Fördjupad redovisning av regeringsuppdraget för En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken

Transkript

1 Bilaga 1 1 (12) Datum Diarienr (åberopas) Saknr A / Polismyndigheten HR-avdelningen Emma Ravald Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Fördjupad redovisning av regeringsuppdraget för En strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken Nedan följer en fördjupad redovisning av Polismyndighetens lägesanalys i förhållande till de delmål som tilldelats Polismyndigheten för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Under respektive värderingsskala listas de kvalitetsparametrar som har beaktats vid bedömningen, liksom de data som analyserats och värderats. Analyserad och värderad data utgörs av kurser, webbsidor, tjänster m.m. Ytterligare underlag, i form av en enkät om polisens utbildningar, finns i bilaga 2. Definition Med funktionsnedsättning avses nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer och i demokratiska processer. Det handlar främst om bristande tillgänglighet i omgivningen.

2 2 Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertar polisutbildningen kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 På polisprogrammet behandlas funktionsnedsättningar ur olika perspektiv och kopplat till flera delar av polisens uppdrag och arbetsuppgifter, så som ordning och trygghet, brott i nära relation, samt förhörsmetodik. Polismyndigheten gör den sammanvägda bedömningen att utbildningen, sett till helheten, behandlar kunskap om funktionsnedsättningar med systematik, anpassat till polisutbildningens innehåll och syfte samt med professionsanpassning. [1] Polisprogrammet genomförs vid fyra olika utbildningsorter. Innehållet i utbildningen varierar något mellan utbildningsorterna, men kunskap om funktionsnedsättningar bedöms i stort behandlas enhetligt, utifrån att kunskaperna kopplas till: Polisens uppdrag och roll, mänskliga rättigheter och yrkesetik, kommunikation och bemötande av brottsoffer, unga lagöverträdare, utredning och förhör, brott i nära relation Vid samtliga utbildningsorter utgör kunskap om funktionsnedsättningar en del av kursinnehållet, litteratur och lärandemål som examineras. Sedan förra lägesbedömningen har arbetet för delmål 1 utgått från de framförda synpunkter som Myndigheten för delaktighet framfört om behov av att skapa enhetlighet och systematik. Utbildningsorterna har under året haft uppdraget att ta tillvara synpunkterna och göra förbättringar utifrån de framtagna kvalitetetsparametrarna. Bedömningen är att relevanta aspekter av funktionsnedsättningar behandlas inom definierade områden vid samtliga utbildningsorter. Det kan i viss mån gå att utveckla utbildningen genom relevanta föreläs- [1] Med professionsanpassning menas att innehållet tydligt kopplas till polisens uppdrag och roll.

3 3 ningar och kurslitteratur inom det nuvarande upplägg. Nuläget motsvarar siffran fem på den sjugradiga skalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av systematik (dokumentation, kontinuitet, enhetlighet för kurserna oberoende av utbildningsort) Förekomst av krav (kunskapsmål, validering genom examination) Grad av aktualitet (aktuell kunskap och uppdaterad begreppsanvändning) Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar och variabler som kön och ålder) Grad av professionsanpassning (om kunskapen tydligt sätts i samband med polisens uppdrag och arbetsuppgifter) I bedömningen har följande kurser vid Polisprogrammet bildat underlag: Ordning och trygghet (eller motsvarande kurser, till exempel Polisiärt arbete eller Polisiära grunder, Ungdomar och Social utsatthet och psykisk ohälsa) Brott i nära relation (eller motsvarande kurser) Förhörsmetodik (eller motsvarande kurser där förhörsmetodik ingår, till exempel Ungdomar, Social utsatthet och psykisk ohälsa och Brott i nära relation) Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertar vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 Även inom polisens centrala vidareutbildningar behandlas perspektiv kopplade till funktionsnedsättningar och funktionshinder. Arbetet har bedrivits på samma sätt under 2014 som föregående år. Det innebär att perspektiven tagits upp återkommande i flera vidareutbildningar, genom olika lärandeaktiviteter, såsom seminarier och föreläsningar. I samtliga av de utbildningar som är i fokus för arbetet med denna indikator baseras innehållet på aktuell forskning. Kunskapen om funktionsnedsättningar tas upp systematiskt, anpassat till utbildningens innehåll och syfte samt med professionsanpassning, d.v.s. med tydlig koppling till polisens uppdrag och arbetsuppgifter. Funktionsnedsättningar berörs antingen som en del av kursernas lärandemål som examineras eller som en del av kursinnehållet.

4 4 Polisen arbetar för närvarande med att skapa en ny struktur för fort- och vidareutbildningar. Det är ett långsiktigt arbete som kräver omfattande utveckling. Ett viktigt perspektiv är att säkerställa progression och fördjupning av kunskap. Det innebär att studenterna eller kursdeltagarna ges möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de förvärvat mellan grund- och fort- och vidareutbildningsnivå, liksom inom respektive nivå. Kunskap om funktionshinderperspektivet kommer att införlivas i den nya strukturen. I arbetet med att skapa en ny struktur ingår även utveckling av innehåll, mål och examinationer. Polismyndigheten gör bedömningen att nuläget vad gäller indikator 1.2. är oförändrat jämfört med föregående år, och att det motsvarar siffran fem på den sjugradiga skalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av systematik (dokumentation, kontinuitet, enhetlig utbildning oberoende av utbildningssort). Förekomst av krav (kunskapsmål, validering genom examination) Grad av aktualitet (aktuell kunskap och uppdaterad begreppsanvändning) Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar och variabler som kön och ålder) Grad av professionsanpassning (huruvida kunskapen tydligt sätts i samband med polisens uppdrag och arbetsuppgifter) I bedömningen har följande vidareutbildningar bildat underlag: Utbildning för ungdomsbrottsutredare Brott mot barn och ungdomar. Steg 1 - Utredningsmetodik Brott mot barn och ungdomar. Steg 2 - Intervju- och förhörsmetodik Brott mot barn och ungdomar. Steg 3 - Förhörsmetodik Fördjupad utbildning av brott mot kvinnor och närstående Lokalt personsäkerhetsarbete Riskanalys vid individnivå Kvalificerad brottsofferkompetens

5 5 Delmål 2: Polisens interna information om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning Sedan den förra lägesbedömningen har vissa förbättringar gjorts för att internt sprida information om vilka tjänster polisen erbjuder för att undanröja funktionshinder. Under 2014 skapade polisen ett nytt intranät, som lanserades i samband med myndighetssammanslagningen den 1 januari. Det nya intranätet följer rådande riktlinjer för tillgänglighet 1 och är lättare att använda än det tidigare. Bland annat finns goda möjligheter att använda bild, film och infografik som komplement till text. Information om olika ämnen är lättare att hitta och tillgodogöra sig. Exempelvis är sökfunktionen avsevärt förbättrad och medarbetarna kan följa taggar för att löpande få aviseringar när något nytt publicerats i olika ämnen. För tillgänglighetsfrågor finns för närvarande taggarna #tillgänglighet, #funktionsnedsättning och #likabehandling. Den fasta informationen om tillgänglighet och funktionsnedsättningar på det nya intranätet har fått ett mer konkret och handlingsinriktat innehåll än tidigare. Syftet är bland annat att höja kunskapsnivån bland polisanställda om hur polisens tillgänglighet ser ut vad gäller olika tjänster och kontaktvägar, såväl för medarbetare som för allmänheten. På sidorna ges även konkreta råd för att öka tillgängligheten utifrån olika situationer och för olika yrkesroller inom polisen. 2 Sidorna är fortfarande under uppbyggnad och fler kommer att tillkomma. 1 Web Content Accessibility Guidelines, WCAG Informationen är inspirerad av Myndigheten för delaktighet, Infoteket om funktionshinder, Landstinget i Uppsala län, Polisens handbok för information till brottsoffer, Domstolsverkets e-utbildning Domstolen är till för alla, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Vårdguiden, Stockholms stads webbsidor om funktionsnedsättningar, m.fl.

6 6 Eftersom det nya och gamla intranätet används parallellt under några månader kring årsskiftet är statistiken svårtydd. Statistik från det tidigare intranätets sidor om tillgänglighet visar dock att besökarna inriktat sig på två områden: konkreta exempel för bemötande och styrande dokument inom området. 3 Utöver att det nya intranätet ska vara mer relevant och lättanvänt är ambitionen att det ska ha större räckvidd. På sikt ska det exempelvis vara tillgängligt via mobiltelefon. För att säkerställa att den information som publiceras på polisens webbplatser möter kraven på tillgänglighet har även ett par andra åtgärder genomförts sedan förra lägesbedömingen. Polisens interna nyhetsbrev Webbinfo, som når nästan 200 kommunikatörer inom polisen, innehöll under 2014 återkommande tips för tillgänglighet. 4 Vi har även tagit fram en lathund för hur man ökar tillgängligheten på webbplatser. Sammantaget bedöms att polisens information om tjänster och kontaktvägar är oförändrad vad gäller synlighet och tillgänglighet, sedan den förra lägesbedömningen. Informationen på det nya intranätet är visserligen lättare att hitta och har konkretiserats ytterligare. Så har skett bland annat genom att tydligare belysa funktionsförmåga kopplat till specifika situationer och med exempel på vad polisanställda bör tänka på för att funktionshinder inte ska uppstå i olika lägen. Intranätet har dock en begränsad räckvidd och få andra insatser har gjorts för att sprida information internt. Sammantaget bedöms därför indikator 2.1 vara oförändrad från föregående år, det vill säga siffran tre, på den sjugradiga bedömningsskalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt att hitta och få tillgång till) Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel att tillämpa). Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning) Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar) I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag: intrapolis.polisen.se (Polisens intranät t.o.m. 2014, 16 sidor) intrapolis.polisen.se (Polisens intranät fr.o.m sidor) Nyhetsbrevet Webbinfo Lathund för tillgänglighet på webben 3 Sidan Polisen är till för alla/om tillgänglighet hade 1162 unika besök fr.o.m. 1/3 t.o.m. 31/ Varannan vecka under 2014 skickades ett nytt tips ut om hur man ökar tillgänglighet på webben, i text, bild och film. Nyhetsbrevet innehåller även en länk till en plats på intranätet där samtliga tips finns, liksom policy och handböcker för webbpublicering.

7 7 Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning Sedan den förra lägesbedömningen har ett fåtal förbättringar åstadkommits för att internt tillgängliggöra och sprida information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder. Polisens nya intranät innehåller förbättrad information i syfte att öka polisanställdas kunskap om funktionsnedsättningar och vad som åligger polisen som myndighet, samt vilka krav och förväntningar som finns på polisens medarbetare och chefer. Informationssidorna beskriver även vilka förutsättningar människor med olika funktionsnedsättningar kan ha i olika situationer och ger konkreta råd, kopplat till mötet mellan polisen och allmänheten. Konceptet för det nya intranätet är att mycket information ska finnas i punktform för att den enskilde medarbetaren på ett enkelt sätt ska kunna använda den i praktiska situationer som t ex förhör. På intranätet finns även det stöd för medarbetare som tidigare tagits fram och spridits via olika kanaler. Detta stöd, Likabehandling och polisens uppdrag, förtydligar kopplingen mellan människors olika behov och förutsättningar, och polisens förmåga att uppnå sina verksamhetsmål. 5 Stödet framhåller särskilt vad olika förutsättningar, däribland funktionsnedsättningar, kan betyda för människors trygghet, säkerhet och möjlighet att tillvarata sina rättigheter något som har stark bäring på polisens uppdrag och verksamhet. På intranätet hittar medarbetarna dessutom annat arbetsstödjande material som tar upp olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder. Exempelvis handböckerna Information till brottsoffer och Brott i nära relation. Sammantaget bedöms att synlighet och tillgänglighet till information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder, är oförändrad. Det finns även fortsättningsvis utrymme för 5 Likabehandling och Polisens uppdrag är ett komplement till det nationella styrdokumentet Polisens plan för likabehandling

8 8 förbättringar. Inte minst när det gäller att underlätta kopplingen till polisens uppdrag och arbetsuppgifter, för att på så sätt göra kunskapen så tillämpbar som möjligt. Det sistnämnda ses som en förutsättning för att åstadkomma reell utveckling. Indikator 2.2 bedöms vara oförändrad jämfört med föregående år, motsvarande siffran fyra på den sjugradiga bedömningsskalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt att hitta och få tillgång till) Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel att tillämpa). Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning) Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar) Grad av professionsanpassning (koppling till polisens uppdrag, arbetsuppgifter och arbetsmetodik) I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag: intrapolis.polisen.se (Polisens intranät t.o.m. 2014, 16 sidor) intrapolis.polisen.se (Polisens intranät fr.o.m. 2015, 9 sidor) Metodstöd (1 dokument) Likabehandling och Polisens uppdrag (dialogstöd) Handbok för information till brottsoffer Handbok för brott i nära relationer Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med polisen och ta del av information och tjänster Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande

9 9 Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning Det är främst via webbplatsen polisen.se som vi sprider extern information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar. På polisen.se finns även information om brott i nära relationer som gjorts tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det handlar bland annat om pedagogiskt material i form av film, bildspel och förslag på lektionsupplägg att använda i särskolan och gruppboenden. Under 2014 har inga övriga insatser gjorts för att öka den externa informationsspridningen om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar. Mot bakgrund av detta bedöms indikator 3.1 vara oförändrad jämfört med den förra lägesbedömningen. Nuläget bedöms därför motsvara siffran två, på den sjugradiga skalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt att hitta och få tillgång till) Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel att tillämpa). Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning) I bedömningen har följande kommunikationsverktyg bildat underlag: polisen.se (2 sidor) polisen.se/pressrum/brott-i-nara-relationer/pedagogisktmaterial/funktionsnedsattning/(1 sida, 3 filmer, 1 bildspel)

10 10 Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning Samtal som inkommer till polisens nummer för icke-akuta ärenden hanteras av antingen Polisens kontaktcenter (PKC) eller telefonistfunktion. Polisens telefonistfunktion, som sedan slutet av 2013 är samlokaliserad till tre växelorter, fortsatte under 2014 att sträva mot ökad nationell likvärdig kvalitet vad gäller tillgänglighet, bemötande och utförande i samtalshanteringen. Genom att det finns en enhetlig handbok för telefonister säkerställs en likvärdig hantering. Handboken uppdateras löpande med synpunkter från telefonistpersonalen. Även Polisens kontaktcenter (PKC) har en nationell handbok för att säkerställa enhetligt utförande. Under 2014 genomfördes en rad åtgärder för att öka tillgängligheten till PKC genom främst kortare svarstider. Bland annat har en uppringningsmöjlighet införts, i de fall det är telefonkö. Detta förbättrar tillgängligheten för inringande. I juni 2014 infördes en ny talsvarslösning på , vilket innebar att tidigare knappval ersattes med en s.k. fritt tal -funktion. Detta innebär att inringande slipper göra knappval, vilket tidigare ledde till att en stor mängd av inkommande samtal hamnade hos fel mottagare. Även många informationsfraser har införts för rutinärenden. Detta innebär att inringande slipper vänta i telefonköer och får nu i stället svar på sina frågor direkt. Att slippa knapptryckningar och få svar på ett flertal rutinfrågor genom att få dessa upplästa över telefon kan särskilt vara en fördel för personer med synskador. Polisens webbplats, polisen.se, har ungefär besök per dag. Här finns närmare 60 sidor med information på lättläst svenska och tio teckentolkade filmer. Det går att få all text på webbplatsen uppläst via tjänsten talande webb. På webbplatsen finns idag ett 40-tal formulär som allmänheten kan nå och fylla i, exempelvis för registerutdrag. Sedan den förra lägesbedömningen har formulären tillgänglighetsgranskats, och en förbättrad formulärstandard har tagits fram. Under 2015 kommer samtliga formulär på webbplatsen att göras om enligt den nya standarden.

11 11 Från och med 2014 används Siteimprove, ett verktyg för webbplatsunderhåll, för att identifiera olika tillgänglighetsproblem på polisen.se. Webbplatsen, som till stora delar är byggd 2007, skulle dock behöva en mer genomgripande utveckling för att kunna leva upp till dagens högre krav på tillgänglighet. Detta arbete planeras ske under På polisen.se finns även informationsmaterial om brott i nära relationer på lättläst svenska, arabiska, engelska, polska, somaliska och spanska på polisen.se. Sedan den förra lägesbedömningen har polisen tagit fram ett standardsortiment och riktlinjer för exteriöra skyltar (exempelvis skyltar för öppettider), samt upphandlat en leverantör. De nya skyltarna följer kraven för tillgänglighet. I riktlinjerna framgår att den som tar fram andra typer av skyltar (t.ex. interiöra) ska följa rådande rekommendationer för tillgänglighet, inklusive ISOstandarder. Tillgänglighetsarbete bedrivs också på Polismuseet 6, där såväl den fysiska miljön som verksamhet och information anpassas för personer med olika funktionsnedsättningar. Exempelvis har lokalerna anpassats så att personer med fysiska funktionsnedsättningar ska kunna besöka museet, och här finns tillgängliga skyltar och pictogram 7. Museets visningar anpassas vid behov till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller begränsade kunskaper i svenska (exempelvis SFI-studerande). Alla publika texter skrivs på lättläst svenska. Det gäller såväl texter i utställningar, som i informationsmaterial och på webbplatsen. När det gäller webbplatsen kan även nämnas att det finns en tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer. Under 2014 har texter i utställningarna även översatts till lättläst engelska. Museet genomför dessutom löpande tillgänglighetsronder. Till dessa bjuds även personer med olika funktionsnedsättningar in för att utvärdera graden av tillgänglighet. I övrigt har polisens kontaktytor förbättrats något genom fortsatt utveckling av sociala medier. Ökad närvaro i sociala medier innebär ökade möjligheter för allmänheten att kommunicera med polisen direkt, både nationellt och lokalt, genom en större variation av kontaktkanaler. I dagsläget har polisen 116 officiella Facebooksidor, 54 konton på Twitter och 3 konton på Instagram 8. Polisen finns även på Youtube. I nuläget är ungefär hälften av polisens filmer textade. Ambitionen är dock att alla filmer som tas fram ska textas. Några förbättringar av polisens tjänster och kontaktytor har åstadkommits sedan den förra lägesbedömningen, men utveckling av webbplatsen och e- tjänster utgör fortfarande förbättringsområden. Indikator 3.2 bedöms sammantaget, trots ovan beskrivna insatser, vara oförändrad, jämfört med den förra 6 Polismuseet i Stockholm är en del av polisens kommunikationsavdelning. Museet har cirka besökare och fler än 700 visningar per år, varav 300 är för skolklasser. 7 Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva, 8 Instagramkonton har upprättats i syfte att i första hand nå barn och ungdomar.

12 12 lägesbedömningen. Nuläget bedöms därför motsvara siffran fyra på den sjugradiga skalan. Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar: Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt att hitta och få tillgång till) Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel att tillämpa) Grad av mångfald av tjänster (variationen i utbudet av tjänster) I bedömningen har följande tjänster bildat underlag: Handbok nationell telefonist Handbok för Polisens kontaktcenter Polisens nummer (talstyrd tjänst för information om rutinfrågor, Polisens öppettider m.m. samt tillgång till texttelefoni) Larmnumret 112 (tillgång till texttelefoni samt sms-kontakt) Funktionen lättläst på polisen.se (omfattar ca 60 sidor) Lyssnar-funktion på polisen.se (omfattar 100 procent av webben) Mobil version av polisens webbplats, mobil.polisen.se Teckentolkade filmer på polisen.se (10 st.) Teckentolkade filmer på Youtube (13 st.) Lättlästa texter och lyssnar-funktion på polismuseet.se Tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer polismuseet.se/hemljuvahem E-tjänster (elektronisk anmälan av stöld, förlust och kontokortsbedrägerier, elektronisk ansökan till polisutbildningen, möjlighet att boka tid för att ansöka om pass/id-handling, möjlighet till nedladdning av blanketter, möjlighet att ta kontakt med polisen via e-post, avisering om pass/nationell idhandling via e-post eller sms) Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube och Instagram. Grafisk manual för polisen (riktlinjer för skyltning sidan 61-67)