RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG. Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Transkript

1 RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2

3 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande mars 2015

4 2 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Titel: Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Rapportnummer: 2015:14 Utgivare:, mars, 2015 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Indikatorer, målindikatorer, resultatindikatorer, samhällsplanering, hållbar stadsutveckling, bostadsförsörjning, bostadsbyggande, bostadsmarknad, energieffektivisering, uppföljning, utveckling Dnr: Process: 3.4 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3 Förord har enligt regleringsbrev för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. Rapporten är en sammanställning och redovisning över förslag till mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Hans-Åke Palmgren, enheten Boende och stadsutveckling har varit ansvarig för uppdraget. Maria Rydqvist, enheten Boende och stadsutveckling har varit huvudförfattare. Övriga som har deltagit i arbetet är i huvudsak Bo Söderberg, Marie Rosberg och Bengt Hansson, Analysavdelningen, Vanessa Liu och Joakim Iveroth, enheten Energi och samhälle, Anders Rimne och Magnus Jacobsson, enheten Stad och land, samt Kristina Einarsson, enheten Tekniska egenskaper. Karlskrona mars 2015 Janna Valik generaldirektör

6 4 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Innehåll Sammanfattning... 5 Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...5 Utvecklingsbehov...7 Inledning... 8 s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...8 Metod...8 Rapportens upplägg Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Utvecklingsbehov Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Utvecklingsbehov Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter. 18 Metod för urval Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter Utvecklingsbehov Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Metod för urval Vald indikator för att mäta energieffektivisering i byggnader Utvecklingsbehov Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling Metod för urval Valda indikatorer för att mäta utvecklingen inom hållbar stadsutveckling Utvecklingsbehov Referenslista Bilaga Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling... 86

7 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5 Sammanfattning Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Denna rapport är en avrapportering av ett uppdrag fick i regleringsbrev 2015 om mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Indikatorer har identifierats för att följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad boendesociala och socioekonomiska aspekter energieffektivisering av bebyggelsen hållbar stadsutveckling. Indikatorerna har valts utifrån möjligheten att redovisa resultat av insatser, upprepningsbara, möjliga att redovisa årligen, helst vara möjliga att redovisa könsuppdelat samt vara så resurseffektiva som möjligt. Valda indikatorer Totalt har vi valt 20 indikatorer för att följa upp samhällsutvecklingen. Indikatorerna sorteras in under fem områden. En förutsättning för alla indikatorer är att samtliga aktörer som idag svarar för statistikinsamling även fortsättningsvis kan leverera de önskade underlagen. Figur 1. Sammanfattande bild över valda mål- och resultatindikatorer. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

8 6 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Indikatorerna och de bostadspolitiska målen Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. I tabellen nedan visas förhållandet mellan de valda indikatorerna och dessa mål. Tabell 1. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

9 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 7 Utvecklingsbehov För några av de föreslagna indikatorerna vi har redovias är det önskvärt med en tätare uppföljning. Vi har även identifierat väsentliga områden där det för närvarande saknas indikatorer. Vi föreslår även att vi utvecklar en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt för att få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Vi menar att det finns potential att utveckla hur indikatorerna redovisas. Genom att bygga upp en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt skulle vi kunna få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Figur 2. Sammanfattande bild över utvecklingsbehovet. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

10 8 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Inledning s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande har enligt regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. ska i första hand titta på indikatorer där statistik redan finns eller där uppföljning redan sker. ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars Metod s uppdrag är att ta fram lämpliga mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Val av målområden Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. 1 1 Regeringen. Mål och visioner för boende och byggande. [Webbsida] Senaste uppdaterad: [Hämtad ]; Tillgänglig på:

11 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 Tabell 2. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Av redovisningen av mål- och resultatindikatorer i rapporten framgår även vilket målområde samt delmål som indikatorn följer upp. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 2 Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. 2 har valt att inte ta med lantmäteriverksamheten i denna rapport

12 10 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Bostadsmarknad Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Visionen är bland annat att den svenska bostadspolitiken ska bidra till att bekämpa arbetslösheten och skapa fler jobb. Byggandet Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Visionen för byggandet är bland annat att nyproduktion ska komplettera befintliga områden och skapa förutsättningar för bra service och bra gemensamma miljöer nya bostäder ska byggas till och med Samhällsplanering Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Visionen för samhällsplaneringen är bland annat att förenkla de byggregler som skyddar människor och miljö så att byggprocesserna kan bli snabbare. Skyddet av riksintressanta områden ska vara enkelt att tillämpa i planering och tillståndsgivning. Val av resultatindikatorer För val av indikatorer sattes följande kriterier upp 3 : indikatorerna som väljs ska mäta tillstånd de ska vara upprepningsbara 3 För mer information om indikatorer, se Ekonomistyrningsverket, ESV, (2007) Resultatindikatorer en idéskrift. ESV 2007:32. Ekonomistyrningsverket, ESV, (2012) Resultatindikatorer. ESV 2012:41.

13 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 11 de bör kunna redovisas årligen de ska kunna tas fram med små resursinsatser i första hand ska urvalet baseras på indikatorer där statistik redan finns och/eller där uppföljning redan sker det är en fördel om indikatorn kan redovisas geografiskt det är en fördel om indikatorn kan redovisas könsuppdelad. För inventeringen togs en mall fram som användes vid inventeringen. Redovisningen i denna rapport följer mallstrukturen. Arbetet har utförts av och inom Den korta tiden för avrapportering medger ingen extern referenshantering även om det hade varit lämpligt, utan arbetet har utförts helt inom och av. Rapportens upplägg Rapporten är en sammanställning av mål- och resultatindikatorer, nedan kallat indikatorer, inom fem områden som redovisas i särskilda kapitel. Utöver de områden som nämns i uppdraget har vi även valt att ta fram indikator samt förslag till indikator för delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad. Områden till vilka vi föreslår indikatorer är: 1. bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader 3. boendesociala och socioekonomiska aspekter 4. energieffektivisering av bebyggelsen 5. hållbar stadsutveckling. Av redovisningen per område framgår även på vilka grunder indikatorn valts. I bilagan återfinns tabeller med indikatorerna med beskrivning av var indikator, bland annat information om på vilket geografiskt område indikatorn finns, med vilket tidsintervall den följs upp samt vem som är ansvarig för underliggande data.

14 12 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1. Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 Vi har valt två indikatorer som normalt följer upp kompletterade med en som fokuserar på bostadsfastighetsbolag. nya bygglov antal färdigställda bostader avkastning i förhållande till marknadsvärden. Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Indikator: nya bygglov. Utveckling av antalet bostäder i bygglov Befintlig indikator Uppdateras månadsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Bygglov är en indikator för aktiviteten i bostadsproduktionsprocessen. Det bästa hade varit om vi även kunde få fram data över färdigställda detaljplaner. Tillsammans skulle de kunna möjliggör en bättre prognos av kommande års nyproduktion. Vi har dock enbart valt nya bygglov eftersom det i dagsläget är svårt att bedöma i vilken utsträckning de förenklingar av planprocessen som gjorts de senaste åren bidrar till att underlätta bostadsbyggandet. Det saknas idag enhetliga kommunala register över tillgången på planlagd mark, och särskilt saknas kvantitativt bearbetningsbara data om hur många bostadsenheter de befintliga byggrätterna motsvarar, liksom hur stort det årliga nytillskottet är. Här pågår dock för närvarande ett mycket lovande utvecklingsarbete i Stockholm. Antalet bostäder i bygglov som lämnats av kommunerna är en tidig indikator på antalet färdigställda bostäder. För flerbostadshus indikerar antalet bostäder i bygglov vad som kan komma att färdigställas på cirka fem till sex kvartals sikt. För småhus indikeras antal färdigställda bostäder om uppskattningsvis tre kvartal. Bygglov finns för nybyggnad, men inte för bostäder som tillkommer genom ombyggnader av lokaler eller vindar.

15 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 13 Tolv månaders bygglov är ett lämpligt intervall. Eftersom det förekommer eftersläpningar i inrapporteringen till SCB så är dock i synnerhet de senaste två kvartalens statistikuppgifter en underskattning av det faktiska antalet bostäder. Det kan korrigeras i någon mån genom att talen räknas upp. Alternativt kan man beräkna en kvot som visar den procentuella utvecklingen av tolvmånaderstalen jämfört med motsvarande tal ett år tidigare. Indikator: antal färdigställda bostäder Befintlig indikator Uppdateras årsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Antalet färdigställda bostäder är ett slutligt resultatmått för målet om nya bostäder. Det omfattar två delar, nybyggnad respektive nettotillskott genom ombyggnad. Uppgifterna redovisas i maj respektive april året efter färdigställandet. Indikator: avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden Befintlig indikator Uppdateras årsvis Nationell nivå för ett antal bostadsbolag Inte könsuppdelad Svenskt Bostadsindex 4 mäter avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden och baseras på bostadsfastigheter som är inkluderade i IPD Svenskt Fastighetsindex samt bostadsfastigheter från tretton kommunägda bostadsföretag. Måttet visar hur bra det går ekonomiskt för några av de större bostadsfastighetsägarna. Bland de 32 deltagande företagen återfinns de flesta av landets mest betydande bostadsförvaltare: AB Bostaden i Umeå, AB Botkyrkabyggen, AB Familjebostäder, AB Sigtunahem, AB Skövdebostäder, AB Stockholmshem, AB Stångåstaden, AFA Fastigheter, Alecta, AREIM, Axfast, Bostads AB Mimer, ByggVesta, Diligentia AB, Fastighets AB Förvalta- 4 IPD (2015). Real estate indexes and data Sweden. [Webbsida]. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

16 14 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ren, Folksam Fastigheter, HSB Stockholm, Ikano Bostad, Järfällahus AB, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, KPA Pension, Micasa fastigheter i Stockholm AB, MKB Fastighets AB, Rikshem AB, SEB Trygg Liv, SPP Fastigheter AB, Sveafastigheter AB, Svenska Bostäder, Uppsalahem AB, Vasakronan AB, Willhem AB. Utvecklingsbehov Ny Indikator: räntabilitet i byggbolag Räntabilitet, det vill säga avkastningen på bokfört eget kapital, är något som inte tidigare följt. Byggföretagen brukar säga att tillgången på riskvilligt kapital är den kanske viktigaste faktorn som begränsar bostadsbyggandet. Att så skulle vara fallet är dock inte uppenbart. Det kan istället vara så att det är bristande efterfrågan på riskvilligt kapital som lägger hinder i vägen för bostadsbyggandet. Byggföretagens lönsamhet mätt som avkastning på eget kapital är idag omkring 20 procent. Den höga lönsamheten är i sig ett tecken på att tillgången på riskkapital är god. Lönsamheten i byggsektorn är en avgörande variabel för bostadsbyggandet varför avkastningen på bokfört eget kapital är en indikator att följa. En hög lönsamhet i bostadsbyggandet är ett tecken på ett kommande högt byggande. Idag finns ingen etablerad indexserie över byggbolagens lönsamhet. Det är särskilt svårt att reda ut hur stor lönsamheten är på bostadsbyggnadsdelen av verksamheten, till skillnad från infrastrukturbyggandet och byggandet av kommersiella fastigheter. Men det vore absolut möjligt att utveckla en metod för att tillskapa en sådan dataserie. Den kan konstrueras utifrån resultatredovisningarna i ett antal byggföretag.

17 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Det bostadspolitiska målet om en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven betonar indirekt två separata mål. Å ena sidan är bostadsmarknaden just detta, en marknad en marknad som ska fungera väl. Ekonomisk vetenskap är den naturliga utgångspunkten för konstruktion av informativa indikatorer. Dessa ska förhoppningsvis återspegla väloljade marknadsmekanismer, liten friktion, få störningar och samhällsekonomisk effektivitet. Å andra sidan ska utbudet på marknaden tillmötesgå konsumenternas behov. Detta innebär att bostadspolitiken också ska tillgodose sociala bostadsbehov, något som inte nödvändigtvis följer automatiskt av att marknadsmekanismerna eventuellt fungerar väl. Vi har här valt att koncentrera oss till två grupper som har särskilt svårt att etablera sig på bostadsmarkanden: unga vuxna och nyanlända. Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Indikator: andel unga vuxna som har egna kontrakt Befintlig indikator Uppdateras vartannat år Stockholms län, Göteborgsregionen samt Malmö och Lund Kan troligen fås könsuppdelad mot kostnad Ungdomar har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden av högst naturliga skäl. Unga har normalt låg inkomst, ingen förmögenhet och svårt att få lån och har därför dålig möjlighet att efterfråga bostad inom det ägda segmentet. Som ung har man dessutom normalt en dålig köplats till hyresmarknaden. Vi föreslår en indikator som kan kvantifiera ungas boendesituation: unga vuxna med egna kontrakt 5. 5 Med eget kontrakt avser vi i denna rapport: boende i hyresrätt med förstahandskontrakt och besittningsskydd eller boende i bostadsrätt eller småhus som ägs av den boende/hushållet

18 16 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utvecklingsbehov Tätare uppföljning av ungas boende Det är önskvärt att uppföljning av de unga vuxnas boende görs varje år i stället för vartannat år. Ny indikator för att följa upp de nyanländas boendesituation Det är inte bara unga som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Vi ser ett behov av att mäta de nyanländas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Möjligheten för nyanlända att få egna kontrakt samspelar med trångboddhet. Av s kommande rapport om utvärdering av prestationsbaserat stimulansbidrag 6 framgår att orsaken till trångboddheten är EBO, eget boende där personer som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut själva får välja ifall de vill bo hos släkt och vänner eller om de vill bo i boende som ordnas av Migrationsverket, i anläggningsboende (ABO). Bristen på bostäder har lett till en bostadsmarknad ovanpå den ordinära bostadsmarknaden. Vissa talar i termer av tredje- fjärde och femtehandskontrakt och där flera familjer kan vara bosatta i samma lägenhet. Ett exempel som nämns är vad de benämner som hotellverksamhet där en person hyrde ut enskilda madrasser i en lägenhet, där allt för många personer fick bo till överpris. Vissa beskriver denna situation i termer av en tickande bomb, där något måste göras nu om inte situationen ska bli riktigt allvarlig med hänsyn till skolresultat, slitage, kriminalitet och ökande klyftor 7. Det finns idag ingen möjlighet att mäta och följa upp hur många nyanlända som har egna hyreskontrakt. Företaget Invandrarindex 8 har tagit fram ett förslag på hur man kan mäta de nyanländas situation, bland annat boende, i ett så kallat Svenskt Invandrarindex. Undersökningen görs via webbaserade enkäter som besvaras av studenterna under Sfi-lektioner. Detta gör att undersökningen kan göras över hela landet till mycket låg kostnad. Frågeformuläret som ska användas är framtaget i samverkan med framförallt kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket, Almi, Mittuniversitetet med flera. Enligt Invandarindex är avsikten att även civilsamhället i form av Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, 6 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ Ibid. 8 Invandrarindex (2015). INVANDRARINDEX - de nya svenskarnas röst. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

19 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 17 UNHCR och eventuellt Sveriges Muslimska Råd ska vara med och utveckla frågeformuläret Den första undersökningen är tänkt att genomföras under april till oktober månad En preliminär rapport ska sen presenteras vid årsskiftet 2015/ Vi föreslår att vi stödjer Invandrarindex arbete och deras uppföljning kring de nyanländas boendesituation. I år är första året som enkäten kommer att omfatta frågor kring boende. kommer att följa upp hur det går för att se om vi får de svar vi behöver för att följa upp de nyanländas boendesituation. De frågor som ställs kring boende är: När du kom till Sverige, valde du att bo i eget boende eller bodde du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen eget boende; Migrationsverkets boende Hur trivdes du i ditt första boende när du kom till Sverige? (första tiden i Sverige). Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dåligt Bor du nu i eget boende eller bor du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen Bor i eget boende; Bor hos någon jag känner; Bor i Migrationsverkets boende Hur många vuxna över 18 år, bor ni i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 (bara jag); 2; 3; 4; 5; 6; 7; 8; 9 eller fler Hur många sovrum finns det i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 sovrum; 2 sovrum; 3 sovrum; 4 sovrum; 5 sovrum eller fler Har du köpt den bostad du bor i nu eller hyr du din bostad? Med svarsalternativen Köpt bostaden; Hyr bostaden Har du själv eller din fru; man skrivit kontrakt på den bostad du bor i just nu? Med svarsalternativen Ja; Nej Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand, dvs av någon som inte äger huset utan själv hyr bostaden. Med svarsalternativen Ja; Nej Hur skulle du göra för att hitta en bostad om du skulle flytta? Med svarsalternativen Kontakta mäklare; Söka i tidningar; Fråga vänner; bekanta; Söka på Internet; sociala medier; Fråga bostadsföretag; Vet inte; Annat sätt Hur bor du? Med svarsalternativen Bor med fru/man/partner/sambo; Bor med syskon/föräldrar/släkt; Tillsammans med vän/kompis; Ensam; Förstår inte frågan Är din bostad bra, sådär eller dålig? Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dålig Bor du tillsammans med egna barn? Med svarsalternativen Ja; Nej.

20 18 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3. Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Metod för urval Det finns två typer av boendemiljöer som i den allmänna debatten klingar problemtyngda, nämligen utsatta bostadsområden och svaga bostadsmarknader. Det förra tenderar att referera till vissa delar av (de större) städerna där bland annat arbetslösheten är förhållandevis hög. Det senare refererar till kommuner med minskande befolkning. Det är naturligvis varken orterna, bostadsområdena, de boende eller bostäderna som är ett problem. Däremot håller de flesta med om att till exempel arbetslöshet, fattigdom, trångboddhet, ohälsa, kriminalitet och otrygghet är stora problem. När det gäller boendesociala och socioekonomiska indikatorer finns det flera svårigheter. I två uppdrag kring det urbana utvecklingsarbetet regeringens satsning för att minska utanförskapet i 15 utvalda stadsdelar/bostadsområden, tar upp problematiken kring genomförda insatser och mätbarhet. 9 Inom satsningen prestationsbaserat stimulansbidrag används de tre indikatorerna andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det framgår av den uppföljningsrapport som tar fram att kommunerna överlag anser att indikatorerna är bra och relevanta och väldigt viktiga. Många understryker att indikatorerna sammanfaller med de mål man har och det man redan arbetar mot ute i kommunerna. Dock anser flertalet kommuner att det ena hänger samman med det andra när man arbetar med denna typ av frågor och tre faktorer nämns som de menar saknas, dessa är trygghet, hälsa och omflyttning. Den senare då många menar att det arbete som görs till stor del göms i statistiken, det vill säga att 9 (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014 och (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/2015

21 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 19 många flyttar från området när de blir självförsörjande enligt kommunerna och därmed inte blir synliga i statistiken. 10 Inom de flesta fall har de områdesmässiga insatserna som genomförts lett till en förbättring för de boende. Vad som har varit svårare att påverka har varit de indikatorer som områdesprojekten i regel använder sig av. Arbetslöshet, utbildningsnivå, omflyttning och segregation har bara sett mycket små förändringar, vilket satt frågetecken för ifall dessa indikatorer är rätt mätmetoder. 11 Med den korta avrapporteringstid som föreligger för detta uppdrag har vi ändå valt några av de indikatorer som används vid uppföljning av urbant utvecklingsarbete, väl medvetna om deras begränsning. Vi föreslår ett antal indikatorer som på olika sätt mäter de boendes ekonomiska förmåga, eller snarare bristande förmåga, att efterfråga bostäder som svarar mot deras behov. Hit hör försörjningsstöd, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Till dessa ekonomiska indikatorer lägger vi ytterligare en indikator från samma uppdrag, behörighet till gymnasieskolan. Därutöver har vi valt tre indikatorer som vi bedömer följer väsentliga boendesociala aspekter. Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter För att mäta insatser inom boendesociala och socioekonomiska aspekter har vi valt sju indikatorer. Den geografiska nivån skiljer sig åt mellan indikatorerna. För ett antal av indikatorerna kan en modell vara att redovisa dem samlat, för några utvalda geografiska områden hemlöshet trångboddhet sekundära bostadsmarknaden - antal lägenheter där kommunen står som garant andel personer i arbete sysselsättningsgrad andel hushåll med ekonomiskt bistånd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program boendesegregationsindex. Indikator: hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden Befintlig indikator 10 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014. Sid. 21.

22 20 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppdateras vart sjätte år Kommunnivå samt stadsdelar i Malmö, Göteborg och Stockholm Kan fås könsuppdelad Socialstyrelsen redovisar öppna jämförelser av kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Uppgifterna i öppna jämförelser belyser olika aspekter av socialtjänstens kvalitet, resultat och effektivitet. Öppna jämförelser finns inom flera av socialtjänstens områden och redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Sedan 2012 ingår hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Data om hemlöshet baseras på Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning. Den nationella kartläggningen är en omfattande undersökning som Socialstyrelsen genomför vart 6 år. Socialstyrelsen kommer inte kunna ta fram en aktuell andel inom ramen för öppna jämförelser vartannat år. Dessa jämförelser omfattar främst uppgifter om kommunernas och stadsdelarnas övergripande arbete mot hemlöshet. Resultaten presenteras i form av indikatorer och bygger på enkätuppgifter från landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. De senaste jämförelserna, som publicerades 2014, omfattade 18 indikatorer för kommunernas socialtjänst. 12 Till stöd för analys och för att underlätta jämförelser redovisas även bakgrundsuppgifter hämtade från bland annat och Kronofogden. Kommunernas presenteras utifrån invånarantal och det går också att sortera utifrån Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Indikator: trångboddhet enligt norm 3 Befintlig indikator Uppdateras årligen Kommunnivå, samt indelning enligt Sveriges kommuner och landsting 2011 Kan fås könsuppdelad till viss del eftersom det är hushållsnivå Utrymmesstandarden har under mycket lång tid ansetts tillhöra de väsentliga boendekvaliteterna. Generellt är utrymmesstandarden god i Sverige men det är stora skillnader mellan olika typer av hushåll, inkomstgrupper, 12 Socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på: