksamheter som de fann kunde ge en utkomst. Någon försörjde sig på en fårflock. En annan startade en pilodling för att leverera arbetsmaterial till korgmakarna. Många hjälpte till inom jordbrukssektorn etc. Funktionsbegränsade människor började också att organisera sig. (Hännestrand B., 1995, kap Utbildningen av blinda i ett europeiskt perspektiv beskrivs i Kretschmer R., 1928 och i en bra svensk översättning Kretschmer R., Den tidiga svenska blindundervisningen beskrivs i en delrapport i en sammanläggningsavhandling Johansson K-Å, 1974:1 A.)

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET Maj 2012 UTREDNINGSINSTITUTET Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Förbundet för ett samhälle utan

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Att ha en synnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en synnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en synnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Samarbetet med Arbetsförmedlingen har alltid varit bra Bild: Mats Åstrand Rakt genom Gävles centrum går Drottninggatan.

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 Lars Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF lars.nilsson@spf.se Sammanfattning Jämfört med 2012 visar den nya medlemsenkäten 2014 följande:

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer