Fåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson

Transkript

1 Fåglar Harfjärden Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län 2013 miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson

2 Fiskgjuse som fångat en stor gädda i Harfjärden förföljdes av en brun kärrhök. Fiskgjusen har observerats ett flertal gånger födosökande i området vår och sommar Arten har tidigare häckat på mellersta Öland. Av allt att döma häckar fiskgjusen åter i Mittlandsskogen. Research, fältundersökningar, text, foto samt redigering Seppo Ekelund, Johan Petersson miljöland Tryck ADT Tryck Borgholm

3 Undersökning av fågellivet vid Harfjärden, Bredsättra socken, Borgholms kommun, Öland På uppdrag av Borgholms kommun, Kristin Bertilius, har miljöland utfört fågelundersökningar i och kring våtmarken Harfjärden i Bredsättra socken, Borgholms kommun. Undersökningen har föranletts av att Borgholms kommun planerar att restaurera den forna våtmarken. Bakgrund och Syfte miljöland har undersökt fågellivet i denna öländska våtmark som bara under de senaste 30 åren vuxit igen kraftigt. Detta har påverkat häckande våtmarksbundna arter mycket negativt. Denna undersökning syftar inte till att ta fram orsakerna till igenväxningen utan bör ses som en dokumentation av fågelfaunan år miljöland har förutom fåglar försökt att ta reda på så mycket fakta som möjligt om denna del i socknen. Vilken bakgrund har Harfjärden? Historiska dokument har gåtts igenom, tidigare undersökningar har lästs, bla, Fåglar på Ölands sjömarker 1988 och 1998, äldre nummer av Ölands Ornitologiska Förenings tidskrift Calidris, egna noteringar från området sedan , därtill har data brevledes erhållits av Kalle Ekelund. Detta material har inte publicerats någonsin. Fakta har inhämtas från samt en smalfilm från Harfjärden sommaren En fråga som vi ville ha svar på var om Harfjärden från början var en våtmark eller om den bildades då två större sjöar utdikades med början redan under Karl X:des tid i mitten av 1650-talet. Överskottsvatten Från allra första början var Harfjärden en havsvik som med årens landhöjning så småningom blev en mindre sjö. Skillnaden från idag är att vattnet från Skedmosse samt den långsmala sjö som fanns mellan Ancylusvallen och Litorinavallen väst om Gåtebo, Bo eller Gåtebo mosse, sökte sig i en meandrande fåra ner till Harfjärden och vidare ut i Skedstadviken. Överskottsvattnet från Skedemossesjön strömmade söderut och vek av mot öster, där den gick samman med vatten från Bo/Gåtebo mosse. Därifrån rann vattnet österut i en fåra som gick någonstans mellan Bo gård och Vickelstigen. Därefter vek strömmen av norrut och passerade öster om nuvarande Övra Sandby för att slutligen rinna meandrande ner till Harfjärden och Östersjön. På 1700-talet fanns det i Övra Sandby minst två skvaltkvarna. Totalt fanns det finns det sju skvaltkvarnar längs vattendraget. Karl X Gustaf beordrade att Skedmossesjön skulle dikas ut. Detta arbetet utfördes åren av arbetare från Dalarna. Ett flertal djupa diken grävdes tvärs genom Skedemosseåsen som ledde vattnet i östlig riktning. Karl X Gustaf s syfte var att odla havre på den torrlagda sjöbottnen. Inte som föda åt befolkningen utan för de hästar som var i tjänst på Borgholms slott. Abraham Ahlquist 1822 skriver att Arbetet beordrades av Karl X Gustav, obs stavat med v....då han som kronprins vistades här. En stor Mosse, Skedmosse kallad i Köpings socken, hade han beslutit att odla och lät till den ändan genomgräfwa Östra Landborgen på flera ställen samt genom stora afloppscanaler afleda vattnet. Denna utdikning blev ingen större succe. Med årens lopp växte det mesta samman igen och sjön återbildades. Denna igenväxning skedde från 1680-talet till början av 1800-talet. Sockenbok Först ett par hundra år senare togs dikningsplanerna upp igen. Ett nytt dikningsprojekt år sattes igång och Skedmossesjön och sjön Bo/Gåtebo mosse tömdes för andra gången. I Bredsättra sockenbok finns under Nedra Sandby en karta från1683 som visar den meandrande bäcken som rinner ut i Harfjärden. Av den ursprungliga fåran är det endast de sista hundratalet metrarna från den gamla stenbron ner till Harfjärden som återstår. Från 1683 års lantrevision sägs att till byn fanns ingen skog. Vidare, genom gärdet rinner den bäck som avvattnar Skedemosse. År 1895 fortsatte utdikningen. Då förväntade man sig utvinna ytterligare 300 ha brukbar åker. 3

4 Köksavfall Nu kan man undra vad allt detta har att göra med fågelinventeringar vid Harfjärden. Genom att se det historiska kan vi få en bild av vilka biotoper det fanns i äldre tider och vad som sedan skett genom århundraden. Vid utgrävningarna i Skedemosse återfanns, förutom värdefulla järn- och bronsåldersföremål samt föremål från vikingatiden, även en mängd benrester. Detta köksavfall eller offer har artbestämts av Johannes Lepiksaar 1967 och finns beskrivet i: The bones of birds, amphibia and fishes found at Skedemosse. The Archaeology of Skedemosse I. By Ulf Erik Hagberg. Stockholm. S Dessa fynd ger oss en bild av vilka fågelarter som förekom i området för många hundra år sedan. Benfynden kan till och med vara mer än tusen år gamla. Det framstår med all tydlighet att artsammansättningen i stort sett är den samma som idag. Se fyndlista på sidan 28. Metodik miljöland har använt Svensk Häckfågeltaxering enligt Revirkarteringsmetoden. Området har inventerats 10 dagar där varje runda tagit mellan 2-3 timmar. Utöver detta gjordes även tre nattinventeringar. Samtliga arter har noterats på karta som sedan artvis sorterats. Den inventerade ytan är 0,7 kvadratkilometer. Inventeringsdagar; 17 april, 20 april, 9 maj, 15 maj, 23 maj, 29 maj, 8juni, 12 juni, 18 juni natt, 19 juni, 20 juni natt, 24 juni natt samt den 26 juni Denna undersökning redovisas med den inledande historiska bakgrunden och syftet. Därefter redovisas varje art för sig i kartor med antal par/revir, häckningskriterie samt antal par per kvadratkilometer. Dessa siffror kan jämföras med andra undersökningar på Öland. Resultaten visas i tabellformat. Först den aktuella inventeringen Sedan arter noterade från 1960-talet till och med Resultatet skall betraktas om ett dokument för framtida inventeringar. Skedstad udde Kanal Kanal HARFJÄRDEN Utlopp Sandbyviken Det undersökta området vid Harfjärden omfattar 0,7 kvadratkilometer. Pilarna visar vattenflödets riktning vid olika tider av året. Under vårfloden stiger vattenståndet kraftigt. Tillflödet kommer från Skedemossekanalen samt från Skedstadområdet. När Harfjärden blir fylld läcker vatten mot våtmarkerna i nordost på Skedstadudden för att rinna ut i Skedstadviken. Detta är det forna naturliga utloppet i Östersjön. 4

5 Harfjärden 2013 Fotografiet visar Harfjärden den 17 april Fotot är taget norrut från spången vid våtmarkens utflöde. 17 april 2013 Fotot visar utflödet där id (på öländska ot) och gädda om våren vandrat upp sedan urminnes tider. Idens och gäddans vandring uppför vattensystemet har varit till stor nytta för bland annat havsörnar och hägrar. 5

6 Harfjärden 2013 Samma motiv den 9 maj Bara på några veckor har det vuxit upp en mängd vattenväxter. 9 maj Det forna utflödet där vattnet söker sig mot Skedstadviken när Harfjärden har nått sitt högsta vattenstånd. Fotot till höger är från inflödet till Harfjärden. Denna kanal, orginalbäck, är förutom själva Harfjärden ursprunglig. Harfjärden den 23 maj Nytt regn höjde tillfälligt vattenståndet. 6

7 Harfjärden 2013 Harfjärden 23 maj Fotot till vänster visar utflödet. Fotot till höger visar att där det tidgare flödade in vatten till våtmarkerna på Skedstad udde nu har täpps till. 8 juni Fotot är tagetfrån samma ställ som tidigare. 8 juni Utloppet växer igen allt kraftigare. 7

8 Harfjärden juni Översomrande icke könsmogna tranor födosöker regelbundet vid Harfjärden. Antalen varierar mellan åren från ett tjugotal till nästan hundra fåglar. Harfjärden 12 juni Vig högvatten och när Harfjärden är överfull kan man få uppleva det gamla utflödet till Skedstadviken. I vattensystemet från Hörninge mosse via Skedemosse, Bo/Gåtebo mosse fanns på 1700-talet sju skvaltkvarnar. Foto från Åland. 8

9 Observerade fågelarter vid Harfjärden 2013 Häger Ardea cinerea Antal 2 Kriterie 2 Hägrar besöker regelbundet området för födosök, speciellt under vårfloden då fisk vandrar upp i utloppet. Knölsvan Cygnus olor Antal 2 Kriterie 20 2,7 par / km 2 Under sensommaren observeras många ruggande fåglar i Sandbyviken. År 2013 fanns två häckande par som båda misslyckades. Sångsvan Cygnys cygnus Par 1 Kriterie 4 Vår och höst observeras sångsvanar i Sandbyviken. Enstaka fåglar har observerats även sommartid. Det är troligt att ett par håller på att etablera sig i området. Grågås Anser anser Par 3 Kriterie 14 4,0 par / km 2 I området häckar två par. På Skedstadudden finns betydligt fler. Området används av rastande och födosökande grågäss. Vitkindad gås Branta leucopsis Antal 1 Kriterie 1 Arten passerar ofta på hög höjd över området om vår och höst. På Skedstaudden rastar tals vitkindade gäss. Gravand Tadorna tadorna Par 3 Kriterie 13 4,0 par / km 2 Gravanden häckar med tre par i området. När fåglarna anländer i mars samlas stora antal i Sandbyviken där fåglarna gör upp om reviren. 9

10 Gräsand Anas platyrhynchos Antal 9 Kriterie 20 12,0 par / km 2 Tidigt om våren samlas större antal gräsänder i Harfjärden. Nio par konstaterades häcka. Snatterand Anas strepera Antal 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Snatterand häckar med tre par i det undersökta området. Skedand Anas clypeata Par 1 Kriterie 4 Det är osäkert om skedand häckar i området. Två hanar har observerts. Det ser ut som om skedanden börjat häcka längs kusten. Bläsand Anas penelope Par 2 Kriterie 4 Samma gäller för bläsanden. Under sträcktid rastar avhängigt av vattenståndet och om det finns öppna vattenytor ett större antal bläsänder. Kricka Anas crecca Par 6 Kriterie 12 12,0 par / km 2 Det är mycket svårt att avgöra hur många krickor det häckar i ett område. Vissa dagar kan här finns upp mot ett femtiotal exemplar. Årta Anas querquedula Par 3 Kriterie 11 4,0 par / km 2 Årtan häckar med tre par i området. Om vårkvällar spelflyger upp till ett tiotal fåglar i området. 10

11 Vigg Aythya fuligula Antal 1 Kriterie 4 Vigg besöker Harfjärden regelbundet men någon häckning har inte konstaterats. I Sandbyviken samlas om höst/vinter och vår upp till ett par tusen individer. Storskrake Mergus merganser Antal 1 Kriterie 2 Endast en observation av en förbiflygande fågel observerades. I Sandbyviken finns vintertid stora ansamlingar. Havsörn Haliaeetus albicilla Antal 1 Kriterie 4 Havsörnen häckar inte i området. Såväl unga som gamla örnar observeras i stort sett hela året. Två av dungarna i området används som övernattningsplats. Fiskgjuse Pandion haliaetus Par 1 Kriterie 3 Under våren har fiskgjuse observerats födosökande över Harfjärden från Kapelludden. En observation som bekräftar detta kan ses på sidan 2 där en fiskgjuse fångade en stor gädda. Brun kärrhök Circus aeroginosus Par1 Kriterie 5 Den bruna kärrhöken häckar troligen strax utanför det undersökta området. Arten födosöker regelbundet vid Harfjärden. Ängshök Circus pygargus Par 1 Kriterie 2 Ängshök häckar inte i området. De fåglar som observeras häckar ca tre kilometer norr om området 11

12 Ormvråk Buteo buteo Par 1 Kriterie 6 Ormvråk häckar troligen i en dunge i det norra området. Längs skogskanten i väst, från Tjusby till Bredsättra, häckar upp till tre par. Kornknarr Crex crex Par1 Kriterie 5 Kornknarren spelade från samma området ett flertal gånger vilket tyder på att där kan finnas en trolig häckning Vattenrall Rallus aquaticus Par 1 Kriterie 5 Vattenrall häckar troligtvis med minst ett par i området. Arten är mycket svårinventerad. Småfläckig sumphöna Porzana porzana Par 1 Kriterie 3 Även denna art är svårinventerad då den endast avslöjar sin förekomst om natten. Sothöna Fulica atra Par 2 Kriterie 18 2,7 par / km 2 Endast två par häckar vilket hänger samman med att Harfjärden har vuxit igen. Trana Grus grus Par 1 Kriterie 14 1,3 par / km 2 Tranan är en nytillkommen häckfågel på Öland. År 2013 häckade ett par i områdets norra del. 12

13 Strandskata Heamatopus ostralegus Antal 2 Kriterie 12 2,7 par / km 2 Strandskatan häckar inom det undersökta området endast vid Sandbyviken. Skärfläcka Recurvirostra avosetta Antal 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Skärfläckan är även den bunden till sandstränder vid kusten. I områdets sydöstra del häckar tre par. Tofsvipa Vanellus vanellus Par 6 Kriterie 18 8,0 par / km 2 Tofsvipan är som väntat den vanligaste häckande vadarfågeln i området. Arten kräver fuktiga födosöksängar. Om sensommaren kan det samlas hundratals unga tofvipor i området Grönbena Tringa glareola Antal 1 Kriterie 2 Arten rastar i området under vår och höststräcket. Vissa kvällar om våren kan även spelande grönbenor upplevas. Skogssnäppa Tringa ochropus Antal 1 Kriterie 2 Arten passerar området under vår och höstflyttningen. Det är inte osannolikt att arten vissa år häckar i området. Rödbena Tringa totanus Par 3 Kriterie 11 4,0 par / km 2 Rödbenan häckar med tre par i området. Under vår och höststräcket passerar betydande antal. 13

14 Svartsnäppa Tringa erythropus Antal 1 Kriterie 2 Observeras endast under sträck, maj samt juliaugusti. Gluttsnäppa Tringa nebularia Antal 1 Kriterie 2 Arten observeras endast under flyttning. Enstaka exemplar rastar. Enkelbeckasin Gallinago gallinago Par 4 Kriterie 11 5,3 par / km 2 Enkelbeckasinen är en riktig våtmarksfågel. Fyra par häckar vid de fuktiga strandpartierna. Om våren rastar även större antal i området. Morkulla Anser anser Par 2 Kriterie 6 Det är svårt att konstatera häckning av morkulla. I området finns två klart åtskilda revir. Troligtvis häckar två par i det undersökta området. Skrattmås Larus ridibundes Antal 1 Kriterie 1 Arten häckar inte i Harfjärden. Skrattmåsen har minskat katastrofalt och det är först 2013 en allmän uppgång kan skönjas. Havstrut Larus marinus Par 1 Kriterie 3 Arten observeras endast överflygande samt i Sandbyviken. Närmast häckar den på den lilla ön Soten utanför Kapelludden. 14

15 Ringduva Columba palumbus Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar i området. Om våren sträcker stora antal på högre höjder och om sensommaren rastar stora antal yngre fåglar de öppna områdena. Gök Cuculas canorus Revir 3 Kriterie 20 4,0 par / km 2 Minst tre revir finns i området. En förklaring till att där finns så många revir kan bero på att gökar specialicerar sig på vissa arter. Hornuggla Asio otus Par 1 Kriterie 13 1,3 par / km 2 Hornugglan häckar med säkerhet i en av de täta dungarna i områdets södra del. Tornseglare Apus apus Par 1 Kriterie 2 Tornseglaren har inga lämpliga häckningsförutsättningar i området. Vid viss väderlek kan stora ansamlingar söka föda över Harfjärden. Större hackspett Dendrocopus major Par 1 Kriterie 3 Det är lite osäkert om den störra hackspetten häckar inom området eller strax utanför i nordväst. Göktyta Jynx torquilla Par 2 Kriterie 3 Häckning av göktyta har inte konstaterats. Om våren sträcker och rastar enstaka fåglar. 15

16 Sånglärka Ardea cinerea Par 9 Kriterie 16 12,0 par / km 2 Sånglärkan håller sig uteslutande till de öppna fälten i området. Ladusvala Hirundo rustica Par 1 Kriterie 12 1,3 par / km 2 Ett par häckar i maskinhallen/sommarstugan vid Harfjärden. Vid lämpligt väder födosöker hundratals ladusvalor över Harfjärden. Hussvala Delichon urbica Par 1 Kriterie 2 Häckar inte i området på grund av brist på lämplig biotop. Det kan tyckas lite märkligt att endast ett fåtal hussvalor födosöker vid lämpligt väder över Harfjärden. Ängspiplärka Anthus pratensis Par 5 Kriterie 20 6,7 par / km 2 Ängspiplärkan har under de senaste åren minskat kraftigt på Öland. Glädjande finns det fortfarande fem par häckande i området. 4 par / km 2 Trädpiplärka Anthus trivialis Par 6 Kriterie 10 8,0 par / km 2 Sex par knutna till områden med träd är förväntat. I augusti/september ger de sig av söderut. Då kan arten ses och höras i större antal. Sädesärla Tadorna tadorna Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Förvånande få häckande sädesärlor finns i området. Om sensommaren och hösten ses stora antal i skymningen lyfta och sätta kurs mot sydost. 16

17 Järnsparv Prunella modularis Par 3 Kriterie 12 4,0 par / km 2 Järnsparven är en relativt nykommen häckfågel på Öland. Glädjande finns tre par häckande i området. Rödhake Erithacus rubecula Antal 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Inför undersökningen 2013 hade vi väntat oss fler häckande rödhakar. En orsak till att det endast fanns två häckande par kan vara den hårda och långa vintern 2012/2013. Näktergal Luscinia luscinia Par 4 Kriterie 15 5,3 par / km 2 När näktergalen kommer till Öland kan det uppfattas som att de finns överallt. Efter ett tag finner man att antalet häckande inte är anmärkningsvärt. Fyra par häckar i området. Buskskvätta Saxicola rubetra Par 8 Kriterie 16 10,7 par / km 2 Buskskvättan bjöd på den stora överraskningen med hela 8 par häckande främst i områdets östra torrare del. 4 par / km 2 Taltrast Turdus philomelos Par 4 Kriterie 10 5,3 par / km 2 Taltrasten häckar med fyra par i områdets sydvästra och norra delar. Höstnätter kan man höra sträckande fåglar i större antal. Björktrast Turdus pilaris Par 1 Kriterie 3 Arten häckar inte i området. Om höstar ses däremot stora flockar födosöka på åkrar och i trädridåer där det växer oxel. 17

18 Koltrast Turdus merula Par 4 Kriterie 16 5,3 par / km 2 Koltrasten häckar med fyra par i området. Arten kräver varierad biotop med öppna ytor och skogspartier. Ringtrast Cygnus olor Antal 1 Kriterie 2 Ringtrastar sträcker sällsynt över området under våren. Antalen varierar kraftigt mellan åren. Observationer av ringtrast sker endast då det förekommit kraftiga västvindar. 4 par / km 2 Höksångare Sylvia nisoria Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Två par konstaterades häcka i området. Trädgårdssångare Sylvia borin Par 1 Kriterie 14 1,3 par / km 2 Endast ett par konstaterades häcka i området vilket kan vara bra med tanke på att vi inte hade räknat med att finna denna art i denna biotop. Svarthätta Sylvia atricapilla Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Svarthätta hade vi förväntat oss fler av. Endast två häckningar i lämplig biotop säger att något hänt arten i ett större perspektiv. Ärtsångare Sylvia curruca Par 3 Kriterie 10 4,0 par / km 2 Ärtsångaren häckar med tre par i området. Aningen färre än vad vi förväntat oss. 18

19 Törnsångare Sylvia communis Par 5 Kriterie 16 6,7 par / km 2 Fem par törnsångare häckar i området. Rörsångare Acrocephalus scirpaeus Antal 1 Kriterie 2 Arten uppträder årsviss vid Harfjärdens utlopp. 4 par / km 2 Kärrsångare Acrocephalus palustris Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar i utloppet av Harfjärden. Härmsångare Hippolais icterina Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 När härmsångaren anländer till Öland hörs den sjunga lite varstans. Några stannar kvar och i området fanns vi två häckande par. Lövsångare Phylloscopus trochilus Par 7 Kriterie 16 9,3 par / km 2 Lövsångaren hamnar nästan alltid bland de talrikaste häckande arterna när undersökningar görs på Öland. Gransångare Phylloscopus collybita Par 1 Kriterie 8 En trolig häckning av gransångare finns från områdets södra del. 19

20 Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Den svartvita flugsnapperen vill gärna ha lite mer lövträdsdungar för att trivas. Två häckningar kunde konstateras. Talgoxe Parus major Par 4 Kriterie 13 5,3 par / km 2 Fyra häckande par talgoxe var förväntat. Det är intressant att se var de häckar utifrån vad kartan anger för biotop. Ute på de öppna områdena häckar inga talgoxar. Blåmes Parus caeruleus Par 1 Kriterie 19 1,3 par / km 2 Ett par häckade och fick ut fyra ungar. Lämpliga boträd saknas i området. Törnskata Lanius collurio Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Två par häckar inom det undersökta området. År 2013 visade sig vara ett bra år för denna art då stora antal sydsträckande unga törnskator kunde observeras i markerna runt Bredsättra. Skata Pica pica Par 2 Kriterie 11 2,7 par / km 2 Den behövs inte mycket till träd för att ett par skata skall etablera sig i området. Två par häckar på behörigt avstånd från varandra. Nötskrika Garrulus glandarius Antal 1 Kriterie 2 Arten häckar inte i området men påträffas under sträcket. 20

21 Kaja Corvus monedula Par 2 Kriterie 3 Lämplig häckningsbiotop saknas. Två par har observerats födosöka i området för att sedan flyga mot nordväst. Kråka Corvus corone cornix Par 2 Kriterie 5 Två par häckar sannolikt i området. Speciellt om hösten kan stora flockar kråkor observeras flyttande mot söder. Stare Sturnus vulgaris Par 2 Kriterie 10 2,7 par / km 2 Staren kräver holkar eller ihåliga träd för att häcka. Två par fanns i området. Vid midsommartid samt i augusti/september samlas stora antal födosökande starar i området. Bofink Fringilla coelebs Par 5 Kriterie 12 6,7 par / km 2 Med fem par placerar sig bofinken i tätklassen av häckande småfåglar. Hämpling Carduelis cannabina Par 7 Kriterie 16 9,3 par / km 2 Denna art är rödlistad och är i kraftig minskning. Men glädjande visar hämplingen inga negativa trender i området. Steglits Carduelis carduelis Antal 2 Kriterie 2 Steglitsor i större och mindre flockar födosöker regelbundet i området. Ingen häckning har konstaterats. 21

22 Grönfink Carduelis cloris Par 6 Kriterie 16 8,0 par / km 2 Grönfinken har ökat i takt med att antalet enbuskat breder ut sig och bildar täta grupper. Mindre korsnäbb Loxia curvirostra Antal 13 Kriterie 2 Inga mindre korsnäbbar häckar i området. Men det inträffar att mindre flockar stryker omkring. I detta fall en flock på 13 individer. 4 par / km 2 Rosenfink Carpodacus erythrinus Antal 3 Kriterie 3 I maj sträcker enstaka rosenfinkar förbi området. Tidigare har arten häckat men liksom på övriga Öland har arten minskat kraftigt under de senare åren. Sävsparv Emberiza schoeniclus Par 5 Kriterie 11 6,7 par / km 2 Det vore underligt om det i detta område inte skulle finnas häckade sävsparv. De fem paren är väl spridda i området. Gulsparv Emberiza citrinella Par 5 Kriterie 19 6,7 par / km 2 Fem par häckande gulsparv är en förväntad siffra. I Stora Istad 2012 var tätheten 8,7. Bofinken är en vanlig häckfågel på Öland. Tätheten vid Harfjärden är 6,7 par per kvadratkilometer. Jämfört med Stora Istad 2012 som hade 3,5 par per kvadratkilometer. 22

23 Fåglar Harfjärden 2013 Art Par KriteriePar/kvkm Art Par Kriterie Par/kvkm Björktrast 1 3 1,3 Gräsand ,0 Blåmes ,3 Sånglärka ,0 Bläsand 2 4 2,7 Buskskvätta ,7 Bofink ,7 Hämpling ,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Lövsångare ,3 Buskskvätta ,7 Grönfink ,0 Enkelbeckasin ,3 Kricka ,0 Fiskgjuse 1 3 1,3 Tofsvipa ,0 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Trädpiplärka ,0 Gransångare 1 8 1,3 Bofink ,7 Gravand ,0 Gulsparv ,7 Grågås ,0 Sävsparv ,7 Gräsand ,0 Törnsångare ,7 Grönbena 1 2 1,3 Ängspiplärka ,7 Grönfink ,0 Enkelbeckasin ,3 Gulsparv ,7 Koltrast ,3 Gök 3 5 4,0 Näktergal ,3 Göktyta 2 3 2,7 Talgoxe ,3 Havstrut 1 3 1,3 Taltrast ,3 Havsörn 1 2 1,3 Gravand ,0 Hornuggla ,3 Grågås ,0 Hussvala 1 2 1,3 Gök 3 5 4,0 Häger 1 2 1,3 Järnsparv ,0 Hämpling ,3 Rosenfink 3 3 4,0 Härmsångare ,7 Rödbena ,0 Höksångare ,7 Skärfläcka ,0 Järnsparv ,0 Snatterand ,0 Kaja 1 3 1,3 Årta ,0 Knölsvan ,7 Ärtsångare ,0 Koltrast ,3 Bläsand 2 4 2,7 Kornknarr 1 5 1,3 Göktyta 2 3 2,7 Kricka ,0 Härmsångare ,7 Kråka 2 5 2,7 Höksångare ,7 Kärrsångare ,7 Knölsvan ,7 Ladusvala ,3 Kråka 2 5 2,7 Lövsångare ,3 Kärrsångare ,7 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Morkulla 2 6 2,7 Morkulla 2 6 2,7 Ringduva ,7 Näktergal ,3 Rödhake ,7 Nötskrika 1 2 1,3 Skata ,7 Ormvråk 1 6 1,3 Sothöna ,7 Ringduva ,7 Stare ,7 Ringtrast 1 2 1,3 Steglits 2 2 2,7 Rosenfink 3 3 4,0 Strandskata ,7 Rödbena ,0 Svarthätta ,7 Rödhake ,7 Svartvit flugsnappare ,7 Rörsångare 1 2 1,3 Sädesärla ,7 Skata ,7 Törnskata ,7 Skedand 1 4 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Blåmes ,3 Skrattmås 1 1 1,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Skärfläcka ,0 Fiskgjuse 1 3 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Snatterand ,0 Gransångare 1 8 1,3 Sothöna ,7 Grönbena 1 2 1,3 Stare ,7 Havstrut 1 3 1,3 Steglits 2 2 2,7 Havsörn 1 2 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Hornuggla ,3 Strandskata ,7 Hussvala 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Häger 1 2 1,3 Svarthätta ,7 Kaja 1 3 1,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Kornknarr 1 5 1,3 Svartvit flugsnappare ,7 Ladusvala ,3 Sånglärka ,0 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Nötskrika 1 2 1,3 Sädesärla ,7 Ormvråk 1 6 1,3 Sävsparv ,7 Ringtrast 1 2 1,3 Talgoxe ,3 Rörsångare 1 2 1,3 Taltrast ,3 Skedand 1 4 1,3 Tofsvipa ,0 Skogssnäppa 1 2 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Trana ,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Trädgårdssångare ,3 Storskrake 1 2 1,3 Trädpiplärka ,0 Större hackspett 1 3 1,3 Törnskata ,7 Svartsnäppa 1 2 1,3 Törnsångare ,7 Sångsvan 1 4 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Trana ,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Trädgårdssångare ,3 Årta ,0 Vattenrall 1 5 1,3 Ängshök 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Ängspiplärka ,7 Vitkindad gås 1 3 1,3 Ärtsångare ,0 Ängshök 1 2 1,3 23

24 Fåglar Harfjärden 2013 Art Par Kriterie Par/kvkm Art Par Kriterie Par/kvkm 24 Gräsand ,0 Gräsand ,0 Knölsvan ,7 Sånglärka ,0 Ängspiplärka ,7 Buskskvätta ,7 Blåmes ,3 Hämpling ,3 Gulsparv ,7 Lövsångare ,3 Sothöna ,7 Grönfink ,0 Tofsvipa ,0 Kricka ,0 Buskskvätta ,7 Tofsvipa ,0 Grönfink ,0 Trädpiplärka ,0 Hämpling ,3 Bofink ,7 Koltrast ,3 Gulsparv ,7 Lövsångare ,3 Sävsparv ,7 Sånglärka ,0 Törnsångare ,7 Törnsångare ,7 Ängspiplärka ,7 Näktergal ,3 Enkelbeckasin ,3 Trana ,3 Koltrast ,3 Trädgårdssångare ,3 Näktergal ,3 Gravand ,0 Talgoxe ,3 Grågås ,0 Taltrast ,3 Hornuggla ,3 Gravand ,0 Talgoxe ,3 Grågås ,0 Bofink ,7 Gök 3 5 4,0 Järnsparv ,0 Järnsparv ,0 Kricka ,0 Rosenfink 3 3 4,0 Ladusvala ,3 Rödbena ,0 Skärfläcka ,0 Skärfläcka ,0 Snatterand ,0 Snatterand ,0 Strandskata ,7 Årta ,0 Enkelbeckasin ,3 Ärtsångare ,0 Höksångare ,7 Bläsand 2 4 2,7 Rödbena ,0 Göktyta 2 3 2,7 Skata ,7 Härmsångare ,7 Svarthätta ,7 Höksångare ,7 Sädesärla ,7 Knölsvan ,7 Sävsparv ,7 Kråka 2 5 2,7 Årta ,0 Kärrsångare ,7 Härmsångare ,7 Morkulla 2 6 2,7 Kärrsångare ,7 Ringduva ,7 Ringduva ,7 Rödhake ,7 Rödhake ,7 Skata ,7 Stare ,7 Sothöna ,7 Svartvit flugsnappare ,7 Stare ,7 Taltrast ,3 Steglits 2 2 2,7 Trädpiplärka ,0 Strandskata ,7 Törnskata ,7 Svarthätta ,7 Ärtsångare ,0 Svartvit flugsnappare ,7 Gransångare 1 8 1,3 Sädesärla ,7 Morkulla 2 6 2,7 Törnskata ,7 Ormvråk 1 6 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Brun kärrhök 1 5 1,3 Blåmes ,3 Gök 3 5 4,0 Brun kärrhök 1 5 1,3 Kornknarr 1 5 1,3 Fiskgjuse 1 3 1,3 Kråka 2 5 2,7 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Gransångare 1 8 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Grönbena 1 2 1,3 Bläsand 2 4 2,7 Havstrut 1 3 1,3 Skedand 1 4 1,3 Havsörn 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Hornuggla ,3 Vigg 1 4 1,3 Hussvala 1 2 1,3 Björktrast 1 3 1,3 Häger 1 2 1,3 Fiskgjuse 1 3 1,3 Kaja 1 3 1,3 Göktyta 2 3 2,7 Kornknarr 1 5 1,3 Havstrut 1 3 1,3 Ladusvala ,3 Kaja 1 3 1,3 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Rosenfink 3 3 4,0 Nötskrika 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Ormvråk 1 6 1,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Ringtrast 1 2 1,3 Gluttsnäppa 1 2 1,3 Rörsångare 1 2 1,3 Grönbena 1 2 1,3 Skedand 1 4 1,3 Havsörn 1 2 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Hussvala 1 2 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Häger 1 2 1,3 Småfläckig sumphöna 1 5 1,3 Mindre korsnäbb 1 2 1,3 Storskrake 1 2 1,3 Nötskrika 1 2 1,3 Större hackspett 1 3 1,3 Ringtrast 1 2 1,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Rörsångare 1 2 1,3 Sångsvan 1 4 1,3 Skogssnäppa 1 2 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Steglits 2 2 2,7 Trana ,3 Storskrake 1 2 1,3 Trädgårdssångare ,3 Svartsnäppa 1 2 1,3 Vattenrall 1 5 1,3 Tornseglare 1 2 1,3 Vigg 1 4 1,3 Ängshök 1 2 1,3 Vitkindad gås 1 3 1,3 Skrattmås 1 1 1,3 Ängshök 1 2 1,3

25 Fåglar Harfjärden 2013 Tabellerna på föregående sidor visar resultaten från undersökningarna vid Harfjärden år Tabell nr 1 visar arter i bokstavsordning med angivande av art, antal par, för gök avses antal revir, kriterie enligt Svensk häckfågeltaxering samt hur många par det finns i det 0,7 kvadratkilometer undersökta ytan. Siffrorna är omräknade och avser par per kvadratkilometer. Totalt observerades 83 arter. Tabell nr 2 anger hur många av varje art som påträffats. Lite oväntade resultat var att det i området fanns så många gräsänder, buskskvättor samt den rödlistade hämplingen. Tabell nr 3 anger häckningskriterier och det är denna tabell som är av betydelse. 46 arter har konstaterats häcka, kriterie Dessutom nio arter som anses vara sannolika häckare. Tabell nr 4 anger par per kvadratkilometer. Anmärkningsvärt är att den rangordnade listan inte toppas av fler våtmarksfåglar. Visserligen intar gräsanden topplaceringen men allt för långt ner finns arter som borde finnas vid en levande våtmark. Endast fyra arter simänder kunde konstateras häcka, gräsand, kricka, snatterand och årta. Bland vadare kunde fem arter konstateras häcka, tofsvipa, strandskata, skärfläcka, enkelbeckasin samt rödbena. I det undersökta området häckar 221 par per kvadratkilometer. Omräknat till den undersökta ytan på 0,7 kvadratkilometer blir siffran 155 par. Inventeringar utförda vid Knisa mosse 1997, Länsstyrelsen i Kalmar län, visade att det skett stora förändringar av såväl arter som antal sedan inventeringarna utförda 1976 samt Av våtmarksbundna arter var det endast elva som inte hade förändrats, tre arter hade ökat, fyra arter minskat och hela tolv arter hade försvunnit som häckande inom reservatet. Detta får inte hända i Harfjärden. SVENSK FÅGELATLAS HÄCKNINGSKRITERIER 1. Arten observerad under häckningstid. 2. Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop. 3. Sjungande hane ( hanar) observerad, andra häcknings eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iaktaget under häckningstid. 4. Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid. 5. Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar. 6. Parningsceremonier och spel, inklusive parning. 7. Besök vid sannolik boplats 8. Ängsligt eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten. 9. Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen. 10. Bobyggande eller utgrävande ( uthackande) av bohål. 11. Avledningsbeteenden eller fågel som spelar skadad. 12. Använt bo påträffat. 13. Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare). 14. Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott. ( Gäller främst höga och otillgängliga bon och bohål, där det är svårt att konstatera ägg eller ungar.) 15. Gammal fågel med exkrementsäck. 16. Gammal fågel med föda åt ungar. 17. Äggskal påträffade. 18. Bo där gammal fågel iakttagits ruvande. 19. Ungar hörda i bo. 20. Ägg eller ungar sedda i bo. Kategori 2-4 möjliga häckare, kategori 5-9 troliga häckare. Kategori anses som säkra häckare. 25

26 Fåglar Harfjärden Tabellerna på följande sidor innehåller data som aldrig publicerats. De flesta observationerna har gjorts av Seppo Ekelund, Räpplinge, samt brodern Kalle Ekelund som var mycket aktiv fågelskådare på Öland på talet. Observationer har även inhämtats från äldre nummer av Ölands Ornitologiska Förenings tidsskrift Calidris samt från Svalan, birds. Det skall påpekas att det under årens lopp har observerats en hel del riktigt sällsynta fågelarter vid Harfjärden. Dessa har tidigare inte offentligjorts, ej heller har de granskats av ÖOF eller Sveriges Ornitologiska Förenings raritetskommitéer. Det står fritt för läsaren att tolka dessa uppgifter som man vill. Den 13 och 14 juni 1987 uppehöll sig till exempel en vattensångare vid Harfjärdens utlopp. Fågeln obserbveratdes under bra förhållanden, den ena dagen, när den satt och sjöng i en salixbuske. En bandinspelning finns som dokumentation. Dessa observationer kommer i framtiden vara värdefulla. Det finns uppgifter om fågelarter från utgrävningarna vid Skedemosse, det finns jämförande inventeringar vid mossar på Öland. Alla dessa kommer att ha betydelse för hur och vad vi måste göra för att bibehålla naturvärdena i det öländska landskapet. Det är hög tid att dämma allt fler kanaler och ta vara på vårt viktiga vatten ut i Östersjön. Såväl människor som fauna och flora behöver vatten! jun Svarttärna 4 2 par H maj Skärfläcka 3 ruvande maj Ärtsångare jun Dvärgmås 13 2 par 9 juv H maj Skräntärna maj Törnsångare jun Svarttärna 15 5 par H maj Tornseglare maj Lövsångare maj Svarthakedopping 2 1par maj Småfläckig sumphö maj Grå flugsnappare maj Snatterand 2 1par maj Dvärgsumphöna maj Sv.flugsnappare 1 hona maj Svarttärna maj Snatterand maj Törnskata maj Svarthakedopping maj Årta maj Trädpiplärka maj Smådopping maj Vattenrall maj Sädesärla maj Årta maj Småfläckig sumphö 3 spalande maj Gulärla maj Stjärtand 2 hanar maj Kattuggla maj Grönfink maj Skedand maj Grönbena 2 spelande maj Hämpling maj Sothöna 10 5bon maj Gluttsnäppa maj Steglits maj Rödspov maj Gräshoppssångare maj Bofink maj Svartsnäppa maj Höksångare maj Gulsparv maj Gluttsnäppa aug Gräsand maj Sävsparv maj Svarttärna aug Kricka jun Svarttärna 7 >3par maj Göktyta aug Årta jun Häger maj Grågås aug Skedand jun Sothöna 15 >5par maj Skedand 6 hanar aug Bläsand jun Kricka 3 spelande maj Sothöna 10 5bon aug Häger jun Årta 2 spelande maj Rödspov aug Trana 28 S jun Kornknarr maj Svarttärna aug Lärkfalk jun Flodsångare maj Rödstrupig piplärka aug Buskskvätta jun Fiskgjuse jun Dvärgmås 7 1 par 6 juv H aug Törnsångare jul Häger aug Skäggdopping aug Gluttsnäppa jul Sothöna 12 6par/pull aug Häger aug Svartsnäppa jul Skedand 9 1par7pull aug Gräsand aug Drillsnäppa jul Sävsparv aug Kricka aug Grönbena 10 S jul Gulsparv aug Stjärtand aug Skogsduva jul Rörsångare aug Vigg aug Ringduva jul Taltrast aug Knipa aug Törnskata jul Rödvingetrast aug Brunand aug Hämpling jul Björktrast aug Skäggdopping aug Gulärla jul Koltrast aug Häger aug Sädesärla jul Skogssnäppa 2 mot S aug Gräsand aug Skräntärna jul Lövsångare aug Kricka aug Grågås jul Ärtsångare aug Stjärtand aug Brun kärrhök 1 hona jul Törnsångare aug Vigg maj Skäggdopping jul Höksångare aug Brunand maj Häger jul Härmsångare aug Knipa maj Gräsand 24 23hane1hona jul Trädgårdssångare aug Knölsvan maj Årta 4 4hane1hona jul Törnskata 6 3par aug Sothöna maj Snatterand 1 hane jul Svarttärna 6 3par häckat A.C aug Strandskata maj Stjärtand 2 hanar jun Kricka aug Tofsvipa maj Skedand 16 2par11hane1hona jun Årta aug Ljungpipare maj Vigg jun Rödspov aug Småspov maj Knölsvan 10 2 bon jun Kornknarr aug Grönbena maj Småfläckig sumphö jun Flodsångare aug Drillsnäppa maj Sothöna 30 16bon maj Svarttärna aug Svartsnäppa maj Strandskata jun Vattensångare aug Gluttsnäppa maj Tofsvipa jun Gräsand aug Skrattmås maj Enkelbeckasin jun Kricka aug Skräntärna maj Rödspov jun Årta 3 hanar aug Kentsk tärna maj Drillsnäppa jun Skedand 13 6par1hona7pull aug Fisktärna maj Grönbena jun Stjärtand 2 1par aug Taltrast maj Brushane jun Bläsand 4 hanar aug Rödhake maj Skärfläcka 3 häckande? jun Snatterand 6 1par3hanar1hona maj Skäggdopping maj Skrattmås jun Vigg maj Häger maj Svarttärna jun Busksångare maj Gräsand maj Skogsduva jun Vattensångare maj Årta 4 3hane1hona maj Ringduva jun Sothöna maj Snatterand 1 hane maj Gök jun Backsvala maj Stjärtand 2 hanar maj Tornseglare jun Gräsand 20 10par maj Skedand 5 2par11juv+1hona maj Sånglärka jun Årta 6 3par maj Vigg maj Ladusvala jun Kricka 30 15par maj Snatterand 3 1par1hane maj Hussvala jun Stjärtand 4 1par1par6pull maj Stjärtand 4 2par2hanar maj Kråka jun Skedand 20 10par maj Knipa maj Talgoxe jun Snatterand 6 2par1par8pull maj Brun kärrhök 1 hona maj Rödvingetrast jun Vigg maj Lärkfalk maj Koltrast jun Knipa maj Tofsvipa maj Buskskvätta jun Sothöna 20 10par maj Rödspov maj Näktergal jun Häger maj Brushane maj Trädgårdssångare jun Kärrsångare 1 26

27 jun Busksångare jun Skedand maj Steglits jun Höksångare jun Stjärtand 2 1par maj Sparvhök jun Trädgårdssångare jun Årta 2 1par jun Enkelbeckasin jun Ärtsångare jun Brun kärrhök 1 hona 2K jun Årta 4 3hane 1hona jun Törnsångare jun Ängshök 1 hane jun Smådopping jun Härmsångare jun Rödvingetrast jun Höksångare jun Lövsångare jun Sävsparv jun Kärrsångare jun Gök jun Kärrsångare jun Härmsångare jun Tornseglare jun Höksångare jun Häger jun Ladusvala jun Härmsångare jun Stjärtand 1 hona jun Hussvala jun Rosenfink jun Trana jun Backsvala jun Gök jun Kornknarr jun Näktergal jun Steglits jun Rosenfink 4 ex jun Vattensångare maj Smådopping jun Kärrsångare 2 ex jun Stare flockar S maj Årta jun Härmsångare 2 ex jun Gluttsnäppa 1 S maj Enkelbeckasin jun Näktergal 4 ex jun Brun kärrhök 1 hona maj Häger jun Småfläckig sumphöna 1 ex jun Småfläckig sumphön maj Sothöna jun Kornknarr 2 ex jun Vattenrall maj Näktergal jun Gräsand 13 1 par 11 pull jun Kornknarr maj Dubbeltrast jun Snatterand 2 1 par jun Turturduva maj Björktrast jun Sothöna 6 3 par jun Skogssnäppa maj Taltrast jun Hornuggla 1 ex jun Skogsduva maj Koltrast jun Kattuggla 2 ex jun Morkulla maj Rödvingetrast jun Gravand 2 1 par jun Knölsvan maj Dvärgmås 1 2K apr Häger 4 bo jun Sothöna maj Häger apr Årta 12 ex jun Kärrsångare maj Ärtsångare apr Skedand 30 ex jun Härmsångare maj Törnsångare apr Lövsångare 15 ex jun Rödvingetrast maj Kärrsångare apr Trädpiplärka 4 ex jun Tornfalk 1 hona maj Härmsångare maj Törnskata 2 1 par jun Törnsångare maj Höksångare maj Skedand 8 4 par jun Årta 1 hane maj Lövsångare maj Gräsand 2 1 par jun Snatterand 1 hane maj Buskskvätta maj Årta 2 1 par jun Häger maj Näktergal maj Snatterand 2 1 par apr Årta 7 3hane4hona maj Rosenfink maj Sothöna 4 2 par apr Skedand 4 2par maj Grönbena maj Knölsvan 2 1 par apr Vigg maj Ringduva maj Ängshök 1 hane apr Sothöna maj Törnskata 1 hane maj Gök 1 ex apr Knölsvan 4 2par maj Snatterand 2 1par maj Ärtsångare 2 ex apr Vattenrall maj Koltrast maj Grå flugsnappare 2 ex apr Hornuggla maj Taltrast maj Lövsångare 4 ex apr Dubbeltrast maj Rödvingetrast maj Svarthätta 2 ex apr Rödvingetrast maj Gök maj Hämpling 6 ex apr Morkulla maj Svarthätta maj Enkelbeckasin 2 ex maj Vattenrall maj Järnsparv maj Grönbena 14 ex maj Häger maj Hämpling maj Drillsnäppa 3 ex maj Rörhöna maj Sävsparv maj Buskskvätta 1 ex maj Sothöna maj Turturduva maj Häger 3 bon maj Jorduggla maj Gräsand 30 15par maj Ormvråk 1 bo maj Skogssnäppa maj Skedand 4 2par jun Rödvingetrast 1 ex maj Kärrsångare maj Sothöna 20 10par jun Smådopping 1 ex maj Årta 4 hanar maj Årta 6 hanar jun Morkulla 2 ex maj Näktergal maj Tofsvipa 8 4par jun Kärrsångare 1 ex maj Kornknarr maj Enkelbeckasin jun Småfläckig sumphöna 1 ex maj Kattuggla maj Bläsand 1 hane jun Häger 3 inga bon jun Häger maj Stjärtand 4 2par 1hon 1+7 pull jun Gräsand 6 3 par jun Årta 2 hanar maj Häger jun Skedand par jun Skrattmås maj Enkelbeckasin jun Årta 8 4 par jun Gräsand 5 1hona4pull maj Tornfalk 1 hane jun Knölsvan 2 par jun Sothöna 14 4pull maj Rödspov jun Brushane 4 2 par jun Hornuggla 1 juv maj Höksångare jun Tofsvipa 4 2 par jun Kärrsångare maj Törnsångare jun Rödbena 2 1 par jun Gräshoppssångare maj Ärtsångare jun Smalnäbbad simsnäppa jun Taltrast maj Törnskata 1 hane jun Morkulla 2 1 par jun Rödvingetrast maj Näktergal jun Enkelbeckasin 1 ex jun Morkulla maj Gök jun Näktergal 6 ex jun Skogssnäppa maj Grönfink jun Taltrast 4 ex jun Näktergal maj Rosenfink jun Järnsparv 1 ex jun Rosenfink maj Koltrast jun Höksångare 2 ex jun Svarttärna maj Rödvingetrast jun Rosenfink 2 ex jun Enkelbeckasin maj Sävsparv jun Gök 5 ex jun Sothöna maj Lövsångare 5 Sånglärkan är numera upptagen i Rödlistade arter i Sverige I andra delar av Sverige håller arten på att försvinna. På Öland sjunger den fortfarande från mars till tidig höst. Tätheten i Stora Istad II är nästan 15 par sånglärkor per kvadratkilometer. I Harfjärden var tätheten 12 par per kvadratkilometer. 27

28 Hämpling i sommarhagen Artbestämda fåglar från utgrävningarna i Skedemosse på 1960-talet. Artbestämningarna har utförts av Johannes Lepiksaar Tabellen till höger ger oss en bild av vilka fågelarter som förekom i området innan det dikades ut. De arter som är markerade med kursiv stil är våtmarksanknutna fåglar. Avsaknaden av småfåglar är förklarlig. För det första var det inte mycket mat och var inte värda att fångas. Det andra är att benen är så små att de kan ha förstörts med tidens gång. Många av arterna förekommer än idag vid Harfjärden. Samtliga våtmarksarter som fanns i Skedemosse i forna tider häckar eller har tills för några år sedan häckat vid Harfjärden. Samma arter simänder förutom snatterand som är en sen invandrare till Öland. De första häckande upptäcktes först en bit in på 1900-talet. Intressant är fynden av storskarv vilket visar att arten är en ursprunglig fågel i Östersjön och på Öland. Att tjäder finns med bland fynden ställer en del frågor. Det är många år sedan tjäder fanns på Öland. Vid denna historiska tid fanns det troligt- Stare Tjäder Sädesärla Blå kärrhök Taltrast Havsörn 3 ex. Gråtrut Grågås Havstrut Storskrake Fisktärna Småskrake Enkelbeckasin Knipa Storspov Vigg Sothöna Årta Småfläckig sumphöna Kricka Vattenrall Stjärtand Trana Gräsand Tamfågel tupp/höna Skäggdopping Storskarv Svarthakedopping Rördrom vis mer skog på Öland. Befolkningen var inte stor och behovet av bränsle och virke för byggen hade inte tömt Öland på bränsle. De tre fynden av havsörn är anmärkninsgvärda. Kanske hade människorna på den tiden samma majestätiska upplevelse av denna stor fågel som dagens människor. Kanske offrades även örnar i Skedemosse? 28

29 Summering Som tidigare sagts är denna undersökning en tidsbild av fågellivet i och vid Harfjärden år Det som en gång i tden har varit en för fåglar och vilt en mycket bra våtmark har med årens lopp genomgått stora förändringar. Allt sedan människan velat ha allt större utkomst har denna utveckling haft sitt pris. Utdikningar på hela Öland har påverkat hela ekosystem. Mindre vatten, färre insekter och färre häckningsbiotoper för fåglar och yngelplatser för fiskar, har bidragit till att faunan och floran utarmats. Men det är ännu inte försent att göra något åt situationen. Vill vi åter ha svarttärnor, doppingar, rördomar, dvärgmåsar häckande på Öland måste vi gemensamt förbättra miljön. Vill vi fortsättningsvis få uppleva Ölands vita nätter med spelande kornknarr, småfäckig sumphöna, gräshoppssångare kan vi inte sitta lugnt i soffan och låta denna negativa trend få fortsätta. År 1996 skrev jag en kapitel i Bredsättra sockenbok om Bredsättras mångfald - socknens framtid. Långt innan dess hade jag upptäckt områdets storhet. Redan vid det första besöket 1961 föddes troligen tankar om att någon gång kunna flytta till Öland. 20 år senare blev det verkligt. Att vistas i Bredsättra sockens mycket varierande natur är en lisa för själen. Allt finns på plats, bearbetat av väder och vind och människors och mulars arbete. Att en vårmorgon, innan solen stigit upp ur Östersjön, njuta av morgonkaffet till storspovens flöjtande tillhör en av livets verkliga höjdpunkter. Dessvärre finns inte storspoven längre med som häckande art i området. Ej heller finns rödspoven, vår öländska fåvitta kvar i området, ej heller svarttärna och dvärgmås. Och listan blir kortare för varje år som går. I stort kan sägas att antalet häckande våtmarksarter minskat kraftig sedan mitten av 1980-talet. Om vår och försommaren fungerar Harfjärden som födosöksplats för en mängd flyttande fågelarter. Samtliga arter simänder stannar till någon vecka. Under sommarkvällar och under höstflyttningen samlas ladusvalor, hussvalor och tornseglare i stora antal för att söka insekter över Harfjärdens vattenyta. Försvinner, växer igen, detta öppna vatten kommer dessa arter att söka föda någon annanstans. Idens och gäddans vandring upp i Harfjärden och längre upp mot Skedemosse och Öj/Hörninge mosse har stor betydelse för en mängd fågelarter. Men i för alla helt positivt, till exempel tar gäddor enkelt små andungar. Det samma gäller för tranan som utan att tveka kan sätta i sig andra fåglars ägg och ungar. Dessutom sätter tranan i sig en hel del orkidéeknölar. Det är bara att välja, vad vill vi ha, gäddor eller tranor? För havsörnar är denna fiskvandring av mindre Alaskadignitet en bidragande orsak till att denna majestätiska fågel idag kan upplevas året runt i området. När vårfloden kommer igång samlas i Harfjädens utlopp upp till ett tiotal havsörnar som tar för sig av fisken. När isen gått och Harfjärden och Sandbyvikens vatten är öppet kommer fiskgjusen och söker sin föda. Det är en stor upplevelse att från första parkett få se denna stora rovfågel störtdyka, med fötter riktade framåt, ner i Harfjärdens mörka vatten och fånga en gädda. Och den tar inte enbart små fisk. Ibland undrar man om den överhuvud taget kan lyfta med bytet. Vi måste sätta ribban högt. Vi måste säkra den biologiska mångfalden och inte låta någon annan gå före. Frågan är bara hur vi människor skall inse detta! Nästa inventering, förhoppningsvis ett år efter restaureringsåtgärder utförts samt tre och fem år senare, kommer att ge en del svar om åtgärder haft positiv påverkan av faunan och floran vid Harfjärden. Självklart måste även andra orsaker till ökning/minkning av arter tas med i beaktande. I ett större perspektiv hänger allt samman. Seppo Ekelund och Johan Petersson miljöland September

30 Referenser Skogen vid kusten. Skogsstyrelsen 2006 Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet. Henri Engström Haliaeetus albicilla havsörn Björn Helander ArtDatabanken, SLU Artfaktablad Havsörn Haliaeetus albicilla Länsstyrelsen Blekinge län 2009 Utvärdering av det svenska nätverket av Särskilda Skyddsområden för fåglar (SPA-nätverket) Naturvårdsverket Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport JENS RYDELL, HENRI ENG- STRÖM, ANDERS HEDENSTRÖM, JESPER KYED LARSEN, JAN PETTERSSON & MARTIN GREEN rapport November 2011 Rödlistade arter i Sverige SLU. miljöland Stora Istad 2002, 2003 samt 2007 och miljöland Inventeringar Knisa mosse Bredsättra sockenbok. Studier i Ölands myrmarker. G. Lundqvist Stockholm 1928 Åke Lundqvist Samlade skrifter ur Öländsk bygd. Ölands Botaniska Förening 2004 Skedemosse. En första presentation Ulf Erik Hagberg 1961 Fåglar på Ölands sjömarker 1988 och Jan Pettersson Länsbeskrivningar Östersjön - Utsläpp och miljöproblem. Länsstryrelsen Kalmar län 1986 Limniska våtmarker i Borgholms kommun. Mars 2003 Uppföljning av häckfåglars förekomst och utbredning på Ölandska sjömarker. Richard Ortvall & Kjell Larsson Våtmarksinventering av Ölands våtmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län 1993 Seppo Ekelund miljöland Binegatan 8 Räpplinge BORGHOLM ekelund@seppo.se Sweden + 46 (0) Sweden + 46 (0) Estonia Johan Petersson miljöland Bragegatan 27 B KALMAR johan@naturguide.nu Sweden + 46 (0)

31 Kommer vi att få se den vackra dvärgmåsen åter som häckfågel på Öland? Ett av de sista paren på Öland häckade i Harfjärden i början av 1980-talet

32