Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013

Transkript

1 Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013

2 Innehåll 1. Sammanfattning Metodik Resultat Artgenomgång Övriga fågelobservationer Diskussion Allmänt Restaureringsuppslag Referenser... 6 Bilaga 1- Vybilder... 7 Kontaktuppgifter Tobias Berger Smålandsgatan 2C 2tr Kalmar Tel: +46 (0) tobias.berger@lnu.se På omslaget: Ruvande tofsvipa Vanellus vanellus och grågäss Anser anser vid Maren våren Foto: Förf.

3 Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs Sammanfattning Denna rapport sammanfattar den inventering av häckande fåglar som under försommaren 2013 genomfördes vid våtmarken Maren (Lat N Lon E ) strax sydost om Persnäs by på norra Öland. Denna lilla (ca 4 hektar maximal klarvattenyta våren 2013) och grunda våtmark har varit föremål för restaureringsåtgärder genom Borgholms kommuns försorg och inventeringen syftade till att kartlägga häckande arter i omedelbar anslutning till våtmarken som är beroende av denna som livsmiljö. Minst tre häckande fågelarter (tofsvipa, rödbena, enkelbeckasin) noterades i våtmarken, totalt 5-7 par (se Tabell 1). Några flygga ungar observeras inte. Utöver detta kan sannolikt även grågås ha häckat vid våtmarken men detta har inte kunnat konstateras, vilket i så fall har sin förklaring i att inventeringen inleddes först i andra halvan av maj. Under försommaren var stora delar av våtmarken torrlagd (se Figur 2-4) och det är möjligt att bon kan ha prederats av till exempel räv (som observerades i kanten våtmarken) eller grävling. 2. Metodik Inventeringsbesök ägde rum vid två tillfällen ( respektive ). Varje besök inleddes strax efter gryningen och varade i fyra till fem timmar. Metodiken som användes var en förenklad form av revirkartering, som i sitt ursprungsutförande i regel innefattar 8 10 besök (Ekblom 2007). På grund av områdets litenhet och goda överblickbarhet liksom den sena startpunkten för inventeringen (i mitten på maj) så beslutades det efter det första inventeringsbesöket emellertid att två besök var tillräckligt för att ge en komplett bild av våtmarkens häckfågelfauna. Revirkartering syftar till att ge ett absolut värde på antalet häckande individer och revirens placering inom ett specifikt område genom detaljerade studier. Området gick långsamt och systematiskt igenom utefter en i förväg förberedd slinga (se Figur 1) och alla till våtmarken knutna arter noterades på en fältkarta. Med jämna mellanrum stannade undertecknad och noterade eventuella fåglar och dess Figur 1. Översiktskarta som visar våtmarken Maren (maximal klarvattenyta) och dess omgivningar liksom inventeringsslingans sträckning. rörelser i våtmarken under min. På fältkartan gjordes noteringen om exakt position, antal och beteende/aktivitet. Efter inventeringsbesöken gjordes en utvärdering och en bedömning av antalet häckande arter. Ur inventeringssynpunkt hade det varit optimalt med ytterligare ett par besök under april- första hälften av maj, för att kunna säkerställa eventuell häckning av tidigt häckande arter såsom grågås. Undertecknad bedömde det som ej nödvändigt med fler inventeringsbesök efter det andra tillfället på grund av det låga antalet häckfåglar och områdets beskaffenhet (liten yta & till stora delar uttorkad).

4 3. Resultat Totalt noterades åtta fågelarter vid våtmarken (se Tabell 1) under de två inventeringstillfällena. Av dessa bedömdes minst tre arter (tofsvipa, rödbena, enkelbeckasin) med totalt 5-7 par häcka i våtmarken. Några flygga ungar kunde dock inte konstateras. Tabell 1. Observerade fågelarter i Maren under inventeringen 2013 samt bedömt antal häckande par. Artnamn Antal par Grågås Anser anser 34 rast. - 0? Snatterand Anas strepera - 1 0(-1?) Gräsand Anas platyrhynchos - 1 0(-1?) Tofsvipa Vanellus vanellus 2 ruv. + 2 rast. 3 par rast. 2-3 Enkelbeckasin Gallinago gallinago 1 spel. 2 spel. + 1 ruv.? 2 Gluttsnäppa Tringa nebularia 2 rast. - 0 Rödbena Tringa totanus 1 par uppr. 1 par uppr. + 1 par 1-2 Sävsparv Emberiza schoeniclus 1 sj. - 0 Förkortningar: rast.=rastande, ruv.= ruvande, spel.=spelande, uppr.=upprörd, sj.=sjungande. 3.1 Artgenomgång Grågås Anser anser Vid det första inventeringsbesöket observerades 34 rastande grågäss i våtmarken. Det är möjligt att arten kan ha häckat i anslutning till våtmarken men då dessa påbörjar sin häckning tidigt är det sannolikt att eventuella ungar redan blivit flygga eller tagit sig ner till kusten. Snatterand Anas strepera En hane observerades i kanalen genom som löper centralt genom våtmarken den 6/6. Sannolikt bara en tillfällig observation även om arten skulle kunna häcka på lokalen. I en närliggande väta drygt 500 meter åt sydost noterades ett varnande snatterandspar den 18/5 och det är möjligt att det kan ha varit hanen i detta par som senare observerades i Maren. Gräsand Anas platyrhynchos En ensam observation av hane som observerades i våtmarkens västra del den 6/6. Sannolikt bara en tillfällig observation även om arten mycket väl skulle kunna häcka på lokalen. Tofsvipa Vanellus vanellus Vid det första besöket noterades två par varav två ruvande individer i den centrala delen av våtmarken. Observationen i juni av tre par som ej varnade utan istället observerades på odlingsmarken precis norr om Maren indikerar att häckningarna avbröts eller spolierades av okänd anledning. Enkelbeckasin Gallinago gallinago Enkelbeckasin noterades spelane med en respektive två individer vid de båda inventeringsbesöken. Vid det andra besöket stöttes även en enkelbeckasin på nära håll precis söder om Maren och det kan möjligen ha rört sig om en ruvande individ, men några ägg kunde inte noteras. Gluttsnäppa Tringa nebularia Arten häckar inte på Öland utan noteras som rastare under sommarhalvåret på väg till och från häckområdet i norra Sverige. Maren tycks utgöra en bra rastlokal för vadare av släktet Tringa och vid besök tidigare under våren noteras ofta flera olika arter. Den 1/5 observerades till exempel 17 svartsnäppor och 20 gluttsnäppor födosökande i våtmarken.

5 Rödbena Tringa totanus Vid båda besöken noterades ett ivrigt varnande par. Något bo eller ungar kunde inte noteras men fanns sannolikt i direkta närheten. Vid junibesöket noterades ytterligare ett par i våtmarken och möjligen gjorde också detta par ett häckningsförsök i området, men det kan inte uteslutas att det var tillfälligt besökande fåglar från närliggande Södra viken (i norr) eller Hallnäsvik (i söder). Sävsparv Emberiza schoeniclus En sjungande hane noterades från slånbuskage i våtmarkens sydkant vid det första besöket. Sannolikt rörde det sig bara om en tillfällig rastare då våtmarken saknar lämplig vegetation för vasshäckande arter. 3.2 Övriga fågelobservationer Vid inventeringsbesöket den 6/6 noterades även sjungande höksångare och rosenfink samt domherre, stenknäck och göktyta i våtmarkens direkta omgivningar. Kråka noterades utnyttja de höga träden längs nordkanten på våtmarken till att spana ifrån. I övrigt noterades ingenting av värde ur inventeringssynpunkt. 4. Diskussion 4.1 Allmänt Maren hyser för sin miljö, som i det närmaste kan beskrivas som en tidvis översvämmad och samtidigt dikad Öländsk strandäng, typiska arter. Ett utökat antal inventeringsbesök hade eventuellt kunnat påvisa ytterligare någon häckande art (grågås) liksom ett mer definitivt resultat för häckningsutgången av rödbena, tofsvipa och enkelbeckasin. På grund av våtmarkens litenhet och homogenitet avseende vegetation och vattendjup är individ- och artantalet av fåglar förväntat lågt. Samtidigt representerar Maren en relativt sällsynt våtmarkstyp på Öland och i Sverige generellt. Våtmarken saknar större vattendjup vilket dels minskar möjligheterna för andfåglar och doppingar att födosöka och/eller häcka, dels verkar som fysiskt hinder och minskar risken för predation från fyrfota däggdjur. Avsaknad av mer högväxt våtmarksvegetation gör att det relativt stora antal våtmarksarter som är knutna till sådan miljö helt saknas. Vidare är våtmarken avskiljd från Östersjökustens strandängar genom ett bredare stråk av enbuskmarker i sydostlig riktning, vilket eventuellt kan påverka etableringen av häckande vadare. Nötdjur noterades vid båda inventeringstillfällena, dock ej ute i våtmarken även om det sannolikt sker visst bete även där i takt med att vattennivån sjunker. 4.2 Restaureringsuppslag Det tunna jordtäcket i kombination med områdets flacka terräng försvårar effektiva restaureringsåtgärder om målsättningen är en utökad klarvattenyta och att skapa ett mer varierande vattendjup. En första åtgärd att genom fördämning söka hålla kvar inkommande vatten längre har redan genomförts. Om ytterligare åtgärder skulle vara aktuellt kan till exempel 1, avverkning av träd och röjning av angränsande buskmarker (med syftet att minska predation och utsatthet hos ruvande vadare och änder) respektive 2, ditschaktning och invallning med jordmassor i våtmarkens utkanter och centrala delar för häcköar respektive för att gynna etablering av växtlighet (med syftet att periodvis kunna öka den totala vattenvolymen) vara lämpliga alternativ. Sannolikt går det också att fördjupa våtmarken i vissa partier medelst grävning. Våtmarken skulle kunna vara en lämplig lokal för till exempel rödlistade arter såsom sydlig kärrsnäppa (akut hotad), rödspov(sårbar) och svarttärna (sårbar). Några uppgifter om våtmarkens historiska utveckling och häckfågelfauna före utdikning liksom under senare hälften av 1900-talet har författaren ej haft möjlighet att ta i beaktande vid skrivandet av denna rapport.

6 5. Referenser Ekblom, R (2007). Ny vår för fågelinventeringar en översikt av de vanligaste metoderna för att inventera fåglar. Sveriges Ornitologiska förening. 40 s.

7 Bilaga 1- Vybilder Nedanstående foton beskriver vattenståndsförändringen i Maren under försommaren Samtliga foton är tagna från Marens ostligaste del, vid inventeringsslingans start (se Figur 1). Figur 2. Fotodatum Figur 3. Fotodatum Figur 4. Fotodatum