Young Euroman Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Young Euroman Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse"

Transkript

1 Young Euroman Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse En systematisk litteraturstudie Linda Nyberg Ann-Charlott Welander Examensarbete för hälsovårdare (YH) Utbildningsprogrammet för Vård Åbo 2014

2 EXAMENSARBETE Författare: Linda Nyberg och Ann-Charlott Welander Utbildningsprogram och ort: Utbildningsprogrammet för vård, Åbo Inriktningsalternativ/Fördjupning: Hälsovård Handledare: Monica Norrgård, Bodil Julin och Jonathan Westergård Titel: Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse Datum Sidantal 37 Abstrakt Detta examensarbete är en del av projektet Young Euroman och här ligger fokus på den unga nyblivna pappans förlossningsdepression och mötet med hälsovårdaren på rådgivningen. Metoden som tillämpas är en systematisk litteraturstudie. I bakgrunden presenteras de utmaningar unga mannen utsätts för i samband med föräldraskapet, symptom på manlig förlossningsdepression samt vad hälsofrämjande arbetet innebär. Syftet med arbetet är att kartlägga riskfaktorer för depression i samband med första barnets födelse samt metoder för att identifiera och bemöta den unga mannens depression. Forskningsfrågorna är följande; Vilka är riskfaktorerna för depression för unga män i samband med första barnets födelse? Vilka hälsofrämjande metoder kan användas för att upptäcka manlig förlossningsdepression? Hur bemöta den unga mannen med förlossningsdepression? Resultatet är sammanställt utgående från 21 vetenskapliga artiklar utgivna som berör arbetets forskningsfrågor. Resultatet visar att vanliga riskfaktorer är ung ålder, ostabilt parförhållande samt ekonomiska- och arbetsrelaterade problem. Bemötandet bör baseras på nyfikenhet, öppenhet, intresse och mod. Hälsofrämjande metoder nås genom förebyggande arbetet såsom screeningar utvecklade speciellt för män, stöd via mentorskap, stöd med ekonomin samt hjälp med arbete och studier. Examensarbetet utgör en kartläggning av existerande forskning inom detta begränsade område och betonar behov av vidare forskning. Språk: svenska Nyckelord: young father s, mental health, first time- fathers, postpartum depression, paternal postpartum depression

3 BACHELOR S THESIS Authors: Linda Nyberg and Ann-Charlott Welander Degree Programme: Degree Programme in Nursing, Åbo Specialization: Health Care Supervisors: Monica Norrgård, Bodil Julin och Jonathan Westergård Title: Postpartum Depression in Young First-Time Fathers/Förlossningsdepression hos unga män i samband med första barnets födelse Date 29 April 2014 Number of pages 37 Summary This thesis is part of the project Young Euroman and focus here is on paternal postpartum depression and the meeting with the health care nurse at the child health center. The applied method is a systematic literature study. The background section of the thesis lists the challenges that the young man faces related to parenthood, symptoms of paternal postpartum depression, and the meaning of health-promoting work. The purpose of the work is to map depression risk factors in connection to the birth of the first child and, furthermore, methods for identifying and approaching the young man s depression. The research questions are the following; What are the depression risk factors for young men in connection to the birth of the first child? Which are the health-promoting methods usable for detection of paternal postpartum depression? How should a young man with paternal postpartum depression be approached? The results are compiled based on 21 scientific journals, published during , which cover the research questions of this work. The results show that common risk factors are a young age, an unstable relationship of the couple, work- and financial related problems. The young man should be approached with curiosity, openness, interest and courage. Health-promoting methods are reached by preventive work, such as screening developed especially for men, mentoring support, financial support and help with work and studies. This thesis maps the existing research within this limited area and shows the need for further research. Language: English Key words: young fathers, mental health, first time fathers, postpartum depression, paternal postpartum depression

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förlossningsdepression hos unga män Symptom på manlig förlossningsdepression Det hälsofrämjande arbetet Syfte Metod Systematisk litteraturstudie som metod Urval Sökprocessen Resultatredovisning Valda artiklar Riskfaktorer Bemötandet av den unga mannen på rådgivningen Hälsofrämjande arbete genom förebyggande åtgärder Resultatdiskussion Riskfaktorer Bemötande Hälsofrämjande arbete Kritisk granskning Etik Tillförlitlighet Hållbar utveckling Slutdiskussion Källförteckning... 34

