RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG. Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG. Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande"

Transkript

1 RAPPORT 2015:14 REGERINGSUPPDRAG Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2

3 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande mars 2015

4 2 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Titel: Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Rapportnummer: 2015:14 Utgivare:, mars, 2015 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Indikatorer, målindikatorer, resultatindikatorer, samhällsplanering, hållbar stadsutveckling, bostadsförsörjning, bostadsbyggande, bostadsmarknad, energieffektivisering, uppföljning, utveckling Dnr: Process: 3.4 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3 Förord har enligt regleringsbrev för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. Rapporten är en sammanställning och redovisning över förslag till mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Hans-Åke Palmgren, enheten Boende och stadsutveckling har varit ansvarig för uppdraget. Maria Rydqvist, enheten Boende och stadsutveckling har varit huvudförfattare. Övriga som har deltagit i arbetet är i huvudsak Bo Söderberg, Marie Rosberg och Bengt Hansson, Analysavdelningen, Vanessa Liu och Joakim Iveroth, enheten Energi och samhälle, Anders Rimne och Magnus Jacobsson, enheten Stad och land, samt Kristina Einarsson, enheten Tekniska egenskaper. Karlskrona mars 2015 Janna Valik generaldirektör

6 4 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Innehåll Sammanfattning... 5 Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...5 Utvecklingsbehov...7 Inledning... 8 s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...8 Metod...8 Rapportens upplägg Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Utvecklingsbehov Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Utvecklingsbehov Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter. 18 Metod för urval Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter Utvecklingsbehov Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Metod för urval Vald indikator för att mäta energieffektivisering i byggnader Utvecklingsbehov Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling Metod för urval Valda indikatorer för att mäta utvecklingen inom hållbar stadsutveckling Utvecklingsbehov Referenslista Bilaga Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Uppföljning av energieffektivisering av bebyggelsen Uppföljning av för området Hållbar stadsutveckling... 86

7 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5 Sammanfattning Indikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Denna rapport är en avrapportering av ett uppdrag fick i regleringsbrev 2015 om mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Indikatorer har identifierats för att följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad boendesociala och socioekonomiska aspekter energieffektivisering av bebyggelsen hållbar stadsutveckling. Indikatorerna har valts utifrån möjligheten att redovisa resultat av insatser, upprepningsbara, möjliga att redovisa årligen, helst vara möjliga att redovisa könsuppdelat samt vara så resurseffektiva som möjligt. Valda indikatorer Totalt har vi valt 20 indikatorer för att följa upp samhällsutvecklingen. Indikatorerna sorteras in under fem områden. En förutsättning för alla indikatorer är att samtliga aktörer som idag svarar för statistikinsamling även fortsättningsvis kan leverera de önskade underlagen. Figur 1. Sammanfattande bild över valda mål- och resultatindikatorer. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

8 6 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Indikatorerna och de bostadspolitiska målen Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. I tabellen nedan visas förhållandet mellan de valda indikatorerna och dessa mål. Tabell 1. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

9 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 7 Utvecklingsbehov För några av de föreslagna indikatorerna vi har redovias är det önskvärt med en tätare uppföljning. Vi har även identifierat väsentliga områden där det för närvarande saknas indikatorer. Vi föreslår även att vi utvecklar en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt för att få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Vi menar att det finns potential att utveckla hur indikatorerna redovisas. Genom att bygga upp en modell för uppföljning baserad på de indikatorer vi valt skulle vi kunna få en mångfacetterad bild över utvecklingen i ett valt område. Figur 2. Sammanfattande bild över utvecklingsbehovet. Foto: Skandinav Foto: Johnér Foto: Johnér Foto: Franz Feldmanis Foto:

10 8 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Inledning s uppdrag mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande har enligt regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att identifiera lämpliga resultatindikatorer för uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Fokus ska särskilt ligga på att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. ska i första hand titta på indikatorer där statistik redan finns eller där uppföljning redan sker. ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars Metod s uppdrag är att ta fram lämpliga mål- och resultatindikatorer för politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Val av målområden Uppdraget gäller uppföljning av politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och att inom ramen för en nationell bostadspolitik följa upp bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020; boendesociala och socioekonomiska aspekter; energieffektivisering av bebyggelsen samt hållbar stadsutveckling. tolkar detta som de mål och visioner för boende och byggande som presenteras på regeringens webbsida. 1 1 Regeringen. Mål och visioner för boende och byggande. [Webbsida] Senaste uppdaterad: [Hämtad ]; Tillgänglig på:

11 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 Tabell 2. Indikatorernas förhållande till målen inom politikområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Av redovisningen av mål- och resultatindikatorer i rapporten framgår även vilket målområde samt delmål som indikatorn följer upp. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet 2 Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. 2 har valt att inte ta med lantmäteriverksamheten i denna rapport

12 10 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Bostadsmarknad Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Visionen är bland annat att den svenska bostadspolitiken ska bidra till att bekämpa arbetslösheten och skapa fler jobb. Byggandet Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Visionen för byggandet är bland annat att nyproduktion ska komplettera befintliga områden och skapa förutsättningar för bra service och bra gemensamma miljöer nya bostäder ska byggas till och med Samhällsplanering Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Visionen för samhällsplaneringen är bland annat att förenkla de byggregler som skyddar människor och miljö så att byggprocesserna kan bli snabbare. Skyddet av riksintressanta områden ska vara enkelt att tillämpa i planering och tillståndsgivning. Val av resultatindikatorer För val av indikatorer sattes följande kriterier upp 3 : indikatorerna som väljs ska mäta tillstånd de ska vara upprepningsbara 3 För mer information om indikatorer, se Ekonomistyrningsverket, ESV, (2007) Resultatindikatorer en idéskrift. ESV 2007:32. Ekonomistyrningsverket, ESV, (2012) Resultatindikatorer. ESV 2012:41.

13 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 11 de bör kunna redovisas årligen de ska kunna tas fram med små resursinsatser i första hand ska urvalet baseras på indikatorer där statistik redan finns och/eller där uppföljning redan sker det är en fördel om indikatorn kan redovisas geografiskt det är en fördel om indikatorn kan redovisas könsuppdelad. För inventeringen togs en mall fram som användes vid inventeringen. Redovisningen i denna rapport följer mallstrukturen. Arbetet har utförts av och inom Den korta tiden för avrapportering medger ingen extern referenshantering även om det hade varit lämpligt, utan arbetet har utförts helt inom och av. Rapportens upplägg Rapporten är en sammanställning av mål- och resultatindikatorer, nedan kallat indikatorer, inom fem områden som redovisas i särskilda kapitel. Utöver de områden som nämns i uppdraget har vi även valt att ta fram indikator samt förslag till indikator för delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknad. Områden till vilka vi föreslår indikatorer är: 1. bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader 3. boendesociala och socioekonomiska aspekter 4. energieffektivisering av bebyggelsen 5. hållbar stadsutveckling. Av redovisningen per område framgår även på vilka grunder indikatorn valts. I bilagan återfinns tabeller med indikatorerna med beskrivning av var indikator, bland annat information om på vilket geografiskt område indikatorn finns, med vilket tidsintervall den följs upp samt vem som är ansvarig för underliggande data.

14 12 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 1. Uppföljning av bostadsbyggnadsmålet om nya bostäder fram till 2020 Vi har valt två indikatorer som normalt följer upp kompletterade med en som fokuserar på bostadsfastighetsbolag. nya bygglov antal färdigställda bostader avkastning i förhållande till marknadsvärden. Valda indikatorer för att mäta bostadsbyggandet Indikator: nya bygglov. Utveckling av antalet bostäder i bygglov Befintlig indikator Uppdateras månadsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Bygglov är en indikator för aktiviteten i bostadsproduktionsprocessen. Det bästa hade varit om vi även kunde få fram data över färdigställda detaljplaner. Tillsammans skulle de kunna möjliggör en bättre prognos av kommande års nyproduktion. Vi har dock enbart valt nya bygglov eftersom det i dagsläget är svårt att bedöma i vilken utsträckning de förenklingar av planprocessen som gjorts de senaste åren bidrar till att underlätta bostadsbyggandet. Det saknas idag enhetliga kommunala register över tillgången på planlagd mark, och särskilt saknas kvantitativt bearbetningsbara data om hur många bostadsenheter de befintliga byggrätterna motsvarar, liksom hur stort det årliga nytillskottet är. Här pågår dock för närvarande ett mycket lovande utvecklingsarbete i Stockholm. Antalet bostäder i bygglov som lämnats av kommunerna är en tidig indikator på antalet färdigställda bostäder. För flerbostadshus indikerar antalet bostäder i bygglov vad som kan komma att färdigställas på cirka fem till sex kvartals sikt. För småhus indikeras antal färdigställda bostäder om uppskattningsvis tre kvartal. Bygglov finns för nybyggnad, men inte för bostäder som tillkommer genom ombyggnader av lokaler eller vindar.

15 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 13 Tolv månaders bygglov är ett lämpligt intervall. Eftersom det förekommer eftersläpningar i inrapporteringen till SCB så är dock i synnerhet de senaste två kvartalens statistikuppgifter en underskattning av det faktiska antalet bostäder. Det kan korrigeras i någon mån genom att talen räknas upp. Alternativt kan man beräkna en kvot som visar den procentuella utvecklingen av tolvmånaderstalen jämfört med motsvarande tal ett år tidigare. Indikator: antal färdigställda bostäder Befintlig indikator Uppdateras årsvis Kommunnivå. Riket respektive storstadsregioner är möjlig avgränsning. Kommuner utanför storstadsregionerna kan förslagsvis även brytas efter > respektive < invånare Inte könsuppdelad Antalet färdigställda bostäder är ett slutligt resultatmått för målet om nya bostäder. Det omfattar två delar, nybyggnad respektive nettotillskott genom ombyggnad. Uppgifterna redovisas i maj respektive april året efter färdigställandet. Indikator: avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden Befintlig indikator Uppdateras årsvis Nationell nivå för ett antal bostadsbolag Inte könsuppdelad Svenskt Bostadsindex 4 mäter avkastningen i förhållande till fastigheternas marknadsvärden och baseras på bostadsfastigheter som är inkluderade i IPD Svenskt Fastighetsindex samt bostadsfastigheter från tretton kommunägda bostadsföretag. Måttet visar hur bra det går ekonomiskt för några av de större bostadsfastighetsägarna. Bland de 32 deltagande företagen återfinns de flesta av landets mest betydande bostadsförvaltare: AB Bostaden i Umeå, AB Botkyrkabyggen, AB Familjebostäder, AB Sigtunahem, AB Skövdebostäder, AB Stockholmshem, AB Stångåstaden, AFA Fastigheter, Alecta, AREIM, Axfast, Bostads AB Mimer, ByggVesta, Diligentia AB, Fastighets AB Förvalta- 4 IPD (2015). Real estate indexes and data Sweden. [Webbsida]. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

16 14 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ren, Folksam Fastigheter, HSB Stockholm, Ikano Bostad, Järfällahus AB, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, KPA Pension, Micasa fastigheter i Stockholm AB, MKB Fastighets AB, Rikshem AB, SEB Trygg Liv, SPP Fastigheter AB, Sveafastigheter AB, Svenska Bostäder, Uppsalahem AB, Vasakronan AB, Willhem AB. Utvecklingsbehov Ny Indikator: räntabilitet i byggbolag Räntabilitet, det vill säga avkastningen på bokfört eget kapital, är något som inte tidigare följt. Byggföretagen brukar säga att tillgången på riskvilligt kapital är den kanske viktigaste faktorn som begränsar bostadsbyggandet. Att så skulle vara fallet är dock inte uppenbart. Det kan istället vara så att det är bristande efterfrågan på riskvilligt kapital som lägger hinder i vägen för bostadsbyggandet. Byggföretagens lönsamhet mätt som avkastning på eget kapital är idag omkring 20 procent. Den höga lönsamheten är i sig ett tecken på att tillgången på riskkapital är god. Lönsamheten i byggsektorn är en avgörande variabel för bostadsbyggandet varför avkastningen på bokfört eget kapital är en indikator att följa. En hög lönsamhet i bostadsbyggandet är ett tecken på ett kommande högt byggande. Idag finns ingen etablerad indexserie över byggbolagens lönsamhet. Det är särskilt svårt att reda ut hur stor lönsamheten är på bostadsbyggnadsdelen av verksamheten, till skillnad från infrastrukturbyggandet och byggandet av kommersiella fastigheter. Men det vore absolut möjligt att utveckla en metod för att tillskapa en sådan dataserie. Den kan konstrueras utifrån resultatredovisningarna i ett antal byggföretag.

17 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppföljning av delmålet långsiktigt fungerande bostadsmarknader Det bostadspolitiska målet om en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven betonar indirekt två separata mål. Å ena sidan är bostadsmarknaden just detta, en marknad en marknad som ska fungera väl. Ekonomisk vetenskap är den naturliga utgångspunkten för konstruktion av informativa indikatorer. Dessa ska förhoppningsvis återspegla väloljade marknadsmekanismer, liten friktion, få störningar och samhällsekonomisk effektivitet. Å andra sidan ska utbudet på marknaden tillmötesgå konsumenternas behov. Detta innebär att bostadspolitiken också ska tillgodose sociala bostadsbehov, något som inte nödvändigtvis följer automatiskt av att marknadsmekanismerna eventuellt fungerar väl. Vi har här valt att koncentrera oss till två grupper som har särskilt svårt att etablera sig på bostadsmarkanden: unga vuxna och nyanlända. Vald indikator för att mäta utvecklingen på bostadsmarknaden Indikator: andel unga vuxna som har egna kontrakt Befintlig indikator Uppdateras vartannat år Stockholms län, Göteborgsregionen samt Malmö och Lund Kan troligen fås könsuppdelad mot kostnad Ungdomar har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden av högst naturliga skäl. Unga har normalt låg inkomst, ingen förmögenhet och svårt att få lån och har därför dålig möjlighet att efterfråga bostad inom det ägda segmentet. Som ung har man dessutom normalt en dålig köplats till hyresmarknaden. Vi föreslår en indikator som kan kvantifiera ungas boendesituation: unga vuxna med egna kontrakt 5. 5 Med eget kontrakt avser vi i denna rapport: boende i hyresrätt med förstahandskontrakt och besittningsskydd eller boende i bostadsrätt eller småhus som ägs av den boende/hushållet

18 16 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utvecklingsbehov Tätare uppföljning av ungas boende Det är önskvärt att uppföljning av de unga vuxnas boende görs varje år i stället för vartannat år. Ny indikator för att följa upp de nyanländas boendesituation Det är inte bara unga som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Vi ser ett behov av att mäta de nyanländas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Möjligheten för nyanlända att få egna kontrakt samspelar med trångboddhet. Av s kommande rapport om utvärdering av prestationsbaserat stimulansbidrag 6 framgår att orsaken till trångboddheten är EBO, eget boende där personer som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut själva får välja ifall de vill bo hos släkt och vänner eller om de vill bo i boende som ordnas av Migrationsverket, i anläggningsboende (ABO). Bristen på bostäder har lett till en bostadsmarknad ovanpå den ordinära bostadsmarknaden. Vissa talar i termer av tredje- fjärde och femtehandskontrakt och där flera familjer kan vara bosatta i samma lägenhet. Ett exempel som nämns är vad de benämner som hotellverksamhet där en person hyrde ut enskilda madrasser i en lägenhet, där allt för många personer fick bo till överpris. Vissa beskriver denna situation i termer av en tickande bomb, där något måste göras nu om inte situationen ska bli riktigt allvarlig med hänsyn till skolresultat, slitage, kriminalitet och ökande klyftor 7. Det finns idag ingen möjlighet att mäta och följa upp hur många nyanlända som har egna hyreskontrakt. Företaget Invandrarindex 8 har tagit fram ett förslag på hur man kan mäta de nyanländas situation, bland annat boende, i ett så kallat Svenskt Invandrarindex. Undersökningen görs via webbaserade enkäter som besvaras av studenterna under Sfi-lektioner. Detta gör att undersökningen kan göras över hela landet till mycket låg kostnad. Frågeformuläret som ska användas är framtaget i samverkan med framförallt kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket, Almi, Mittuniversitetet med flera. Enligt Invandarindex är avsikten att även civilsamhället i form av Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Röda Korset, 6 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ Ibid. 8 Invandrarindex (2015). INVANDRARINDEX - de nya svenskarnas röst. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

19 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 17 UNHCR och eventuellt Sveriges Muslimska Råd ska vara med och utveckla frågeformuläret Den första undersökningen är tänkt att genomföras under april till oktober månad En preliminär rapport ska sen presenteras vid årsskiftet 2015/ Vi föreslår att vi stödjer Invandrarindex arbete och deras uppföljning kring de nyanländas boendesituation. I år är första året som enkäten kommer att omfatta frågor kring boende. kommer att följa upp hur det går för att se om vi får de svar vi behöver för att följa upp de nyanländas boendesituation. De frågor som ställs kring boende är: När du kom till Sverige, valde du att bo i eget boende eller bodde du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen eget boende; Migrationsverkets boende Hur trivdes du i ditt första boende när du kom till Sverige? (första tiden i Sverige). Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dåligt Bor du nu i eget boende eller bor du i Migrationsverkets boende? Med svarsalternativen Bor i eget boende; Bor hos någon jag känner; Bor i Migrationsverkets boende Hur många vuxna över 18 år, bor ni i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 (bara jag); 2; 3; 4; 5; 6; 7; 8; 9 eller fler Hur många sovrum finns det i den bostad som du bor i nu? Med svarsalternativen 1 sovrum; 2 sovrum; 3 sovrum; 4 sovrum; 5 sovrum eller fler Har du köpt den bostad du bor i nu eller hyr du din bostad? Med svarsalternativen Köpt bostaden; Hyr bostaden Har du själv eller din fru; man skrivit kontrakt på den bostad du bor i just nu? Med svarsalternativen Ja; Nej Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand, dvs av någon som inte äger huset utan själv hyr bostaden. Med svarsalternativen Ja; Nej Hur skulle du göra för att hitta en bostad om du skulle flytta? Med svarsalternativen Kontakta mäklare; Söka i tidningar; Fråga vänner; bekanta; Söka på Internet; sociala medier; Fråga bostadsföretag; Vet inte; Annat sätt Hur bor du? Med svarsalternativen Bor med fru/man/partner/sambo; Bor med syskon/föräldrar/släkt; Tillsammans med vän/kompis; Ensam; Förstår inte frågan Är din bostad bra, sådär eller dålig? Med svarsalternativen Bra; Sådär (varken bra eller dåligt); Dålig Bor du tillsammans med egna barn? Med svarsalternativen Ja; Nej.

20 18 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 3. Uppföljning av boendesociala och socioekonomiska aspekter Metod för urval Det finns två typer av boendemiljöer som i den allmänna debatten klingar problemtyngda, nämligen utsatta bostadsområden och svaga bostadsmarknader. Det förra tenderar att referera till vissa delar av (de större) städerna där bland annat arbetslösheten är förhållandevis hög. Det senare refererar till kommuner med minskande befolkning. Det är naturligvis varken orterna, bostadsområdena, de boende eller bostäderna som är ett problem. Däremot håller de flesta med om att till exempel arbetslöshet, fattigdom, trångboddhet, ohälsa, kriminalitet och otrygghet är stora problem. När det gäller boendesociala och socioekonomiska indikatorer finns det flera svårigheter. I två uppdrag kring det urbana utvecklingsarbetet regeringens satsning för att minska utanförskapet i 15 utvalda stadsdelar/bostadsområden, tar upp problematiken kring genomförda insatser och mätbarhet. 9 Inom satsningen prestationsbaserat stimulansbidrag används de tre indikatorerna andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det framgår av den uppföljningsrapport som tar fram att kommunerna överlag anser att indikatorerna är bra och relevanta och väldigt viktiga. Många understryker att indikatorerna sammanfaller med de mål man har och det man redan arbetar mot ute i kommunerna. Dock anser flertalet kommuner att det ena hänger samman med det andra när man arbetar med denna typ av frågor och tre faktorer nämns som de menar saknas, dessa är trygghet, hälsa och omflyttning. Den senare då många menar att det arbete som görs till stor del göms i statistiken, det vill säga att 9 (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014 och (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/2015

21 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 19 många flyttar från området när de blir självförsörjande enligt kommunerna och därmed inte blir synliga i statistiken. 10 Inom de flesta fall har de områdesmässiga insatserna som genomförts lett till en förbättring för de boende. Vad som har varit svårare att påverka har varit de indikatorer som områdesprojekten i regel använder sig av. Arbetslöshet, utbildningsnivå, omflyttning och segregation har bara sett mycket små förändringar, vilket satt frågetecken för ifall dessa indikatorer är rätt mätmetoder. 11 Med den korta avrapporteringstid som föreligger för detta uppdrag har vi ändå valt några av de indikatorer som används vid uppföljning av urbant utvecklingsarbete, väl medvetna om deras begränsning. Vi föreslår ett antal indikatorer som på olika sätt mäter de boendes ekonomiska förmåga, eller snarare bristande förmåga, att efterfråga bostäder som svarar mot deras behov. Hit hör försörjningsstöd, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Till dessa ekonomiska indikatorer lägger vi ytterligare en indikator från samma uppdrag, behörighet till gymnasieskolan. Därutöver har vi valt tre indikatorer som vi bedömer följer väsentliga boendesociala aspekter. Valda indikatorer för att mäta insatser med boendesociala och socioekonomiska aspekter För att mäta insatser inom boendesociala och socioekonomiska aspekter har vi valt sju indikatorer. Den geografiska nivån skiljer sig åt mellan indikatorerna. För ett antal av indikatorerna kan en modell vara att redovisa dem samlat, för några utvalda geografiska områden hemlöshet trångboddhet sekundära bostadsmarknaden - antal lägenheter där kommunen står som garant andel personer i arbete sysselsättningsgrad andel hushåll med ekonomiskt bistånd andel av de som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program boendesegregationsindex. Indikator: hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden Befintlig indikator 10 (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/ (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrapporten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014. Sid. 21.

