RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB

Transkript

1 DATUM: TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren och sommaren 2008 genomförde vi en häckfågelinventering inom fågelskyddsområdet Trönninge ängar och angränsade marker (se karta 1). Vi besökte området vid sammanlagt nio tillfällen då vi bedömde förmodade häckfåglar enligt de kriterier som används vid den pågående Atlasinventeringen. Vi förde in troliga revir in på en karta. Totalt fann vi 186 revir av 53 arter. Vi tror att områdets möjligheter som häckningslokal är begränsade på grund av predatorer och till vissa delar undermålig skötsel. Däremot är området fantastisk som rastlokal kanske en av Västsveriges allra värdefullaste! Vår och höst rastar stora mängder flyttfåglar på Trönninge ängar. Foto: Stefan Lindahl. METOD Det inventerade området har besökts inom inventeringens syfte 9 gånger. Området delades upp i: Delområde Norr, (träddungen vid järnvägen och norrut) samt delområde Syd (området runt mjölkstallet, våtmarken och de äldre reningsverksdammarna). Varje delområde har genomströvats vid 2-3 tillfällen enligt en linjetaxeringsmodell. Vi har även gjort observationer från fasta punkter (plattformen, gömslet och fågeltornet). Observade fåglars eventuella häckningsförsök har bedömts enligt den 20-gradiga kriterieskalan (se fig 2.) som används inom Atlasinventeringen. För vidare information om kriterier se: Eftersom den största delen av det inventerade området är ett fågelskyddsområde har undersökningen genomförts med dispens från gällande områdesskydd. Förutom kravet i dispensen att arbetet (inventeringen) skulle genomföras så att ett minimum av störning påverkade växt- och djurlivet skulle även resultatet redovisas (dvs denna rapport). 1

2 DET INVENTERADE OMRÅDET Karta 1. Det inventerade området med delområden markerade. RESULTAT Inventeringsresultatet redovisas i tabellform (fig 1 och fig 2) och på kartor (bilaga 1 och 2). Totalt bedöms 53 arter ha gjort häckningsförsök inom det inventerade området med 186 revir. Många arter har stannat på kriteriet 5, det vill säga att ett permanent revir upprätthölls av en sjungande hane. Många arter, 23 st, är knutna till de ridåer av träd och buskar som finns längs vägar och gränser i markerna eller i de träddungar som finns. Andra arter hör hemma i de vasspartier som finns runt de gamla reningsverksdammarna och längs den västra gränsen längs motorvägen och i själva våtmarksytorna, sammanlagt 22 st. Övriga 8 arter hör hemma i ett öppet odlingslandskap med hävdade fuktiga gräsmarker samt öppen jord som åkermark. 2

3 Arter med flest revir var törnsångare (14 revir), lövsångare (13), kärrsångare (12), grågås (12), sävsparv (11), rörsångare (10) och sothöna (10) förutom den stora skrattmåskolonin på ca 500 par. I stort sett alla skrattmåsar misslyckades med sin häckning troligtvis på grund av predation från den rävfamilj som etablerat sig i området. Även tofsvipa, strandskata, rödbena, storspov och andra markhäckande arter led hårt av trycket från predatorer. Flera av storspovshäckningarna bedöms ha blivit rövade i sent läge, troligtvis fick bara ett av paren ut ungar. Glädjande var att de två paren skärfläcka fick fram 5 ungar som blev flygga. Med största sannolikhet häckade snatterand på ängarna i så fall är det den första konstaterade häckningen för området. Trönninge ängars lilla specialitet, pungmesen, häckade inte någonstans i området för första gången på flera år. Som bäst har det funnits tre häckande par i området. Vi såg många strandskator som uppvaktade varandra, men bara en ruvande. Tyvärr övergav den fågeln boet efter någon vecka. Foto: Stefan Lindahl. Resultat, Norra delområdet Art Förkort. obs/krit. Art Förkort. Obs/krit. bofink BF 4/5 ringduva RA 1/5 blåmes BM 2/5, 1/13 rödhake RH 1/5 buskskvätta BS 1/5 rörsångare RS 1/5 gransångare GR 2/5 stenskvätta ST 1/16, 1/19 gråsiska GS 1/3 storspov SP 1/20 gräshoppsångare GH 1/3 strandskata S 1/2 grönfink GF 1/5 svarthätta Sva 3/5 gulärla GÄ 1/2 sånglärka SL 2/5 härmsångare HÄ 1/5 sävsparv SV 3/5 järnsparv JS 1/5 tofsvipa T 3/18 koltrast KT 1/5, 1/20 talgoxe TX 3/5, 1/15 kärrsångare KÄ 4/5 trädgårdssångare TS 4/5 lövsångare LÖ 8/5 törnsångare TÖ 6/5 näktergal N 7/5 ängspiplärka ÄP 2/5 ormvråk OV 1/5 Fig 1 a Arter som bedömts med häckningskriterier. 3

4 Resultat, Södra delområdet Art Förkort. obs/krit. Art Förkort. Obs/krit. blåmes BM 1/16 skärfläcka SF 2/20 brun kärrhök BH 1/1 smådopping SD 1/5, 2/20 gravand GV 1/20 snatterand SA 1/13 2/17, >500/18 grågås G 10/20 skrattmås SM gräsand GA 6/4 sothöna SH 6/8, 4/18 gulsparv GU 1/5 stenskvätta ST 1/5 kanadagås KA 1/18 storspov SP 3/5, 1/20 knipa KG 2/20 strandskata S 2/5, 1/18 knölsvan KN 1/18 st. strandpipare STP 1/5 2/5, 1/10, 1/5 koltrast KT 1/18 sånglärka SL kråka KR 1/12 sångsvan SÅ 1/1 kärrsångare KÄ 8/5 sädesärla SÄ 1/5 lövsångare LÖ 5/5 sävsparv SV 8/5 m. strandpipare* MS 1/6, 1/13 sävsångare SS 1/5 näktergal N 2/5 tofsvipa T 1/2, 1/4 pilfink PF 2/4, 1/5 törnsångare TÖ 8/5 rödbena RB 1/5, 1/6 årta ÅA 1/2 9/5 4/5, rörsångare RS ängspiplärka ÄP 1/8,1/16 Fig 1 b Arter som bedömts med häckningskriterier. * Efter sista inventeringstillfället rapporterades det att ett av paren fått ut tre ungar. obs, häckningstid 1 adult, varnar 8 adult med exkrementsäck 15 obs, häckningstid, i lämpl biotop 2 adult, ruvfläckar 9 adult med föda åt ungar 16 sj, hane 3 bobygge 10 äggskal 17 par i lämpl biotop 4 avledningsbeteende 11 adult ruvar 18 perm revir, > 2dagar 5 använt bo påträffat 12 ungar hörs 19 spel, lek, parning 6 nyliggen flygga, dunungar 13 ägg/ungar setts 20 besök, sannolik boplats 7 adult, in o ut från bo 14 Figur 2. Olika häckningskriterier enligt Atlasinventeringen. HG spanar häckningskriterier. Foto: Kill Persson. Gravand. Foto: Stefan Lindahl 4

5 DISKUSSION Trönninge ängar är kanske det mest publika och välbesökta fågelområdet i Halmstadstrakten. Därför är kunskapen om området som rastlokal mycket god. Statusen för områdets häckfåglar är inte lika känd. Delar av området har inventerats förut, bland annat av Per Magnus Åhrén och Krister Larsson (1980/81) samt av Magnus Wisth (2001). Den skillnad över tid som är mest slående är nedgången av häckande vadarfåglar som tofsvipa, strandskata och rödbena samt öppenmarksfågeln gulärla. Detta trots skapandet av den stora våtmarken i söder 1994 (med en utökning 2004). Endast storspov verkar försvara sin numerär även om häckningsframgången är dålig då många bon rövas under ruvningsperioden. Under inventeringen 2001 lyckades skrattmåsarna med häckningen och många ungar blev flygga havererade hela kolonin. Skärfläckan häckade 2001 med fyra par, 2008 häckade två par och fick fram fem unga. Vad det gäller simänder sågs 2001 fler skedänder även om inga ungar observerades under inventeringstillfällena (Wisth i brev) observerades inga skedänder med häckningsindicier. Det samma gäller vigg som häckat flera gånger under 2000-talet, men inte i år. En art som ökat dramatiskt i området på senare tid är grågås och vi såg mer än 10 gåsfamiljer vagga fram på ängarna. Även arter som trivs i svagt igenväxande marker, t ex näktergal, törnsångare och kärrsångare, ökar i antal. Grågåsen trivs verkligen på Trönninge Ängar. Foto: Stefan Lindahl. Vi delade in de häckande arterna i tre grova grupper (se bilaga 3) nämligen; arter bundna till våtmarker, träd- och buskmarker samt öppna marker. Grupptillhörigheten bestäms utifrån arternas huvudsakliga uppehållsplats under häckning och födosök. Av de sammanlagt 186 karterade reviren* bedöms ca 47 procent tillhöra gruppen av arter håller till i träd- och buskmarker. 38 procent av arterna tillhör gruppen våtmarksfåglar och bara 15 procent tillhör arter bundna till öppna marker. Denna enkla jämförelse ger visserligen bara en ögonblicksbild av häckningssäsongen Vissa arters grupptillhörighet kan diskuteras men vårt syfte med indelningen är att få en bättre bild av vilka miljöer som de häckande fåglarna på Trönninge ängar håller till i. Påtagligt är att omkring hälften av reviren ligger i områdets olika kantzoner och dungar. Våtmarksfåglarna har en självklar plats med tanke på de olika våtmarker som anlagts genom åren. Bland dem hade vi väntat oss betydligt fler revir för vadare och änder. Det faktum att arter som trivs i de öppna markerna som Trönninge ängar domineras av har minst antal revir är riktigt nedslående. * Den stora skrattmåskolonin på ca 500 par togs inte med i denna jämförelse då den hade påverkat jämförelserna alltför mycket. 5

6 Ängspiplärka. Foto: Kill Persson. Den inventerade ytan omfattar även marker som idag ligger utanför det befintliga fågelskyddet. Halmstads kommun och Länsstyrelsen har planer på att utöka områdesskyddet för markerna samt att göra om skyddet till ett naturreservat. Det finns även goda möjligheter att öka tillgängligheten till vissa delar av området. Förhoppningsvis kan denna rapport vara en del av underlaget till ett sådant kommande beslut med tillhörande skötselplan. Trönninge ängar med omgivande marker är idag ett mycket värdefullt fågelområde framförallt för rastande våtmarksfåglar men även andra rastande arter utnyttjar markerna. Ett exempel på det var den lappsparvshanne som satt och sjöng i ett stenskvätterevir den 9 maj. En mycket värdefull gräsmark som slås varje år på Trönninge ängar. Foto: Kill Persson. Däremot var häckningsframgången för framför allt våtmarks- och öppenmarksartena överraskande låg. För att stärka områdets kvalité som häckningslokal behöver skötseln skärpas i någon eller i samtliga av följande riktningar: 6

7 Våtmarken, säkra häckningsöarna! Kan vattnet som omger öarna fördjupas eller breddas så att predatorer inte kommer ut till de häckande fåglarna. Detta kan kombineras med en bättre hävd i själva strandlinjen (bortskrapning av veketåg och ev. ett tidigare betessläpp). Våtmarksslåtter av de fantastiska gräs/lågstarrmarkerna omedelbart norr om våtmarken och öster om motorvägen. Slåtter på vissa delar sker redan idag och ytorna kan utökas. Då är det viktigt att det avslagna gräset tas bort från marken. Bioträdor i framför allt norra delen och östra delen. Tillskapandet av öppen jord med en gles, ettårig vegetation skulle gynna häckfåglar som tofsvipa och strandskata. För närvarande finns en möjlighet till ekonomisk ersättning från EU.s miljöersättningar. Skyddsjakt. Predatorer har etablerat sig efterhand i området och lärt sig hitta de markhäckande fåglarna. Skyddsjakt av exempelvis räv, trutar och kråkor kan bli aktuellt för att stärka häckande fåglar inom området. Skyddsjakten bör ske i samverkan med ornitologisk kompetens. Hur skall vi ställa oss till rödräven som har stor jaktlycka på Trönninge ängar. Foto: Stefan Lindahl. Dessa aspekter kan på olika vis vägas in en framtida skötsel av området men det får på inget vis hindra att en fortsatt betesdrift över stora delar av området. TACK Stort tack till John Strand, Hushållningssällskapet som såg till att vi kunde använda Magnus Wisths inventering från Arvid Enemar för värdefulla insatser under fältarbetet. Stefan Lindahl för att vi fick använda hans bilder i rapporten. Gullbrandstorp och Halmstad, november 2008 Kill Persson HG Karlsson 7