Vattenrikets strandängsfåglar förr, nu och i framtiden

Transkript

1 Vattenrikets strandängsfåglar förr, nu och i framtiden - vad har hänt under 2015 och vad är på G? Hans Cronert Naturvårdssamordnare i Vattenriket, Länsstyrelsen/Kristianstads kommun

2 Frågeställning: Kan vi vända den negativa trenden för vadarfåglarna i Vattenriket? flygfoto: Patrik Olofsson/N

3 Rödspov, Håslövs ängar

4 Hovby ängar Lillöområdet med Isternäset Håslövs ängar Rinkaby och Horna ängar Största strandängsområdena i Vattenriket

5

6

7 Konstaterar en generell minskning, och att det sannolikt är många faktorer som samverkar med olika styrka på olika arter och i olika områden. = komplext!

8 Möjliga orsaker till minskningen? (frågeställningar från 2014) Generell minskning i omvärlden (färre våtmarker, fragmentering mm)

9 Möjliga orsaker till minskningen? Generell minskning i omvärlden (färre våtmarker, fragmentering mm) I ex.vis Hålland har vi en rödspovsminskning från (1970) till par (idag), även över tiden minskat i Danmark, på Öland och Gotland fortfarande svårt för rödspov och andra vadare utanför skyddade områden i Holland

10 Möjliga orsaker till minskningen? Ökande antal predatorer (räv, grävling, kråka, korp, glada, ormvråk, brun kärrhök och pilgrimsfalk)

11 Möjliga orsaker till minskningen? Ökande antal predatorer (räv, grävling, kråka, korp, glada, ormvråk, brun kärrhök och pilgrimsfalk) Studier i Sverige, Holland och Tyskland visar att predatorerna har stor betydelse. Inte lätta att åtgärda. Vi har börjat jobba mer aktivt med predatorerna - minskat antalet utsiktspunkter och kråkbon på/nära ängarna. - samarbete med jägarna - anlagt konstgryt (med viltkamera) för en effektivare jakt på räv och grävling

12 Möjliga orsaker till minskningen? Hårt gåsbete (som ger kort vegetation med minskat skydd och sämre födotillgång) Under 2015 var situationen lugn på Håslövs ängar, medan man för Isternäset funderat på om de många paren med ungar har ställt till det för vadarna 2015 genom att trampa sönder bon (jmf svarttärna Hercules)

13 grågås med gässlingar, Isternäset

14 Möjliga orsaker till minskningen? Hårt gåsbete Högskolan genomförde studier 2012 och De hårda vintrarna de åren medförde att det inte var något betydande gåsbete på våren. Ändå bitvis extremt lite grästillväxt fram till och med 2014! Vi tror idag att anledningen är försommartorka i kombination med påverkan från sommaröversvämningen 2007 Slåtteräng, Håslövs ängar 26 juni 2014

15 Möjliga orsaker till minskningen? Bekymmer med torra vårar under senare år

16 Möjliga orsaker till minskningen? Bekymmer med torra vårar under senare år Åtgärd kolla möjligheterna att kompensera vattensituationen torrare vårar. på Håslövs ängar prövade vi dämning i centrala blötan 2014, har fixat permanent munk inför Fungerat väl och troligen bidragit till bättre resultat för åtminstone tofsvipa. dock lurigt med variationen mellan åren var ett generellt blötare år vilket kan ha bidragit till både bättre hötillväxt och att det gått bättre för vadarna

17 parkering Utloppsdike - ny munk plattform fågeltorn

18 Dämningsförsök på Håslöv våren gav god effekt på rastande och häckande fåglar i centrala och södra delen (innanför vägen)

19 20 feb ,7 m innanför +0,5 Hammarsjön 7 april 2015

20 Möjliga orsaker till minskningen? Sommaröversvämningen 2007 ( +1,75 m.ö.h) utslagning av vegetation järnavlagringar (toxiskt?) påverkan på födotillgång Långdragen effekt!

21 Håslövs ängar, maj 2008 (foto: Patrik Olofsson).. och fortfarande efter 7 år! Vi får inte glömma hur det såg ut året efter järnslam, Håslövs mars 2014

22 Möjliga orsaker till minskningen? Sommaröversvämningen utslagning av vegetation järnavlagringar (långdragen effekt) Skulle kunna innebära sämre födotillgång (har dock inga mätningar utförda före sommaröversvämningen), på grund av, - den utslagna vegetationen, och - toxisk effekt av järnet Studie 2012 indikerade dålig tillgång på föda i vätan på Isternäset Vätorna i centrala Håslöv och i Pulken var bra. Vätar är viktiga födosöksområden för vadare. Möjlig tendens till att Håslövs ängar börjar återhämta sig, med mer gräs och kraftigare grästillväxt.

23 Möjliga orsaker till minskningen? Sommaröversvämningen - Analyserat revirplacering på Håslövs ängar 2013 och bakåt i tiden Tydlig tendens att västra halvan i princip inte hyst häckande eller födosökande vadare under senare i år. Trenden verkar bruten 2015 år med fler häckande vipor i västra halvan

24 Möjliga orsaker till minskningen? Sommaröversvämningen Skulle kunna ha medfört, - näringsobalans, resulterande i sämre grästillväxt på slåtterängarna och generellt lägre produktivitet vad gäller gräs och evertebrater Utförde markkartering hösten 2015

25 Spännande resultat!

26 Höga järnhalter blockerar fosforn och gör den otillgänglig för växter

27 Sammanfattning av resultaten: Extrema järnhalter, fosforn ej tillgänglig för växterna - tydligt på Håslövs ängar, framför allt på västra och nordvästra sidan. Följdåtgärder: gödslingsstudie ( i samarbete med Högskolan) ej klar än - provplöjt (vända upp järnfattigare jord) tar några år att se effekten I år gör vi ny studie få mer detaljerad kunskap om förekomsten av järn och fosfor i en djupgradient (se om vi bara har påverkan från 2007 eller det är något som skett över längre tid).

28 Ytterligare punkter som togs upp på fjolårets forskarkonferens: Följa upp och utvärdera försök förlängd våröversvämning Förlängt kvarhållandet med vatten i centrala delen Hå. Detta tillsammans med generellt blötare år verkar ha haft god effekt på både - mängden häckande vadarfåglar och - mängden hö bönderna skördat 2015

29 Ytterligare punkter som togs upp på fjolårets forskarkonferens: Kompletterande studier av evertebratförekomst (daggmask och håvning i slåtterängar) Högskolan har utfört förnyade håvningar i vätar och i gräset i slåtterängar på Håslövs ängar (med positivt resultat). Verkar idag inte vara födobrist.

30 Ytterligare punkter som togs upp på fjolårets forskarkonferens: Finna flaskhalsen för vadarhäckningarna lägger de ägg, kläcks äggen, hur klarar sig ungarna, hur många blir flygga? Häckfågelstudie utförd på Håslövs ängar och Isternäset 2015 Håslövs ängar: Tofsviporna 1) utvidgat sitt område på Håslöv (indikaton på tillfrisknande?). 2) ökat från 5 till 25 på 3) antalet kullar som kläcktes fram var bra och det verkar ha kommit många ungar på vingarna Rödspoven - oförändrat knackigt med 4 par och få flygga ungar. Brushane kan ha återvänt till ängarna. Isternäset Tofsvipa ökat lite till ca 40 par, men få ungar, Rödspoven uruselt, 2 par (trol inga ungar) Kraftig predation, sannolikt av räv. Ev påverkan av gäss.

31 Med komplettering av resultat från Lillöområdet och Håslöv till och med 2015

32 Med komplettering av resultat från Lillöområdet och Håslöv till och med 2015

33 Ytterligare punkter som togs upp på fjolårets forskarkonferens: Hämta in kunskap och jämförelseinformation från andra håll Har regelbundna kontakter med en dansk guru (Ole Thorup), som dessutom varit på besök och känner till lite om våra områden. Gjorts litteraturgenomgång av Högskolan på effekter av järn - verkar ej finnas ej studier på helt likvärdiga strandängsmiljöer. MEN, studier visar att järnet (framför allt tvåvärt, men även trevärt) har negativ effekt på limniska evertebrater och även kan påverka men även växter, ex.vis kabbleka (men ej veketåg) Finns mer att göra!

34 På gång närmaste tiden och 2016: - Förnyad och fördjupad markkartering på strandängar kring Hammarsjön innan Helgeåns utlopp (Pulken) - Intensifierade försök att minska räv och grävling, som vi tror har störst negativ inverkan (hoppas kunna få fram en vägledning för predatorjakt grundat på erfarenheter på Öland, SV Skåne och Halland) - Jobba på att få fram fler områden med mer varaktiga, grunda våröversvämningar på strandängar - Förnyad häckfågelstudie för att se förändringar och trender mellan åren och se om insatta åtgärder har någon effekt Med andra ord, fortsätta lägga jättepusslet, där vi inte har koll på alla bitar och där bitarna inte riktigt passar ihop!

35 Vill avsluta med ett STORT TACK till alla som på olika vis bidragit till att få fram mer kunskap och genomföra åtgärder: Richard Ottvall med medhjälpare, biologkonsult Gunnar Gunnarsson med medhjälpare på Högskolan Kristianstad Naturvårdsskötselgänget, C4 Teknik/Kristianstads kommun Lennart Valdemarsson, lantbrukare Håslövs ängar Hysare av konstgjorda rävgryt i Viby Hans Nilsson, Landsbygdsavd, Länsstyrelsen Fågelklubbens simultaninventerare av rödspov Hushållningsällskapets markkarterare Biosfärenheten/Kristianstads kommun, Länsstyrelsen (ekonomi)

36 Med fortsatt hopp om en ny vår för strandängsvadarna!

37 Tack för mig

38

39 Möjliga orsaker till minskningen? Alltför hårt kreatursbete, inte minst på efterbetade slåtterängar

40 Möjliga orsaker till minskningen? Alltför hårt kreatursbete, inte minst på efterbetade slåtterängar Tveksam (åtminstone i Vattenriket). Har i två år stängt av en slåtteräng från efterbete för att se om vi kan notera några skillnader. Följt upp i år genom Högskolan. Vi kan inte se tydlig skillnad jämfört med kontrollytor. Kräver sannolikt kraftigt/sent bete som trampar sönder grässvålen sent under säsongen

41 Isternäset, maj 2008 (foto: Patrik Olofsson) Isternäset, maj 2014