Spårhaga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Spårhaga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan. Vår vision All personal har som uppgift att ge barnet förutsättningar för god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara sådan att barnen trivs, känner sig trygga och tycker att det är roligt att komma och vara på förskolan. Barnen skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vid kartläggningen intervjuar pedagogerna de äldre och mellan barnen, samt observerationer. Inför utvecklingssamtal intervjuas barnen om sin upplevelse och trivsel på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och förskolemiljö. Genom värdegrundsarbetet är vårdnadshavarna ständigt delaktiga Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka barnets känsla av trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Vid arbetslagsmöten och planeringar diskuteras planen. Samtliga pedagoger är ansvariga för att riskanalys och kartläggning genomförs som en grund för planens upprättande. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i verksamheten genom att uppmärksamma barnens sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som social.

2 Förankring av planen Den görs känd för barnen genom samtal med samtliga på samlingar, vid ev. barnråd finns. Den görs känd för personalen genom upprättande och vid arbetslagsmöten och planeringar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen finns utlagd på förskolans hemsida samt Unikum Introduktion vid nyanställning av pedagoger. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats. På arbetslagsmöten och i arbetsgrupp samt arbetsmaterial går ut på remiss till all personal, i samtal med barnen Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, pedagoger och barn Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärd * Vuxna finns nära barnen i leken för att hjälpa dem att våga säga nej om de inte vill leka det som kompisen vill. Ett förhållningssätt som fungerar och som vi fortsätter med. * Vi upplever att det ibland sker konflikter mellan barnen i övergångar ifrån en aktivitet till en annan, till exempel efter måltid och när vi går in från utevistelse. Vi försöker att stödja barnen vid övergångarna genom att förbereda barnen på vad som ska ske och vi pedagoger strukturerar tydligt upp vem av oss som fokuserar på vad tex en dukar av och en fokuserar på barnen. Då vi har vikarier tänker vi på att vara tydliga och informera om rutiner så att både vuxna och barn känner sig trygga. Vi kommer att arbeta med bilder för att förtydliga för barnen vad som kommer att ske, då vi ser att det finns barn som behöver mer stöttning kring detta. För övrigt ser vi att det fungerar bättre då vi förbereder barnen på vad som ska hända. *Vid toalett besök ska en vuxen finnas med så att barnet inte behöver känna obehag i fall någon öppnar dörren. Vi ser att detta kvarstår och vi försöker hela tiden vara där barnen är. Det är inte bara vid toalett besök utan vid andra situationer där barnen samlas så måste alltid finnas en vuxen i närheten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På arbetslagsmöten På föräldramöten I samtal med barnen På samråd Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen

3 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Alla som arbetar i förskolan skall: Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra förskolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet. Aktivt vara positiva förebilder för barnen. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra. Sträva efter att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar lika. Barnens egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Insats Alla inom förskolan verkar för att inge barnen trygghet, tillit och förtroende. Alla barn skall bli sedda, lyssnade till och respekterade som individer. Genom etiska samtal stödjer vi barnens känsla och empati för varandra Vi arbetar med gemensamma aktiviteter för de blivande skolbarnen på hela förskolan för att barnen skall lära känna varandra inför skolstarten. Vi har gemensamma regler på förskolan, som tagits fram tillsammans med barnen Vi gör fortlöpande observationer där vi tydligt ser vad som sker i barngruppen och i varje barns individuella utveckling Vi har nära kontakt med föräldrar och knyter an till barnens hela dag, i hemmet och förskolans verksamhet, för att skapa trygghet för barnen och föräldrarna samt att skapa en ökad förståelse för varje enskilt barn. Vi använder böcker och sagor som utgångspunkt för vidare diskussioner om hur man känner sig Vi har en kompissol med strålar som beskriver hur man är en bra kompis. Den arbetas fram tillsammans med barnen. Alla pedagoger ger alla barn förutsättningar för att efter ålder och mognad utmanas så att de ökar sin självständighet. Exempelvis vid av och påklädning, matsituationer m.m. Vid utvecklingssamtal har vi en dialog om att det är viktigt att förskolan och föräldrarna visar att man har samma inställning mot diskriminering och kränkande behandling Vi diskuterar även kring kränkande behandling: På möten då pedagoger med olika kompetenser möts På kompetensutvecklingsdagar för pedagoger och övrig personal I arbetslagen På föräldramöten Ansvarig: All personal Datum när det ska vara klart

4 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har genomfört kartläggningar på följande sätt: Vi använder ett riskanalysverktyg där pedagogerna vid terminsstart eller då förändring i gruppen sker. Då observeras och intervjuas barnen när det gäller den fysiska och sociala miljön runt barnet och gruppen. En intervju med varje barn sker 1 gång per termin inför utvecklingssamtalen. Pedagoger och föräldrar har ett dokument där frågeställningar om barnets lärande, trivsel och trygghet finns. Det används som utgångspunkt inför utvecklingssamtalet. Det blir en av våra temperaturmätare på hur barnen trivs och känner inför sin vistelse på förskolan. Vi analyserar brukarenkäter som besvaras av föräldrar med fokus på likabehandlingsarbetet. Vi bjuder in föräldrar till utvärderingar via enkäter eller samtal vid större förändringar av verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom intervjuer och samtal. Föräldrarna har involverats genom brukarenkäter och samtal under utvecklingssamtalen Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att utföra kartläggningen i vårt riskanalysverktyg, sammanställa och analysera barnens intervjusvar och föräldrarnas åsikter och tankar. Analys av brukarenkäter Resultat och analys Flera av de äldre barnen upplever att kompisarna inte lyssnar när man vill göra sin röst hörd. Det leder till bråk emellan barnen. Barnen blir ledsna över detta och känner sig överkörda. Detta händer framförallt utomhus. Ett barn uttrycker en rädsla för att inte ha någon att leka med, att inte få vara med. En del barn upplevs som de inte riktigt kommer in i gruppen och därför får problem i leksituationer. Bland de yngsta barnen uppstår konkurrens situationer kring leksaker och det putts ganska mycket.

5 I tamburen är det många barn och det är en trång plats. Det händer att barn knuffas och att attityden blir hård och känns otrevlig. Efter lunchen blir det oroligt när alla barn ska tvätta sig för att sedan vila. Här uppkommer många tillfällen till puttning och andra konflikter t.ex. nappsnappning. För en del barn uppstår konflikter då man ska bestämma vad man ska leka tillsammans. En del barn tycker också att det kan vara svårt när man blir fler i leken eller när man vill vara med i leken när den redan börjat. Ibland uppstår situationer då barnen har svårt att läsa av att t.ex. kompisen inte vill skoja eller busa. Barnen upplevde att de fick vara med och bestämma en del önskade att de fick måla och pyssla mer. Dockvrån har blivit ett populärt rum att stänga in sig i. Här uppstår ofta konflikter och barnen blir ledsna. Flera barn säger att det uppstår otrevliga situationer vid toalettbesök då kompisarna ibland skrattar och retas, när man sitter på toan, vissa barn kan bli riktigt ledsna. Barnen nämner också att de blir sårade om någon säger något elakt om ens kläder eller saker de har med sig, eller om någon skrattar åt dem. Förebyggande åtgärder Trygghet i barnens arbets-och lärmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Barnen skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Barnen skall behandlas lika oavsett kön eller ålder. Inga barn skall utsättas för annan kränkande behandling. Åtgärd Flera av de äldre barnen upplever att kompisarna inte lyssnar när man vill göra sin röst hörd. Det leder till bråk emellan barnen. Barnen blir ledsna över detta och känner sig överkörda. Detta händer framförallt utomhus. Vi som pedagoger måste bli mer observanta på dessa händelser. Vi måste kontinuerligt lyssna in barnen för att säkerhetsställa att något barn inte alltid får stå tillbaka och inte får vara med och bestämma i leken. Ett barn uttrycker en rädsla för att inte ha någon att leka med, att inte få vara med. En del barn upplevs som de inte riktigt kommer in i gruppen och därför får problem i leksituationer. Vi som personal måste alltid se till att de barn som har svårigheter att få kontakt med andra barn får hjälp med detta. En del nya barn behöver hjälp med nya kontakter och hur leksignaler tolkas. Bland de yngsta barnen uppstår konkurrens situationer kring leksaker och det putts ganska mycket. Vi vuxna placerar oss bland barnen så vi har möjlighet att förhindra div. konflikter eller leksaker flyger och träffar någon. Vi har ett förhållningssätt gentemot barnen där vi hela tiden visar på allas lika värde och att man måste vänta på att en leksak blir ledig. Vi ger barnen beröm/positiv feedback när de gör saker rätt.

6 I tamburen är det många barn och det är en trång plats. Det händer att barn knuffas och att attityden blir hård och känns otrevlig. Vi lotsar några barn åt gången till tamburen och försöker stödja barnen i deras självständighetsträning vid påklädning. Vi delar in barnen i mindre grupper. Efter lunchen blir det oroligt när alla barn ska tvätta sig för att sedan vila. Här uppkommer många tillfällen till puttning och andra konflikter t.ex. nappsnappning. Vi tar några barn i taget och lotsar dem in på vilan där annan personal tar vid. För en del barn uppstår konflikter då man ska bestämma vad man ska leka tillsammans. En del barn tycker också att det kan vara svårt när man blir fler i leken eller när man vill vara med i leken när den redan börjat. Vi finns nära barnen för att lyssna in vad som händer och för att stödja barnen i samspelet med varandra. Vi uppmuntrar barnen i hur man kan berätta att man vill vara med och hur man välkomnar någon in i leken genom att berätta vad man leker. I dessa situationer lyfter vi också fram att det är viktigt att lyssna på varandra. Tillsammans med barnen har vi gjort ett kompishjärta som vi relaterar till i konfliktlösningar och samspelssituationer. För att stödja barnen i att prova på att leka med olika kompisar tänker vi ibland på att dela upp barngruppen så att de utmanas till nya konstellationer. Ibland uppstår situationer då barnen har svårt att läsa av att t.ex. kompisen inte vill skoja eller busa. Vi uppmuntrar barnen att säga nej och använda stopphanden och att stödja barnen i att läsa av vad kompisen uttrycker verbalt med sitt kroppspråk och hitta andra sätt att samspela på. Barnen upplevde att de fick vara med och bestämma en del önskade att de fick måla och pyssla mer. Vi tänker på att stödja barnen i att öka deras förutsättningar till inflytande och självständighet i t.ex. målarrummet så att deras möjligheter till ännu mera skapande ökar och därmed också deras känsla av inflytande. Dockvrån har blivit ett populärt rum att stänga in sig i. Här uppstår ofta konflikter och barnen blir ledsna. Vi försöker se till att hålla dörren öppen eller på glänt så vi ser och hör barnen. Vi hjälper barnen i leken och ger dem redskap för att lösa de meningsskiljaktigheter som uppstår. Flera barn säger att det uppstår otrevliga situationer vid toalettbesök då kompisarna ibland skrattar och retas, när man sitter på toan, vissa barn kan bli riktigt ledsna. Vi försöker se till att en personal alltid är närvarande vid skötrummet vid de tillfällena när många barn ska gå på toaletten samtidigt Barnen nämner också att de blir sårade om någon säger något elakt om ens kläder eller saker de har med sig, eller om någon skrattar åt dem. Vi uppmanar föräldrarna att inte låta barnen ta med sig saker till förskolan. Bortsett från en snutte eller liknande. Vi pratar om allas lika värde och hur man känner sig när någon säger något elakt Motivera åtgärd utifrån riskanalysen, intervjuer inför utvecklingssamtalen, analys av brukarenkät Ansvarig Förskolechef och samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart

7 Rutiner för akuta situationer Policy All personal har som uppgift att ge barnet en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av en sådan art att problem och svårigheter för barnen i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom förskolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Vid behov går vi vidare i handlingsplanen steg för steg. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal som barn och föräldrar kan vända sig till samtliga pedagoger på förskolan med tfn: Junibacken & Körsbärsdalen /92 Lönneberga & Katthult /95 Förskolechef Annette Kimmehed Skolpsykolog Lotta Karlsson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling 1. När någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med det barn som utsatts för kränkningen. Målet är att barnet skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in; Vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet görs på, stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling se (bilaga 1) 3. Ansvarig pedagog genomför samtal med den som kränkt. Är det flera utpekade barn genomförs samtal med ett barn åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av det utsatta barnet. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Barnet får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet görs på stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 1). 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda barn informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Förskolechef informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Förskolechef har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra myndigheter. Förskolechef beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar är i detta läge är aktuell.

8 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Misstänks personal för att ha trakasserat eller kränkt barn skall förskolechef eller någon med motsvarande ansvara för utredningen. Rutiner enligt kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. 6. Rutiner för uppföljning. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger sker efter ca 1 vecka med samtliga berörda vårdnadshavare samt ev. barn avgörs från fall till fall utifrån ålder och mognad. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med förskolechefen är aktuellt. (endast då används steg 7) Återkoppling till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. Dokumentation görs på stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 1) 7. Förskolechef kallar till möte med resp. vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Förskolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda. Anmälan, utredning till För och grundskolenämnden skrivs och skickas. Kopia till berörd vårdnadshavare lämnas Rutiner för dokumentation Stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling. Används som ovan beskrivits. Handlingsplan som eventuellt upprättas. Anmälan, utredning till För och grundskolenämnden skrivs och skickas. Ansvarsförhållande Se ovan