Verksamhetsplan Biogas nya substrat från havet

Transkript

1 Verksamhetsplan 2010 Biogas nya substrat från havet

2 Dnr:2009/ Verksamhetsplan år 2010 Biogas nya substrat från havet Projektbeskrivning Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län arbetar för att länet ska bli en fossilbränslefri region till år En målsättning som står i överensstämmelse med det regionala miljömålet för klimat. Biogas har i det sammanhanget identifierats som ett intressant drivmedel för fordon. Regionförbundet redovisade i en idéstudie i december 2008 potentialen för biogas i Kalmar län. Studien visade på en risk för framtida brist på substrat för produktion av biogas. Samtidigt identifierades några nya potentiella substrat: fisk och fiskrester, vass, alger och musslor. Regionförbundet har tillsammans Västerviks kommun, Mönsterås kommun, Kalmar kommun, Borgholm Energi, Kalmar Biogas AB, Västerviks Biogas AB, Linnéuniversitetet, Länsstyrelserna i Kalmar län och Gotlands län samt Arbetsförmedlingen sökt och erhållit medel från den Regionala strukturfonden för Småland och Öarna för att genomföra projektet Biogas nya substrat från havet. Projektet löper under perioden och har en total budget på kr. Syfte med projektet Syftet är att, samordnat och effektivt, undersöka programområdets förutsättningar att nyttja nya substrat från havet för biogasproduktion, för att därigenom öka produktionen av förnybar energi, minska metanavgången och öka bortförseln av näringsämnen från havet. Detta ger, i kombination med andra biogassatsningar, förutsättningar för nya arbetstillfällen och lokal näringslivsutveckling. På så sätt bidrar projektet till genomförandet av HELCOMs Baltic Sea Action Plan och EU:s Östersjöstrategi. Projektets mål Ökad kunskap kring teoretiska, praktiska, ekonomiska och näringslivsmässiga möjligheter att nyttja nya substrat från havet för biogasproduktion 1

3 Dnr:2009/ Bedömning av regional potential och nytta av nya substrat från havet för biogas, utifrån ett samhällsperspektiv och följande aspekter Näringsliv Energiproduktion Klimatpåverkan Bortförsel av näringsämnen från havet Näringsvärde ut på åker Ekosystem/biologisk mångfald Lagstiftning och regelverk Ökat samarbete inom programområdet när det gäller projektets fokusfrågor. Plan för programområdet - optimalt nyttjande av nya substrat från havet Vara ett gott exempel när det gäller åtgärder för att genomföra HELCOMs Baltic Sea Action Plan och EU:s Östersjöstrategi. Projektets målgrupp Befintliga och framtida producenter av biogas, myndigheter samt producenter av både biogassubstrat och utrustning för produktion och uppgradering/rening av biogas. Projektets innehåll Projektet i sin helhet beskrivs i Fördjupad projektbeskrivning, Biogas nya substrat från havet (Bilaga 1, Dnr 2009/ ) Aktiviteterna inom projektet kommer att byta tyngdpunkt över tiden, se figur 1. År 2010 kommer tyngdpunkten att ligga på kunskapsinsamling, provrötningar och analyser av olika substrat liksom teoretiska beräkningar av potentiella mängder av marina substrat i projektområdet. Praktisk metodutveckling i pilotskala kommer också att bedrivas. År 2011 minskar provrötningar och analyser i omfattning medan frågor som rör utveckling av skörd, transport och lagring ökar i omfattning. Omhändertagande och nyttjande av rötrester ska studeras. Erhållna resultat inom projektet ska utvärderas. 2

4 Dnr:2009/ År 2012 Praktiska tester slutförs. En bedömning av de marina substratens potential, ekonomiskt och miljömässigt, i regionen ska genomföras. Projektet ska avrapporteras och utvärderas och en gemensam plan för hur vi går vidare ska upprättas. Labb och teori Odling (musslor) Skörd, lagring, transport Fiskslam Bearbetning, rötning, biogödsel Fiskslam Utvärdering, slutsatser Figur 1. Figuren beskriver projektets innehåll fördelat över tiden. 3

