Kursinformation. Förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn, 15 Hp Kurskod: 767A04 Vt 2016

Transkript

1 Masterprogrammet Samhälls- och välfärdsstudier Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Kursinformation Förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn, 15 Hp Kurskod: 767A04 Vt 2016 Kursansvarig lärare: Robert Jonsson:

2 Förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn (15 hp) Examinator: Robert Jonsson, Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - analysera välfärdsarbete ur organisations- och institutionella perspektiv med särskilt fokus på makt, styrning och professionalisering - på ett kritiskt sätt analysera och problematisera välfärdsarbete och välfärdsarbetets förändring i relation till aktuella teoretiska perspektiv - analysera hur välfärdens förändrade politiska, ekonomiska och ideologiska villkor påverkar olika aktörer, deras villkor och interaktioner - analysera förutsättningarna för, och det praktiska arbetet med att leda förändringsoch utvecklingsarbete inom välfärdssektorn - kritiskt granska, analysera och relatera etablerade metoder och arbetssätt inom olika områden av välfärdssektorn till förändrade villkor för välfärdsproduktion - analysera samverkan som fenomen och arbetssätt inom välfärdsområdet, speciellt med fokus på förebyggande arbete. Kursinnehåll I kursen studeras välfärdsarbete i praktiken, dess arbetssätt och metoder, samt dess organisatoriska och institutionella villkor. Vidare behandlas samverkan mellan olika organisationer och aktörer på välfärdsområdet, och samarbetets villkor problematiseras. Välfärdsarbetets olika aktörer, både inom offentlig sektor och det som kallas civilsamhälle analyseras. Mötet och interaktionen mellan medborgare och välfärdsaktörer problematiseras. Professionalisering ställs i relation till olika perspektiv på makt. Kursens utgångspunkt är att betrakta välfärden utifrån ett förändringsperspektiv. 1

3 Moment under kursen I kursen ingår handledningar och seminarier där studenten förväntas redogöra för insamlat material/litteratur samt sin professionella och personliga utgångspunkt. Handledning 1: Till denna handledning skall studentgruppen ha förberett val av fält samt reflekterat kring hur gruppen skall gå tillväga för att få kontakt och tillträde till fältet. Vi resonerar kring syfte med val av fält och materialtillgång, tillträde till fält etcetera. Handledning 2: Till denna handledning skall studentgruppen ha fått tillträde till fältet, genomfört någon/några intervjuer och dessutom ha läst in sig på material om fältet. Gruppen skall ha påbörjat sin/sitt analys/skrivarbete så att vi kan diskutera möjliga resultat och upplägg. Handledning 3: Självutvärderingshandledning, Mathias Martinsson/Robert Jonsson finns tillgängliga om frågor uppstår Till denna handledning ska gruppens rapporter vara ganska långt framskrivna. Utifrån kriterier som tillhandahålls av kursansvarig (se studiehandledningen) får grupperna utifrån ett schema läsa och kommentera varandras rapporter för att på så sätt hjälpa varandra att skriva fram intressanta rapporter. Schema för 767A04 vt 16 Se timeedit för en presentation av schemat. Examinationsuppgifter Reflektionsseminarier Reflektionsseminarier hålls kopplade till kursens teman och dessa är examinerande. Varje student ska lämna in en reflektionsrapport på cirka 3 sidor där föreläsningar och kurslitteratur diskuteras till varje seminarium. Reflektionsrapporten används som utgångspunkt för diskussionerna vid seminariet. Seminarieledaren läser efter seminariet igenom rapporterna och ger kort skriftlig kommentar. 2

4 Seminarium 1. Mathias Martinsson Inför detta seminarium skall du analysera och problematisera välfärdsarbete i relation till relevanta teoretiska perspektiv Några grundläggande frågor att ta avstamp i är: - vad är en välfärdsstat? vad skall den vara till för? vad är samhällets och statens ansvar? - vad är ett välfärdssamhälle? vad är det civila samhällets uppgift och ansvar? - vad är välfärdspolitik? hur ser en uppsättning mål ut och hur skall man kunna motivera dessa? - vad är välfärdsarbetets "objekt"? - hur förändras gränserna för vad som skall/bör "åtgärdas", och hur hänger detta samman med externa faktorer, som politiska vindar, ekonomiska konjunkturer, osv.? - var går gränsen mellan "skapade behov" och "naturliga behov"? finns en sådan gräns? - medikaliseringstendenserna de senaste 20 åren - hur ser ni till exempel på att allt fler personer i samhället får bokstavsdiagnoser? och sedan den svåra frågan: hur omsätter vi intentioner till konkreta välfärdsinsatser? spänningarna stat - kommun, och individuella behov - enhetliga regler. Seminarium 2. Robert Jonsson Inför detta seminarium skall du analysera och problematisera förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn. Reflektionsrapporten ska innehålla en beskrivning av en fiktiv förändring samt reflektioner utifrån minst två perspektiv relaterade till kurslitteraturen. Avsluta reflektionsrapporten med en summering samt en fråga/ett tema som du vill diskutera i samband med seminariet. Läs obligatorisk litteratur! Seminarium 3. Mathias Martinsson Seminariet behandlar organisering och styrning av välfärdssektorn. Detaljerad information gällande seminariet presenteras under kursen via Lisam. Skriftlig uppgift och föreläsning Den stora uppgiften som ska genomföras av studentgrupper är en fältstudie där gruppen skall undersöka förändringsarbete relaterat till välfärdssektorn. Uppgiften är att identifiera en organisation eller ett förändringsprojekt för att se hur de arbetar med förändringsarbete. Gruppen får själva identifiera och söka upp verksamheterna. Lärarna är behjälpliga i arbetet med att hitta en lämplig organisation/förändringsprojekt om så behövs. 3

5 Inom uppgiften skall gruppen genomföra någon intervju (intervjuer) med en person involverad i organisationen/projektet. Förutom intervjuerna bör gruppen också utgå från annan information som är tillgänglig runt organisationen/projektet. Det kan handla om styrdokument eller andra dokument som beskriver eller reglerar verksamheten. Studentgruppen ska skriva en rapport om cirka sidor där kurslitteraturen kommer till användning. I rapporten ska det ingå minst en vetenskapligt motiverad fråga. Analysen ska ha ett kritiskt perspektiv. Gruppen får alltså inte köpa perspektivet som företrädaren/företrädarna för den undersökta organisationen/projektet presenterar utan att förhålla er till det självständigt. Utöver den skriftliga inlämningen skall varje studentgrupp hålla en föreläsning på 20 minuter (se schemat) där rapporten och framför allt dess resultat redovisas för övriga deltagare i kursen. Inlämning av den skriftliga uppgiften sker den 9/6 senast klockan Betygskriterier För betyget godkänt krävs inlämnande av skriftliga uppgifter (rapport och seminarieuppgifter) genomförd föreläsning, samt aktiv medverkan vid seminarierna. För att texterna skall bli godkända skall de bygga på hållbara fakta och resonemangen skall vara logiskt konsekventa. Därutöver skall kursens mål beröras i texterna. Texterna skall vidare förhålla sig till den obligatoriska litteraturen. För betyget väl godkänt krävs dessutom att resonemangen förs på ett i förhållande till litteraturen självständigt sätt eller har behandlat ämnet på ett originellt eller särskilt fruktbart sätt. Vägledande kriterier för rapporten är: Introduktionsdel Rapportens ämne introduceras. Definierar relevanta problem. Definierar tydliga fråga/frågor samt presenterar ett syfte. Beskriver motiven till studien. Sätter frågan/frågeställningarna i sin rätta kontext. Underlättar för läsaren att ta del av rapporten. Metod Metoden/metoderna som används är logiskt sprungna ur den kunskapssyn (epistemologi) som rapporten bygger på. Metoden/metoderna är lämpliga och beskrivna på en nivå som passar rapporten. Tidigare studier/litteraturgenomgång Är relevant, tydlig och aktuell. Visar att författarna har gjort en för kursen och rapporten seriös inläsning. Placerar problemet/problemen i en relevant kontext. Om frågan/frågorna så kräver ska tidigare studier innehålla en diskussion av litteraturen som ger en god syntes utifrån vald fråga. 4

6 Teori Är väl lämpad, logiskt tolkad, tydlig och aktuell utifrån frågan/frågorna. Författarna visar på prov på kunskap om och förståelse för teori. Empiri Empirin har en omfattning och kvalité som är lämplig utifrån rapportens fråga/frågor och rapportens omfång. Empirin är presenterad så att rapportens fråga/frågor och syfte finns närvarande. Empirin innehåller en sammanställning utifrån frågan/frågorna. Reflektion/Analys Reflektionerna/analyserna görs utifrån frågan/frågorna. Reflektionerna/analyserna uppfattas som trovärdiga. Avslutande reflektion/slutsatser Ger en sammanfattning av fynden och ger perspektiv åt reflektionerna. Hänvisar tillbaka till introduktionen. Relaterar studiens bidrag till tidigare studier. Eventuellt reflekterar kring förslag till fortsatta studier. Vid frånvaro Uppstår en situation som innebär att någon student inte närvarar vid något/några seminarium eller vid studentföreläsningen så hänvisas till igentagningstillfället. Vid kursintroduktionen presenteras detta mer i detalj. Provkoder UPG2 Rapport 9 hp UV SEM1 Seminarium 2 hp UG - Välfärdsorganisationer och välfärdsarbete SEM2 Seminarium 2 hp UG - Förändrings- och utvecklingsarbete SEM3 Seminarium 2 hp UG - Organisering och styrning av välfärdssektorn 5

7 Litteratur Obligatorisk Alvesson, M., 2014, Kommunikation makt och organisation, Studentlitteratur, Lund. Appelbaum, S, H., Wohl, L. 2000, Transformation or change: Some prescriptions for health care organizations, Managing Service Qualityr, 10 (5): Eriksson-Zetterquist, U., 2009, Institutionell teori idéer, moden, förändring, Liber, Malmö. Carlström, E., 2013, Förändringsarbete i hälso och sjukvård, Studentlitteratur, Lund. Jonsson, R, 2013, Organisatoriska bakslag Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner, akademisk avhandling, Linköpings universitet. Van de Ven, A.H., Poole, M.S., 1995, Explaining Development and Change in Organization, Harvard Business School Press, Boston. Yttermyr, O., 2013, Varför blev det (bara) en? En studie av en offentlig marknad i förändring, akademisk avhandling, Linköpings universitet. Någon ytterligare artikel kan tillkomma meddelas i så fall i samband med kursintroduktionen och via Lisam Allmänna OT, ledarskapslitteratur Abrahamsson, B., Andersen, J-A., 2005, Organisation: Att beskriva och förstå organisationer, Liber ekonomi, Malmö. Ahrne, G., Apostolis, P., 2014, Organisationer, samhälle och globalisering, Bolman, L. Deal, T. 2012, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Jacobsen, D. I., 2013, Organisationsförändringar och förändringsledarskap, Jacobsen, D I. Thorsvik, J Hur moderna organisationer fungerar, Rövik, K A., 2000, Moderna organisationer trender inom organisationstänkandet vid millenieskiftet, Liber, Malmö. Rövik,K A., 2008, Managementsamhället - Trender och idéer på 2000-talet, Liber, Malmö. Svedberg, L. 2007, Grupp-psykologi Om grupper, organisationer och ledarskap, Volvén, L-E. 2000, Att utveckla mänskliga resurser, 6

8 Offentliga organisationer och organisationsteori/ledarskap Adolfsson, P., Solli, R., 2009, Offentlig sektor och komplexitet - om hantering av mål, strategier och professioner, Andersson-Felé, L., 2008, Leda lagom Många, Om struktur, kontrollspann och organisationsideal, akademisk avhandling, Göteborgs universitet. Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Brorström, B., Siverbo, S., 2008, Perspektiv på framgångsrika kommuner, Demokratiska och ekonomiska utmaningar i teori och praktik, Högskolan i Borås och Kfi (Kommunforskning i Västsverige). Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P, G., Rövik, K, A., 2005, Organisationsteori för offentlig sektor, Liber, Malmö. Edwardsson Stiwne, E., 1997, Förändringsprocesser i kommunal organisation En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar, department of education and psychology, Linköpings universitet. Ellström, P-E., Kock, H., Mot ett förändrat ledarskap Om chefers arbete i team- och processorganiserad verksamhet, Henning, R. Holmberg, I. 2003, Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Högberg, Ö., 2007 se under rubriken makt och organisationsteori/ledarskap Jonsson, L., Arnell, S-I., 2006., Att organisera kommuners ledning Att förena svårförenliga institutioner!, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., Gustavsson, P., Arnell, S-I., Högberg, Ö., Jonsson, R., 2002, Kommunchefers chefskap, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., 2009, Kommunchefer blir till, Nya Doxa, Nora. Kvarnstrom, S., 2008, Difficulties in collaboration: a critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care. Volym 22 nummer 2 (ISSN ). Kvarnstrom, S & Cedersund, E. (2009). Självpresentationer i tvärprofessionella vårdteam. I: Berlin, J., Carlström, E., & Sanberg, H. (Eds). Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur. Larsson, K (2008) Mellanchef i vård och omsorg, Gothia, Stockholm. Nilsson, E., Norén - Winsell, E., Djärv, S., 1999, Administration och arbetsledning i vård och omsorg, Thylefors, I., 2007, Ledarskap i human service-organisationer, Natur och Kultur, Stockholm. Wolmesjö, M., 2005, Ledningsfunktion i omvandling: Om förändringar av yrkesroller för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen, akademisk avhandling, Socialhögskolan, Lunds universitet. Wolmesjö, M., (2014) Tid att leda en kunskapsöversikt om hur chefskap påverkar äldreomsorgens kvalitet. (Ni hittar artikeln under: vision.se) 7

9 Wallenberg, J., 2000, Vardagskulturen, Ny organisation i kommunerna, SNS Förlag, Stockholm. Organisationsidentitet och kultur Jonsson, R., 2002, Organisationstillblivelse och identitet en studie av ÖstSam, Ekonomiska institutionen, licentiatavhandling, Linköpings universitet. Salzer-Mörling, M., 1998, Företag som kulturella uttryck, Academia Adacta, Lund Alvesson, M., 1990, Organisationsidentitet och organisationsbyggande, en studie av ett industriföretag. Whetten, D. A., Godfrey, P. C., 1998 Identity in Organizations building theory through Conversations, SAGE Publications, London. Makt och organisationsteori/ledarskap Högberg, Ö., 2007, Maktlösa makthavare en studie om kommunalt chefskap, Företagsekonomi, Linköping. Genus och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., Billing, D., 2011, Kön och organisation, Studentlitteratur, Lund Berg, E., 2000, Kvinna och chef i offentlig förvaltning, Liber, Malmö. Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Två kapitel handlar om genus: Stim i företagsledning samt Ledarskap som okontrollerbar sexualitet. Sociala konstruktioner/institutionell organisationsteori och organisationsteori/ledarskap Czarniawska, B., 2005, En teori om organisering, Studentlitteratur, Lund Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Johansson, R., 2002, Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen, Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Wenneberg, S, B., 2001, Socialkonstruktivism position, problem och perspektiv, Liber ekonomi, Helsingborg. 8

10 Omvärldsanalys och organisationsteori Hedin, H. Sandström, B. 2006, Företagets omvärldsradar Omvärldsanalys och fläckiga ugglor, Furustig, H. Sjöstedt, G., 2000, Strategisk omvärldsanalys, Studentlitteratur, Lund Samverkan och organisationsteori Anell, A. Mattisson, O., 2009, Samverkan i kommuner och landsting en kunskapsöversikt, Andersson, L. 2010, När strävan efter samsyn blir en kamp meningsskapande och meningsgivande i mångtydiga sammanhang, Företagsekonomi, Linköping. Carlström, E. 2005, I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Danemark, B. Kullberg, C. 1999, Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform, Roterande chefskap konstruktion och institutionalisering! Jonsson, L., Jonsson, R, 2011, Roterande kommunchefskap en lokalt konstruerad kommunchefsfunktion. ( (Rapport nr 3) Övrig litteratur: Hartman, L (red) (2011) Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? SNS förlag, Boken finns tillgänglig på Vedung, E., 2009, Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur; Lund.. Följande kommunforskningsinstitut publicerar rapporter som kan vara av relevans för era rapporter: Det nationella kommunforskningsprogrammet, del 1 ( intresserar sig för förändringsprocesser inom offentliga organisationer mot bakgrund av besvärliga situationer. Del 2 intresserar sig för resursanpassning och verksamhetsutveckling. Kommunforskning i Västsverige (KFi) Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet Rådet för kommunalekonomisk forskning (KEFU) vid Lunds universitet 9