Young Euroman Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse

Transkript

1 Young Euroman Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse En systematisk litteraturstudie Linda Nyberg Ann-Charlott Welander Examensarbete för hälsovårdare (YH) Utbildningsprogrammet för Vård Åbo 2014

2 EXAMENSARBETE Författare: Linda Nyberg och Ann-Charlott Welander Utbildningsprogram och ort: Utbildningsprogrammet för vård, Åbo Inriktningsalternativ/Fördjupning: Hälsovård Handledare: Monica Norrgård, Bodil Julin och Jonathan Westergård Titel: Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse Datum Sidantal 37 Abstrakt Detta examensarbete är en del av projektet Young Euroman och här ligger fokus på den unga nyblivna pappans förlossningsdepression och mötet med hälsovårdaren på rådgivningen. Metoden som tillämpas är en systematisk litteraturstudie. I bakgrunden presenteras de utmaningar unga mannen utsätts för i samband med föräldraskapet, symptom på manlig förlossningsdepression samt vad hälsofrämjande arbetet innebär. Syftet med arbetet är att kartlägga riskfaktorer för depression i samband med första barnets födelse samt metoder för att identifiera och bemöta den unga mannens depression. Forskningsfrågorna är följande; Vilka är riskfaktorerna för depression för unga män i samband med första barnets födelse? Vilka hälsofrämjande metoder kan användas för att upptäcka manlig förlossningsdepression? Hur bemöta den unga mannen med förlossningsdepression? Resultatet är sammanställt utgående från 21 vetenskapliga artiklar utgivna som berör arbetets forskningsfrågor. Resultatet visar att vanliga riskfaktorer är ung ålder, ostabilt parförhållande samt ekonomiska- och arbetsrelaterade problem. Bemötandet bör baseras på nyfikenhet, öppenhet, intresse och mod. Hälsofrämjande metoder nås genom förebyggande arbetet såsom screeningar utvecklade speciellt för män, stöd via mentorskap, stöd med ekonomin samt hjälp med arbete och studier. Examensarbetet utgör en kartläggning av existerande forskning inom detta begränsade område och betonar behov av vidare forskning. Språk: svenska Nyckelord: young father s, mental health, first time- fathers, postpartum depression, paternal postpartum depression

3 BACHELOR S THESIS Authors: Linda Nyberg and Ann-Charlott Welander Degree Programme: Degree Programme in Nursing, Åbo Specialization: Health Care Supervisors: Monica Norrgård, Bodil Julin och Jonathan Westergård Title: Postpartum Depression in Young First-Time Fathers/Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse Date 29 April 2014 Number of pages 37 Summary This thesis is part of the project Young Euroman and focus here is on paternal postpartum depression and the meeting with the health care nurse at the child health center. The applied method is a systematic literature study. The background section of the thesis lists the challenges that the young man faces related to parenthood, symptoms of paternal postpartum depression, and the meaning of health-promoting work. The purpose of the work is to map depression risk factors in connection to the birth of the first child and, furthermore, methods for identifying and approaching the young man s depression. The research questions are the following; What are the depression risk factors for young men in connection to the birth of the first child? Which are the health-promoting methods usable for detection of paternal postpartum depression? How should a young man with paternal postpartum depression be approached? The results are compiled based on 21 scientific journals, published during , which cover the research questions of this work. The results show that common risk factors are a young age, an unstable relationship of the couple, work- and financial related problems. The young man should be approached with curiosity, openness, interest and courage. Health-promoting methods are reached by preventive work, such as screening developed especially for men, mentoring support, financial support and help with work and studies. This thesis maps the existing research within this limited area and shows the need for further research. Language: English Key words: young fathers, mental health, first time fathers, postpartum depression, paternal postpartum depression

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förlossningsdepression hos unga män Symptom på manlig förlossningsdepression Det hälsofrämjande arbetet Syfte Metod Systematisk litteraturstudie som metod Urval Sökprocessen Resultatredovisning Valda artiklar Riskfaktorer Bemötandet av den unga mannen på rådgivningen Hälsofrämjande arbete genom förebyggande åtgärder Resultatdiskussion Riskfaktorer Bemötande Hälsofrämjande arbete Kritisk granskning Etik Tillförlitlighet Hållbar utveckling Slutdiskussion Källförteckning... 34

5 1 1 Inledning Detta arbete är en del av projektet Young Euroman vars uppgift är att belysa och utveckla kunskap om den unga mannen inom social- och hälsovården. I detta examensarbete ligger fokus på den unga nyblivna pappans förlossningsdepression och mötet med hälsovårdaren på rådgivningen. Som blivande hälsovårdare kommer vi att möta den unga mannen inom den förebyggande vården på företags- och vuxenhälsovården samt barn- och mödrarådgivningen. Unga män kan många gånger vara en utmaning inom vården, därför är vi i behov av mera kunskap samt verktyg för att nå och bemöta denna grupp. Man vet idag att män liksom kvinnor kan drabbas av depression i samband med första barnets födelse (Klemetti & Hakulinen-Viitanen 2013, s. 206). Trots det så uppmärksammas inte detta lika mycket. De flesta, nästan 90 %, av hälsovårdarna på mödra- och barnrådgivningen är av den åsikten att de aldrig eller nästan aldrig skulle få veta om pappans ohälsa och nästan lika många av hälsovårdarna har aldrig erbjudit stödande samtal (Massoudi 2013, s. 77). Pappans roll betonas allt mera inom mödrarådgivningen och man arbetar för att få honom mera delaktig i hela processen. På rådgivningen strävar man efter att erbjuda tider även på kvällen så att pappan skall ha möjlighet att delta. Man uppmuntrar även pappan att delta i de omfattande hälsogranskningarna, i familjeförberedelsekurserna samt att ta ut sin pappaledighet. Pappans deltagande dokumenteras systematiskt så att man kan följa upp det statistiskt samt även för att kunna utveckla verksamheten för papporna. (Klemetti m.fl. 2013, s ). Trots att barn- och mödrarådgivningen numera även fokuseras på pappan så hade enligt Social- och hälsovårdsministeriets utredning (2008, s. 24) i medeltal enbart en tredjedel av papporna besökt rådgivningen. I samband med hembesöken träffade hälsovårdaren papporna oftare. (Social- och hälsovårdsministeriet 2008, s. 24).

6 2 2 Bakgrund Att få sitt första barn innebär en stor förändring. Därför är det viktigt att hälsovårdaren på rådgivningen kan stöda familjen och reagera på förändringar. 1-8 % av papporna har förlossningsdepression då barnet är 0-6 veckor gammalt och 5-6 % av papporna då barnet är 3-6 månader gammalt (Bradley & Slade 2011, s. 38). Inom den förebyggande vården på mödrarådgivningen görs automatiskt screeningar för depression på mammor men sällan på papporna. I Finland används Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). (Honkanen 2008, s. 282). 2.1 Förlossningsdepression hos unga män Manlig förlossningsdepression påverkar alla i familjen. Barnet, som saknar förståelse för vad som händer, påverkas negativt och dennes psykiska hälsa kan få bestående men. (Massoudi 2013, s. 28; Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Redan i 4-6 års ålder börjar problem i det sociala beteende att märkas. Barnet har svårt att vara med kamrater och har mycket svårt med att göra något för någon om inte den själv får något ut av det. Barnet har ett asocialt beteende. (Davè, Sherr, Senior & Nazareth 2008, s. 311; THL 2014). Unga män som blir föräldrar är en sårbar grupp. De upplever stora utmaningar i samband med sitt föräldraskap. De saknar dessutom ofta utbildning, ett stabilt jobb och en positiv rollmodell vilket innebär att de är i behov av både stöd och hjälp med parförhållandet och ekonomin. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Olika insatser som strävar efter att öka och upprätthålla pappornas engagemang i sina barns liv och som säkerställer att det finns ett tillräckligt skyddsnät är vad det hälsofrämjande arbetet bör koncentrera sig på. (THL 2014). En allmän, men felaktig, uppfattning är att pappor inte vill berätta om sina känslor och att de inte vill vara involverade i undersökningarna på rådgivningarna. Papporna har ett behov av att få diskutera om sitt föräldraskap och dela med sig av sina känslor som den nya situationen väckt. (THL ). Förändringar påverkar alla olika, men för de flesta unga män innebär ett barn en stor känslomässig förändring. Det är inte ovanligt att graviditeten är oplanerad, vilket innebär att de oönskat måste omvärdera sina liv. Förutom att sköta om ekonomin, arbete, hus och bostad förväntas pappa även att hjälpa och stöda den trötta mamman och ännu ta hand om det lilla barnet. Rollen som nybliven pappa kan vara mycket förvirrande och innebär ofta

7 3 en känsla av otillräcklighet. (Jämsä 2010, s ). Förlossningsdepression påverkar hela familjen, inte enbart vid insjuknandet utan sjukdomen sätter sina spår även i barnets utveckling. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Det nyfödda barnet innebär en förändring av det emotionella livet. Om pappan upplever stress, osäkerhet och depression den sista tiden av graviditeten kan denna psykiska ohälsa leda till depression hos honom då barnet är 6-9 månader. Den deprimerade pappan upplever sig som otillräcklig, okunnig, skyldig och osäker. Förlossningsdepressionen kan fungera som en sorts skyddsmekanism, då pappan så att säga sluter sig. Detta sker för att de emotionella påfrestningarna inte skall skada det egna psyket utan ge honom tid att bekanta sig med den nya situationen eller möjlighet att förändra den. I denna situation klarar han inte av ett socialt umgänge och alla dagliga sysslor blir en påfrestning. (Jämsä 2010, s ). Då mamman lidit av förlossningsdepression har pappan haft huvudansvaret för barnet och hemmet. När mamman tillfrisknat avlastas pappan och han kan då få en känsla av otillräcklighet och själv insjukna i depression. Detta styrks även av att mamman får förlossningsdepression genast efter förlossningen och pappan i ett senare skede. (Jämsä 2010, s.66; Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). 2.2 Symptom på manlig förlossningsdepression Förlossningsdepression är liksom depression en komplicerad och mångfasetterad sjukdom som påverkar de drabbade på olika sätt. Symptomen varierar från mycket tydlig nedstämdhet till enbart illamående. Typiska symptom är sorgsenhet, nedstämdhet och känslan av hopplöshet och utmattning. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Den som lider av depression har ingen makt eller ork att njuta eller att vara intresserad av att göra något av betydelse. Känslan av att vara sämre än alla andra och att vara värdelös är stor. Irritation, trötthet och en ovilja att träffa andra människor är vanligt. Viljan att sova bort dagen är stor. Viktökning eller viktminskning kan förekomma, sexlusten försvinner eller man är oförmögen att utföra ett samlag. Tankar och prat om döden är vanligt och ett destruktivt beteende kan förekomma. Diffusa symptom är illamående, svindel och magbesvär som inte hittas någon tydlig orsak till. Värk i kroppen, bl.a. huvudvärk, nackvärk eller ryggvärk kan bero på depression. En överdriven oro för andras och den egnas hälsa kan förekomma. (Jämsä 2010, s. 75).

8 4 För mannen tar sig förlossningsdepression vanligast uttryck i beteendeförändringar såsom irritation, cyniskhet och att han drar sig undan. Alkoholanvändningen ökar och även användning av droger kan förekomma. Andra tecken kan vara aggressivt beteende och otrohet. Ångest och ilska är vanligare symptom än sorgsenhet. Även apati, melankoli, nedstämdhet och en känsla av hopplöshet är en del av symptomen. Symptomen begränsar det sociala livet och alla dagliga sysslor. (PostpartumMen ). 2.3 Det hälsofrämjande arbetet En välbeskrivande samt mycket använd definition av hälsofrämjande arbete är WHO:s definition: Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health. It moves beyond a focus on individual behavior towards a wide range of social and environmental interventions. (WHO 2014). Definitionen beskriver att det handlar om en process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den men att det hälsofrämjande arbetet går mer på djupet och förutsätter även sociala och miljömässiga stödåtgärder. (WHO 2014). I Finland styrs det hälsofrämjande arbetet av social- och hälsovårdsministeriet och baserar sig på Folkhälsolagen (66/1972). I dagens folkhälsoarbete försöker man satsa på förebyggande arbete istället för på direkt hälso- och sjukvård eftersom det har visat sig vara både samhällseffektivt och kostnadseffektivt. Social- och hälsovårdsministeriet har startat hälsopolitiskaprogrammen Kaste och Hälsa 2015 för att stöda det förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvården kan inte ensam främja individernas hälsa. Folkhälsan är till stora delar beroende av faktorer som står utanför den egentliga hälso- och sjukvården: livsföringen, livsmiljön, kvaliteten på olika produkter samt faktorer i samhället som stöder eller äventyrar hälsan. Resultat kan därför uppnås endast i samarbete med samhällets alla sektorer. (Social- och hälsovårdsministeriet 2011). Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 är ett långsiktigt hälsopolitiskt program som baserar sig på WHO:s program Hälsa för alla. Hälsa 2015 är ett samarbetsprogram som strävar efter att stöda och främja hälsa inom samhällets alla sektorer. (Social- och hälsovårsministeriet 2001). Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården Kaste styr kommunernas verksamhet för främjandet av invånarnas hälsa. Enligt Kastes utvecklingsprogram bör var och en få individuella lösningar som stöder hälsa och välfärd. Verksamhetsmodeller som stöder familjen och föräldraskapet bör eftersträvas och målet är att främja ett tidigt ingripande och förebygga problem. Föräldrar skall erbjudas stöd i

9 5 föräldraskapet och parrådgivning. Arbetslösa är en ökande grupp som det bör satsas på. Arbete och sysselsättning är målet för många strategier då det gäller vuxna. Det skall vara möjligt att kombinera arbete och familj för båda föräldrarna genom t.ex. föräldraledigheter. (Social- och hälsovårdsministeriet 2012; Honkanen 2008, s ). Inom det hälsofrämjande arbetet utgår man från helheten och inriktar sig på att öka den enskilda individens kontroll över sin egen hälsa. Syftet är att stärka kompetens, kunskap och självförtroende så att personen självständigt, medvetet och hälsofrämjande kan göra val. Hälsofrämjande frågeställningar är vilka förutsättningar som bevarar och förbättrar hälsan på bästa sätt samt hur man kan nå förändringar mot bättre förutsättningar för hälsa. Skillnaden mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete har ofta debatterats. Båda begreppen beskriver perspektiv som strävar efter att bevara hälsa samt förebygga och förhindra sjukdom. (Kostenius & Lindqvist 2009, s ). I detta examensarbete används även begreppen hälsofrämjande samt förebyggande som beskrivningen ovan nämligen att det förebyggande arbetet är en arbetsmetod för att nå ett hälsofrämjande mål. För att lyckas med livsstilsförändringar i förebyggande syfte behöver individen ha tilltro till sin egen förmåga. Handlingsförmåga och meningsfullhet är andra nödvändiga komponenter. Det bör existera en mening med att ta sig an en utmaning eller problem samt även motivation bör finnas för att individen skall ha ork att försöka begripa och hantera förändringen. (Herttig & Kristenson 2012, s.21-22). 3 Syfte Syftet med examensarbetet är att kartlägga med hjälp av systematisk litteraturstudie riskfaktorer för depression i samband med första barnets födelse hos den unga nyblivna fadern samt metoder för att identifiera och bemöta pappans depression. Forskningsfrågorna i examensarbetet är följande; Vilka är riskfaktorerna för depression för unga män i samband med första barnets födelse? Vilka hälsofrämjande metoder kan användas för att upptäcka manlig förlossningsdepression? Hur bemöta den unga pappan med förlossningsdepression?

10 6 4 Metod Metoden som tillämpas här är en systematisk litteraturstudie utgående från vetenskapliga artiklar. Tillvägagångssättet i frågan om metod och urval samt sökprocess presenteras till följande eftersom de är av central betydelse i en systematisk litteraturstudie. 4.1 Systematisk litteraturstudie som metod Systematisk litteraturstudie innebär att man systematiskt söker material inom ett valt område som kritiskt granskas och sedan sammanställs. Metoden innehåller flera steg. Problemformuleringen gjordes först, därefter fastställdes ett syfte. Sedan formulerades frågor som besvarades genom kritisk granskning av vald litteratur. Efter det gjordes en plan över hur man tänker gå till väga. Sökord och sökstrategi bestämdes därefter. Sökprocessen utfördes systematiskt och hela sökprocessen dokumenterades i själva texten. När sökprocessen var avklarad, granskades kritiskt de valda artiklarna och bedömdes kvalitetsmässigt. Slutligen analyserades, diskuterades och sammanställdes resultatet av hela processen. (Forsberg & Wengström 2013, s ). Ibland kan bästa tillgängliga bevis uppnås genom systematiska studier av andra sorters tillförlitliga studier med både kvantitativa samt kvalitativa forskningsmetoder. Gemensamt för studierna som väljs och granskas är att de måste vara av hög kvalitet för att säkra slutsatser ska kunna dras när de sammanställs i en systematisk litteraturstudie. Dock bör det försäkras att det finns ett tillräckligt stort antal studier inom det valda området för att säkra och tillförlitliga slutsatser ska kunna dras. (Willman, Stolz & Bahtsevani 2013, s ). I samband med systematiska litteraturstudier bör vissa etiska aspekter tas hänsyn till. Undersökningar som har etiskt granskats och fått tillstånd från en etisk kommitté eller för övrigt innehåller noggranna etiska överväganden bör eftersträvas. (Forsberg & Wengström 2013, s ). 4.2 Urval Inklusionskriterierna för vetenskapliga artiklarna i denna systematiska litteraturstudie är att det skall handla om unga män som har fått sin förstfödda. Materialet skall helst vara empiriskt och publicerats , men även tillförlitliga litteraturstudier används. Artiklar enbart på finska, svenska eller engelska kommer att användas och materialet bör

11 7 vara avgiftsfritt. Artiklarna bör behandla någon av arbetets tre frågeställningar samt vara etiskt korrekt utförda. Exklusionskriterier är kvinnlig förlossningsdepression samt att materialet inte skall vara äldre än Den kurativa delen av förlossningsdepression kommer inte att behandlas. I detta examensarbete definieras en ung man enligt åldern Enligt ungdomslagen ( /72) räknas man till en ungdom ända tills man fyller 29 år (1 kap. 2. mom. 1). Enligt lagen om förmyndarverksamhet ( /442) kan ingen omyndig vara vårdnadshavare för ett barn (2 kap. 6 ) och man är myndig först då man fyllt 18 år (1 kap. 2). Vi har här använt oss av benämningen förlossningsdepression trots att det inte existerar en specifik diagnos för det. Enligt ICD-10 koderna innebär förlossningsdepression lindriga psykiska störningar och beteendestörningar sammanhängande med barnsängstiden, vilka ej klassificeras annorstädes (Duodecim u.å.). En man har inte barnsängstid utan då de insjuknar i en depression efter förlossning är det enligt ICD-10 en depression av varierande grad. De valda artiklarnas forskningar är gjorda enligt olika metoder; kvasi-experimentell metod, kohortstudier, tvärsnittstudier, regressionsanalyser och konstant jämförande metod. En forskning gjord enligt kvasi-experimentell metod innebär att det har valts en bestämd experimentgrupp som utsätts för någonting och en motsvarande kontrollgrupp. Gruppernas avvikelser jämförs sedan med varandra. Forskningar med denna metod är utmanande att göra då kontrollgruppen inte är slumpmässigt valda på samma vis som den utsatta gruppen i och med att grupperna skall ha liknande förhållanden. Kohortstudier, i sin tur, är inte experimentell forskning utan här används en bestämd grupp med något visst som undersöks t.ex. depressionsymptom. Sedan jämförs gruppen med en annan grupp som inte har dessa symptom. Kohortstudier kan vara pålitliga om de innehar ett stort antal respondenter. I en tvärsnittsstudie väljs ett antal respondenter som får svara på ett visst område under en viss tidsperiod, t.ex. prevalens för förlossningsdepression hos män. Dessa forskningar kan vara pålitliga i och med att alla respondenter har samma utgångsläge. Pålitligheten kan lida i och med att tidpunkten då respondenterna svarar kan vara mycket känslomässig vilket innebär att svaren kan vara felaktiga. Konstant jämförande metod eller även kallad grounded theory används då en teori utvecklas eller förbättras genom dataanalys och datainsamling. (Forsberg & Wengström 2013, s , 153). Då man gör

12 8 en regressionsanalys innebär det att man forskar hur en variabel påverkar en annan eller hur sambandet mellan dessa påverkar individen. Till exempel hur den unge mannens förlossningsdepression påverkar barnet eller hur hans förlossningsdepression påverkar parförhållandet och hur detta sedan inverkar på familjen. (Sundell 2009). 4.3 Sökprocessen Innan sökningen av material kunde börja, skrevs samtliga sökord ned som arbetets syfte handlade om: young men, young father, paternal, depression, postnatal, postpartum, adolecent, mental health, health promotion, health preventing, prevention, teenage dads. Dessa sökord kombinerades med varandra och de sökord som slutligen gav oss resultat finns listade i tabell 1. Sökprocess. Sökning av material utfördes både elektroniskt och manuellt. Till först gjordes den elektroniska sökningen. Sökningar gjordes på olika databaser bl.a. Swemed+, Medic och EBSCOs Academic Search Elite, Cinahl samt GreenFile. Det visade sig att databasen EBSCOs Academic Search Elite, Cinahl samt GreenFile vara den som gav bäst resultat därför användes den. På Swemed+ använde vi oss av olika svenska sökord och på Medic av olika finska sökord. I och med att sökningarna inte gav några användbara resultat räknas de svenska och finska sökord inte desto närmare upp i sökprocessen. Sökkriterierna vid den elektroniska sökningen var att artiklarna skulle vara tillgängliga med hel text och abstrakt och utgivna mellan åren Empiriska undersökningar prioriterades i första hand, välgjorda litteraturstudier i andra hand. I och med att examensarbetet är en del av projektet Young Euroman, prioriterades artiklar från Europa. Den elektroniska sökningen gav få europeiska artiklar. Därför gjordes en manuell sökning på Novias bibliotek i Åbo av samtliga Hoitotiede tidningar mellan åren Där hittades två intressanta artiklar från 2008 som båda användes till examensarbetet. Det finns överhuvudtaget få forskningar om manlig förlossningsdepression därför slopades prioriteringen att enbart använda europeiska undersökningar. Efter att ha läst igenom en mängd artiklar valdes till sist 21 artiklar till litteraturstudien. Dessa valdes för att de handlar om manlig förlossningsdepression och riskfaktorer och om unga män som skall få sitt första barn eller har fått, även deras erfarenheter av

13 9 hälsovårdaren och deras åsikter av föräldraskap. De valda artiklarna som används i resultatredovisningen presenteras i tabell 2. Tabell 1. Sökprocess Sökord 1 Sökord 2 Databas/ Manuell sökning Antal träffar Antal valda artiklar Young father s mental health EBSCO 19 4 postpartum depression first- timefathers health promotion paternal depression childhealth center men EBSCO EBSCO 59 4 young father EBSCO 2 1 mental health EBSCO 8 2 father s Ebsco, Sverige Hoitotiede

14 10 5 Resultatredovisning Resultatet av systematiska litteraturstudien baserar sig på samtliga valda artiklar utgående från sökkriterierna. Artiklarna presenteras först i en artikeltabell och därefter redovisas resultatet i en löpande text. Examensarbetet har tre frågeställningar; riskfaktorerna för manlig förlossningsdepression, hur bemöta den unga mannen samt hälsofrämjande metoder på rådgivningen. Först läste vi alla artiklar och därefter delade vi upp dem sinsemellan. Därefter har vi läst artiklarna en gång till och denna gång noggrannare och samtidigt streckat under text som berör arbetets frågeställningar. Den understreckade texten har skrivits om, förkortats och i vissa fall analyserats och sedan kategoriserats enligt de tre frågeställningarna. Resultatet redovisas även på samma sätt för att göra texten tydlig. 5.1 Valda artiklar I alfabetisk ordning enligt författarna presenteras artiklarna i en tabell. I tabellen framkommer det förutom väsentlig information om undersökningen även vilken av frågeställningarna artikeln berör samt en tillförlitlighetsbedömning. Eftersom antal respondenter varierar i valda undersökningar har en tillförlitlighetsbedömning för att poängtera att antalet kan vara mycket varierande tillämpats i artikeltabellen. Utgående från respondenternas antal har tillförlitligheten i undersökningarna bedömts från ett till tre där ett innebär ett mycket lågt antal och tre ett högt. Vissa av de valda artiklarna är litteraturstudier som bedöms som en etta i och med att de baserar sig på författarens egna tolkningar av andras forskningar som är gjorda för en tid sedan, vilket gör att resultatet kan vara föråldrat. I litteraturstudierna varierar även antalet respondenter i de forskningar som de använt vilket innebär att författarnas tolkningar kan basera sig på ett litet antal respondenter. En etta har, förutom litteraturstudierna, också de undersökningar vars antal respondenter är nio och under. En tvåa innebär att respondentantalet är mellan tio och 100. En trea betyder att respondentantalet är över 100. Alla undersökningar, förutom två, som har använts i examensarbetet har noggrant etiskt granskats och detta framkommer även tydligt i artikeln. De två resterande undersökningar fyller samtliga kriterier för en etisk och god forskning men det framkommer inte i texten om undersökningarna är etiskt granskade. I texten framkommer dock att undersökningarna följt ett etiskt tillvägagångssätt så etiken behöver inte ifrågasättas.

15 Tabell 2. Artiklarna som används i resultatredovisningen Författare Rubrik Årtal Deave & Johnson The transition to parenthood: What does it mean for fathers? 2008 Metod Antal respondenter Tvärsnittsstudie med semi-strukturerade intervjuer N= 20 unga män som blir pappa för första gången Syfte Undersöka männens behov av vård stöds och handledning före förlossningen. Vilken av arbetets frågeställning artikeln berör Bemötande Hälsofrämjande Resultat Männen känner sig utanför trots att de är med på besöken, en dvd önskas. Tillförlitlighet 2 Edhborg Comparison of different instruments to measure blues and to predict depressive symptoms 2 months postpartum: A study of new mothers and fathers Fägerskiöld A change in life as experienced by first-time fathers Regressionsanalys av olika mätinstrument vid depression N=113 män Konstant jämförande metod Intervjuer N= 20 nyblivna fädrar Undersöka depression en vecka efter förlossning och jämföra olika mätinstrument med varandra. Undersöka pappor till nyfödda barns erfarenheter Hälsofrämjande Hälsofrämjande Papporna upplever mest blues första dagen efter förlossningen, detta kan vara ett resultat av att förlossningen varit en stressande upplevelse Undersökningen presenterar olika utmaningar som kan leda till depression. Även vad man bör ta hänsyn till inom det förebyggande arbetet framkommer

16 Habib Paternal perinatal depression: An overview and suggestions towards an intervention model Halle, Dowd, Fowler, Rissel, Hennessy, McNevin & Nelson Supporting fathers in the transition to parenthood Hanington, Heron, Stein & Ramchandani Parental depression and child outcomes- is marital conflikt the missing link Lehti, Sourander, Sillanmäki, Helenius, Tamminen, Kumpulainen & Almqvist. Psychosocial factors associated with becoming a young father in Finland: a nationwide longitudinal study Litteraturstudie Kvalitativ och kvantitativ frågeformulär N= 22 unga män Kohortstudie N= familjer Frågeformulär Register-based follow-up data N= 2721fädrar under 22 år Att finna empirisk evidens för utvecklingen av en stor och preliminär interventionsmodell för manlig förlossningsdepression. Studera de ungas åsikter och känslor inför faderskapet Hur föräldrarnas depression och äktenskapsproblem påverkar barnet i vuxenålder Follow-up data på 81-födda pojkar som blivit pappa tidigt Empirisk studie som visar att bl.a.kriminalitet och antisociala tendenser är associerade med att bli pappa tidigt Hälsofrämjande Bemötande Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer En mångfasetterad interventionsmodell för pappor med förlossningsdepression. Det borde sättas mera vikt hur föräldraskapet påverkar psykiskt. Även pappornas behov och erfarenhet borde uppmärksammas. Interventionsprogram och screening av depression borde ske både innan förlossning och efter. Undersökningen tyder på att unga finska pappor är mera utsatta för mentala problem

17 Lemay, Cashman, Elfenbein & Felice A qualitative study of the meaning of fatherhood among young urban fathers Letourneau, Duffet-Leger, Dennis, Stewart, & Tryphonopoulos Identifying the support needs of fathers affected by post-partum depression: a pilot study Mao, Zhu & Su A comparison of postnatal depression and related factors between Chinese new mothers and fathers Melrose Paternal postpartum depression: How can nurses begin to help? 2010 Intervjuer med öppna frågor N=30 fädrar under 25år Kvalitativ pilotundersökning N=11fädrar vars partner har förlossningsdepression Tvärsnittsstudie N= 376 nyblivna föräldrar Litteraturstudie Unga pappor upplever många utmaningar i samband med att bli pappa Tre av papporna visade depressiva symptom. Alla saknade information om manlig förlossningsdepression samt var de skulle söka hjälp Jämföra förlossningsdepression mellan män och kvinnor och det som hör till. Undersöka mätinstrument och förekomsten av manlig förlossningsdepression. Riskfaktorer Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer Hälsofrämjande Unga män upplever att arbete och utbildning hjälper dem att bli bättre pappor, strategier och inventioner behövs! Ett förslag som diskuteras är manliga mentorer. Undersökningen visar att pappors vars partner har förlossningsdepression är i stor risk att insjukna i depression själva. Skillnader i riskfaktorer i mäns och kvinnors förlossningsdepression. Olika screenings skalor har använts som mätinstrument. Viktigt att informera om förlossningsdepression

18 Nishimura & Kazutomo Risk factors of parental depression in the early postnatal period in Japan Tvärsnittsstudie N= 133 fädrar Riskfaktorer samt sambandet mellan moderns och faderns depression undersöks. Riskfaktorer Inga samband mellan moderns och faderns depression. Pappans depression har att göra med arbetsförhållandet, tidigare historia av mentala problem och icke planerad graviditet 3 Olsson, Robertson, Björklund & Nissen. Fatherhood in focus, sexual activity can wait: new fathers' experience about sexual life after childbirth Innehållsanalys gruppdiskussion samt intervjuer N=10 fädrar Att beskriva pappors erfarenhet av sexlivet sex månader efter Förlossningen. Hälsofrämjande Papporna är beredda att avstå från sex tills även partnern är redo, men trots det behöver papporna trygghet, närhet och bekräftelse 2 Pallari, Tarkka, Aho, Åstedt- Kurki & Salonen Vauvaperheiden vanhemmille kehitetyn verkkopalvelun käyttö, hyödyllisyys ja tuki Frågeformulärstudie N= 202 fädrar Användning, funktion och sociala stödet som fås via Hälsofrämjande Män behöver stöd av andra män. Det borde finnas skilt material för män och kvinnor. 3 14

19 Parfitt & Ayers The effect of post-natal symptoms of post-traumatic stress and depression on the couple s relationship and parent-baby bond Serhan, Ege, Ayrancı & Kosgeroglu Prevalence of postpartum depression in mothers and fathers and its correlates Thomas, Bonér, & Hildingsson Fathering in the first few months Vuorenmaa, Salonen, Aho, Tarkka & Åstedt-Kurki Puolivuotiaiden lasten isien neuvolan terveydenhoitajalta saamat ohjeet ja tuki Frågeformulär N=26 män som varit med vid förlossningen Tvärsnittsstudie N=110 nyblivna föräldrar Kohortstudie N= 827 fädrar Kvasiexperimentell undersökning N= 220 fädrar till sex månaders spädbarn Undersöka vilken effekt stressymptom har på äktenskapet och på föräldrarnas anknytning till barnet Undersöka utbredningen av förlossningsdepression och dess samband Fokusera på de svårigheter som papporna upplever under graviditeten och kort efter barnets födelse Undersökningen hjälper hälsovårdaren att förstå papporna samt identifiera stödbehovet Riskfaktorer Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer Hälsofrämjande Bemötande Hälsofrämjande Vikten av att undersöka vilken effekt förlossningen har för männen samt sambandet mellan stress och depression Pappan bör få handledning i hur vara med barnet samt information om förlossningsdepression i förebyggande syfte. Betydelsen av screeningar tas upp. Eventuella riskfaktorer till psykisk ohälsa presenteras samt vad som bör beaktas i bemötande inom vården, även förslag på förebyggande modeller presenteras Pappor som upplever graviditeten skrämmande samt de med krävande barn behöver extra stöd speciellt precision och individualitet

20 Wells, Varga, Kerstis & Sarkadi Swedish child health nurses views of early father involvement: a qualitative study Wilkes, Mannix & Jackson I am going to be a dad: experiences and expectations of adolescent and young adult expectant fathers Yu, Hung, Chan, Yeh & Lai Prenatal predictors for father-infant attachment after childbirth frågors intervjuguide N= 17 vårdare svarade Berättande metod vid insamling av kvalitativ data N=7 unga blivande fädrar Empirisk N= 195 fädrar Syfte är att få reda på vad hälsovårdaren på barnrådgivningar i Sverige anser att deras roll är Att undersöka unga blivande fädrars erfarenheter angående väntetiden och föräldraskap Bedöma blivande fäders behov av socialt stöd, äktenskaplig intimitet och hälsotillstånd under tredje trimestern Bemötande Hälsofrämjande Hälsofrämjande Ett gemensamt tillvägagångssätt på rådgivningar efterfrågas. Vårdarnas åsikt om deras roll på rådgivningen och mannens roll. Efterfrågas hälsokunskap undervisning i skolan där det tas upp barnvård. Poängterar betydelsen av hälsovårdarens handledning. Pappor som får mera stöd och intimitet av sin partner har lättare att knyta sig an barnet samt klarar bättre av sin fadersroll