RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG. Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG. Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande"

Transkript

1 RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2

3 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande mars 2015

4 2 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Titel: Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Rapportnummer: 2015:14 Utgivare:, mars, 2015 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Indikatorer, målindikatorer, resultatindikatorer, samhällsplanering, hållbar stadsutveckling, bostadsförsörjning, bostadsbyggande, bostadsmarknad, energieffektivisering, uppföljning, utveckling Dnr: Process: 3.4 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3 Förord har enligt regleringsbrev för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. Rapporten är en sammanställning och redovisning över förslag till mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Hans-Åke Palmgren, enheten Boende och stadsutveckling har varit ansvarig för uppdraget. Maria Rydqvist, enheten Boende och stadsutveckling har varit huvudförfattare. Övriga som har deltagit i arbetet är i huvudsak Bo Söderberg, Marie Rosberg och Bengt Hansson, Analysavdelningen, Vanessa Liu och Joakim Iveroth, enheten Energi och samhälle, Anders Rimne och Magnus Jacobsson, enheten Stad och land, samt Kristina Einarsson, enheten Tekniska egenskaper. Karlskrona mars 2015 Janna Valik generaldirektör

6 4 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Innehåll Sammanfattning... 5 Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...5 Utvecklingsbehov...7 Inledning... 8 s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...8 Metod...8 Rapportens upplägg Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Utvecklingsbehov Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Utvecklingsbehov Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter. 18 Metod för urval Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter Utvecklingsbehov Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Metod för urval Vald indikator för att mäta energieffektivisering i byggnader Utvecklingsbehov Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling Metod för urval Valda indikatorer för att mäta utvecklingen inom hållbar stadsutveckling Utvecklingsbehov Referenslista Bilaga Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling... 86

7 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5 Sammanfattning Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Denna rapport är en avrapportering av ett uppdrag fick i regleringsbrev 2015 om mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Indikatorer har identifierats för att följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad boendesociala och socioekonomiska aspekter energieffektivisering av bebyggelsen hållbar stadsutveckling. Indikatorerna har valts utifrån möjligheten att redovisa resultat av insatser, upprepningsbara, möjliga att redovisa årligen, helst vara möjliga att redovisa könsuppdelat samt vara så resurseffektiva som möjligt. Valda indikatorer Totalt har vi valt 20 indikatorer för att följa upp samhällsutvecklingen. Indikatorerna sorteras in under fem områden. En förutsättning för alla indikatorer är att samtliga aktörer som idag svarar för statistikinsamling även fortsättningsvis kan leverera de önskade underlagen. Figur 1. Sammanfattande bild över valda mål- och resultatindikatorer. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

8 6 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Indikatorerna och de bostadspolitiska målen Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. I tabellen nedan visas förhållandet mellan de valda indikatorerna och dessa mål. Tabell 1. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

9 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 7 Utvecklingsbehov För några av de föreslagna indikatorerna vi har redovias är det önskvärt med en tätare uppföljning. Vi har även identifierat väsentliga områden där det för närvarande saknas indikatorer. Vi föreslår även att vi utvecklar en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt för att få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Vi menar att det finns potential att utveckla hur indikatorerna redovisas. Genom att bygga upp en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt skulle vi kunna få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Figur 2. Sammanfattande bild över utvecklingsbehovet. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

10 8 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Inledning s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande har enligt regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. ska i första hand titta på indikatorer där statistik redan finns eller där uppföljning redan sker. ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars Metod s uppdrag är att ta fram lämpliga mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Val av målområden Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. 1 1 Regeringen. Mål och visioner för boende och byggande. [Webbsida] Senaste uppdaterad: [Hämtad ]; Tillgänglig på:

11 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 Tabell 2. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Av redovisningen av mål- och resultatindikatorer i rapporten framgår även vilket målområde samt delmål som indikatorn följer upp. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 2 Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. 2 har valt att inte ta med lantmäteriverksamheten i denna rapport

12 10 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Bostadsmarknad Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Visionen är bland annat att den svenska bostadspolitiken ska bidra till att bekämpa arbetslösheten och skapa fler jobb. Byggandet Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Visionen för byggandet är bland annat att nyproduktion ska komplettera befintliga områden och skapa förutsättningar för bra service och bra gemensamma miljöer nya bostäder ska byggas till och med Samhällsplanering Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Visionen för samhällsplaneringen är bland annat att förenkla de byggregler som skyddar människor och miljö så att byggprocesserna kan bli snabbare. Skyddet av riksintressanta områden ska vara enkelt att tillämpa i planering och tillståndsgivning. Val av resultatindikatorer För val av indikatorer sattes följande kriterier upp 3 : indikatorerna som väljs ska mäta tillstånd de ska vara upprepningsbara 3 För mer information om indikatorer, se Ekonomistyrningsverket, ESV, (2007) Resultatindikatorer en idéskrift. ESV 2007:32. Ekonomistyrningsverket, ESV, (2012) Resultatindikatorer. ESV 2012:41.

13 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 11 de bör kunna redovisas årligen de ska kunna tas fram med små resursinsatser i första hand ska urvalet baseras på indikatorer där statistik redan finns och/eller där uppföljning redan sker det är en fördel om indikatorn kan redovisas geografiskt det är en fördel om indikatorn kan redovisas könsuppdelad. För inventeringen togs en mall fram som användes vid inventeringen. Redovisningen i denna rapport följer mallstrukturen. Arbetet har utförts av och inom Den korta tiden för avrapportering medger ingen extern referenshantering även om det hade varit lämpligt, utan arbetet har utförts helt inom och av. Rapportens upplägg Rapporten är en sammanställning av mål- och resultatindikatorer, nedan kallat indikatorer, inom fem områden som redovisas i särskilda kapitel. Utöver de områden som nämns i uppdraget har vi även valt att ta fram indikator samt förslag till indikator för delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad. Områden till vilka vi föreslår indikatorer är: 1. bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader 3. boendesociala och socioekonomiska aspekter 4. energieffektivisering av bebyggelsen 5. hållbar stadsutveckling. Av redovisningen per område framgår även på vilka grunder indikatorn valts. I bilagan återfinns tabeller med indikatorerna med beskrivning av var indikator, bland annat information om på vilket geografiskt område indikatorn finns, med vilket tidsintervall den följs upp samt vem som är ansvarig för underliggande data.

14 12 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1. Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 Vi har valt två indikatorer som normalt följer upp kompletterade med en som fokuserar på bostadsfastighetsbolag. nya bygglov antal färdigställda bostader avkastning i förhållande till marknadsvärden. Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Indikator: nya bygglov. Utveckling av antalet bostäder i bygglov Befintlig indikator Uppdateras månadsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Bygglov är en indikator för aktiviteten i bostadsproduktionsprocessen. Det bästa hade varit om vi även kunde få fram data över färdigställda detaljplaner. Tillsammans skulle de kunna möjliggör en bättre prognos av kommande års nyproduktion. Vi har dock enbart valt nya bygglov eftersom det i dagsläget är svårt att bedöma i vilken utsträckning de förenklingar av planprocessen som gjorts de senaste åren bidrar till att underlätta bostadsbyggandet. Det saknas idag enhetliga kommunala register över tillgången på planlagd mark, och särskilt saknas kvantitativt bearbetningsbara data om hur många bostadsenheter de befintliga byggrätterna motsvarar, liksom hur stort det årliga nytillskottet är. Här pågår dock för närvarande ett mycket lovande utvecklingsarbete i Stockholm. Antalet bostäder i bygglov som lämnats av kommunerna är en tidig indikator på antalet färdigställda bostäder. För flerbostadshus indikerar antalet bostäder i bygglov vad som kan komma att färdigställas på cirka fem till sex kvartals sikt. För småhus indikeras antal färdigställda bostäder om uppskattningsvis tre kvartal. Bygglov finns för nybyggnad, men inte för bostäder som tillkommer genom ombyggnader av lokaler eller vindar.

15 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 13 Tolv månaders bygglov är ett lämpligt intervall. Eftersom det förekommer eftersläpningar i inrapporteringen till SCB så är dock i synnerhet de senaste två kvartalens statistikuppgifter en underskattning av det faktiska antalet bostäder. Det kan korrigeras i någon mån genom att talen räknas upp. Alternativt kan man beräkna en kvot som visar den procentuella utvecklingen av tolvmånaderstalen jämfört med motsvarande tal ett år tidigare. Indikator: antal färdigställda bostäder Befintlig indikator Uppdateras årsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Antalet färdigställda bostäder är ett slutligt resultatmått för målet om nya bostäder. Det omfattar två delar, nybyggnad respektive nettotillskott genom ombyggnad. Uppgifterna redovisas i maj respektive april året efter färdigställandet. Indikator: avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden Befintlig indikator Uppdateras årsvis Nationell nivå för ett antal bostadsbolag Inte könsuppdelad Svenskt Bostadsindex 4 mäter avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden och baseras på bostadsfastigheter som är inkluderade i IPD Svenskt Fastighetsindex samt bostadsfastigheter från tretton kommunägda bostadsföretag. Måttet visar hur bra det går ekonomiskt för några av de större bostadsfastighetsägarna. Bland de 32 deltagande företagen återfinns de flesta av landets mest betydande bostadsförvaltare: AB Bostaden i Umeå, AB Botkyrkabyggen, AB Familjebostäder, AB Sigtunahem, AB Skövdebostäder, AB Stockholmshem, AB Stångåstaden, AFA Fastigheter, Alecta, AREIM, Axfast, Bostads AB Mimer, ByggVesta, Diligentia AB, Fastighets AB Förvalta- 4 IPD (2015). Real estate indexes and data Sweden. [Webbsida]. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

16 14 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ren, Folksam Fastigheter, HSB Stockholm, Ikano Bostad, Järfällahus AB, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, KPA Pension, Micasa fastigheter i Stockholm AB, MKB Fastighets AB, Rikshem AB, SEB Trygg Liv, SPP Fastigheter AB, Sveafastigheter AB, Svenska Bostäder, Uppsalahem AB, Vasakronan AB, Willhem AB. Utvecklingsbehov Ny Indikator: räntabilitet i byggbolag Räntabilitet, det vill säga avkastningen på bokfört eget kapital, är något som inte tidigare följt. Byggföretagen brukar säga att tillgången på riskvilligt kapital är den kanske viktigaste faktorn som begränsar bostadsbyggandet. Att så skulle vara fallet är dock inte uppenbart. Det kan istället vara så att det är bristande efterfrågan på riskvilligt kapital som lägger hinder i vägen för bostadsbyggandet. Byggföretagens lönsamhet mätt som avkastning på eget kapital är idag omkring 20 procent. Den höga lönsamheten är i sig ett tecken på att tillgången på riskkapital är god. Lönsamheten i byggsektorn är en avgörande variabel för bostadsbyggandet varför avkastningen på bokfört eget kapital är en indikator att följa. En hög lönsamhet i bostadsbyggandet är ett tecken på ett kommande högt byggande. Idag finns ingen etablerad indexserie över byggbolagens lönsamhet. Det är särskilt svårt att reda ut hur stor lönsamheten är på bostadsbyggnadsdelen av verksamheten, till skillnad från infrastrukturbyggandet och byggandet av kommersiella fastigheter. Men det vore absolut möjligt att utveckla en metod för att tillskapa en sådan dataserie. Den kan konstrueras utifrån resultatredovisningarna i ett antal byggföretag.

17 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Det bostadspolitiska målet om en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven betonar indirekt två separata mål. Å ena sidan är bostadsmarknaden just detta, en marknad en marknad som ska fungera väl. Ekonomisk vetenskap är den naturliga utgångspunkten för konstruktion av informativa indikatorer. Dessa ska förhoppningsvis återspegla väloljade marknadsmekanismer, liten friktion, få störningar och samhällsekonomisk effektivitet. Å andra sidan ska utbudet på marknaden tillmötesgå konsumenternas behov. Detta innebär att bostadspolitiken också ska tillgodose sociala bostadsbehov, något som inte nödvändigtvis följer automatiskt av att marknadsmekanismerna eventuellt fungerar väl. Vi har här valt att koncentrera oss till två grupper som har särskilt svårt att etablera sig på bostadsmarkanden: unga vuxna och nyanlända. Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Indikator: andel unga vuxna som har egna kontrakt Befintlig indikator Uppdateras vartannat år Stockholms län, Göteborgsregionen samt Malmö och Lund Kan troligen fås könsuppdelad mot kostnad Ungdomar har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden av högst naturliga skäl. Unga har normalt låg inkomst, ingen förmögenhet och svårt att få lån och har därför dålig möjlighet att efterfråga bostad inom det ägda segmentet. Som ung har man dessutom normalt en dålig köplats till hyresmarknaden. Vi föreslår en indikator som kan kvantifiera ungas boendesituation: unga vuxna med egna kontrakt 5. 5 Med eget kontrakt avser vi i denna rapport: boende i hyresrätt med förstahandskontrakt och besittningsskydd eller boende i bostadsrätt eller småhus som ägs av den boende/hushållet

18 16 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utvecklingsbehov Tätare uppföljning av ungas boende Det är önskvärt att uppföljning av de unga vuxnas boende görs varje år i stället för vartannat år. Ny indikator för att följa upp de nyanländas boendesituation Det är inte bara unga som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Vi ser ett behov av att mäta de nyanländas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Möjligheten för nyanlända att få egna kontrakt samspelar med trångboddhet. Av s kommande rapport om utvärdering av prestationsbaserat stimulansbidrag 6 framgår att orsaken till trångboddheten är EBO, eget boende där personer som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut själva får välja ifall de vill bo hos släkt och vänner eller om de vill bo i boende som ordnas av Migrationsverket, i anläggningsboende (ABO). Bristen på bostäder har lett till en bostadsmarknad ovanpå den ordinära bostadsmarknaden. Vissa talar i termer av tredje- fjärde och femtehandskontrakt och där flera familjer kan vara bosatta i samma lägenhet. Ett exempel som nämns är vad de benämner som hotellverksamhet där en person hyrde ut enskilda madrasser i en lägenhet, där allt för många personer fick bo till överpris. Vissa beskriver denna situation i termer av en tickande bomb, där något måste göras nu om inte situationen ska bli riktigt allvarlig med hänsyn till skolresultat, slitage, kriminalitet och ökande klyftor 7. Det finns idag ingen möjlighet att mäta och följa upp hur många nyanlända som har egna hyreskontrakt. Företaget Invandrarindex 8 har tagit fram ett förslag på hur man kan mäta de nyanländas situation, bland annat boende, i ett så kallat Svenskt Invandrarindex. Undersökningen görs via webbaserade enkäter som besvaras av studenterna under Sfi-lektioner. Detta gör att undersökningen kan göras över hela landet till mycket låg kostnad. Frågeformuläret som ska användas är framtaget i samverkan med framförallt kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket, Almi, Mittuniversitetet med flera. Enligt Invandarindex är avsikten att även civilsamhället i form av Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, 6 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ Ibid. 8 Invandrarindex (2015). INVANDRARINDEX - de nya svenskarnas röst. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

19 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 17 UNHCR och eventuellt Sveriges Muslimska Råd ska vara med och utveckla frågeformuläret Den första undersökningen är tänkt att genomföras under april till oktober månad En preliminär rapport ska sen presenteras vid årsskiftet 2015/ Vi föreslår att vi stödjer Invandrarindex arbete och deras uppföljning kring de nyanländas boendesituation. I år är första året som enkäten kommer att omfatta frågor kring boende. kommer att följa upp hur det går för att se om vi får de svar vi behöver för att följa upp de nyanländas boendesituation. De frågor som ställs kring boende är: När du kom till Sverige, valde du att bo i eget boende eller bodde du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen eget boende; Migrationsverkets boende Hur trivdes du i ditt första boende när du kom till Sverige? (första tiden i Sverige). Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dåligt Bor du nu i eget boende eller bor du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen Bor i eget boende; Bor hos någon jag känner; Bor i Migrationsverkets boende Hur många vuxna över 18 år, bor ni i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 (bara jag); 2; 3; 4; 5; 6; 7; 8; 9 eller fler Hur många sovrum finns det i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 sovrum; 2 sovrum; 3 sovrum; 4 sovrum; 5 sovrum eller fler Har du köpt den bostad du bor i nu eller hyr du din bostad? Med svarsalternativen Köpt bostaden; Hyr bostaden Har du själv eller din fru; man skrivit kontrakt på den bostad du bor i just nu? Med svarsalternativen Ja; Nej Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand, dvs av någon som inte äger huset utan själv hyr bostaden. Med svarsalternativen Ja; Nej Hur skulle du göra för att hitta en bostad om du skulle flytta? Med svarsalternativen Kontakta mäklare; Söka i tidningar; Fråga vänner; bekanta; Söka på Internet; sociala medier; Fråga bostadsföretag; Vet inte; Annat sätt Hur bor du? Med svarsalternativen Bor med fru/man/partner/sambo; Bor med syskon/föräldrar/släkt; Tillsammans med vän/kompis; Ensam; Förstår inte frågan Är din bostad bra, sådär eller dålig? Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dålig Bor du tillsammans med egna barn? Med svarsalternativen Ja; Nej.

20 18 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3. Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Metod för urval Det finns två typer av boendemiljöer som i den allmänna debatten klingar problemtyngda, nämligen utsatta bostadsområden och svaga bostadsmarknader. Det förra tenderar att referera till vissa delar av (de större) städerna där bland annat arbetslösheten är förhållandevis hög. Det senare refererar till kommuner med minskande befolkning. Det är naturligvis varken orterna, bostadsområdena, de boende eller bostäderna som är ett problem. Däremot håller de flesta med om att till exempel arbetslöshet, fattigdom, trångboddhet, ohälsa, kriminalitet och otrygghet är stora problem. När det gäller boendesociala och socioekonomiska indikatorer finns det flera svårigheter. I två uppdrag kring det urbana utvecklingsarbetet regeringens satsning för att minska utanförskapet i 15 utvalda stadsdelar/bostadsområden, tar upp problematiken kring genomförda insatser och mätbarhet. 9 Inom satsningen prestationsbaserat stimulansbidrag används de tre indikatorerna andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det framgår av den uppföljningsrapport som tar fram att kommunerna överlag anser att indikatorerna är bra och relevanta och väldigt viktiga. Många understryker att indikatorerna sammanfaller med de mål man har och det man redan arbetar mot ute i kommunerna. Dock anser flertalet kommuner att det ena hänger samman med det andra när man arbetar med denna typ av frågor och tre faktorer nämns som de menar saknas, dessa är trygghet, hälsa och omflyttning. Den senare då många menar att det arbete som görs till stor del göms i statistiken, det vill säga att 9 (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014 och (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/2015

21 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 19 många flyttar från området när de blir självförsörjande enligt kommunerna och därmed inte blir synliga i statistiken. 10 Inom de flesta fall har de områdesmässiga insatserna som genomförts lett till en förbättring för de boende. Vad som har varit svårare att påverka har varit de indikatorer som områdesprojekten i regel använder sig av. Arbetslöshet, utbildningsnivå, omflyttning och segregation har bara sett mycket små förändringar, vilket satt frågetecken för ifall dessa indikatorer är rätt mätmetoder. 11 Med den korta avrapporteringstid som föreligger för detta uppdrag har vi ändå valt några av de indikatorer som används vid uppföljning av urbant utvecklingsarbete, väl medvetna om deras begränsning. Vi föreslår ett antal indikatorer som på olika sätt mäter de boendes ekonomiska förmåga, eller snarare bristande förmåga, att efterfråga bostäder som svarar mot deras behov. Hit hör försörjningsstöd, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Till dessa ekonomiska indikatorer lägger vi ytterligare en indikator från samma uppdrag, behörighet till gymnasieskolan. Därutöver har vi valt tre indikatorer som vi bedömer följer väsentliga boendesociala aspekter. Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter För att mäta insatser inom boendesociala och socioekonomiska aspekter har vi valt sju indikatorer. Den geografiska nivån skiljer sig åt mellan indikatorerna. För ett antal av indikatorerna kan en modell vara att redovisa dem samlat, för några utvalda geografiska områden hemlöshet trångboddhet sekundära bostadsmarknaden - antal lägenheter där kommunen står som garant andel personer i arbete sysselsättningsgrad andel hushåll med ekonomiskt bistånd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program boendesegregationsindex. Indikator: hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden Befintlig indikator 10 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014. Sid. 21.

22 20 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppdateras vart sjätte år Kommunnivå samt stadsdelar i Malmö, Göteborg och Stockholm Kan fås könsuppdelad Socialstyrelsen redovisar öppna jämförelser av kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Uppgifterna i öppna jämförelser belyser olika aspekter av socialtjänstens kvalitet, resultat och effektivitet. Öppna jämförelser finns inom flera av socialtjänstens områden och redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Sedan 2012 ingår hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Data om hemlöshet baseras på Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning. Den nationella kartläggningen är en omfattande undersökning som Socialstyrelsen genomför vart 6 år. Socialstyrelsen kommer inte kunna ta fram en aktuell andel inom ramen för öppna jämförelser vartannat år. Dessa jämförelser omfattar främst uppgifter om kommunernas och stadsdelarnas övergripande arbete mot hemlöshet. Resultaten presenteras i form av indikatorer och bygger på enkätuppgifter från landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. De senaste jämförelserna, som publicerades 2014, omfattade 18 indikatorer för kommunernas socialtjänst. 12 Till stöd för analys och för att underlätta jämförelser redovisas även bakgrundsuppgifter hämtade från bland annat och Kronofogden. Kommunernas presenteras utifrån invånarantal och det går också att sortera utifrån Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Indikator: trångboddhet enligt norm 3 Befintlig indikator Uppdateras årligen Kommunnivå, samt indelning enligt Sveriges kommuner och landsting 2011 Kan fås könsuppdelad till viss del eftersom det är hushållsnivå Utrymmesstandarden har under mycket lång tid ansetts tillhöra de väsentliga boendekvaliteterna. Generellt är utrymmesstandarden god i Sverige men det är stora skillnader mellan olika typer av hushåll, inkomstgrupper, 12 Socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013 REGERINGSUPPDRAG rapport 2014:27 Rapport 2014:36 Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning av den sekundära bostadsmarknaden 2013 en del av romsk inkludering 2012 2032 De sociala hyreskontraktens kvantitativa

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen bostad

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Var finns rum för våra barn?

Var finns rum för våra barn? Boverket Var finns rum för våra barn? - en rapport om trångboddhet i Sverige Var finns rum för våra barn? en rapport om trångboddheten i Sverige Boverket september 2006 Titel: Var finns rum för våra barn?

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än hälften

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket februari 2010 Titel: Trösklar till

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer