Biogas nya substrat från havet Projektsammanfattning

Transkript

1 Biogas nya substrat från havet Projektsammanfattning 1

2 Biogas för miljöns skull Ren luft, ett glittrande hav och fiskar som leker i vikar och vass. Det är så vi vill uppleva naturen och det är så vi vill att andra efter oss ska få uppleva den. Därför pågår olika aktiviteter i Kalmar län för att minska utsläppen av växthusgaser och för att åstadkomma ett renare hav. I Kalmar län kommer två tredjedelar av de fossila koldioxidutsläppen från bensin och diesel. Vid förbränning av biogas frigörs ingen fossil koldioxid. Biogas är därför ett miljövänligt drivmedel. Men det hushållsavfall, den gödsel och det avloppsslam som finns att tillgå för biogasproduktion i länet skulle bara räcka till en tiondel av länets bilpark. Därför behövs nya material att producera biogas av. I projektet Biogas nya substrat från havet har vi undersökt om alger, vass, musslor och fiskslam kan användas för biogasproduktion. Om material från havet används lyfts också överflödig näring bort från Östersjön. Den näringen kan istället återanvändas på åkern. Biogas sluter kretsloppen. Innehållsförteckning Kalmar Redaktör: Yvonne Aldentun Layout: Kreation ISBN: Foto: Mats Wilhelm (s. 1), Yvonne Aldentun (s. 2, 9, 12, 13 (bild: 5 7, 9), 16, 20, 24), Erik Gregeby (s. 5, 6), Ulrika Welander (s. 7), Kerstin Isaksson (s. 8, 13 (bild:1 4), 31), Yvonne Aldentun, Kerstin Isaksson (s. 11), Peter Hörenius (s.15), Claes Kempe (s. 18), Christoffer Ljungar (s. 21). Biogas för miljöns skull 3 Från rötbart material till biogas 4 Havet rymmer mycket rötbart 5 Skörd av alger 9 Skörd av vass 10 Var rädd om naturen! 14 Fungerar det i praktiken? 17 Positiv energibalans för vass 19 Kretsloppen sluts 21 Mer att lära om vass 22 Är det lönsamt? 25 Ekosystemtjänster 28 Bra för naturen, länet och landet 29 Projektets resultat 30 Några slutsatser från projektet

3 Från rötbart material till biogas Biogas, naturgas och fordonsgas Biogas kallas den gas som uppstår då organiskt material som matavfall, gödsel eller avloppsslam bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Vid rötning till biogas i en rötkammare utnyttjas denna naturliga process för att utvinna och ta tillvara en del av den energi som är bunden i materialet. Biogas består huvudsakligen av metangas (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ). Den producerade biogasen kan användas till produktion av el, värme eller fordonsbränsle. Naturgas består till största delen av metangas och den utvinns från jordens inre precis som olja. Naturgas är därför ett fossilt bränsle som bidrar till den globala uppvärmningen. Utsläppen av koldioxid är dock lägre från fordon som drivs med naturgas jämfört med bensin. Fordonsgas består till minst 97 procent av metangas. Fordonsgas kan framställas genom uppgradering av biogas (där koldioxiden tas bort), från naturgas eller av en blandning av biogas och naturgas. Substrat är ett annat ord för rötbart material. Olika teknik för rötning Tekniken för rötning kan se olika ut. I Sverige är våtrötning den absolut vanligaste metoden. Våtrötning förutsätter ett finfördelat, pumpbart material med en torrsubstanshalt mellan 2 och 15 procent. Ett alternativ till våtrötning är torrötning som är anpassat för material som inte är pumpbara. Då är torrsubstanshalten vanligtvis minst 20 procent och materialet stapelbart. Material som är svåra att sönderdela eller innehåller föroreningar som sand och sten passar bäst för torrötning. Rötningsprocessen kan också delas in i kontinuerliga eller satsvisa processer. I en kontinuerlig process, som är den vanligaste, tillförs fortlöpande nytt rötmaterial. I en satsvis process rötas en sats i taget. Rötning sker vanligtvis inom ett av två olika temperaturområden. Mesofil rötning är vanligast och sker vid temperaturer mellan 35 och 37 C. Termofil rötning sker vid temperaturer mellan 50 och 55 C. Den senare metoden är mera energikrävande men ger en snabbare rötningsprocess. Några förklaringar Nm³ = normalkubikmeter En standardenhet för 1m³ gas vid ett bestämt tryck och temperatur, oftast 1 bar och 0 C. TS= total solids Torrsubstanshalten, dvs. den mängd material som återstår efter torkning. VS=volatile solids Glödförlust, dvs. den del av torrsubstansen som kan förbrännas. Ett mått på det organiska innehållet i provet. Kemiska beteckningar: N=kväve, P=fosfor, K=kalium, Cd=kadmium Havet rymmer mycket rötbart Att tillverka biogas från alger, vass, musslor och fiskslam är en spännande tanke. Alger och vass är en resurs som inte har så många andra användningsområden idag. Musslor har odlats på prov i Östersjön under ett antal år och skulle kunna användas till produktion av foder eller biogas. Fisk, fiskrens och tvättvatten från fiskindustrin är andra produkter som är möjliga att röta. Men hur mycket biogas kan de här materialen ge? Och vilken rötningsprocess passar bäst? Det är några av de frågeställningar som projektet Biogas nya substat från havet studerat. Metangas är energirik Det är metangasen i biogasen som är energirik. I ett första steg gjordes därför ett antal satsvisa våtrötningsförsök för att ta reda på hur stor metangaspotential de olika materialen har. De satsvisa försöken utfördes i halvliterstora flaskor stående i vattenbad där den biogas som bildades samlades upp i påsar. Biogasens volym och sammansättning analyserades. Satsvis våtrötningsförsök Fisk och vass är bäst Alger, vass, musslor och fiskslam producerade i de satsvisa försöken ungefär lika mycket metangas som andra vanliga material för biogasproduktion. I diagrammet jämförs resultat från projektet med resultat från Substrathandbok för biogasproduktion. 1 Resultaten ger en första indikation om substratens eventuella användbarhet. GASUTBYTE (Ndm³/kg VS) Slakteriavfall Matavfall Skarpsill Vass Resultat från satsvisa rötningsförsök. Vanliga rötmaterial (grå staplar), projektets rötmaterial (blå staplar). Fler försök ger mer information Olika typer av försök kan ge mer information. Därför prövades också kontinuerlig våtrötning av vass i 30-liters tankreaktorer, kontinuerlig våtrötning av flotationsslam (fiskslam) i 9-liters reaktor, torrötning av musslor och Musslor Nötflytgödsel Alger Halm 4 5

4 vass i laboratorieskala samt torrötning av musslor i pilotskala. Pilotförsöket med musslor genomfördes i en tvåstegsreaktor på Linnéuniversitetet med en lakbädd på 270 l och en reaktorvolym på 40 l. Principen var densamma som vid torrötning i laboratorieskala. Alger Fintrådiga rödalger och tarmtång, som är en grönalg, gav ett likartat gasutbyte i de satsvisa försöken. Men de studerade rödalgerna skiljer sig från grönalgerna genom att de innehåller 11 gånger så mycket kadmium. Det är vanligt att jämföra hur mycket kadmium som följer med varje kilo fosforgödselmedel. Mängden kadmium ska begränsas eftersom den tas upp av växterna och lagras i människokroppen. Höga halter av kadmium kan bl.a. ge njurskador. Nötflytgödsel innehåller cirka 15 mg Cd/kg P. 2 Detta kan jämföras med mg Cd/kg P för de studerade rödalgerna. Gränsvärdet för kadmium per kg fosfor i handelsgödselmedel är 100 mg Cd/kg P. I Sverige var medelinnehållet av kadmium i mineralgödselmedel år mg Cd/kg P. 2 Problem med att skörda algerna, det höga sandinnehållet tillsammans med kadmiuminnehållet gjorde att alger valdes bort i de fortsatta rötningsförsöken. Vass Vass studerades både i satsvisa rötningsförsök, i torrötningsförsök och i kontinuerliga våtrötningsförsök. Vassen producerade lika mycket gas i torrötningsförsöket (37 C) som i våtrötningsförsöket (52 C) men torrötningen tog längre tid. Kontinuerligt våtrötningsförsök I det kontinuerliga våtrötningsförsöket, som bättre efterliknar rötning i full skala, studerades hur mycket mer biogas som producerades då vass tillfördes den befintliga substratmixen vid Kalmar Biogas AB:s anläggning. Tillsatsen av vass ökade metangasutbytet med 220 Ndm 3 CH 4 /kg VS. Metangasutbytet var ungefär hälften så stort vid det kontinuerliga rötningsförsöket jämfört med det satsvisa rötningsförsöket. Det beror på att det i satsvisa rötningsförsök ges mer tid för att nå en högre utrötningsgrad och att materialet är mera finhackat. Musslor Musslor studerades i satsvisa rötningsförsök, i torrötningsförsök i laboratorie- och pilotskala. Metangasutbytet var något högre i torrötningsförsöket (37 C) i laboratorieskala, 330 Ndm 3 CH 4 /kg VS jämfört med 266 Ndm 3 CH 4 /kg VS i det satsvisa rötningsförsöket (52 C). I det satsvisa rötningsförsöket rötades bara musslornas kött medan de andra båda försöken gjordes med hela musslor. Försöket i pilotskala gav inga fullständiga resultat eftersom det uppstod problem med läckande biogas, men processen gav stöd för de utförda försöken i laboratorieskala. Musslor passar bättre för torrötning än för våtrötning då skalen från musslorna sliter på känsliga delar i våtrötningsanläggningen och kan orsaka stopp i rörledningar. Musslor, precis som fisk och fiskslam, är kväverika material och Pilotrötningsförsök kan med fördel samrötas med andra kolrika material för att skapa en bättre balans för de mikroorganismer som samspelar i rötningsprocessen. Fisk Fisk och biprodukter från fiskindustrin kan ge väldigt olika metangasutbyte beroende på vilket material det handlar om. Skarpsill gav i de satsvisa rötningsförsöken (52 C) ett metangasutbyte på 461 Ndm 3 CH 4 /kg VS medan det fiskslam som rötas i Västervik i ett kontinuerligt våtrötningsförsök (38 C) gav 215 Ndm³ CH 4 /kg VS. Fiskslammet är i själva verket ett tvättvatten från fisk i en fiskförädlingsindustri. Våtrötning i full skala ett mål Ett mål i projektet var att genomföra våtrötning av vass i full skala. Det var först tänkt att det skulle ske i Kalmar Biogas AB:s anläggning. Problem med den mikrobiella processen där gjorde att möjligheten att röta vass vid Odensviholm Biogas AB:s anläggning också undersöktes. Kvalitetsproblem hos den skördade vassen gjorde att en fullskalig rötning inte kunde genomföras. Kalmar Biogas AB Kalmar Biogas AB:s anläggning i Kalmar är en s.k. samrötningsanläggning där flera olika typer av material rötas bl.a. restprodukter från slakterier, mejerier, potatisförädling och storkök men också gödsel från närliggande lantbruk. Anläggningen drivs som en kontinuerlig våtrötningsprocess inom det termofila temperaturområdet. Under år 2010 rötades m³ material i samrötningsanläggningen och Nm³ biogas producerades. Om ett nytt rötbart material ska tillföras reaktorn så måste mikroorganismerna hinna anpassa sig till materialet för att kunna bryta ner det. Därför måste nya material tillföras fortlöpande under en längre tid för att utgöra en resurs. Odensviholm Biogas AB Odensviholm Biogas AB är en gårdsbaserad rötningsanläggning som ligger 40 km nordväst om Västervik. Vid anläggningen rötas gödsel från den egna gården. Anläggningen drivs som en kontinuerlig våtrötningsprocess inom det mesofila temperaturområdet. Då gödsel är ett kväverikt substrat kan en inblandning av ett kolrikt substrat som vass vara positivt för rötningsprocessen. Anläggningen i Odensviholm bedömdes därför vara ett möjligt alternativ till Kalmar Biogas AB:s anläggning för rötning av vass. För att kunna genomföra en provrötning av vass med 3 procent vassinblandning (som viktandel) i rötkammaren under 3 månader behövdes det 120 ton vass. 1. SGS-rapport: Rapport SGS 200, Substrathandbok för biogasproduktion 2. KEMI: Rapport 1/11, Kadmiumhalten måste minska för folkhälsans 6 skull. 7

5 En Truxor med räfsa och silplåtar rensar bort alger i centrala Kalmar. Skörd av alger Alger av olika slag I Östersjön finns hundratals olika slags alger. Det finns små, nästan mikroskopiska alger som ibland förekommer i stora mängder och orsakar algblomning i vattnet. Det finns också stora s.k. makroalger. Makroalger kan vara fleråriga och växa på botten som t.ex. blåstång. De kan också vara ettåriga och lossna från bottnarna under sensommar och tidig höst. Det är dessa, lösdrivande alger, som spolas in mot stränderna som är möjliga att använda för biogasproduktion. I de utförda studierna var rödalger vanligast längs Ölands och Gotlands kuster medan fintrådiga grönalger dominerade bland de alger som samlades in längs fastlandskusten. I projektet prövades bara skörd av grönalger. Olika skördemetoder prövades Räfsor, pumpar, nät och länsor var några av de metoder som användes för att samla in alger. Att räfsa ihop alger fungerar på mindre strandavsnitt, men inte ute i vattnet. De pumpar som användes pumpade mest vatten och att samla ihop alger med nät eller länsor kopplade till båtar visade sig vara väldigt tungt. Truxorn utrustad med räfsa och silplåtar fungerade bäst för att samla in alger. Alger består mest av vatten Hur lång tid som åtgår och hur mycket bränsle som förbrukas vid alginsamling varierar kraftigt beroende på hur mycket alger det finns. I en tidsstudie utförd i en fjärd i centrala Kalmar samlade Truxorn in 1 ton grönalger (urkramad våtvikt) på 45 minuter. Varje skopa innehöll i snitt 65 kg alger. Truxorn färdades under denna tid drygt 550 meter och förbrukade 2,7 l diesel. För lite alger för biogas Det höga vatteninnehållet i grönalgerna och svårigheten att med tillgänglig teknik få ihop några större mängder alger gör i dagsläget grönalgerna mindre intressanta för biogasproduktion. Det som med ögat uppfattas som en stor mängd alger är i biogassammanhang ofta en liten mängd alger. Om insamlade alger ska kunna användas för biogasproduktion krävs det att de är både färska och rena från skräp. Samtidigt finns det andra skäl som talar för att alger samlas in och tas om hand. Algskörd med frontlastare på nordöstra Öland. Sandinblandningen i algerna är stor. Algskörd av andra skäl Maskinell insamling av framför allt rödalger förekommer på badstränder både på Öland och Gotland. Stränder städas också rena av t.ex närboende och stugföreningar. I centrala Kalmar rensar kommunen bort alger av estetiska skäl. Att rensa bort alger kostar både tid och pengar. Kostnaden får vägas mot andra kostnader som kan ge samma nytta. 8 9

6 Vasstätheten varierade kraftigt mellan olika områden. I genomsnitt växte det 1 kg vass/m 2. Skörd av vass Vassen vårt största gräs Bladvass är ett snabbväxande gräs som förmår ta för sig av solljus, värme och näring i grunda vatten. I takt med att näringstillgången ökat och slåtter och bete minskat har vassarna brett ut sig. Vassen fungerar som ett filter som tar hand om näring från land som annars skulle hamna i våra kustvatten. Genom skörd av vass kan näringen återföras till land. Så mycket som 130 ton vass skördades i biogasprojektet samtidigt som olika tekniker och metoder prövades. Skörd i olika naturtyper Vass förmår växa både på land och långt ut i vatten. Det ställer krav på maskiner och utrustningar för att klippa och samla in vass. Skörd av vass studerades i tre, tekniskt sett, olika naturtyper: på land, i gränszonen mellan land och vatten och i vatten. Maskinerna behärskar olika naturtyper. Maskinernas arbetsområden RAPID EURO TRUXOR DM 4700 B Olika skördekedjor Olika maskiner och utrustningar för vasskörd studerades inom projektet. Samtliga skördekedjor byggde emellertid på samma princip; att vassen klipptes, samlades in och stränglades för att sedan ensileras i plastomslutna rundbalar. Genom ensileringen konserverades vassen så att den kunde lagras en längre tid. Ensilering i rundbalar skapade flexibilitet i hanteringen och lagringen. Flexibiliteten behövdes därför att det fanns olika scenarion för hur vassen skulle hackas och rötas. Två möjliga rötningsanläggningar I Kalmar län finns det i dagsläget två våtrötningsanläggningar, med rökamrar som inte hanterar avloppsslam, och som bedömdes lämpliga för vass. Ett scenario var att vassen skulle hackas och blandas med annat material för att sedan pumpas in i rötkammaren på Kalmar Biogas AB:s BÅT MED KLIPPAGGREGAT anläggning. Vassbitarna fick där inte vara längre än 1,5 cm. Ett annat scenario var att röta vassen i Odensviholm Biogas AB:s gårdsbaserade anläggning. Där fick vassbitarna vara upp till 10 cm långa. Någon praktisk fullskalerötning av vass genomfördes dock aldrig i projektet. Hackningen svår Att hacka vass ner till den storlek som krävdes i Kalmar Biogas AB:s anläggning visade sig vara svårt. Flismaskin, fodermixvagn, balsnittare, kompostkvarn och exakthack prövades. Bäst resultat gav exakthacken som problemfritt lyckades hacka vassen i 2-5 cm långa bitar. De övriga prövade utrustningarna var förknippade med problem som för långa strån, igensättning av såll eller en orimligt lång maskintid. Maskiner som klipper vass Tre olika slags maskiner för att klippa vass studerades i projektet: Rapid euro är en landgående, handdriven slåtterbalk. Rapiden är mer än dubbelt så snabb som Truxorn på att klippa vass på land och långt ut på fuktiga marker. Rapiden förmår dock inte samla in den klippta vassen. En ombyggd lövsug prövades för att samla in vass men det fungerade inte. Det är svårt att hitta en metod för att samla in klippt vass på marker med dålig bärighet. Rapid euro då klipper man och samlar in vassen samtidigt. En skopa rymmer dock inte så mycket vass så det kan bli långa transporter för att tömma skopan. På land finns alternativet att först utrusta Truxorn med ett klippaggregat för att slå vassen och sedan byta till en räfsa för att samla in vassen. Längs steniga och trädbevuxna ständer kan det vara svårt att samla in klippt vass. LAND LAND/VATTEN med varierande vattenstånd VATTENDJUP 0,5-1M VATTEN Truxorn är en amfibiegående, redskapsbärande maskin. Truxorn kan användas i alla de studerade naturtyperna. Truxorns styrka är att den kan ta med sig vassen från skördeplatsen. En klippskopa kan monteras på maskinen och Truxor Vassen växer i tre, tekniskt sett, olika naturtyper. Figuren visar maskinernas arbetsområden

7 Kraven på ett rent, färskt och jämnstort material är högt i biogasanläggningarna. Våtrötningsanläggningar är känsligare än torrötningsanläggningar. Vasskördekedjan består av många led Båt med frontmonterat respektive sidomonterat slåtteraggregat prövades också. En stor skillnad mellan Truxorn och båten är att båten behöver ett vattendjup på 0,5-1 m för att fungera. I grunda vatten kan man därför inte alltid klippa vassen ända in till land. För att samla in vassen användes en annan båt med en frontmonterad räfsa. Det tog mycket längre tid att räfsa bort vassen än att klippa den. Båten med klippaggregatet fick svårt att ta sig fram bland den flytande vassen om vassen inte samlades in i samma takt. Det var också svårt att få i land vassen då båten med räfsan inte kunde fösa vassen ända upp på land. Vassens kvalitet avgörande Vassens kvalitet är i slutändan det som avgör om vassen är användbar för rötning eller ej. I projektet tog det ibland flera dagar från det att vassen klipptes tills dess att den var balad. Olika maskiner och kompetenser behövdes för att lösa uppgifterna och väntetiden blev över lag för lång. Den vass som klipptes i vatten och blev riktigt blöt höll sämst kvalitet. En del vass skördades sannolikt också för sent på säsongen. Stora delar av den skördade vassen höll därför inte godtagbar kvalitet för att rötas. Skördekedjan måste bli kortare De studerade skördekedjorna innehöll väldigt många led och långa transporter. Detta berodde delvis på osäkerhetsfaktorer kring hur vassen skulle sönderdelas och i vilken anläggning den skulle tas in. Om vass ska rötas i praktiken måste antalet led i skördekedjan minskas och transporterna begränsas. Hanteringen av vassen måste utformas utifrån förutsättningarna vid den mottagande anläggningen. Hackningen av vassen måste sannolikt ske i direkt anslutning antingen till skörden eller till rötningen för att inte ytterligare mellanled ska uppstå. I det genomförda projektet var det inte möjligt att få till stånd en sådan lösning och hackningen, lagringen och mellantransporterna blev därför orimligt dyra. 1. Vass som klippts på land med Truxor samlas in med räfsa och förflyttas till en lämplig plats för strängläggning. 2. En traktor utrustad med strängläggare och rundbalspress balar och plastar in vassen. Utrustningen kräver stora ytor och god bärighet. 3. De inplastade vassbalarna väger mellan 400 och 600 kg och lyfts med maskin upp på en släpvagn. 4. Balarna transporteras med traktor och släpvagn från skördeplats till lagringsplats. 5. I projektet lagrades balarna över vintern. Balarna kan behöva täckas med nät för att förhindra att fåglar hackar hål på dem. 6. Inför hackningen transporterades balarna på nytt till ett fält där vassen rullades ut, hackades och lades i plansilo. Båt med sidomonterat klippaggregat. 7. Hackad vass lagd i plansilo. 8. Avståndet från lagringsplatsen och rutinerna för mottagningen vid biogasanläggningen styr transportflödet. 9. Mottagningsanläggning vid Kalmar Biogas AB. Lagringen och hackningen av vassen bör helst ligga i anslutning till mottagningen

8 Rördromen trivs i vassen. Var rädd om naturen! Tänk efter före Skörd av alger, vass och musslor kan hjälpa till att lyfta bort näringsämnen från Östersjön. Det är värdefullt för Östersjöns miljö eftersom övergödningen fortfarande är ett stort problem. Samtidigt kan skörden skapa andra problem. Med kunskap och god planering kan de negativa effekterna av skörden minskas. Om störningen i naturen hålls på en rimlig nivå kan den till och med vara positiv eftersom nya miljöer skapas och bidrar till ökad variation. Kunskaperna om vad som faktiskt händer i naturen vid skörd av alger, vass och musslor är ganska begränsad. Därför krävs både försiktighet, kontroll och uppföljning av effekterna om skörd skulle blir vanligare. Att fotografera, iaktta och dokumentera förändringar av miljöer kan bidra till att öka kunskapen. Värdefulla bottnar Grunda havsvikar är ofta viktiga födoplatser för fiskar. Gäddor och abborrar söker sig till områden med vass och andra växter på mjuka bottnar för att leka. Även på grunda hårdbottnar med växter är fiskarnas aktivitet stor. Fiskarna tål störningar som ljus och ljud ganska bra och en tillfällig grumling av vattnet är heller inte så farlig så länge den inte sker i april-maj för då kan en hel årskull yngel dö. Men den årstiden är vare sig alg- eller vasskörd aktuell. Det gäller dock att se upp med eventuell fysisk påverkan på bottnarna eftersom grumling, omrörning i sediment och påverkan på t.ex. vassarnas rotfilt kan skapa problem av olika slag. Blåstång ett hälsotecken I Östersjön är blåstång den enda stora fleråriga alg som kan bilda täta bestånd på grunt vatten. Blåstången är lika viktig för musslor, snäckor, räkor och husmaskar i vattnet som träden är för fåglarna i skogen. Till följd av övergödningen har blåstångens utbredning minskat medan de fintrådiga algerna ökat. Fastsittande alger ska över huvud taget inte skördas. Fåglar trivs i vassen Algskörd är som regel aktuell först under den senare delen av sommaren och kolliderar därför sällan med fåglarnas häckningsperiod. Vasskörd för biogasproduktion kan däremot vara intressant att påbörja redan runt midsommartid i södra Sverige då näringsinnehållet i vassen är högt och stråna är mindre förvedade. Här kan det uppstå en konflikt mellan skördeintresset och skyddet av häckande fåglar. Länsstyrelsen i Kalmar län vill därför generellt sett inte att skörd av vass sker före den 15 juli. Områden med brun kärrhök, rördrom och andra särskilt skyddsvärda fåglar bör helt undantas från vasskörd. I de områden där man väljer att skörda vass ska man aldrig skörda allt. Det ska alltid finnas kvar småområden med vass som skapar variation i landskapet. Det gynnar både fåglar och fiskar. Musslor kan skräpa ner Musslor är väldigt effektiva vattenrenare genom att de äter växtplankton och på så vis binder stora mängder näringsämnen. Odling och skörd av musslor diskuteras som en möjlig åtgärd för att rena Östersjön men musselodlingar kan också skräpa ner i naturen. Under musselodlingar ökar ansamlingen av organiskt material. Om odlingarna inte sköts kan det lokalt uppstå syrebrist och övergödningseffekten öka. Musselodlingar bör därför inte placeras över bottnar med en rik och värdefull bottenvegetation. Spill och föroreningar Spill och föroreningar i alla dess former är något som alltid ska förhindras i och i närheten av vatten. Hanteringen av bränslen och oljor för olika skördemaskiner måste ske med omsorg. Används båtar med tvåtaktsmotorer bör alkylatbensin användas för att undvika utsläpp av kolväten och kväveoxider. Människor är också känsliga varelser. Illaluktande gaser kan frigöras från bottnarna där organiskt material blivit ofullständigt nedbrutet p.g.a. syrebrist. Sådana gaser och avgaser från motorerna kan göra att förare av t.ex. Truxor kan bli illamående då de arbetar i grunda vatten. Fråga alltid om lov Innan några åtgärder påbörjas alls gäller det alltid att fråga om lov i god tid. Först och främst gäller det att höra efter om markägare ställer sig positiva till skörd av alger eller vass. Därefter bör kontakter tas både med länsstyrelsen och kommunen. Kommunerna hanterar som regel frågor om ev. strandskyddsdispens och på länsstyrelsen hanterar man åtgärder som kan påverka natur och miljö utifrån en rad regelverk. Många områden är skyddade i form av naturreservat eller genom andra skyddsformer och lämpar sig inte för skörd av alger och vass. Ett samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 i MB krävs om skördearbetet väsentligt kan ändra naturmiljön

9 Rötkamrar vid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik Fungerar det i praktiken? JA Fisklam rötas idag i full skala vid Lucerna avloppsreningsverk i Västervik. Det är i själva verket tvättvatten från en närbelägen fiskförädlingsindusti som tas om hand och rötas i en separat rötkammare som tidigare inte användes. En gång ett problem... Fiskförädlingsindustrin anlades i hamnområdet, 600 m från avloppsreningsverket, för ungefär 10 år sedan. I fabriken tar man framför allt emot skarpsill som tvättas innan den fryses in i stora block och exporteras. Tvättvattnet innehåller stora mängder viktiga näringsämnen som kväve och fosfor men också syreförbrukande ämnen. Stötvisa mängder av tvättvatten till reningsverket gjorde tidigare att reningsverket blev svårt att styra. Det i sin tur ledde till att reningsverket fick problem med att klara gällande regler för hur mycket näringsämnen som fick släppas ut i vattnet. Då föddes idén att ta om hand tvättvattnet från fiskindustrin och att röta det.... nu en resurs! Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet har en ledning byggts direkt ifrån fiskförädlingsindustrin till Lucerna avloppsreningsverk. På fiskförädlingsindustrin har man också byggt ett eget avloppsreningsverk och ett lager för fiskslam. Från det lagret pumpas nu fiskslam via ledningen till reningsverket. På så vis lyckades man också hantera ett luktproblem. För fiskslam luktar inte gott. Rötningen ska optimeras Utvecklingsarbete av detta slag inkluderar många parter och tar tid. Det uppstår också problem och frågetecken längs vägen som måste lösas t.ex. luft i ledningar, sand i slammet och läckage i rötkammaren. Men nu fungerar anläggningen utmärkt och ger mer gas än förväntat. Hittills har rötkammaren körts med en låg belastning. Under inkörningsperioden har 9 m³ fiskslam per dygn tagits emot och av det har det producerats 220 Nm³ biogas/dygn. Tillsammans med Linköpings universitet arbetar man nu för att optimera rötprocessen. Ett perfekt recept för rötprocessen ska tas fram så att mängden material per dygn till rötkammaren kan ökas. Fisk ett bra material att röta Fisk och restprodukter från fisk är bra rötningsmaterial. Västerviks kommun undersöker därför om det finns fler fiskprodukter som är möjliga att använda. Fisk av sekunda kvalitet, bifångster av fisk och även färsk skarpsill skulle kanske kunna användas för biogasproduktion. Riktat fiske av vissa fiskarter kan vara en metod för att minska näringsbelastningen i Östersjön. Fiskslammet i Västervik blandas inte med avloppsslam eller andra material. Rötresten, som också ska avvattnas och förädlas, är ett bra biogödselmedel. Ett gott exempel Fiskledningen i Västervik är ett gott exempel på en miljömässig förbättring som åstadkommits tack vare många människors vilja och engagemang. Det är också ett exempel på hur kretsloppsarbete kan se ut i praktiken. I Västervik når man biogasprojektets samtliga mål: att lyfta bort näringsämnen från Östersjön och se till att de används på 16 17

10 Vass ger ett energiöverskott. Positiv energibalans för vass åkern samtidigt som biogas produceras. Biogasen ersätter bensin och diesel och biogödseln ersätter konstgödsel. NEJ, inte ännu... För de övriga materialen som ingått i projektet återstår frågor att lösa innan de kan användas som biogasmaterial. Vägen är olika lång för olika material. Men vi vet är att nya material behövs för att biogasproduktionen ska kunna öka. Alger Det finns för lite makroalger i Kalmar län för att de ska kunna utnyttjas till biogas. Rödalgerna innehåller för mycket sand och kadmium och grönalgerna är för få. Det krävs stora mängder alger på lättskördade ständer nära en biogasanläggning för att det ska fungera. I Trelleborgs kommun arbetar man för att kunna röta alger. Vass Projektet lyckades inte genomföra en provrötning av vass i full skala. Det fanns två skäl till det: Den vass som samlades in under 2011 höll inte godtagbar kvalitet för att kunna användas i ett fullskaligt rötningsförsök. Det blev orimligt dyrt att genomföra en ny skörd och att hacka och transportera vassen till biogasanläggningen. De utförda laboratorieförsöken visar att vass är ett intressant material att röta. Beräkningar visar också att rötning av vass är positivt från klimatsynpunkt och att en stor del av näringen i vassen efter rötningen kan återföras till åkermarken som biogödsel. Men i dagsläget är kostnaden för hög för att göra vasskörd för biogasproduktion intressant. Vass kommer fortfarande att klippas av andra skäl. Människor vill ha utsikt och områden blir mera tillgängliga då vassen klipps. Genom att klippa vass kan också vattengenomströmningen öka och näringsansamlingen minska i grunda vattenområden. Det kan vara bra både för vattnets kvalitet och för fiskar och smådjur. Det finns alltså en slags betalningsvilja för att klippa vass. Fortfarande behöver dock vasskördekedjan utvecklas och förbättras. Musslor De försöksodlingar med musslor som funnits i Östersjön förstördes under de kraftiga isvintrarna och Musselodlingarna bröts sönder och flöt iväg och musslorna föll av. Odlingsplatserna måste väljas med Blåmusslor odlade på nät i Kalmarsund. större omsorg och odlingsmetoderna måste anpassas bättre efter förutsättningarna. I projektet Aquabest och i en LOVA-förstudie om storskalig musselodling arbetar man bl.a. för att peka ut lämpliga odlingsområden för musslor. Musslor lämpar sig inte för våtrötning p.g.a. skalen, men de kan utnyttjas för torrötning. Musslorna har troligen ett större värde som fågel- och fiskfoder. Är det värt besväret att skörda vass? En systemanalys utfördes för att ge svar på den frågan. Svaret beror delvis på hur gränserna för systemet sätts och vilka data som finns att tillgå. I de utförda beräkningarna har olika typer av data använts. Grå rutor visar verkliga data från biogasprojektet som använts, grön ruta är laboratoriedata från projektet och för de blå rutorna har litteraturdata använts. BIOGÖDSEL BIOMETAN BRÄNSLE RÖTRESTHANTERING UPPGRADERING VASS SKÖRD ENSILERING TRANSPORT FÖRBEHANDLING ANAEROB NEDBRYTNING BIOGAS 76 % VÄRME 10 % VÄRME 14 % Beräkningarna illustrerar en tänkt rötning av vass i Kalmar Biogas AB:s anläggning där vass skördas, hackas och transporteras inom en mils avstånd från Kalmar. I de kontinuerliga våtrötningsförsök som utfördes i 30-liters tankreaktorer mättes metangasutbytet från vass som blandats med det vanliga reaktorinnehållet hos Kalmar Biogas AB. Metanutbytet ökade med 220 Nm 3 metan/kg VS vilket visar att vass kan vara intressant att använda för biogasproduktion. BIOGAS 24 % BRÄNSLE BRÄNSLE BRÄNSLE ELEKTRICITET ELEKTRICITET ELEKTRICITET Genom att studera ett helt system med satta gränser kan beräkningar visa om systemet producerar mer energi än det förbrukar

11 Uppgradering till fordonsgas kräver mycket energi. Ett ton vass motsvarar 40 l bensin. 60 procent av kvävet och all fosfor i vassen kan återanvändas. Kretsloppen sluts 20 Pilar visar energiförbrukningen Pilarna i systemet visar var energi förbrukas i systemet. Den energi som sparas när biogödsel ersätter konstgödsel och som därför inte behöver tillverkas är inberäknad i systemet. Resultaten pekar på en positiv energibalans. Av den gas som produceras förbrukas 40 procent på vägen genom systemet men nettoproduktionen av energi skulle ändå bli motsvarande 40 liter bensin per ton skördad vass. En vanlig bil skulle då kunna köra ungefär 60 mil på ett ton vass. Uppgraderingen till fordonsgas med 97 procent metangas-innehåll är det som kräver mest energi vid produktionen av gas. Diagrammet visar hur den totala energiförbrukningen i systemet fördelar sig på olika poster. Uppgradering av biogas 41 % Elförbrukning biogasanläggning 15 % Uppvärming biogasanläggning 17 % Förbehandling 3 % Transport 4 % Ensilering 7 % Skörd 11 % Rötresthantering 1 % Energin återanvänds När biogas används som fordonsbränsle förbrukas ingen fossil energi. Det är istället energi som redan finns i kretsloppet som får en ny användning. Genom att ersätta fossila bränslen med biogas kan utsläppen av växthusgaser Näringen återförs till åkermarken. minskas rejält. I systemanalysen för energi gjordes beräkningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kan minska och i vilken utsträckning som kväve och fosfor kan återvinnas. I det beskrivna systemet med biogas som uppgraderas till fordonsgas minskar utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med ett fossilt system. I de hållbarhetskriterier för biobränslen som ställts upp av EU, och beslutats av riksdagen, ska utsläppen av växthusgaser från biobränslen vara 35 procent lägre (50 procent lägre från 2017) jämfört med ett fossilt system för att betraktas som hållbara. 3 Det kravet klarar systemet med lätthet, precis som andra studerade system med t.ex. hushållsavfall och gödsel. Näringen återvinns Näringsämnen som kväve och fosfor går oförstörda genom biogasprocessen. I det studerade systemet visar beräkningarna att cirka 60 procent av kvävet och i princip all fosfor kan återföras från kustzonen till åkern i form av biogödsel. I ett teoretiskt exempel där 530 ha vass skördas i Kalmar län skulle maximalt 48 ton kväve och 5 ton fosfor kunna återföras till åkern. Det motsvarar ca 2 procent av det årliga kväveläckaget från åkermark i Kalmar län och ca 20 procent av det årliga fosforläckaget från länets åkermark. 4 men ger olika rötrester Rötresterna från olika material skiljer sig dock kraftigt åt med avseende på näringsinnehåll, vattenmängd och andra egenskaper. Även innehållet av tungmetaller och eventuella miljögifter i rötresten måste följas noggrannt. Om ett material samrötas med andra material eller används ensamt har också stor betydelse för slutprodukten. Vass är ett material som lämpar sig för samrötning medan man i Västervik rötar enbart fiskslam i en rötkammare. Förädling av rötrester behövs I Västervik har variationerna i analysresultaten från fiskslammet hittills varit stora. Provtagningen behöver utvecklas för att ge mer representativa prover. Innehållet av kväve och fosfor är högt i rötresten från fiskslammet, men slutprodukten bör innehålla mindre vatten och en väldefinierad mängd näring som står i överensstämmelse med växternas behov. Först då kan man få en god avkastning på biogödseln. Det finns därför en stor potential att utveckla och förbättra olika biogödselmedel. 3. Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:164. Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 4. Naturvårdsverket, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Rapport

12 Mer att lära om vass Hur mycket vass finns det? I en förstudie till biogasprojektet gjordes en skattning av hur mycket vass som finns i Kalmar län. Det finns inga helt säkra uppgifter att tillgå men enligt kommunerna rör det sig om drygt 500 ha sammanhängande vassområden i kustnära områden. Det är oklart hur stor andel av den samlade vassmängden som har ett sådant läge och en sådan terräng att den går att skörda. Räknar man med mindre förekomster av vass (under 1 ha) så blir den totala vassarealen betydligt större. Kväve, Kalium mg/kg TS juni 25 juni Kalium Kväve Fosfor 02 juli 09 juli Vassens innehåll av näringsämnen förändras snabbt under säsongen. I Kalmar län tillåts normalt inte vasskörd före den 15 juli. Försök från Dunö, Kalmar juli 23 juli 30 juli 06 aug 13 aug 1 mån 12 sept Bättre inventering behövs I det utförda projektet låg fokus på den kustnära vassen. Det finns emellertid en hel del vass också kring stora insjöar. Stora vassförekomster finns också på andra sidan Östersjön i t.ex. Finland och i de baltiska länderna. Övergripande inventeringar i bilder måste kompletteras med fältbesök eftersom framkomligheten för maskiner i hög utsträckning styrs av hur mycket stenar och andra ojämnheter som finns på marken. Närheten till väg påverkar också möjligheten att skörda vassen. mg/kg TS Fosfor Vassens återväxt kan påverkas Vassens återväxt kan påverkas av skörd. Erfarenheten är att återväxten kan variera kraftigt mellan olika lokaler. I vissa områden minskar vassen snabbt efter några års upprepad skörd medan det i andra områden inte tycks ge den effekten. I tidigare studier har bl.a. tidpunkten för skörden och om vassen klippts ovan eller under vattenytan varit faktorer som studerats och som kan ha inverkan på återväxten. Näringsinnehållet i vassen ändras snabbt Redan i mitten på juni har vassen i södra Sverige nått sådan höjd att den kan vara intressant att skörda. Då är också näringsinnehållet i vassen som störst. I mitten på juli har vassens innehåll av kväve minskat med en fjärdedel och fosfor och kalium minskat med en tredjedel jämfört med en månad tidigare. Vasskörd för att återvinna näringsämnen bör därför ske tidigt på säsongen. Om vass skördas från mitten av juli till mitten av augusti bedöms det möjliga näringsupptaget per ha bli: kg kväve, 6-7 kg fosfor och kg kalium. Låga metallhalter i vass Om rötresten från ett substrat ska kunna användas som biogödselmedel får den inte innehålla höga halter av metaller. Innehållet av kadmium i vassen var i det utförda försöket < 0,2 mg Cd/kg TS, vilket är en femtedel av det tilllåtna gränsvärdet för biogödsel enligt certifieringssystemet SPCR 120. De övriga metallerna i vassen låg ännu mycket lägre i förhållande till gränsvärdet. Vassens kvalitet viktig En stor andel av de vassbalar som projektet låtit ensilera och lagra över vintern höll på våren inte godtagbar kvalitet för att kunna användas i ett fullskaligt rötningsförsök. Vassen var brun-svart i färgen och balarna innehöll vatten och luktade ruttet. Den vass som hade skördats i vatten var gråaktig och hård. Det kan finnas flera orsaker till kvalitetsbristerna: för hög inblandning av fjolårsvass i den skördade vassen för sent skördad vass, mer än 40 procent av vassen skördades i september att vassen blev för blöt att tiden mellan klippning och omhändertagande av vassen var för lång att inget ensileringsmedel tillsattes vassen kombinationer av ovanstående orsaker. Eftersom ungdomar deltog i arbetet med vassen valdes myrsyra bort vid ensileringen. Efter en lyckad ensilering är vassen gulaktig i färgen, böjlig och luktar svagt surt. Oklart vad som är viktigast Ett mindre försök genomfördes för att studera hur energioch näringsinnehållet i vassen påverkas av blötläggning. Resultaten tydde inte på någon egentlig energiförlust hos vassen efter blötläggning. Efter fyra timmars blötläggning hade vassen förlorat 2 procent av sitt ursprungliga innehåll av kväve, 3 procent av fosfor- och 5 procent av kaliuminnehållet. Kraftig nedblötning av vassen kan inte ensamt förklara varför den vass som skördats i vatten hade så låg kvalitet. Det faktum att inget ensileringsmedel tillsattes vassen kan ha bidragit till den låga kvalitén. Projektet kan inte ge svar på hur ovanstående faktorer påverkar vasskvalitén men generell kunskap från jordbruket bör vara applicerbar även på vasskörd

13 Är det lönsamt? Företagsekonomi En ökad användning av biogas från vass kan ge såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska effekter i en region. Entreprenörer som utför skörd och transporter av vass är den grupp som först skulle påverkas positivt av en ökad vasskörd i länet. För att kunna hålla lämpliga maskiner för vasskördekedjan krävs sannolikt en regelbunden, storskalig skörd av vass om minst några hundra hektar. Samhällsekonomi En samhällsekonomisk analys av vasskörd för produktion av fordonsgas har utförts där Kalmar kommun och Kalmar Biogas AB tjänat som exempel. Teoretiska data har använts tillsammans med data från projektet där man bl.a. utgått från att 180 ha vass, eller ton vass i våtvikt skördats. Distributionen av fordonsgas och biogödsel ingår inte i beräkningarna. Kalmar Biogas AB säljer gasen till ett annat företag direkt vid anläggningen och i dagsläget ger biogödseln ingen intäkt. Värdering i pengar Den samhällsekonomiska kalkylen innehåller positiva och negativa effekter som kan värderas i pengar. Den tar hänsyn både till marknadsvärden och till värdet av ekosystemtjänster även om värderingen blir grov. Resultatet av beräkningarna visar att kostnaderna för att producera biogas av vass överstiger nyttan med kr per ton vass 5. REKREATION & ESTETIK + X KR 6. MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER & PARTIKLAR + X KR 1. VASSKÖRD OCH TRANSPORTER - X KR 2. BIOGASPRODUKTION & FÖRSÄLJNING +/- X KR 4. NÄRINGSREDUKTION + X KR KRETSLOPP AV NÄRINGSÄMNEN 3. BIOGÖDSEL + X KR System för samhällsekonomisk analys av vasskörd för biogasproduktion

14 Orosmolnen tilltar men hur mycket är vi beredda att betala för en god miljö? i våtvikt då metoden viljan att betala används för nyttan av ekosystemtjänsterna. 5 Om man istället använder marginalkostnadsmetoden för att beräkna värdet av närsaltupptaget uppstår en vinst på kr per ton skördad vass i våtvikt. 6 I tabellen redovisas utfallet av de två olika beräkningsmetoderna för näringsreduktion under punkt 4. Exemplet Kalmar Kostnader Intäkter (kr per ton vass i våtvikt) Marknadsvärden 1. Vasskörd Fordonsgasproduktion 400 Fordonsgasförsäljning Biogödsel 0 Summa marknadsvärden Värdering av ekosystemtjänster Kostnader Intäkter (kr per ton vass i våtvikt) 4. Näringsreduktion Kväve 130*/1 130* Fosfor 640/ Rekreation och estetik Minskade utsläpp av växthusgaser 30 Minskade utsläpp av partiklar 30 Summa värdering av ekosystemtjänster /3 720 Total summa av intäkt/nyttor /4 130 * Minskningen av ett näringsämne innebär samtidigt att andra näringsämnen minskar. I den här ekonomiska kalkylen tas bara hänsyn till det ämne som ger den största ekonomiska nyttan. Samhällsnyttan måste värderas Resultaten visar att de samhällsekonomiska nyttorna är nödvändiga att inkludera i den ekonomiska balansen för att få en hållbar ekonomi i verksamheten. Med fallstudiens förutsättningar är det osäkert om produktion av fordonsgas av vass är ekonomiskt hållbart i Kalmar län. En reducering av kostnaden för skördekedjan bedöms nödvändig för att vasskörd i stor skala ska kunna bli en verklighet. Skattade kostnader i procent för olika aktiviteter i vasskördekedjan. Dyrast är själva skörden. Skörd 46 % Strängläggning 9 % Pressning 23 % Plast och nät till balar 2 % Transport (I) 7 % Lagring 5 % Hackning 4 % Transport (II) 2 % Containerhyra 2 % Vasskörd är dyrt Vasskörd är dyrt i dagsläget och själva skörden utgör den enskilt största kostnaden bland de ingående arbetsmomenten i vasskördekedjan. Här finns en stor potential för teknikutveckling och effektivisering av arbetsmetoder. Övriga faktorer i analysen bedöms ha för liten betydelse för att ensamt kunna kompensera för kostnaden för vassskörd. Undantaget är värderingen av näringsreduktionen till Östersjön som kan variera mycket beroende på beräkningsmetodik. 5. Naturvårdsverket, Monetära schablon-värden för miljöförändringar. Rapport Elofsson, K Cost-effectiveness of the Baltic Sea Action Plan. Marine Policy 34:

15 Ekosystemtjänster Bra för naturen, länet och landet Nyttor från miljön Med ekosystemtjänster menas tjänster vi får gratis av naturen som t.ex. pollinerande insekter, vattenrening och jordbildning. Människor och samhällen är beroende av de här tjänsterna eftersom de påverkar både ekonomi och hälsa. Trots det tas de ofta för givna. I takt med att människors påverkan på miljön ökar genom t.ex. överfiske och ökade koldioxidutsläpp blir det allt viktigare att vi värnar och lär oss att värdera ekosystemtjänsterna. Biogasprojektet har kopplingar till två viktiga ekosystemtjänster: näringens kretslopp i naturen och kolets kretslopp i naturen. Näringens kretslopp I dagsläget tillförs Östersjön ton kväve och ton fosfor årligen. Enligt HELCOM s Baltic Sea Action Plan (BSPA) behöver den årliga tillförseln av kväve minska med ton och den årliga tillförseln av fosfor minska med ton för att Östersjön ska nå god ekologisk status. 7 Sverige ska preliminärt minska sina utsläpp med ton kväve och 290 ton fosfor per år fram till Kalmar län släppte under år 2010 ut ungefär ton kväve och 105 ton fosfor till Egentliga Östersjön från vattendrag, reningsverk och industrier. 8 På regional och lokal nivå kan även mindre åtgärder för att minska näringsbelastningen i Östersjön ha stor betydelse för vattenkvaliteten. Kolets kretslopp Användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas gör att koldioxidutsläppen ökar. Då mängden koldioxid i atmosfären ökar stiger temperaturen på jorden med många globala miljöproblem som följd. Genom att använda förnybara bränslen, som biogas, kan utsläppen av koldioxid minska. Förnybara energikällor Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi är alla förnybara energikällor. Biobränslen, t.ex. restprodukter från skogsbruk och energigrödor, räknas också som förnybara energikällor så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Enligt det EU-direktiv som trädde i kraft den 1 juli 2009 ska Sveriges andel av förnybar energi vara 49 procent år Det är ett mål som Sverige i dag ligger mycket nära då andelen förnybar energi är 47 procent. I Kalmar län är två tredjedelar av den energi som används fossilbränslefri, vilket är unikt i världen. Svårt att värdera Det är svårt att värdera ekosystemtjänster i pengar. Naturvårdverket har sammanställt resultat från olika studier om betalningsviljan för ekosystemtjänster och ett antal schablonvärden har tagits fram. Ett annat sätt att beräkna nyttan av en näringsreduktion är att använda sig av marginalkostnaden för den insats som måste göras för att övergödningen i Östersjön ska minskas. Sådana beräkningar har utförts vid Uppsala universitet. 6 Ekosystemtjänsterna kommer att uppvärderas i takt med att de blir mer hotade. 7. HELCOM, Baltic Sea Action Plan. Helcom Ministerial Meeting, Krakow. 8. Den svenska miljömålsportalen: Åtkomstdatum Biogas från alger, vass, musslor och fiskrens är bra... En ökad användning av biogas bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Om biogas produceras av alger, vass, musslor och fiskslam kan näring återföras till åkern som annars skulle ha hamnat i Östersjön. BIOGAS ÄR BRA FÖR NATUREN. En ökad användning av biogas bland bilar gör att Kalmar län snabbare når målet en fossilbränslefri region. Nya arbetstillfällen uppstår om nya produkter, varor och tjänster behövs för skörd av material och produktion av gas. BIO- GAS ÄR BRA FÖR LÄNET. En ökad användning av biogas leder till att kretsloppen sluts och människors påverkan på miljön minskar. BIO- GAS ÄR BRA FÖR LANDET... men vad återstår att lösa? Fiskslam rötas redan idag, men för alger, vass och musslor återstår en del problem att lösa. Några utvecklingsområden är: Rötningen. Om mer biogas ska kunna produceras krävs det att nya material kan användas. Våtrötningsanläggningar behöver anpassas så att de bättre klarar nya material och torrötning är ett intressant komplement till våtrötning. Teknik för vasskörd. Vasskörd för biogasproduktion kräver sannolikt helt andra maskiner för skörd, insamling och hackning av vass än de som ingått i projektet. En satsning på teknikutveckling behövs för att lyckas med detta. Vassens varierande växtplatser försvårar uppgiften. Kunskap om vass. Det behövs bättre kunskap om hur mycket vass som finns att skörda, hur vassen reagerar på upprepad skörd och hur vassen bäst ska hanteras och lagras. Även de ekologiska effekterna av storskalig vasskörd måste studeras noggrannare. Lång väg för makroalger. Skördeteknik, sandinblandning, vatteninnehåll och kadmiuminnehållet i rödalger är några av de frågeställningar som återstår att lösa för makroalgerna. Musselodlingar. Odlingsteknik anpassad till Östersjöns klimat och rätt val av plats behövs för att lyckas med musselodlingar. Miljömål i Kalmar län I den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för Kalmar län finns mål för att nå en miljö i balans. Ett mål är att Kalmar län ska vara en fossilbränslefri region Ett annat mål är att Kalmar län ska ha en god vattenkvalitet i grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. För vissa sakområden upprättas handlingsprogram med detaljerade delmål som t.ex. No Oil. Det genomförda projektet Biogas nya substrat från havet är ett exempel på hur Regionförbundet samverkar med kommuner, myndigheter och universitet för att nå uppställda mål

16 Projektets resultat AKKA Kompetens, Lärande utvärdering av projekt Biogas - nya substrat från havet, betydelsen av bred samverkan och förankring på olika nivåer AnoxKaldnes, Vasskvalité i praktik och försök , 26 s. Biototal, Effekter på näringsflöden och klimat en förstudie , 23 s. Biototal, Värdering av biogödsel från fiskslam , 4 s. Blidberg, E., Aldentun, Y. & Gröndahl, F Biogasproduktion av vass en samhällsekonomisk studie. TRITA- IM2012:34. KTH Industriell teknik och management. Gregeby, E. & Welander, U Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala. Delstudie i projektet Biogas nya substrat från havet. Report No. 16, Linnéuniversitetet, 17 s. Grontmij, Makroalger och vass i Kalmar län och på Gotland , 35 s. Kalmar kommun, Algskörd för produktion av biogas försök i Kalmar län. Rapport juli Utvecklingsenheten, 29 s. Kalmar kommun, Vasskörd för produktion av biogas försök i Västerviks, Mönsterås, Kalmar och Borgholms kommuner. Rapport juli Utvecklingsenheten, 63 s. Linköpings universitet, Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam , 21 s. Länsstyrelsen i Kalmar län, Restriktioner vid nyttjande av marina substrat för biogasproduktion, Meddelandeserien nr 2011:12, 30 s. Regionförbundet i Kalmar län, Sönderdelning av vass ett försök med exakthack , 7 s. Risén, E. Brandt, N. Malmström, M.E. & Gröndahl, F. Workshop Sustainable production of biogas from maritime biomass Report nov KTH Industriell teknik och management, 26 s. Risén, E., Gregeby, E., Tatarchenko, O., Blidberg, E., Malmström, M.E., Welander, U. & Gröndahl, F., Assessment of biomethane production from maritime common reed. Journal of Cleaner Production (Accepted). Risén, E., Gregeby E., Tatarchenko O., Blidberg, E., Malmström M.E., Welander, U. & Gröndahl, F., Systemanalys av vasskörd i kustzon för biometan- och biogödselproduktion. Svensk sammanfattning av manuskript till vetenskaplig uppsats, maj Kungliga Tekniska Högskolan & Linnéuniversitetet, 15 s. Seaside Consulting AB, Maskiner och utrustningar för vasskörd och algskörd en studie av befintlig maskinutrustning och tekniker för att skörda vass och alger. Dec. 2010, 13 s. WSP, Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet. Rapport , 9 s. WSP, Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet. bilaga 1 till Rapport , 6 s. Västerviks kommun, Fiskslam från problem till möjlighet resultat från pilotskalerötning och näringsåterföring. Rapport Publikationerna finns att hämta på Mnemka V. & Murto M Torrötning av musslor och vass i tvåstegsprocess. Slutrapport feb Lunds universitet, Avd. för bioteknik, 19 s. Nkemka, V.N.& Murto, M Two-stage anaerobic dry digestion of blue mussels and reeds, Renewable Energy 50, Beställs via: renewable-energy# 30 31