********************************************* Studiehandledning

Transkript

1 1 MASTER i Samhälls- och välfärdsstudier Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV ********************************************* Studiehandledning Kurs: Förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn (15 hp) Kurskod: 767A04 Avancerad nivå Kursansvarig: Janicke Andersson, janicke.andersson@liu.se Mål Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: på ett självständigt sätt analysera och problematisera välfärdsarbete i relation till relevanta teoretiska perspektiv tillämpa en evidensbaserad metodik inom olika sektorer av välfärdsarbete kritiskt granska, problematisera, analysera och sammanställa forskning, professionell expertis och brukares erfarenheter inom välfärdsområdet självständigt redogöra för fördjupade metodkunskaper inom utvärdering samt forskning på fältet självständigt tillämpa fördjupade kunskaper i kvantitativ respektive kvalitativ analys på fältet kritiskt resonera kring hur professionell kunskap och personlig förståelse samverkar och har betydelse för att kunna verka i organisationer som hanterar människors välfärd kritiskt värdera sin egen professionella och personliga kunskap samt bedöma hur densamma kan få inflytande över beställaren/brukaren på ett självständigt och kritiskt sätt resonera kring den organisatoriska kontextens inverkan vid förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdssektorn. på ett självständigt och kritiskt sätt etiskt resonera kring och förhålla sig till både kollegor, brukare och organisationer verksamma inom välfärdsarbete

2 Kursinnehåll 2 Inom kursen behandlas välfärdsarbete i praktiken samt metoder för att utveckla det sociala arbetet inom olika verksamheter. Socialt arbete och utvecklingen av det samma kommer att belysas som en grund till det nordiska välfärdsarbetet. Teoretiska perspektiv på socialt arbete används för att förstå utvecklingen på fältet. Vidare studeras evidensbaserad praktik inom välfärdsområdet och iscensätts praktiskt genom att studenten gör databassökningar av aktuell forskning på ett eget valt område, samlar in professionell expertis samt brukares värderingar inom samma område och ger förslag på metoder för att utvärdera och utveckla någon befintlig verksamhet inom välfärdsarbetet. Personlig och professionell kompetens kommer att problematiseras utifrån studentens egen situation och erfarenhet. Vidare kommer etiska frågeställningar och diskriminerande processer inom välfärdsarbete att diskuteras där hälsa, etnicitet, sexualitet, ålder och kön är kategorier av betydelse. Vetenskapliga sammanställningar och internationell forskning utgör en av studenternas kunskapskällor men även professionell expertis och brukarnas erfarenheter och önskemål utgör utgångspunkt för kunskapsinhämtande. Litteratur Obligatorisk Alvesson, M., 1990, Kommunikation makt och organisation, Nordstedt ekonomi, Göteborg Eriksson, Bengt G. & Karlsson, Per-Åke, Att utvärdera välfärdsarbete, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2008 Eriksson-Zetterquist, U., 2009, Institutionell teori idéer, moden, förändring, Liber, Malmö. Vedung Evert (2009)Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur; Lund Vedung, Evert (2010) "Four Waves of Evaluation", Evaluation 16(3): Allmänna OT och ledarskapslitteratur Abrahamsson, B., Andersen, J-A., 1998, Organisation: Att beskriva och förstå organisationer, Liber ekonomi, Malmö. Bolman, L. Deal, T. 1997, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Jacobsen, D I. Thorsvik, J Hur moderna organisationer fungerar, Rövik, K A., 2000, Moderna organisationer trender inom organisationstänkandet vid millenieskiftet, Liber, Malmö. Rövik,K A., 2008, Managementsamhället - Trender och idéer på 2000-talet, Liber, Malmö. Svedberg, L. 2007, Grupp-psykologi Om grupper, organisationer och ledarskap,

3 Volvén, L-E. 2000, Att utveckla mänskliga resurser, 3 Offentliga organisationer och organisationsteori/ledarskap Adolfsson, P., Solli, R., 2009, Offentlig sektor och komplexitet - om hantering av mål, strategier och professioner, Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Brorström, B., Siverbo, S., 2008, Perspektiv på framgångsrika kommuner, Demokratiska och ekonomiska utmaningar i teori och praktik, Högskolan i Borås och Kfi (Kommunforskning i Västsverige). Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P, G., Rövik, K, A., 2005, Organisationsteori för offentlig sektor, Liber, Malmö. Edwardsson Stiwne, E., 1997, Förändringsprocesser i kommunal organisation En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar, department of education and psychology, Linköpings universitet. Ellström, P-E., Kock, H., Mot ett förändrat ledarskap Om chefers arbete i team- och processorganiserad verksamhet, Henning, R. Holmberg, I. 2003, Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Holmberg, I., Henning, R, 2003, Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal, Högberg, Ö., 2007 se under rubriken makt och organisationsteori/ledarskap Jonsson, L., Arnell, S-I., 2006., Att organisera kommuners ledning Att förena svårförenliga institutioner!, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., Gustavsson, P., Arnell, S-I., Högberg, Ö., Jonsson, R., 2002, Kommunchefers chefskap, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., 2009, Kommunchefer blir till, Nya Doxa, Nora. Nillson, E., Norén - Winsell, E., Djärv, S., 1999, Administration och arbetsledning i vård och omsorg, Wallenberg, J., 2000, Vardagskulturen, Ny organisation i kommunerna, SNS Förlag, Stockholm. Organisationsidentitet och kultur Jonsson, R., 2002, Organisationstillblivelse och identitet en studie av ÖstSam, Ekonomiska institutionen, licentiatavhandling, Linköpings universitet. Salzer-Mörling, M., 1998, Företag som kulturella uttryck, Academia Adacta, Lund Alvesson, M., 1990, Organisationsidentitet och organisationsbyggande, en studie av ett industriföretag. Whetten, D. A., Godfrey, P. C., 1998 Identity in Organizations building theory through Conversations, SAGE Publications, London. Makt och organisationsteori/ledarskap Högberg, Ö., 2007, Maktlösa makthavare en studie om kommunalt chefskap, Företagsekonomi, Linköping. Genus och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., Billing, D., 1999, Kön och organisation, Studentlitteratur, Lund

4 Berg, E., 2000, Kvinna och chef i offentlig förvaltning, Liber, Malmö. Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Två kapitel handlar om genus: Stim i företagsledning samt Ledarskap som okontrollerbar sexualitet. 4 Sociala konstruktioner/institutionell organisationsteori och organisationsteori/ledarskap Czarniawska, B., 2005, En teori om organisering, Studentlitteratur, Lund Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Johansson, R., 2002, Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen, Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Wenneberg, S, B., 2001, Socialkonstruktivism position, problem och perspektiv, Liber ekonomi, Helsingborg. Omvärldsanalys och organisationsteori Hedin, H. Sandström, B. 2006, Företagets omvärldsradar Omvärldsanalys och fläckiga ugglor, Furustig, H. Sjöstedt, G., 2000, Strategisk omvärldsanalys, Studentlitteratur, Lund

5 5 Samverkan och organisationsteori Anell, A. Mattisson, O., 2009, Samverkan i kommuner och landsting en kunskapsöversikt, Andersson, L. 2010, När strävan efter samsyn blir en kamp meningsskapande och meningsgivande i mångtydiga sammanhang, Företagsekonomi, Linköping. Carlström, E. 2005, I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Danemark, B. Kullberg, C. 1999, Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform, Roterande chefskap konstruktion och institutionalisering! Jonsson, L., Jonsson, R. 2011, Roterande kommunchefskap en lokalt konstruerad kommunchefsfunktion.. hefskap.4.462a91412aa5a619c html Moment under kursen I kursen ingår färdighetsträningar, workshops och seminarier där studenten förväntas redogöra för insamlat material/litteratur samt sin professionella och personliga utgångspunkt både muntligt och skriftligt presentera kunskapsöversikter samt processbeskrivningar av utvärderings/utvecklingsprojekt Handledning 1: Janicke Andersson Till denna handledning skall gruppen ha förberett val av fält samt reflekterat kring hur man skall gå tillväga för att få kontakt och tillträde till fältet. Vi resonerar kring syfte med val av fält och materialtillgång, tillträde till fält etc. Handledning 2. Janicke Andersson Till denna handledning skall gruppen ha fått tillträde till fältet, genomfört några av intervjuerna och dessutom ha läst in sig på material om fältet. Gruppen skall ha påbörjat sin/sitt analys/skrivarbete så att vi kan diskutera möjliga resultat och upplägg. Workshop: Janicke Andersson & Mathias Martinsson Vid detta tillfälle får ni möjlighet att tillämpa Vedungs teoretiska modeller på ert material med stöd från lärare. Förbered er i gruppen med att redan på förhand ha påbörjat en analys som ni kan ha med och diskutera. Examinationsuppgifter Reflektionsseminarier Reflektionsseminarier hålls kopplade till kursens teman och dessa är examinerande. Varje student ska lämna in en reflektionsrapport på 1-2 sidor där föreläsningar och kurslitteratur diskuteras till varje seminarium. Reflektionsrapporten används som utgångspunkt för diskussionerna på seminariet. Ett seminarium/handledningstillfälle är kopplat till fältuppgiften där vi diskuterar val av verksamheter och hur studenterna ska förhålla sig till dem, vad de ska göra osv. Seminarieledaren läser efter seminariet igenom rapporterna och ger kort skriftlig kommentar. Seminarium 1. Mathias Martinsson

6 Inför detta seminarium skall du på ett självständigt sätt analysera och problematisera välfärdsarbete i relation till relevanta teoretiska perspektiv 6 Några grundläggande frågor att ta avstamp i skulle kunna vara: - vad är en välfärdsstat? vad skall den vara till för? vad är samhällets och statens ansvar? - vad är ett välfärdssamhälle? vad är det civila samhällets uppgift och ansvar? - vad är välfärdspolitik? hur ser en uppsättning mål ut och hur skall man kunna motivera dessa? - vad är välfärdsarbetets "objekt"? - hur förändras gränserna för vad som skall/bör "åtgärdas", och hur hänger detta samman med externa faktorer, som politiska vindar, ekonomiska konjunkturer, osv.? - var går gränsen mellan "skapade behov" och "naturliga behov"? finns en sådan gräns? - medikaliseringstendenserna de senaste 20 åren - hur ser ni till exempel på att allt fler personer i samhället får bokstavsdiagnoser? och sedan den svåra frågan: hur omsätter vi intentioner till konkreta välfärdsinsatser? spänningarna stat - kommun, och individuella behov - enhetliga regler. Seminarium 2. Janicke Andersson Koncentrera er på etiska frågeställningar och diskriminerande processer inom välfärdsarbete och diskutera utifrån något/några av perspektiven: hälsa, etnicitet, sexualitet, ålder och kön. Använd de konkreta exemplen från föreläsningarna för att reflektera kring hur förändringsarbete kan genomföras. Koppla exemplen till kurslitteraturen och lyft i din reflektion fram viktiga faktorer att beakta för att förändringsarbetet skall bli framgångsrikt och få långvariga resultat. Grundläggande frågor är till exempel: Vad är diskriminering? hur kan en diskrimineringsprocess se ut ifrån ert valda perspektiv/exempel? hur kan man problematisera diskriminering utifrån brukar/utförare perspektiv? kan. en förändring som innebär etiska problematiker för en eller flera grupper ändå berättigas utifrån förändringens övergripande mål och effekter? Seminarium 3. Magnus Dahlstedt Anvisningar kommer senare Den stora uppgiften som ska genomföras är en fältstudie där ni skall undersöka förändringsoch utvecklingsarbete i offentlig sektor. Studenternas uppgift är att identifiera en process eller en organisation för att se hur de arbetar med förändrings- och utvecklingsarbete. Det kan antingen vara en offentlig organisation eller en organisation inom civilsamhället som samverkar med till exempel en kommun. NI får själva identifiera och söka upp verksamheterna. Det bästa är om ni också söker er till olika kommuner. Inom uppgiften skall ni göra 3-4 intervjuer med olika personer involverade i projektet/organisationen. Förutom intervjuerna bör ni också utgå från annan information som är tillgänglig runt projektet/organisationen. Det kan handla om styrdokument eller andra dokument som beskriver eller reglerar verksamheten. Sedan ska ni gruppvis skriva en uppsats om cirka 20 sidor där kurslitteraturen kommer till användning. Analysen ska ha ett kritiskt perspektiv. Ni får alltså inte köpa perspektivet som företrädarna för det undersökta projektet/organisationen presenterar utan att förhålla er till det självständigt. Utöver den skriftliga inlämningen skall gruppen hålla en föreläsning på 45 minuter (den 30/3) där ni redovisar ert fält och era resultat för övriga deltagare i klassen. Inlämning av den skriftliga uppgiften sker den 1 april.

7 7 Betygskriterier För betyget godkänt krävs inlämnande av reflektionsuppgifter, deltagande i föreläsningarna samt inlämnande av gruppexaminationsuppgift. För att texterna skall bli godkända skall de bygga på hållbara fakta och resonemangen skall vara logiskt konsekventa. Därutöver skall kursens mål beröras i texterna. Texterna skall vidare förhålla sig till den obligatoriska litteraturen. För betyget väl godkänt krävs dessutom att resonemangen förs på ett i förhållande till litteraturen självständigt sätt eller ha behandlat ämnet på ett originellt eller särskilt fruktbart sätt.