22 20 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Uppdateras vart sjätte år Kommunnivå samt stadsdelar i Malmö, Göteborg och Stockholm Kan fås könsuppdelad Socialstyrelsen redovisar öppna jämförelser av kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Uppgifterna i öppna jämförelser belyser olika aspekter av socialtjänstens kvalitet, resultat och effektivitet. Öppna jämförelser finns inom flera av socialtjänstens områden och redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Sedan 2012 ingår hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Data om hemlöshet baseras på Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning. Den nationella kartläggningen är en omfattande undersökning som Socialstyrelsen genomför vart 6 år. Socialstyrelsen kommer inte kunna ta fram en aktuell andel inom ramen för öppna jämförelser vartannat år. Dessa jämförelser omfattar främst uppgifter om kommunernas och stadsdelarnas övergripande arbete mot hemlöshet. Resultaten presenteras i form av indikatorer och bygger på enkätuppgifter från landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. De senaste jämförelserna, som publicerades 2014, omfattade 18 indikatorer för kommunernas socialtjänst. 12 Till stöd för analys och för att underlätta jämförelser redovisas även bakgrundsuppgifter hämtade från bland annat och Kronofogden. Kommunernas presenteras utifrån invånarantal och det går också att sortera utifrån Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Indikator: trångboddhet enligt norm 3 Befintlig indikator Uppdateras årligen Kommunnivå, samt indelning enligt Sveriges kommuner och landsting 2011 Kan fås könsuppdelad till viss del eftersom det är hushållsnivå Utrymmesstandarden har under mycket lång tid ansetts tillhöra de väsentliga boendekvaliteterna. Generellt är utrymmesstandarden god i Sverige men det är stora skillnader mellan olika typer av hushåll, inkomstgrupper, 12 Socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad ]; Tillgänglig på:

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. PRIO 201 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Reviderad handlingsplan ska innehålla: - En strategi för hur

Läs mer

Utredning hemlöshet 2016

Utredning hemlöshet 2016 2016-03-09 1 (7) Utredning hemlöshet 2016 1 Syfte och innehåll Utredningen om hemlöshet utgör underlag för den handlingsplan mot hemlöshet som har tagits fram i enlighet med social- och arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Foto: Anders Wejrot Alla män niskor har rätt till en fungerande bostad. Det

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016 RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018 Göteborgs Stad Fastighetsnämnden 2016-09-26 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning måluppfyllelse... 5 Uppföljning av mål... 6 Mål 1 Staden ska

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2011

Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2011 Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2011 Ungdomars boende lägesrapport 2011 Boverket april 2011 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2011 Utgivare: Boverket april 2011 Upplaga:

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Vad kan Sverige lära sig av Södertälje? Lärdomar från tio år av högt flyktingmottagande

Vad kan Sverige lära sig av Södertälje? Lärdomar från tio år av högt flyktingmottagande Vad kan Sverige lära sig av Södertälje? Lärdomar från tio år av högt flyktingmottagande 1 Lärdomar från tio år av högt flyktingmottagande Basorganisationen måste fungera Vi behöver åstadkomma det vi ansvarar

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare

Boverket ska genomföra uppdraget utifrån befintlig forskning och kunskap inom området och utifrån kunskap från tidigare Regeringsbeslut 3 2009-10-01 IJ2009/1746/IU Integrations- och jämställdhetsdepartementet Boverket Box 535 371 23 Karlskrona Uppdrag att utarbeta en kunskapsöversikt om hållbar stadsutveckling med fokus

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2010

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2010 Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Boverket juni 2010 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Utgivare: Boverket juni 2010 Upplaga: 1: Antal ex: 100 Tryck:

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder

Du är nyckeln till fler bostäder Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 1. Nyproduktion För att undersöka nyproduktionstakten bland landets studentbostadsföretag har en kartläggning av färdigställda och pågående studentbostadsprojekt genomförts.

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012 Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAG... 4 2 REMISSER... 4 3 ANSKAFFADE

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE 1 2016-05-25 2016/358-IFN-004 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006 Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Boverket april 2007 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Utgivare: Boverket april 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck:

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun Socialförvaltningen Verksamhetsområde vuxenstöd och socialpsykiatri Tjänsteskrivelse 1(8) Karin Säfström 046 35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten

Läs mer

Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet och effektivitet

Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet och effektivitet Remissvar Dnr 2013/3.2.2/87 Sid. 1 (9) 2013-06-13 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Socialroteln Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Rapport 2011:33. Sociala hyreskontrakt via kommunen

Rapport 2011:33. Sociala hyreskontrakt via kommunen Rapport 2011:33 Sociala hyreskontrakt via kommunen Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling efter år 2008 Sociala hyreskontrakt via kommunen Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer