Bostadsmarknaden i Falun 2016

Transkript

1

2 2

3 INLEDNING BOENDET I FALUN Bostadsbehov för olika grupper Ungdomar Studenter Boende för äldre i Falu kommun Vård- och omsorgsboende (särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen) Trygghetsboende Seniorboende Boendeplan Särskilda boendeformer / särskilt boende Bostäder för personer med funktionsnedsättning Bostäder för socialt utsatta Flyktingar Boende utanför Falu tätort Boendemiljö Attraktivt boende Hälsosam boendemiljö STATISTIK M.M Bostadsbeståndet Befolkning och arbetsmarknad Rörlighet på bostadsmarknaden Bostadsmarknad Nyproduktion Lägenhetsefterfrågan Efterfrågan på villor Tomtkö Ombyggnad och rivning Bostadsrätt

4 INLEDNING Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna besluta om kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång per mandatperiod. Varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer och mål för kommunens bostadsplanering framgår av Bostadsprogram Till Bostadsprogrammet hör Åtgärdsplan och Utbyggnadsplan. Denna handling, Bostadsmarknaden i Falun, är ett beslutsunderlag som kommer att uppdateras årligen. Bostadsmarknaden i Falun är en beskrivning av hur bostadsmarknaden ser ut i Falun med statistik och annat underlag. Syftet med Bostadsmarknaden i Falun är att ge viktig information till fastighetsägare, exploatörer och allmänhet. Med anledning av att Faluns äldre befolkning ökar i antal tar beskrivningen av boendet för äldre ett relativt stort utrymme. Det finns även en Boendeplan för äldre som tagits fram av omvårdnadsförvaltningen som har ansvaret för vård- och omsorgsboendet och som godkändes av kommunfullmäktige den 8 september Den har uppdaterats till version genom beslut i omvårdnadsnämnden den 23 september Ett beslut som ska godkännas av kommunfullmäktige. 1 BOENDET I FALUN 1.1 Bostadsbehov för olika grupper Ungdomar Det är brist på små och centralt belägna lägenheter. Vid nyproduktion blir hyran högre än vad unga vuxna önskar och/eller har råd med. Det är viktigt att värna de små och de billiga lägenheterna i det befintliga beståndet, så att de inte byggs bort i samband med renoveringar och ombyggnader. Det behövs en omflyttning i beståndet, för att frigöra lägenheter för unga. Nyproduktion av både villor och lägenheter ger s.k. flyttkedjor, som i slutändan kan frigöra små lägenheter. Den 1 april 2015 var det inflyttning i det nya kvarteret Brigaden på Stenbocks väg där Kopparstaden har byggt 89 lägenheter där 40 stycken är 1:or riktade till den vanliga bostadskön och möjliggör för unga att hitta ett första boende till rimlig hyra. Idag befinner sig stora ungdomskullar i den ålder då de önskar flytta hemifrån. Ungas bostadsefterfrågan är också starkt beroende av om de får jobb eller inte. Den lågkonjunktur Sverige nu tagit sig ur, kombinerat med pensionsavgångar på arbetsplatser i regionen, kommer med stor sannolikhet att leda ökad sysselsättning för den unga befolkningen. Det ger dem större möjligheter att kunna flytta till ett eget boende, vilket kommer att innebära ökad efterfrågan. Att unga personer flyttar från Falun, är dock troligen inte i första hand beroende på brist på lägenheter, utan det är faktorer som utbildning, arbete, möjligheter till aktiviteter på fritiden, önskan att se sig om, som är avgörande. 4

5 1.1.2 Studenter Idag är en student inte alltid en som kommer direkt från gymnasiet. Många är lite äldre och har redan etablerat sig på bostadsmarknaden, har familj, eller pendlar från en annan kommun i Dalarna. Många studerar också på distans hade ca av Högskolan Dalarnas studerande sin undervisning i högskolans lokaler i Falun. I kommunen finns det ca 400 egentliga studentbostäder som är tillgängliga för uthyrning. Utöver det har ca 150 vanliga lägenheter utnyttjats som studentboende där två studenter har delat på t.ex. en trerumslägenhet. Varje vår står ca 100 studentlägenheter vakanta men samtliga blir uthyrda i samband med högskolestarten på hösten. Över hela Sverige visar undersökningar att studenter i allt större utsträckning vill bo i egna mindre lägenheter och i mindre utsträckning i delad lägenhet eller i korridorboende. Under fasar Kopparstaden ut delat boende och Korridorboende och behåller endast 10 lägenheter för delad uthyrning. I stället har huset på Gammelvägen 5 i Norslund byggts om och blivit ett renodlat studenthus med 52 studentlägenheter där inflyttning skedde den 1 september I kvarteret Brigaden stod 27 nya studentlägenheter färdiga för uthyrning den 1 april För att inte stå med många tomma studentrum på sommaren fortsätter Kopparstaden att erbjuda Sommarbo, ett korttidsboende för t.ex. personer som kommer till Falun för ett sommarjobb Boende för äldre i Falu kommun Vård- och omsorgsboende (särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen) I Falun finns idag ca 515 lägenheter inom det som är särskilt boende för äldre (i fortsättningen benämnt vård- och omsorgsboende) enligt socialtjänstlagen och som används som permanent boende. Till detta kan läggas ca 30 lägenheter som används till ca 50 korttidsplatser. 5

6 I slutet av 1990-talet fanns ca 1100 lägenheter enligt samma definition. Från 2000-talets början och fram till idag har alltså ca 600 lägenheter avdefinierats som särskilt boende. Det som plockats bort är de servicehus och pensionärsbostäder som byggdes under 1970 och 80 talet. Kvar finns idag vård- och omsorgsboende för de mest sjuka äldre som inte kan bo kvar i sin ordinarie bostad och där inte hjälp i hemmet i form av hemtjänst är ett fullgott alternativ för att skapa trygghet. Omvårdnadsförvaltningens bedömning är att vi idag har nått en balanserad nivå på antalet särskilda boende i förhållande till behovet som kan utgöra en nollpunkt för framräkning av framtida behov utifrån den demografiska utvecklingen i enlighet med den antagna boendeplanen för äldreomsorgen Trygghetsboende I äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) lades ett förslag om att i första hand ge kommunerna befogenheter men inte skyldighet att, utan föregående behovsprövning enligt socialtjänstlagen, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. Någon lagstiftning i frågan finns för närvarande inte som vare sig ger kommunen befogenheter eller skyldighet att inrätta trygghetsboenden för äldre. Regeringen har däremot i förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden, beslutat om att investeringsstödet även omfattar trygghetsbostäder. För att få tillgång till det investeringsstödet ställs följande villkor: Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska finnas utrymme för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Idén om trygghetsboende för äldre har välkomnats av många då den i många kommuner kan fylla ett tomrum som uppstått mellan det särskilda boendet, som ges efter behovsprövning enligt socialtjänstlagen, och de bostäder som finns på den ordinära bostadsmarknaden. Trygghetsboendet har i sin mest välfungerande form också en potential att skjuta upp behovet av att söka särskilt boende. I november 2011 invigdes Sandtäktsgården i Bjursås som ett trygghetsboende och 2013 gjordes även Britsarvsgården om till ett trygghetsboende med 86 lägenheter i storlekarna 1-3 r.o.k färdigställdes ett privatägt trygghetsboende på Vandrarvägen med 14 lägenheter i par- och radhus. 6

7 Seniorboende I Falun finns också ca 400 lägenheter som mer eller mindre tydligt riktar sig till den äldre befolkningen. Av dessa finns ca 150 tydligt definierade och marknadsförda hos Kopparstaden som seniorboenden och ca 150, som inte är tydligt definierade och marknadsförda, finns hos kommunfastigheter. Merparten av dessa seniorboenden eller seniorboendeliknande lägenheter utgörs av lägenheter som tidigare definierats som särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Omvårdnadsförvaltningens bild av efterfrågan på dessa lägenheter är att det är en stor efterfrågan och att efterfrågan ytterligare kan förstärkas med en tydligare profilering och riktad marknadsföring. I Hälsinggården byggs för närvarande 48 bostadsrättslägenheter (Bovieran) för seniorer. Den nuvarande nivån kan utgöra en nollpunkt för framräkning av framtida behov utifrån den demografiska utvecklingen Boendeplan Sedan 2011 finns en boendeplan utarbetad av omvårdnadsförvaltningen och antagen av kommunfullmäktige. Boendeplanen revideras vartannat år och kommunfullmäktige har den 12 maj 2016 antagit en revidering av Boendeplan för äldre I boendeplanen beskrivs behovet av vård- och omsorgsboende, trygghetsboende och seniorboende utifrån den demografiska utvecklingen och ett antagande om en kontinuerlig hälsoförbättring bland den äldre befolkningen. Omvårdnadsnämnden och omvårdnadsförvaltningens ansvar är att bevaka att vård- och omsorgsboenden byggs och drivs utifrån aktuella behov Särskilda boendeformer / särskilt boende Bostäder för personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service för funktionshindrade (LSS) reglerar de former av boende som Kommunen måste tillgodose för de funktionsnedsatta. I huvudsak finns det tre former av bostäder: Servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Servicebostaden är en bostad som har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad och utgör en mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende och ett boende i gruppbostad. De boende klarar det mesta själva men behöver stöd och hjälp med vissa saker. Gruppbostaden är en bostad med gemensamhetsutrymmen och en dygnet-runt-omvårdnad. Tillsynsbehovet är omfattande och gruppbostaden har därför stor personaltäthet dygnet om. De som bor i gruppbostad klarar inte ett eget boende eller ett boende i servicebostad. Den tredje formen, särskild anpassad bostad, är en bostad som med viss grundanpassning som gör att den funktionsnedsatte med stöd av vissa socialtjänstinsatser klarar ett eget boende. Här är det fråga om en egen lägenhet i ett vanligt bostadsområde. I Falu kommun finns 171 lägenheter i form av service- och gruppbostäder inom LSS-verksamheten tillkom en ny gruppbostad med sex platser och under 2015 tillkom en ny gruppbostad med sex platser och en servicebostad med åtta platser byggs en ny gruppbostad på Kopparvägen med 6 platser som planeras stå klar i december Det behövs även fler servicebostäder. LSS-verksamheten planerar för servicebostäder på Glimmerstigen tillsammans med Kopparstaden. 7

8 Falu Kommun har även verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning jml SoL, socialpsykiatrin, och för denna grupp finns idag 32 lägenheter. Målgruppen blir allt äldre, med ett antal personer över 65 år, med även fysisk funktionsnedsättning som konsekvens. En del av det äldre lägenhetsbeståndet har ersatts med modernare och handikappanpassade bostäder under senare år men fortfarande återstår ett boende som behöver ersättas med ett annat boende mot bakgrund av målgruppens behov. Antalet lägenheter har minskat och för närvarande saknas platser på särskilt boende. Samtliga platser på såväl serviceboendena som gruppboendena och korttidsplatserna är tagna i anspråk. Behovet av plats på särskilt boende bedöms nu inte minska ytterligare utan tendensen bedöms vara att behoven kommer att öka något samtidigt som målgruppens behov förändras och blir mer komplext. Ett antal boendeplatser köps av extern utförare dels på grund av bristen på platser men även på grund av stora stödbehov Bostäder för socialt utsatta Socialtjänsten märker sedan några år tydligt av kommunens bostadbrist samtidigt som bostadsbolagen har blivit tuffare i sina krav på hyresgäster. I lågkonjunkturer fördjupas dessutom pressen på de redan ekonomiskt resurssvaga i samhället som inte har råd med höga hyror eller möjlighet att köpa sin bostad. Det slår framförallt mot socialt utsatta, t ex personer som har svårt att klara sin försörjning, har betalningsanmärkningar, de som inte hunnit etablera sig på bostadsmarknaden, missbrukare och våldsutsatta kvinnor. Socialförvaltningen får agera som bostadsförmedling och det blir allt vanligare med sociala kontrakt med socialtjänsten som hyresvärd. Det kan vara positivt för en kort tid, men risken är stor att enskilda inte kommer ur det, utan bara får fortsätta att hyra via socialtjänsten. Detta blir ännu tydligare när det finns få lediga lägenheter. Kopparstaden har sålt ut lägenheter och det har medfört färre bostäder att hyra för socialt utsatta familjer om man inte kan etablera kontakt även med privata hyresvärdar. Bostadsbristen innebär också att det inte enbart är socialt utsatta kommuninvånare som kontaktar socialtjänsten för att få hjälp med bostad utan det kan även gälla personer och familjer som av någon anledning, exempelvis skilsmässa, är i behov av bostad. Ett antal kommuner har infört Bostad först utifrån forskningsresultat som visat att de olika former av trappstegsmodeller som många kommuner tillämpar inte ger positiva resultat. Modellen Bostad först är vanlig i USA och har på senare år fått större uppmärksamhet i Sverige. Den bärande idén är att individen omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara "redo för att bo. Syftet med Bostad först är att nå och erbjuda hemlösa personer ofta med psykisk sjukdom eller med samsjuklighet i form av beroende eller missbruk en långsiktig boendelösning. I praktiken varierar program som kallas Bostad först, till exempel när det gäller vilka grupper av individer som får programmet, hur boendelösningarna ser ut och hur vård och stöd organiseras. Bostad först är snarare ett namn på en modell baserad på en filosofi än en manual Flyktingar Falu Kommun har under 2014 tagit emot 179 flyktingar samt 254 flyktingar under Prognosen för 2016 är att Falu kommun kommer att ta emot minst 300 flyktingar. Riksdagen beslutade den 27 januari 2016 om en ny bosättningslag som innebär att alla kommuner måste ta emot flyktingar utifrån ett fördelningstal som bygger på kommunens befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen och kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar. Lagen trädde i kraft den 1 mars 2016 och fördelningstalet för Falu kommun blev 167 flyktingar som kommer att anvisas till Falun. Utöver de anvisade flyktingarna kommer troligtvis minst ca 8

9 130 flyktingar att bosätta sig själv i Falun. Utifrån hittills i år mottagna anvisade flyktingar samt fördelningstalet skall Falun ta emot 16 anvisade flyktingar per månad resten av året. Av de 16 anvisade beräknas fördelningen vara 50% ensamhushåll, 45% familjehushåll och 5% hushåll med särskilda behov. Den stora utmaningen blir således att framförallt hitta boendelösningar för de ca 8 ensamhushåll eftersom det är stor brist på ettor. Ett gott upparbetat samarbete mellan Integrationsenheten och Kopparstaden men även Serviceförvaltningen Fastighet finns där det aktivt diskuteras olika boendelösningar. En av lösningar som diskuteras är möjligheter för flera ensamma flyktingar att dela på t.ex. treor. Falu kommun har också fått beviljat projektmedel från Länsstyrelsen för projektet Öppna ditt hem där syftet är att skaffa flera boenden till flyktingar genom att få Falubor att hyra ut hela eller delar av sin bostad till dem. Hittills i år har 5 bostäder hyrts ut till flyktingar genom projektet. Ensamkommande barn som når myndig ålder och behöver eget boende är den målgrupp som också blir drabbad när tillgången till små lägenheter är liten. Under 2015 så tog kommunen emot 160 ensamkommande barn vilket är en rejäl ökning från föregående år. Även om alla dessa ensamkommande barn inte bor i Falun och att alla inte kommer att beviljas uppehållstillstånd så blir det ändå en rejäl ökning av antalet ensamkommande barn. 1.2 Boende utanför Falu tätort I Falu kommun bor en relativt stor andel av befolkningen utanför centralorten Falu tätort (en tredjedel), jämfört med många andra kommuner. Det är dels boende i byar med invånare (Bjursås, Borgärdet, Grycksbo, Rönndalen och Sundborn), dels mindre byar med färre än 1000 invånare, och dels på ren landsbygd. 9

10 Det finns många som uppskattar kvaliteterna i boende på landsbygden. Samtidigt finns ett hot om avbefolkning när arbetstillfällen och kommersiell och offentlig service minskar. Kommunen arbetar därför särskilt med landsbygdsfrågorna. Det har bl.a. utretts hur kommunen, lokalt näringsliv och boende på orten i samverkan kan arbeta fram olika lösningar för service, s.k. servicepunkter. Kommunfullmäktige antog den 10 mars 2016 en Serviceplan för Falu kommun för åren Den nya serviceplanen är en revidering av den serviceplan som antogs Serviceplanen redovisar kommunens syn på service och ska utgöra en resurs för länsstyrelsen i ställningstagande rörande beslut om stöd till kommersiell service. Serviceplanen ska också vara ett underlag för åtgärder när situationen i ett område förändras när t.ex. en lokal butik läggs ned. Det är viktigt att samordna kommunens resurser för att stärka kommundelar och orter, i enlighet med serviceplanen, så att de blir kompletta vad gäller t.ex. skola, handel och barnomsorg. Tillgången på arbetstillfällen har också betydelse för om människor ska välja att bo utanför Falu tätort, även om många accepterar att pendla. De flesta bygglov som söks utanför Falu tätort, söks inom radie av ca 1,5 mil från Falun. Närheten till arbetstillfällen och service kan antas vara avgörande för det. Det är fortfarande så att begagnade småhus utanför Falu tätort är betydligt billigare än att bygga nytt. Det påverkar viljan att satsa på ett nybyggt hus och därmed också efterfrågan på tomter. Den som köper ett billigt småhus får låga boendekostnader. Det gör att flerbostadshusens hyror får svårt att konkurrera. För villatomterna blir kraven högre på att det måste vara riktigt bra lägen. Det blir allt fler äldre i Falun och det kommer att krävas för tillgängliga bostäder även på landsbygden för de som inte klarar av att bo kvar i sina småhus men som ändå vill bo kvar i den egna kommundelen. Det behövs alltså lägenheter i flerbostadshus, med god tillgänglighet för funktionsnedsatta, för att de äldre som vill flytta från sin villa ska kunna göra det. På det sättet frigörs också billiga bostäder där nya barnfamiljer kan flytta in. Tillgången till lägenheter i flerbostadshus är därför en viktig fråga för landsbygdens utveckling men svår att lösa. Se även kapitel Boende för äldre i Falun. Bostäder tillgängliga för personer med funktionsnedsättning kommer i huvudsak att kunna tillskapas genom uppdatering av det befintliga lägenhetsbeståndet. Kopparstaden planerar även att bygga nya flerbostadshus i Bjursås och Sundborn. Nya småhus utanför Falu tätort uppförs i allmänhet på privata tomter. Den som bygger här ställer ofta extra höga krav på att läget ska vara attraktivt. Alternativt bygger man på mark som köps från någon släkting. I många byar finns mark som redan är planlagd för bostadsändamål. I områden där detaljplan saknas prövas ärendena från fall till fall. Den 13 februari 2014 antog kommunfullmäktige VA-plan för Falu kommun. Syftet med VAplanen är att på ett strukturerat sätt arbeta för en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. VA-planen ger en större tydlighet och framförhållning för den kommunala organisationen, kommuninvånarna och andra som äger fastigheter i Falu kommun. I VAplanen finns en VA-utbyggnadsplan som listar områden med behov av allmänt VA och i vilken ordning dessa planeras byggas ut under den kommande 20-års perioden. VA-utbyggnadsplanen har reviderats enligt beslut i kommunstyrelsen den 1 december 2015 och 3 maj

11 De områden som utanför Falu tätort står på tur för en VA-sanering är Stora Källviken (2016) Enviksbyn (2017), Björklunden (2017), Svartskär/Lisselbo (2018), Kniva (2019) och Hedgårdarna (2020). Övriga VA-saneringsområden i kommunen ligger tidsplanen under åren Årtalen avser när utbyggnaden avses starta. VA-sanering har de senaste åren genomförts i Kårtäkt, Enviksbyn, Gårdvik, Länsbodarna Herrgårdsviken och Överbacka (Danholn). Saneringarna sker enligt tidsplanen under förutsättning att finansieringen löses. När utbyggnaderna är genomförda kommer det att finnas nya möjligheter till kompletterande bebyggelse i dessa byar. Attraktiviteten för bostadsbyggande i dessa byar är dock även beroende av tillgången på service och kommunikationer. Kommunen äger inte någon mark i de aktuella områdena. 1.3 Boendemiljö Attraktivt boende Kommunen utredde i projektet Attraktiva tomter 2002 attraktiva lägen för småhusbebyggelse. Kriterierna var attraktivt läge (sjönära, vacker utsikt eller centralt), små objekt (utan större nettokostnad eller risk) och ett varierat utbud, d.v.s. hellre flera mindre objekt på olika platser än ett stort. Uppdragen inom projektet har numera övergått i bostadsförsörjningsprogrammet och de flesta objekten har genomförts. Kommunen har de senaste åren arbetat med att få fram större områden med småhustomter med anledning av den relativt stora efterfrågan. Men arbetet med att finna fler mindre områden, gärna som tillskott i befintliga bostadsområden, fortsätter också. Frågan om förtätning behandlas även i det pågående arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Falu tätort och området runt Varpan. Andra kriterier som har betydelse för att boendet ska uppfattas som attraktivt är tillgången på kommersiell och offentlig service i närheten, speciellt livsmedelsbutik, skola och daghem, kommunikationer, kollektivtrafik, säkra skolvägar och grönområden. För boende i byar och på landsbygden är inte tillgången på grönområden något större problem. Istället kan brist på aktiviteter på fritiden vara avgörande, särskilt för ungdomar. Undersökningar, bl.a. SABO:s enkäter, visar att människor uppfattar det viktigare att bo i ett attraktivt bostadsområde än att ha nära till arbetsplatsen. De kan alltså tänka sig att pendla. För äldre personer är en god miljö med gröna rum både ute och inne mycket hälsosamt och bör därför vara särskilt viktigt i de typer av boenden som riktar sig till denna kategori. 11

12 1.3.2 Hälsosam boendemiljö Miljöfrågor, och då främst innemiljön i bostäder, hanteras i Bostadsprogrammet men de mer övergripande miljöfrågorna hanteras i miljöprogrammet och folkhälsoprogrammet. 2 STATISTIK M.M. I det följande redovisas några utgångspunkter i form av fakta om bostadsbestånd, befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, bostadsbehov m.m., vilka utgör underlag för bostadsbyggandet i kommunen. 2.1 Bostadsbeståndet Vid utgången av 2015 fanns det i Falu kommun ca bostäder enligt uppgift från SCB vilket är ca 260 fler bostäder än Ca 52 % av bostäderna fanns i flerbostadshus och ca 48 % i småhus. Enligt SCBs statistik har antalet bostäder ökat från 2014 till 2015 med 56 småhus och 205 lägenheter i flerbostadshus. Med kännedom om den nyproduktion som faktiskt har skett så har antalet bostäder ökat under 2015 med ca 135 bostäder i flerbostadshus och ca 45 i småhus eller totalt ca 180 bostäder. Det är oklart varför SCBs statistik visar en större nyproduktion. Upplåtelseformerna fördelar sig på äganderätt ca 48 %, hyresrätt ca 41 % och bostadsrätt ca 13 %. Uppgifterna grundar sig på statistik från SCB avseende hushållens fördelning 2015 på olika boendeformer. Lägenhetsstorlekar år 2008 (fördelningen bedöms vara lika 2016), antal rum och kök: 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6+ rok Uppgift Totalt saknas % Befolkning och arbetsmarknad Under perioden 2004 t.o.m ökade befolkningen med drygt 1900 personer. Total folkmängd den 31 december 2015 var vilket är en ökning med 166 personer från 2014 och 26 fler personer än prognosen för 2015 ( personer). 12

13 Som framgår av befolkningsprognosen ovan förväntas befolkningen öka med personer fram t.o.m. år 2025 dvs ca 360 personer per år. Befolkningen väntas öka med ca 300 personer år 2016 och med ca 1075 personer åren Hushållsstorleken i Falu kommun var 2,18 personer den 31 december 2014, vilket är något under riket som helhet, och antas vara oförändrat de kommande tio åren. Detta innebär i genomsnitt en ökning med ca 165 hushåll per år under programperioden En relativt liten förändring i hushållsstorleken påverkar bostadsbehovet betydligt. Antalet öppet arbetslösa uppgick i januari 2014 till 3,4 % av total befolkning år. Motsvarande andelar var i januari ,9 % och januari ,8 %. Ska uppdateras. Obalansen på arbetsmarknaden, öppet arbetslösa personer i program med aktivitetsstöd, sjönk under 2014 efter att ha legat på ganska oförändrad nivå under ett par år. De senaste fyra åren har obalansen på arbetsmarknaden legat på en lägre nivå i Falun jämfört med riket och i stort på samma nivå som länet. Ska uppdateras Rörlighet på bostadsmarknaden Flyttningen inom kommunen var personer 2013, vilket är jämförbart med Hos Kopparstaden var omflyttningsfrekvensen totalt ca 19 % år 2015 (22 % 2013). 13

14 2.2.2 Bostadsmarknad Nyproduktion Under 2015 har inflyttning skett i ca ca 135 lägenheter i flerbostadshus och varav sex stycken är lägenheter i en gruppbostad på Herrhagsvägen. Inflyttning har även skett i ett 50-tal nybyggda småhus. 1 april 2015 skedde inflyttning i 89 lägenheter, varav 27 studentlägenheter, i Kopparstadens hus i kvarteret Brigaden. Under 2016 kommer det nya vårdboendet med 48 lägenheter vid fd Hälsinggårdsskolan att vara klart för inflyttning skedde inflyttning i en gruppbostad med sex lägenheter vid Herrhagsgården och ett trygghetsboende med 14 lägenheter vid Haraldsboskolan. Inflyttning beräknas även komma att ske i ett fyrtiotal småhus påbörjades nybyggnation av flera flerbostadshus. Kopparstaden påbörjade den första etappen om ca 70 lägenheter av totalt 115 vid Glimmerstigen och Bovieran påbörjade sitt projekt med 48 bostadsrättslägenheter vid Hälsinggårdsskolan. I början av 2016 påbörjades byggnation av 25 bostadsrättslägenheter i kvarteret Västra Falun vid Engelbrektsgatan och flera andra flerbostadshusprojekt beräknas komma att påbörjas under BoKlok-lägenheter vid fd Hälsinggårdsskolan och ett mindre hyreshus i kvarteret Stigaren är ett par av dem Lägenhetsefterfrågan Antalet outhyrda lägenheter i Kopparstadens bestånd har under de senaste åren minskat betydligt, från närmare 800 lägenheter sommaren Antal lediga lägenheter uppgår i april 14

15 2016 till ca 65 st varav ca 51 är undantagna för reparation och evakueringar. Utöver Kopparstadens lediga lägenheter vet vi att det också finns ytterligare ett fåtal i andra fastighetsägares bestånd. Det innebär att den totala vakansgraden i hyreslägenhetsbeståndet är ca 1% våren Vakanserna är inte de samma över tid utan samtliga bostadsområden har i dag i princip fullt. I centrala lägen skulle det behövas ett tillskott av hyreslägenheter. Det är även brist på vissa lägenhetsstorlekar. Kommunfullmäktige beslutade den 14 april 2016 att Kopparstaden AB får avyttra max 850 lägenheter och att frigjort kapital får användas inom bolaget för kommande investeringar i nybyggnation. Den tidigare genomförda försäljningen 2013 ca 430 lägenheter på Tallbacken och i Herrhagen och kommande planerade försäljningar kan medföra färre bostäder att hyra för socialt utsatta familjer. Antalet tomma lägenheter har minskat kraftigare än vad som motsvarar befolkningens ökning de senaste åren. Det kan antas bero på att fler ungdomar kunnat flytta hemifrån när det varit lättare att få jobb. Vilken roll Kopparstaden ska ha i kommunens bostadsförsörjning är något som regleras i ägardirektivet Efterfrågan på villor Efterfrågan på villor i Falu tätort är hög. Det påverkar priserna, som därför har stigit till en så pass hög nivå att det sedan några år åter blivit efterfrågan på att bygga nytt. Hur efterfrågan på tomter för nyproduktion kommer att se ut de närmaste åren är svårt att förutse. Det är många faktorer som spelar in såsom t.ex. befolkningsutveckling, prisutvecklingen på begagnade hus, räntenivåer och den lokala arbetsmarknaden Tomtkö För närvarande i april 2016 står ca 540 sökande i tomtkön. Det är en nettoökning med ett 50- tal sedan samma tid föregående år vilket visar på ett fortsatt intresse att bygga småhus. Alla i tomtkön är inte aktivt sökande utan den som ställer sig i kön kan omedelbart få en tomt om än inte i Falu tätort just nu. Under våren vintern 2015/2016 bjöds 1 tomt i Hälsinggården ut till tomtkön liksom 7 bostadsrättshus och 4 tomter i Lilla Källviken hos den private exploatören Lilla Källviken AB. Detta kommer även att ske fortsättningsvis allteftersom området Lilla Källviken byggs ut bedöms även kommunen att kunna börja sälja tomter i Lilla Källviken. Nästa område med kommunala tomter som kommer att erbjudas till tomtkön är en första etapp 2016 med 15 tomter i Herrhagsskogen. Området innehåller totalt 55 tomter varav 8 ägs av en privat fastighetsägare Ombyggnad och rivning Det har i princip inte rivits några bostäder de senaste åren. Mellan 2007 och 2015 har ca 270 hyreslägenheter tillkommit genom ombyggnation av t.ex. kontor, kasernbyggnad, skola och annat. Ombyggnad av ett kontorshus på Parkgatan, det sk Böndernas hus färdigställdes 2015 och innebar ett tillskott om 14 bostadsrättslägenheter. Även en ombyggnad av en gammal sanatoriebyggnad på Högbo påbörjades 2015 vilken även den ger ett tillskott om 15 15

16 bostadsrättslägenheter. Genom en vindsinredning på Bergmästaregatan har tillskapats sju nya bostadsrättslägenheter Bostadsrätt Efter beslut i riksdagen behöver fr.o.m. den 1 juli 2007 kommunala bostadsföretag inte längre tillstånd av Länsstyrelsen för att sälja någon del av sitt fastighetsinnehav. Ovan nämnda ändring i lagen om allmännyttiga bostadsföretag kan medföra att fler lägenheter ombildas till bostadsrätter. Ett ökat antal bostadsrätter på marknaden kan i sin tur medföra att priserna på bostadsrätter sjunker. 16

17 Kravet på hur stor majoritet bland hyresgästerna som krävs för att få bilda bostadsrättsförening kan komma att sänkas från 2/3-delar till 50 %. För närvarande är dock detta inte aktuellt, men en sådan ändring skulle kunna innebära ett ökat utbud av bostadsrätter. I Falun har endast ett fåtal försäljningar av flerbostadshus till bostadsrättsföreningar förekommit på senare år. 17