5 1 1 Inledning Detta arbete är en del av projektet Young Euroman vars uppgift är att belysa och utveckla kunskap om den unga mannen inom social- och hälsovården. I detta examensarbete ligger fokus på den unga nyblivna pappans förlossningsdepression och mötet med hälsovårdaren på rådgivningen. Som blivande hälsovårdare kommer vi att möta den unga mannen inom den förebyggande vården på företags- och vuxenhälsovården samt barn- och mödrarådgivningen. Unga män kan många gånger vara en utmaning inom vården, därför är vi i behov av mera kunskap samt verktyg för att nå och bemöta denna grupp. Man vet idag att män liksom kvinnor kan drabbas av depression i samband med första barnets födelse (Klemetti & Hakulinen-Viitanen 2013, s. 206). Trots det så uppmärksammas inte detta lika mycket. De flesta, nästan 90 %, av hälsovårdarna på mödra- och barnrådgivningen är av den åsikten att de aldrig eller nästan aldrig skulle få veta om pappans ohälsa och nästan lika många av hälsovårdarna har aldrig erbjudit stödande samtal (Massoudi 2013, s. 77). Pappans roll betonas allt mera inom mödrarådgivningen och man arbetar för att få honom mera delaktig i hela processen. På rådgivningen strävar man efter att erbjuda tider även på kvällen så att pappan skall ha möjlighet att delta. Man uppmuntrar även pappan att delta i de omfattande hälsogranskningarna, i familjeförberedelsekurserna samt att ta ut sin pappaledighet. Pappans deltagande dokumenteras systematiskt så att man kan följa upp det statistiskt samt även för att kunna utveckla verksamheten för papporna. (Klemetti m.fl. 2013, s ). Trots att barn- och mödrarådgivningen numera även fokuseras på pappan så hade enligt Social- och hälsovårdsministeriets utredning (2008, s. 24) i medeltal enbart en tredjedel av papporna besökt rådgivningen. I samband med hembesöken träffade hälsovårdaren papporna oftare. (Social- och hälsovårdsministeriet 2008, s. 24).

6 2 2 Bakgrund Att få sitt första barn innebär en stor förändring. Därför är det viktigt att hälsovårdaren på rådgivningen kan stöda familjen och reagera på förändringar. 1-8 % av papporna har förlossningsdepression då barnet är 0-6 veckor gammalt och 5-6 % av papporna då barnet är 3-6 månader gammalt (Bradley & Slade 2011, s. 38). Inom den förebyggande vården på mödrarådgivningen görs automatiskt screeningar för depression på mammor men sällan på papporna. I Finland används Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). (Honkanen 2008, s. 282). 2.1 Förlossningsdepression hos unga män Manlig förlossningsdepression påverkar alla i familjen. Barnet, som saknar förståelse för vad som händer, påverkas negativt och dennes psykiska hälsa kan få bestående men. (Massoudi 2013, s. 28; Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Redan i 4-6 års ålder börjar problem i det sociala beteende att märkas. Barnet har svårt att vara med kamrater och har mycket svårt med att göra något för någon om inte den själv får något ut av det. Barnet har ett asocialt beteende. (Davè, Sherr, Senior & Nazareth 2008, s. 311; THL 2014). Unga män som blir föräldrar är en sårbar grupp. De upplever stora utmaningar i samband med sitt föräldraskap. De saknar dessutom ofta utbildning, ett stabilt jobb och en positiv rollmodell vilket innebär att de är i behov av både stöd och hjälp med parförhållandet och ekonomin. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Olika insatser som strävar efter att öka och upprätthålla pappornas engagemang i sina barns liv och som säkerställer att det finns ett tillräckligt skyddsnät är vad det hälsofrämjande arbetet bör koncentrera sig på. (THL 2014). En allmän, men felaktig, uppfattning är att pappor inte vill berätta om sina känslor och att de inte vill vara involverade i undersökningarna på rådgivningarna. Papporna har ett behov av att få diskutera om sitt föräldraskap och dela med sig av sina känslor som den nya situationen väckt. (THL ). Förändringar påverkar alla olika, men för de flesta unga män innebär ett barn en stor känslomässig förändring. Det är inte ovanligt att graviditeten är oplanerad, vilket innebär att de oönskat måste omvärdera sina liv. Förutom att sköta om ekonomin, arbete, hus och bostad förväntas pappa även att hjälpa och stöda den trötta mamman och ännu ta hand om det lilla barnet. Rollen som nybliven pappa kan vara mycket förvirrande och innebär ofta

7 3 en känsla av otillräcklighet. (Jämsä 2010, s ). Förlossningsdepression påverkar hela familjen, inte enbart vid insjuknandet utan sjukdomen sätter sina spår även i barnets utveckling. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Det nyfödda barnet innebär en förändring av det emotionella livet. Om pappan upplever stress, osäkerhet och depression den sista tiden av graviditeten kan denna psykiska ohälsa leda till depression hos honom då barnet är 6-9 månader. Den deprimerade pappan upplever sig som otillräcklig, okunnig, skyldig och osäker. Förlossningsdepressionen kan fungera som en sorts skyddsmekanism, då pappan så att säga sluter sig. Detta sker för att de emotionella påfrestningarna inte skall skada det egna psyket utan ge honom tid att bekanta sig med den nya situationen eller möjlighet att förändra den. I denna situation klarar han inte av ett socialt umgänge och alla dagliga sysslor blir en påfrestning. (Jämsä 2010, s ). Då mamman lidit av förlossningsdepression har pappan haft huvudansvaret för barnet och hemmet. När mamman tillfrisknat avlastas pappan och han kan då få en känsla av otillräcklighet och själv insjukna i depression. Detta styrks även av att mamman får förlossningsdepression genast efter förlossningen och pappan i ett senare skede. (Jämsä 2010, s.66; Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). 2.2 Symptom på manlig förlossningsdepression Förlossningsdepression är liksom depression en komplicerad och mångfasetterad sjukdom som påverkar de drabbade på olika sätt. Symptomen varierar från mycket tydlig nedstämdhet till enbart illamående. Typiska symptom är sorgsenhet, nedstämdhet och känslan av hopplöshet och utmattning. (Hakulinen-Viitanen & Solantaus 2014). Den som lider av depression har ingen makt eller ork att njuta eller att vara intresserad av att göra något av betydelse. Känslan av att vara sämre än alla andra och att vara värdelös är stor. Irritation, trötthet och en ovilja att träffa andra människor är vanligt. Viljan att sova bort dagen är stor. Viktökning eller viktminskning kan förekomma, sexlusten försvinner eller man är oförmögen att utföra ett samlag. Tankar och prat om döden är vanligt och ett destruktivt beteende kan förekomma. Diffusa symptom är illamående, svindel och magbesvär som inte hittas någon tydlig orsak till. Värk i kroppen, bl.a. huvudvärk, nackvärk eller ryggvärk kan bero på depression. En överdriven oro för andras och den egnas hälsa kan förekomma. (Jämsä 2010, s. 75).

8 4 För mannen tar sig förlossningsdepression vanligast uttryck i beteendeförändringar såsom irritation, cyniskhet och att han drar sig undan. Alkoholanvändningen ökar och även användning av droger kan förekomma. Andra tecken kan vara aggressivt beteende och otrohet. Ångest och ilska är vanligare symptom än sorgsenhet. Även apati, melankoli, nedstämdhet och en känsla av hopplöshet är en del av symptomen. Symptomen begränsar det sociala livet och alla dagliga sysslor. (PostpartumMen ). 2.3 Det hälsofrämjande arbetet En välbeskrivande samt mycket använd definition av hälsofrämjande arbete är WHO:s definition: Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health. It moves beyond a focus on individual behavior towards a wide range of social and environmental interventions. (WHO 2014). Definitionen beskriver att det handlar om en process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den men att det hälsofrämjande arbetet går mer på djupet och förutsätter även sociala och miljömässiga stödåtgärder. (WHO 2014). I Finland styrs det hälsofrämjande arbetet av social- och hälsovårdsministeriet och baserar sig på Folkhälsolagen (66/1972). I dagens folkhälsoarbete försöker man satsa på förebyggande arbete istället för på direkt hälso- och sjukvård eftersom det har visat sig vara både samhällseffektivt och kostnadseffektivt. Social- och hälsovårdsministeriet har startat hälsopolitiskaprogrammen Kaste och Hälsa 2015 för att stöda det förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvården kan inte ensam främja individernas hälsa. Folkhälsan är till stora delar beroende av faktorer som står utanför den egentliga hälso- och sjukvården: livsföringen, livsmiljön, kvaliteten på olika produkter samt faktorer i samhället som stöder eller äventyrar hälsan. Resultat kan därför uppnås endast i samarbete med samhällets alla sektorer. (Social- och hälsovårdsministeriet 2011). Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 är ett långsiktigt hälsopolitiskt program som baserar sig på WHO:s program Hälsa för alla. Hälsa 2015 är ett samarbetsprogram som strävar efter att stöda och främja hälsa inom samhällets alla sektorer. (Social- och hälsovårsministeriet 2001). Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården Kaste styr kommunernas verksamhet för främjandet av invånarnas hälsa. Enligt Kastes utvecklingsprogram bör var och en få individuella lösningar som stöder hälsa och välfärd. Verksamhetsmodeller som stöder familjen och föräldraskapet bör eftersträvas och målet är att främja ett tidigt ingripande och förebygga problem. Föräldrar skall erbjudas stöd i

9 5 föräldraskapet och parrådgivning. Arbetslösa är en ökande grupp som det bör satsas på. Arbete och sysselsättning är målet för många strategier då det gäller vuxna. Det skall vara möjligt att kombinera arbete och familj för båda föräldrarna genom t.ex. föräldraledigheter. (Social- och hälsovårdsministeriet 2012; Honkanen 2008, s ). Inom det hälsofrämjande arbetet utgår man från helheten och inriktar sig på att öka den enskilda individens kontroll över sin egen hälsa. Syftet är att stärka kompetens, kunskap och självförtroende så att personen självständigt, medvetet och hälsofrämjande kan göra val. Hälsofrämjande frågeställningar är vilka förutsättningar som bevarar och förbättrar hälsan på bästa sätt samt hur man kan nå förändringar mot bättre förutsättningar för hälsa. Skillnaden mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete har ofta debatterats. Båda begreppen beskriver perspektiv som strävar efter att bevara hälsa samt förebygga och förhindra sjukdom. (Kostenius & Lindqvist 2009, s ). I detta examensarbete används även begreppen hälsofrämjande samt förebyggande som beskrivningen ovan nämligen att det förebyggande arbetet är en arbetsmetod för att nå ett hälsofrämjande mål. För att lyckas med livsstilsförändringar i förebyggande syfte behöver individen ha tilltro till sin egen förmåga. Handlingsförmåga och meningsfullhet är andra nödvändiga komponenter. Det bör existera en mening med att ta sig an en utmaning eller problem samt även motivation bör finnas för att individen skall ha ork att försöka begripa och hantera förändringen. (Herttig & Kristenson 2012, s.21-22). 3 Syfte Syftet med examensarbetet är att kartlägga med hjälp av systematisk litteraturstudie riskfaktorer för depression i samband med första barnets födelse hos den unga nyblivna fadern samt metoder för att identifiera och bemöta pappans depression. Forskningsfrågorna i examensarbetet är följande; Vilka är riskfaktorerna för depression för unga män i samband med första barnets födelse? Vilka hälsofrämjande metoder kan användas för att upptäcka manlig förlossningsdepression? Hur bemöta den unga pappan med förlossningsdepression?

10 6 4 Metod Metoden som tillämpas här är en systematisk litteraturstudie utgående från vetenskapliga artiklar. Tillvägagångssättet i frågan om metod och urval samt sökprocess presenteras till följande eftersom de är av central betydelse i en systematisk litteraturstudie. 4.1 Systematisk litteraturstudie som metod Systematisk litteraturstudie innebär att man systematiskt söker material inom ett valt område som kritiskt granskas och sedan sammanställs. Metoden innehåller flera steg. Problemformuleringen gjordes först, därefter fastställdes ett syfte. Sedan formulerades frågor som besvarades genom kritisk granskning av vald litteratur. Efter det gjordes en plan över hur man tänker gå till väga. Sökord och sökstrategi bestämdes därefter. Sökprocessen utfördes systematiskt och hela sökprocessen dokumenterades i själva texten. När sökprocessen var avklarad, granskades kritiskt de valda artiklarna och bedömdes kvalitetsmässigt. Slutligen analyserades, diskuterades och sammanställdes resultatet av hela processen. (Forsberg & Wengström 2013, s ). Ibland kan bästa tillgängliga bevis uppnås genom systematiska studier av andra sorters tillförlitliga studier med både kvantitativa samt kvalitativa forskningsmetoder. Gemensamt för studierna som väljs och granskas är att de måste vara av hög kvalitet för att säkra slutsatser ska kunna dras när de sammanställs i en systematisk litteraturstudie. Dock bör det försäkras att det finns ett tillräckligt stort antal studier inom det valda området för att säkra och tillförlitliga slutsatser ska kunna dras. (Willman, Stolz & Bahtsevani 2013, s ). I samband med systematiska litteraturstudier bör vissa etiska aspekter tas hänsyn till. Undersökningar som har etiskt granskats och fått tillstånd från en etisk kommitté eller för övrigt innehåller noggranna etiska överväganden bör eftersträvas. (Forsberg & Wengström 2013, s ). 4.2 Urval Inklusionskriterierna för vetenskapliga artiklarna i denna systematiska litteraturstudie är att det skall handla om unga män som har fått sin förstfödda. Materialet skall helst vara empiriskt och publicerats , men även tillförlitliga litteraturstudier används. Artiklar enbart på finska, svenska eller engelska kommer att användas och materialet bör

11 7 vara avgiftsfritt. Artiklarna bör behandla någon av arbetets tre frågeställningar samt vara etiskt korrekt utförda. Exklusionskriterier är kvinnlig förlossningsdepression samt att materialet inte skall vara äldre än Den kurativa delen av förlossningsdepression kommer inte att behandlas. I detta examensarbete definieras en ung man enligt åldern Enligt ungdomslagen ( /72) räknas man till en ungdom ända tills man fyller 29 år (1 kap. 2. mom. 1). Enligt lagen om förmyndarverksamhet ( /442) kan ingen omyndig vara vårdnadshavare för ett barn (2 kap. 6 ) och man är myndig först då man fyllt 18 år (1 kap. 2). Vi har här använt oss av benämningen förlossningsdepression trots att det inte existerar en specifik diagnos för det. Enligt ICD-10 koderna innebär förlossningsdepression lindriga psykiska störningar och beteendestörningar sammanhängande med barnsängstiden, vilka ej klassificeras annorstädes (Duodecim u.å.). En man har inte barnsängstid utan då de insjuknar i en depression efter förlossning är det enligt ICD-10 en depression av varierande grad. De valda artiklarnas forskningar är gjorda enligt olika metoder; kvasi-experimentell metod, kohortstudier, tvärsnittstudier, regressionsanalyser och konstant jämförande metod. En forskning gjord enligt kvasi-experimentell metod innebär att det har valts en bestämd experimentgrupp som utsätts för någonting och en motsvarande kontrollgrupp. Gruppernas avvikelser jämförs sedan med varandra. Forskningar med denna metod är utmanande att göra då kontrollgruppen inte är slumpmässigt valda på samma vis som den utsatta gruppen i och med att grupperna skall ha liknande förhållanden. Kohortstudier, i sin tur, är inte experimentell forskning utan här används en bestämd grupp med något visst som undersöks t.ex. depressionsymptom. Sedan jämförs gruppen med en annan grupp som inte har dessa symptom. Kohortstudier kan vara pålitliga om de innehar ett stort antal respondenter. I en tvärsnittsstudie väljs ett antal respondenter som får svara på ett visst område under en viss tidsperiod, t.ex. prevalens för förlossningsdepression hos män. Dessa forskningar kan vara pålitliga i och med att alla respondenter har samma utgångsläge. Pålitligheten kan lida i och med att tidpunkten då respondenterna svarar kan vara mycket känslomässig vilket innebär att svaren kan vara felaktiga. Konstant jämförande metod eller även kallad grounded theory används då en teori utvecklas eller förbättras genom dataanalys och datainsamling. (Forsberg & Wengström 2013, s , 153). Då man gör

12 8 en regressionsanalys innebär det att man forskar hur en variabel påverkar en annan eller hur sambandet mellan dessa påverkar individen. Till exempel hur den unge mannens förlossningsdepression påverkar barnet eller hur hans förlossningsdepression påverkar parförhållandet och hur detta sedan inverkar på familjen. (Sundell 2009). 4.3 Sökprocessen Innan sökningen av material kunde börja, skrevs samtliga sökord ned som arbetets syfte handlade om: young men, young father, paternal, depression, postnatal, postpartum, adolecent, mental health, health promotion, health preventing, prevention, teenage dads. Dessa sökord kombinerades med varandra och de sökord som slutligen gav oss resultat finns listade i tabell 1. Sökprocess. Sökning av material utfördes både elektroniskt och manuellt. Till först gjordes den elektroniska sökningen. Sökningar gjordes på olika databaser bl.a. Swemed+, Medic och EBSCOs Academic Search Elite, Cinahl samt GreenFile. Det visade sig att databasen EBSCOs Academic Search Elite, Cinahl samt GreenFile vara den som gav bäst resultat därför användes den. På Swemed+ använde vi oss av olika svenska sökord och på Medic av olika finska sökord. I och med att sökningarna inte gav några användbara resultat räknas de svenska och finska sökord inte desto närmare upp i sökprocessen. Sökkriterierna vid den elektroniska sökningen var att artiklarna skulle vara tillgängliga med hel text och abstrakt och utgivna mellan åren Empiriska undersökningar prioriterades i första hand, välgjorda litteraturstudier i andra hand. I och med att examensarbetet är en del av projektet Young Euroman, prioriterades artiklar från Europa. Den elektroniska sökningen gav få europeiska artiklar. Därför gjordes en manuell sökning på Novias bibliotek i Åbo av samtliga Hoitotiede tidningar mellan åren Där hittades två intressanta artiklar från 2008 som båda användes till examensarbetet. Det finns överhuvudtaget få forskningar om manlig förlossningsdepression därför slopades prioriteringen att enbart använda europeiska undersökningar. Efter att ha läst igenom en mängd artiklar valdes till sist 21 artiklar till litteraturstudien. Dessa valdes för att de handlar om manlig förlossningsdepression och riskfaktorer och om unga män som skall få sitt första barn eller har fått, även deras erfarenheter av

13 9 hälsovårdaren och deras åsikter av föräldraskap. De valda artiklarna som används i resultatredovisningen presenteras i tabell 2. Tabell 1. Sökprocess Sökord 1 Sökord 2 Databas/ Manuell sökning Antal träffar Antal valda artiklar Young father s mental health EBSCO 19 4 postpartum depression first- timefathers health promotion paternal depression childhealth center men EBSCO EBSCO 59 4 young father EBSCO 2 1 mental health EBSCO 8 2 father s Ebsco, Sverige Hoitotiede

14 10 5 Resultatredovisning Resultatet av systematiska litteraturstudien baserar sig på samtliga valda artiklar utgående från sökkriterierna. Artiklarna presenteras först i en artikeltabell och därefter redovisas resultatet i en löpande text. Examensarbetet har tre frågeställningar; riskfaktorerna för manlig förlossningsdepression, hur bemöta den unga mannen samt hälsofrämjande metoder på rådgivningen. Först läste vi alla artiklar och därefter delade vi upp dem sinsemellan. Därefter har vi läst artiklarna en gång till och denna gång noggrannare och samtidigt streckat under text som berör arbetets frågeställningar. Den understreckade texten har skrivits om, förkortats och i vissa fall analyserats och sedan kategoriserats enligt de tre frågeställningarna. Resultatet redovisas även på samma sätt för att göra texten tydlig. 5.1 Valda artiklar I alfabetisk ordning enligt författarna presenteras artiklarna i en tabell. I tabellen framkommer det förutom väsentlig information om undersökningen även vilken av frågeställningarna artikeln berör samt en tillförlitlighetsbedömning. Eftersom antal respondenter varierar i valda undersökningar har en tillförlitlighetsbedömning för att poängtera att antalet kan vara mycket varierande tillämpats i artikeltabellen. Utgående från respondenternas antal har tillförlitligheten i undersökningarna bedömts från ett till tre där ett innebär ett mycket lågt antal och tre ett högt. Vissa av de valda artiklarna är litteraturstudier som bedöms som en etta i och med att de baserar sig på författarens egna tolkningar av andras forskningar som är gjorda för en tid sedan, vilket gör att resultatet kan vara föråldrat. I litteraturstudierna varierar även antalet respondenter i de forskningar som de använt vilket innebär att författarnas tolkningar kan basera sig på ett litet antal respondenter. En etta har, förutom litteraturstudierna, också de undersökningar vars antal respondenter är nio och under. En tvåa innebär att respondentantalet är mellan tio och 100. En trea betyder att respondentantalet är över 100. Alla undersökningar, förutom två, som har använts i examensarbetet har noggrant etiskt granskats och detta framkommer även tydligt i artikeln. De två resterande undersökningar fyller samtliga kriterier för en etisk och god forskning men det framkommer inte i texten om undersökningarna är etiskt granskade. I texten framkommer dock att undersökningarna följt ett etiskt tillvägagångssätt så etiken behöver inte ifrågasättas.

15 Tabell 2. Artiklarna som används i resultatredovisningen Författare Rubrik Årtal Deave & Johnson The transition to parenthood: What does it mean for fathers? 2008 Metod Antal respondenter Tvärsnittsstudie med semi-strukturerade intervjuer N= 20 unga män som blir pappa för första gången Syfte Undersöka männens behov av vård stöds och handledning före förlossningen. Vilken av arbetets frågeställning artikeln berör Bemötande Hälsofrämjande Resultat Männen känner sig utanför trots att de är med på besöken, en dvd önskas. Tillförlitlighet 2 Edhborg Comparison of different instruments to measure blues and to predict depressive symptoms 2 months postpartum: A study of new mothers and fathers Fägerskiöld A change in life as experienced by first-time fathers Regressionsanalys av olika mätinstrument vid depression N=113 män Konstant jämförande metod Intervjuer N= 20 nyblivna fädrar Undersöka depression en vecka efter förlossning och jämföra olika mätinstrument med varandra. Undersöka pappor till nyfödda barns erfarenheter Hälsofrämjande Hälsofrämjande Papporna upplever mest blues första dagen efter förlossningen, detta kan vara ett resultat av att förlossningen varit en stressande upplevelse Undersökningen presenterar olika utmaningar som kan leda till depression. Även vad man bör ta hänsyn till inom det förebyggande arbetet framkommer

16 Habib Paternal perinatal depression: An overview and suggestions towards an intervention model Halle, Dowd, Fowler, Rissel, Hennessy, McNevin & Nelson Supporting fathers in the transition to parenthood Hanington, Heron, Stein & Ramchandani Parental depression and child outcomes- is marital conflikt the missing link Lehti, Sourander, Sillanmäki, Helenius, Tamminen, Kumpulainen & Almqvist. Psychosocial factors associated with becoming a young father in Finland: a nationwide longitudinal study Litteraturstudie Kvalitativ och kvantitativ frågeformulär N= 22 unga män Kohortstudie N= familjer Frågeformulär Register-based follow-up data N= 2721fädrar under 22 år Att finna empirisk evidens för utvecklingen av en stor och preliminär interventionsmodell för manlig förlossningsdepression. Studera de ungas åsikter och känslor inför faderskapet Hur föräldrarnas depression och äktenskapsproblem påverkar barnet i vuxenålder Follow-up data på 81-födda pojkar som blivit pappa tidigt Empirisk studie som visar att bl.a.kriminalitet och antisociala tendenser är associerade med att bli pappa tidigt Hälsofrämjande Bemötande Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer En mångfasetterad interventionsmodell för pappor med förlossningsdepression. Det borde sättas mera vikt hur föräldraskapet påverkar psykiskt. Även pappornas behov och erfarenhet borde uppmärksammas. Interventionsprogram och screening av depression borde ske både innan förlossning och efter. Undersökningen tyder på att unga finska pappor är mera utsatta för mentala problem

17 Lemay, Cashman, Elfenbein & Felice A qualitative study of the meaning of fatherhood among young urban fathers Letourneau, Duffet-Leger, Dennis, Stewart, & Tryphonopoulos Identifying the support needs of fathers affected by post-partum depression: a pilot study Mao, Zhu & Su A comparison of postnatal depression and related factors between Chinese new mothers and fathers Melrose Paternal postpartum depression: How can nurses begin to help? 2010 Intervjuer med öppna frågor N=30 fädrar under 25år Kvalitativ pilotundersökning N=11fädrar vars partner har förlossningsdepression Tvärsnittsstudie N= 376 nyblivna föräldrar Litteraturstudie Unga pappor upplever många utmaningar i samband med att bli pappa Tre av papporna visade depressiva symptom. Alla saknade information om manlig förlossningsdepression samt var de skulle söka hjälp Jämföra förlossningsdepression mellan män och kvinnor och det som hör till. Undersöka mätinstrument och förekomsten av manlig förlossningsdepression. Riskfaktorer Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer Hälsofrämjande Unga män upplever att arbete och utbildning hjälper dem att bli bättre pappor, strategier och inventioner behövs! Ett förslag som diskuteras är manliga mentorer. Undersökningen visar att pappors vars partner har förlossningsdepression är i stor risk att insjukna i depression själva. Skillnader i riskfaktorer i mäns och kvinnors förlossningsdepression. Olika screenings skalor har använts som mätinstrument. Viktigt att informera om förlossningsdepression

18 Nishimura & Kazutomo Risk factors of parental depression in the early postnatal period in Japan Tvärsnittsstudie N= 133 fädrar Riskfaktorer samt sambandet mellan moderns och faderns depression undersöks. Riskfaktorer Inga samband mellan moderns och faderns depression. Pappans depression har att göra med arbetsförhållandet, tidigare historia av mentala problem och icke planerad graviditet 3 Olsson, Robertson, Björklund & Nissen. Fatherhood in focus, sexual activity can wait: new fathers' experience about sexual life after childbirth Innehållsanalys gruppdiskussion samt intervjuer N=10 fädrar Att beskriva pappors erfarenhet av sexlivet sex månader efter Förlossningen. Hälsofrämjande Papporna är beredda att avstå från sex tills även partnern är redo, men trots det behöver papporna trygghet, närhet och bekräftelse 2 Pallari, Tarkka, Aho, Åstedt- Kurki & Salonen Vauvaperheiden vanhemmille kehitetyn verkkopalvelun käyttö, hyödyllisyys ja tuki Frågeformulärstudie N= 202 fädrar Användning, funktion och sociala stödet som fås via Hälsofrämjande Män behöver stöd av andra män. Det borde finnas skilt material för män och kvinnor. 3 14

19 Parfitt & Ayers The effect of post-natal symptoms of post-traumatic stress and depression on the couple s relationship and parent-baby bond Serhan, Ege, Ayrancı & Kosgeroglu Prevalence of postpartum depression in mothers and fathers and its correlates Thomas, Bonér, & Hildingsson Fathering in the first few months Vuorenmaa, Salonen, Aho, Tarkka & Åstedt-Kurki Puolivuotiaiden lasten isien neuvolan terveydenhoitajalta saamat ohjeet ja tuki Frågeformulär N=26 män som varit med vid förlossningen Tvärsnittsstudie N=110 nyblivna föräldrar Kohortstudie N= 827 fädrar Kvasiexperimentell undersökning N= 220 fädrar till sex månaders spädbarn Undersöka vilken effekt stressymptom har på äktenskapet och på föräldrarnas anknytning till barnet Undersöka utbredningen av förlossningsdepression och dess samband Fokusera på de svårigheter som papporna upplever under graviditeten och kort efter barnets födelse Undersökningen hjälper hälsovårdaren att förstå papporna samt identifiera stödbehovet Riskfaktorer Hälsofrämjande Hälsofrämjande Riskfaktorer Hälsofrämjande Bemötande Hälsofrämjande Vikten av att undersöka vilken effekt förlossningen har för männen samt sambandet mellan stress och depression Pappan bör få handledning i hur vara med barnet samt information om förlossningsdepression i förebyggande syfte. Betydelsen av screeningar tas upp. Eventuella riskfaktorer till psykisk ohälsa presenteras samt vad som bör beaktas i bemötande inom vården, även förslag på förebyggande modeller presenteras Pappor som upplever graviditeten skrämmande samt de med krävande barn behöver extra stöd speciellt precision och individualitet

20 Wells, Varga, Kerstis & Sarkadi Swedish child health nurses views of early father involvement: a qualitative study Wilkes, Mannix & Jackson I am going to be a dad: experiences and expectations of adolescent and young adult expectant fathers Yu, Hung, Chan, Yeh & Lai Prenatal predictors for father-infant attachment after childbirth frågors intervjuguide N= 17 vårdare svarade Berättande metod vid insamling av kvalitativ data N=7 unga blivande fädrar Empirisk N= 195 fädrar Syfte är att få reda på vad hälsovårdaren på barnrådgivningar i Sverige anser att deras roll är Att undersöka unga blivande fädrars erfarenheter angående väntetiden och föräldraskap Bedöma blivande fäders behov av socialt stöd, äktenskaplig intimitet och hälsotillstånd under tredje trimestern Bemötande Hälsofrämjande Hälsofrämjande Ett gemensamt tillvägagångssätt på rådgivningar efterfrågas. Vårdarnas åsikt om deras roll på rådgivningen och mannens roll. Efterfrågas hälsokunskap undervisning i skolan där det tas upp barnvård. Poängterar betydelsen av hälsovårdarens handledning. Pappor som får mera stöd och intimitet av sin partner har lättare att knyta sig an barnet samt klarar bättre av sin fadersroll

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Jag tänker på Dig Rusmedlens negativa effekter under graviditeten Bästa blivande mamma! Graviditeten är en stor ändring i livet. Två ska bli tre och den tredje

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER Bästa mamma och pappa, Livet i en småbarnsfamilj kan innehålla många glädjeämnen, men ibland kan vardagen vara ganska så tung. Det kan vara nyttigt för föräldrarna

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer