Checka också: nov 4 08:01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Checka också: nov 4 08:01"

Transkript

1 Bronsåldern på Kreta MINOISK KULTUR En högkultur redan f.kr. De östliga Medelhavsstaterna upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man började använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA. Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge). Som i de övriga högkulturerna gav det materiella välståndet förutsättningar för den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt skönheten. Kretas kultur gick under ca 1450 f.kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde värja sig mot fientliga angrepp och konkurrenter inom handeln. Checka också: nov 4 08:01 Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca f.kr. (Stadskulturen spred sig från Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick också denna under av liknande orsaker. Greklands fornhistoria har uppdelats i vissa faser; 1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca f.kr) Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av små stadsstater som styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av adelsmän. Adeln grundade sin maktställning på att den ägde jordgods och på sin militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och maktanspråk hade ett klart förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som skildras i diktberättelserna Illiaden och Odyssén. Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsakerna var troligen överbefolkning som ledde till nöd, politisk oro och utvandring. nov 3 20:21 1

2 Från år 750 f.kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet amtidigt som klimatet antagligen blir gynnsammare så att vi från 700 talet kan börja tala om en hellensk högkultur. Grekerna anlade nu kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster, och kolonisterna förde ut grekisk kultur och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med etruskerna och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom konkurrerar grekerna ut sina läromästare fenicerna som fr.o.m 500 talet rörde sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som grekerna anammade av fenicerna var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga barn som lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda vokaltecknena är dock grekernas egen uppfinning eftersom de saknades i det fenikiska språket. nov 4 08:06 En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka. nov 3 20:22 2

3 Den Grekiska kulturen var en medelhavskultur, utspridd över hela medelhavsområdet. Havet den enande faktorn. språket kulturen religionen, mytologin handeln nov 3 20:24 Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår krav på politiskt inflytande. Under 400 talet utvecklar Aten en i många stycken avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre. nov 3 20:29 3

4 1. Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa. 2. Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta? 3. Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna. 4. Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa. 5. Vad utmärker Hellenismen? nov 3 20:39 Den minoiska kulturen 1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under? Den mykenska kulturen 1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska? Grekland 1. Hur såg det aristokratiska samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5. Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade? 11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores erövringar. Vad innebär hellenismen? nov 3 20:41 4

5 Europas kulturhistoria Antiken Historia är ett grekiskt ord, och det var grekerna som skapade den historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang. Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet. nov 7 10:11 Även i grekernas värld spelade myter och hjältesagor en viktig roll men de betraktades inte som historia med verklighetsbakgrund. Den verkliga historieskrivningen skapades av människor som vägrade att sätta sin tro till alla dessa berättelser och istället sökte rationella förklaringar till allt som skedde. Herodotos, som kallas historieskrivningens fader, koncentrerade sig på att återge en så sanningsenlig bild som möjligt av kriget mellan greker och perser. Historieskrivningen föddes i den grekiska stadscivilisationen, och där uppstod också den politiska demokratin, den rationella vetenskapen, den dramatiska teatern och den teoretiska filosofin. nov 7 10:12 5

6 Det finns en inre samhörighet mellan dessa företeelser. De är olika yttringar av samma intellektuella frigörelse från religiös övertro och vidskepelse och från gamla auktoriteters och traditioners förtryck. Istället för att hänvisa till gudar och övernaturliga makter sökte man naturliga (och mänskliga) förklaringar till fenomen och skeenden. nov 7 10:12 Grekerna själva hade inget ord som betydde kultur. Alla sådana aktiviteter som konst, religion, filosofi och litteratur var en så självklar del av de välsituerade grekernas tillvaro, att de grekiska historikerna aldrig kom på tanken att skildra den grekiska "kulturen". Det är inte heller de grekiska historie skrivarna som uppfunnit den traditionella indelningen av den grekiska historien i ARKAISK, KLASSISK och HELLENISTISK tid. Den period indelningen härrör från senare tiders kultur och konsthistorikers bedömningar. Enligt dessa bedömningar hade den grekiska konsten nått sin höjdpunkt i de sköna människobilderna under 4 och trehundratalet f.kr. nov 7 10:12 6

7 Det var därför den perioden fick benämningen KLASSISK vilket betyder FÖREBILDLIG det var ju den konsten som var förebilden för den nyklassiska strömningen i Europas konsthistoria. Det var också i fyrahunratalets Athen som tragöderna, historikerna, filosoferna och talarna framträdde, och detta Athen hade styrts av demokratiska institutioner. Det demokratiska Athens storhetsperiod kom att uppfattas som hela Greklands klassiska period, de fria stadsstaternas guldålder som senare skulle gå förlorad. nov 7 10:14 Den grekiska konst som fanns före den klassiska perioden var utförd i en stil som ansågs vara mindre fulländad, den verkade mer ålderdomlig och kallades därför för ARKAISK. Den här termen ger en något orättvis bild av den tid då grekerna genom sin integrering i Mellanöstern fick möjlighet att skapa den speciellt grekiska versionen av den tidens internationella kultur. Med begreppet HELLENISTISK vill man beteckna en kulturmiljö som inte var rent hellensk utan blandade grekiska och orientaliska stildrag nov 7 10:14 7

8 Det grekernas historia under antiken kan lära oss är den tidens erfarenheter av personlig frihet och demokrati i jämförelse med slaveri och maktmissbruk. Vi kan se följderna av krig och miljöförstöring. Vi kan lyssna till människornas krav på rättvisa och moral, deras upplevelse av sång och dans, musik och dikt. Deras glädje över det mänskliga förnuftets skaparförmåga. Och vi kan hoppeligen känna igen oss själva i deras ständiga lust att utforska människan och hennes värld. nov 7 10:17 SOKRATES Betonade medborgarnas plikter mot stadsstaten. Han betonade det kritiska tänkandet. Alla påståenden måste rannsakas genom att ifrågasätta dem. Kritik var vägen till att hitta det rätta och goda. Sokrates betonade att han inte hade några svar utan att han enbart kunde ifrågasätta. Han skröt aldrig med att han skulle ha varit vis (sofos) utan enbart med att han älskade visdom. Det utmärkande för Sokrates var att han inte försökte undervisa folk utan genom samtal väcka insikt. Sokrates såg som sin uppgift att hjälpa mänskor att komma fram till den rätta insikten. Han betonade att den rätta insikten bara kan komma inifrån. Den kan inte tvingas fram av andra. Bara den rätta insikten som kommer inifrån är verklig insikt. Filosofiska sanningar kunde mänskor förstå genom att använda sig av förnuftet. När en mänska använder sig av sitt förnuft hämtar hon någonting ur sig själv. nov 7 10:19 8

9 Sokrates betonade att han var en filo sof = en som söker visheten. Han ansåg att en filosof har klart för sig att han vet väldigt lite och därför försöker han hela tiden hitta den rätta insikten. Sokrates trodde sig ledas av en inre, gudomlig röst, och att detta samvete talade om för honom vad som var rätt. "Den som vet vad som är gott kommer också att göra det goda" rätt insikt leder till rätt handling. Förmågan att skilja mellan rätt och fel berodde på förnuftet, inte på samhället som sofisterna hade påstått. Sokrates ansåg att det var omöjligt att bli lycklig ifall man handlade mot sin egen övertygelse och den som vet hur han skall bli lycklig försöker också bli det. På samma sätt försöker den som vet vad som är rätt att göra det rätta. Ingen mänska vill väl bli olycklig. Sokrates införde ETIKEN eller läran om vad som är rätt eller orätt, i den Atenska filosofin. nov 7 10:20 PLATON Chockades djupt av Sokrates dödsdom och därpå följande självmord och var därefter en hetsig kritiker av den Atenska demokratin. Han trodde att mänskan genom noggranna observationer kunde få objektiv kunskap om tingen och fenomenen, men bara den som förstod (filosoferna) idéerna kunde närma sig kunskapens dolda hemligheter. Platon grundade en egen filosofiskola Akademin, här undervisades filosofi, matematik och gymnastik. Undervisningen baserade sig på samtal och diskussioner. nov 7 10:21 9

10 Förnuftet borde vara det som styrde tillvaron. Förnuftet var evigt och universiellt. Platon använde sig i hög grad av matematik i sin filosofi eftersom matematiska förhållanden alltid är desamma och därför kunde man ha säker kunskap om dessa. vi kan bara ha en osäker kunskap om det vi uppfattar med våra sinnen medan vi har säker kunskap om det vi inser med förnuftet t.ex att vinkelsumman i en triangel är 180 grader. nov 7 10:22 FILOSOFISTATEN Mänskor skulle ges de uppgifter de bäst lämpade sig för i ett samhälle. Samhället skulle delas in i tre olika klasser. Filosoferna skulle regera osjälviskt, väktarna, som förstod sig på filosofernas anvisningar skulle ansvar för ordning och säkerhet medan alla andra skulle vara en del av produktionsapparaten där var de bäst lämpade sig. Platon liknade sin idealstat vid mänskokroppen. Mänskokroppen kan delas in i tre delar; huvud, bröst och underliv. Huvudet hör ihop med förnuftet och bör söka vishet, bröstet med viljan som skall visa mod och underlivet hör ihop med begäret som skall tyglas så att mänskan blir måttfull. nov 7 10:24 10

11 ARISTOTELES Aristoteles från Makedonien, han började studera vid Akademin när Platon var 61 år gammal. Han intresserade sig mest för den levande naturen och han var inte bara Greklands sista stora filosof utan Europas första stora biolog. Han lade fundamentet för flera vetenskapsgrenar som fysik, zologi, botanik, astronomi och politologi. Aristoteles var såväl vetenskapsman som filosof. Han grundade LYKEION, för att deponera och föra vidare sin insats. Lukeion var samtidens bäst utrustade forskningscentrum, där A. deponerade sin betydande samling (insamlad under Alexander den stores erövringståg). nov 7 10:25 Att Aristoteles kom att betyda så mycket för den västerländska kulturen beror i första hand på att det var han som skapade den terminologi som de olika vetenskaperna använder sig av än idag, Han var den stora systembyggaren som grundadae och systematiserade de olika vetenskaperna. Då man under medeltiden började grunda universitet i Europa lades undervisningen och forskningen till stora delar upp enligt de principer som Aristoteles hade utvecklat. Aristoteles betonade noggranna iaktaggelser som grund för slutsatser. Lade grunder för logiken. Förnuftet skulle styra mänskan i sin strävan efter harmoni. Ytterligheter var förkastbara. De principer för det logiska tänkandet som han utvecklade gäller fortfarande. nov 9 20:44 11

12 Aristoteles kritiserade en hel del av sin lärares tankar. Enligt Platon upplever vi den högsta graden av verklighet endast när vi tänker med förnuftet. För Aristoteles var det lika självklart att vi upplever den högsta graden av verklighet när vi använder våra sinnen. Enligt Aristoteles finns det bara reflexer av tingen i naturen i vår själ (t.ex. drömmar). Det är alltså naturen som är den verkliga världen. Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vårt medvetande. Platon kritiserade han för att hålla fast vid en mytisk världsbild. Enligt Aristoteles är förnuftet mänskans främsta kännetecken. Men vårt förnuft är helt tomt innan vi har fått några sinnes intryck. En mänska har alltså inga medfödda ideer. nov 9 20:43 Aristoteles ansåg att man skulle sträva till lycka genom den gyllene medelvägen. Vi skall varken vara fega eller dumdristiga utan modiga, Vi skall varken vara giriga eller slösaktiga utan givmilda. Han påpekade att mänskan var en social varelse. Vi är inga riktiga mänskor om vi lever utanför samhället. Familjen och det lilla samhället tillfredsställer de enklare behoven som mat, värme, äktenskap och barnuppfostran. Men den högsta formen av mänskligt samliv kan bara staten ge oss. nov 9 20:43 12

13 Aristoteles kvinnosyn var ganska vriden. Aristoteles såg kvinnan som en ofullständig man. Vid fortplantningen såg han kvinnan som passiv och mottagande medan mannen var aktiv och givande eftersom barnet bara ärver mannens egenskaper. Aristoteles ansåg att barnets egenskaper fanns färdiga i mannens säd. Mannen stod för formen medan kvinnan bidrog med materian. Det beklagliga med Aristoteles kvinnosyn var att den kristna kyrkan plockade upp just hans tankar under medeltiden som allenarådande vilket resulterade i den oerhört negativa kvinnosyn som så länge genomsyrade den västerländska kulturen. nov 9 20:42 VETENSKAPEN Man fortsatte på den väg som utstakats av Aristoteles. Vetenskapen blomstrade och en stor del av fundamentet för den västerländska vetenskapliga världsbilden lades. År 280 f.kr grundades MUSEION där vetenskapsutövare kunde koncentrera sig på sitt arbete. Ersättning betalades av statsmakten. Fysikern ARCHIMEDES viktig inom teknikens historia. HIPPOKRATES läkarvetenskapens fader. EUKLIDES utvecklade matematiken och geometrin. Lyckades förklara matematik så att den lämpade sig för forskning och undervisning. Ifall man känner till en liten triangels mått så kan man räkna ut en större okänd triangels mått. nov 7 10:26 13

14 ARISTARKOS upptäckte att jorden roterar kring solen (heliocentrisk världsbild) men tyvärr glömdes hans rön bort då Ptolemaios (c. 170 e.kr.) förespråkade den geocentriska världsbilden vilken blev dominerande till medeltidens slut. Utbildningssystemet utvecklades och grunden för gymnasiet (samt värnplikts systemet) lades åringar från övre klasserna erhöll militärutbildning men också matematik, litteratur och musik lärdes ut. Platsen för undervisningen var ett slags idrottscentrum (gymnasium) varifrån ordet härstammar. Även den högre utbildningen utvecklades och specialiserades. Massan av befolkningen i Egypten, Babolonien och Persien berördes föga av hellenismen. nov 7 10:28 1. Vad utmärker Hellenismen? 2. Förklara varför Roms geografiska placering var idealisk. 3. Vad menas med de puniska krigen. På vilket sätt befäste dessa Roms maktställning? 4. Vad menade romarna med begreppet Mare Nostrum? 5. Ange några orsaker till Romarrikets kris och delning. 6. Ge så många exempel du kan på vårt västerländska arv från romarna. 7. Berätta om handeln mellan Egypten och Grekland under talet f.kr. 8. Hur kan man förklara paradoxen att ju större Romarriket blev desto sämre var det för de romerska jordbrukarna? 9. Redogör för miljöproblem under Antiken. 10. Redogör för någon av de teorier som framkastats som förklaring till romarrikets undergång. nov 10 20:40 14

Högkultur Hieroglyfskriften (800 tecken som utvecklades under en mycket lång tid) Rosettstenen Papyrus litteratur vetenskap arkitektur konst

Högkultur Hieroglyfskriften (800 tecken som utvecklades under en mycket lång tid) Rosettstenen Papyrus litteratur vetenskap arkitektur konst SKRIVKONSTEN Är om möjligt ännu viktigare än i Mesopotamien, både för det historiska skeendet självt och för vår kunskap om det. Egypten var en oerhört starkt centraliserad stat. All makt, all gudomlighet

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Historien om Antiken i Grekland.

Historien om Antiken i Grekland. Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Antikens Grekland. Historia.

Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

NÄR? Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden. okt 24 10:24

NÄR? Jordbruket uppfanns antagligen ungefär samtidigt på flera håll av jorden. okt 24 10:24 NÄR? De första tecknen på jordbruk är drygt 10 000 år gamla och även om vi brukar tala om en agrar revolution var det definitivt inte frågan om någon snabb förändring utan en långsam process där man så

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html

on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

Styrelseskick i gamla Grekland

Styrelseskick i gamla Grekland Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist Tillägnas Leo och Althea, mina unga filosofer Tack till Maria Sundin, Kent Gustavsson, Jan Lif, Jeanna Eklund, Rod Bengtsson

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika

Läs mer

Antikens litteratur 1

Antikens litteratur 1 Antikens litteratur 1 * Tänkesättet bestämmer hur författarna skriver * Tillgång till papper (vellum eller papyrus), kostnader, tid att skriva * Författarna skrev om mysterier i kosmos och i livet 2 *

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

2000-? Någon gång efter 2000 vandrar grekisktalande folkslag in i Grekland österifrån (via Turkiet?)

2000-? Någon gång efter 2000 vandrar grekisktalande folkslag in i Grekland österifrån (via Turkiet?) GREKISK HISTORIA en kort översikt (alla årtal är f. Kr.) Ca 3000 Den yngre stenåldern (neolithicum) övergår i bronsålder Den grekiska bronsåldern delas in i tre områden: Minoisk (Kreta), Helladisk (fastlandet),

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Högkulturerna. Historia.

Högkulturerna. Historia. Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Ak 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Ak 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Ak 6 7 Victor Bäck Aristoteles Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

De första städerna. Mesopotamien

De första städerna. Mesopotamien De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Antiken - Hellas. Kontext. Ekonomi

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Antiken - Hellas. Kontext. Ekonomi Bild 1 Kultur- och idéhistoria Antiken - Hellas Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Kontext Vi befinner oss nu i årtusendet före Kristi födelse. Hellas/Grekland Det är nu det verkligen börjar

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125)

Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125) HISTORIA, KURS 1 Litteratur : Labyrint 1 av Gullberg/Lindholm (Söderströms) Titel: okt 6-21:46 (Sida 1 av 125) dessa? Vad är ämnet historia för er? Vad borde det vara? Vilken nytta borde man ha av att

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Lärarhandledning gymnasiet

Lärarhandledning gymnasiet Lärarhandledning gymnasiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Var Antikens Aten en demokrati?

Var Antikens Aten en demokrati? Var Antikens Aten en demokrati? En radikal demokratisering av Aten genomfördes efter fördrivandet av tyrannerna (507 f.kr.). Medborgarna fick tillgång till makten via framför allt fyra inrättningar: folkförsamlingen,

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. En mångskiftande religion Hinduismen är en mångskiftande religion

Läs mer

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer

Läs mer

02 Världshärskarnas historia förutsagd. Jonathan Karlsson

02 Världshärskarnas historia förutsagd. Jonathan Karlsson 02 Världshärskarnas historia förutsagd Jonathan Karlsson Tre tolkningsverktyg 1.Fokusera på Jesus 2.Historicism 3.Låt Skrift tolka Skrift Franz Hasel 2:a världskriget Pastor Vapenvägrare i tyska armén

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Antikens Grekland. ca f.kr. Nya riken kom och nya riken föll

Antikens Grekland. ca f.kr. Nya riken kom och nya riken föll Antikens Grekland ca 700-350 f.kr. Nya riken kom och nya riken föll Flera olika riken (bl a Kreta som räknas som Europas första stormakt) och folkslag hade regerat fram till 700 f.kr. När deras rikedomar

Läs mer