5 Dnr:2009/ Aktiviteter Vilka delstudier som ingår i projektet, vem som koordinerar varje delstudie och vilka parter som deltar i respektive delstudie redovisas i tabell 1. Tabell 1 Tabellen visar vilka delstudier som ingår i projektet. Nr Delstudie Koordinator Deltagande 1 Omvärldsanalys Regionförbundet 2 Volymer och potential Regionförbundet Länsstyrelsen i Kalmar län och i Gotlands län 3 Sidoeffekter Regionförbundet Länsstyrelsen i Kalmar län 4 Provrötning och substratkvalitet - laboratorieförsök - musslor - alger - vass - skarpsill Linnéuniversitetet Kalmar Biogas AB Mönsterås kommun (substrat från Kalmar kommun, Borgholm Energi, Mönsterås kommun, Västerviks kommun) 5 Fiskslam - transport, mottagning Västerviks kommun 6 Musslor skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagning 7 Vass.- skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagning 8 Alger - skörd, lagring, bearbetning, transport, mottagningt Regionförbundet Kalmar kommun Kalmar kommun Kalmar Biogas AB Kalmar kommun Borgholm Energi, Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas 9 Rötning i biogasanläggning Kalmar Biogas Västerviks kommun, Linnéuniversitetet 10 Restprodukter hantering och användning Västerviks kommun Kalmar Biogas AB 11 Bedömning av potential och nytta Regionförbundet Samtliga parter 12 Plan för fortsatt arbete Regionförbundet Samtliga parter Varje delstudie läggs upp utifrån en gemensam checklista. Delstudie 1 är slutförd. Checklistorna för delstudie 2-10 som inleds under år 2010 finns redovisade i bilaga 2. Resterande delstudier inleds senare. 4

6 Budget Biogas - nya substrat från havet Specifikation Regionförbundet BUDGET KOSTNADER TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Projektledare 100% Personal: Ekonom 10% Personal: Regionförbundet SUMMA PERSONAL Köp av Tjänst: Omvärldsanalys Köp av Tjänst: Beräkning av volymer/potentialer Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport Köp av Tjänst: Länsplan "Nya substrat" Köp av Tjänst: Sidoeffekter Köp av Tjänst: Nyckeltal Köp av Tjänst: Information Köp av Tjänst: Utvärdering SUMMA KÖP AV TJÄNST Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport Övr kostn: rekrytering projektledare Övr kostn: musslor Övr kostn: mötesomkostnader Övr kostn: resor projektledare (inom programområdet) Övr kostn: resor projektledare (inom landet) Övr kostn: indirekta projektledare Övr kostn: indirekta ekonom SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA TOTALT Regionförbundet Specifikation Kalmar Biogas AB BUDGET KOSTNADER TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Styrgrupp Personal: Arbetsgrupp Personal SUMMA PERSONAL Köp av tjänst: Externa labb-analyser Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport SUMMA KÖP AV TJÄNST Lokal för labb SUMMA LOKAL Investering: Labbutrustning SUMMA INVESTERINGAR Övr kostn: Provrötning, förbrukningsmtrl Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport Övr kostn: 2.2 Merkostnad för provrötning, biogödsel + drift SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER Projektintäkter biogas (ange minustecken) SUMMA INTÄKTER SUMMA TOTALT Kalmar Biogas AB

7 Specifikation Kalmar kommun BUDGET KOSTNADER Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal; Vass och alger Personal; Vass och alger (lönebidrag) Personal; Styrgrupp Personal; Arbetsgrupp SUMMA PERSONAL Köp av tjänst: Skörd-bearbetning-lagring-transport Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport SUMMA KÖP AV TJÄNST Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER TOTALT Kontanter SUMMA TOTALT Kalmar kommun Offentlig kontant medfinansiering till RF Kalmar: (Köp av musslor) Specifikation Borgholm Energi AB BUDGET KOSTNADER Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal: Projektledare 100% SUMMA PERSONAL Köp av tjänst; Vass: skörd och ensilering Köp av tjänst: 2.1 Skörd-bearbetning, lagring, transport SUMMA KÖP AV TJÄNST Övr kostn: 2.1 utrustning bearbetning, lagring, transport SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER TOTALT Kontanter SUMMA TOTALT Borgholms Energi AB Specifikation Västerviks kommun BUDGET KOSTNADER TOTALT Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Kontanter Personal; Vass: skörd och ensilering (2) Personal; Rötning av substrat Personal; Användning av restprodukt Personal; Arbetsgrupp Personal; Styrgrupp SUMMA PERSONAL ) Köp av tjänst; Skörd-bearbetning-lagring-transport-mottagning ) Köp av tjänst; Vass: skörd och ensilering SUMMA KÖP AV TJÄNST Investering: fiskslamsledning SUMMA INVESTERINGAR ) Övr kostn: Provrötning fiskslam ) Övr kostn; Vass: skörd och ensilering, omkostnader ) Övr kostn: Utrustning bearbetning, lagring, transport

8 Bilaga Biogas- nya substrat från havet Delstudie 2-3: Volymer och potential samt sidoeffekter Part: Regionförbundet i Kalmar län Kontaktperson: Yvonne Aldentun BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Inom biogasprojektet ska vi undersöka om det är möjligt att använda substrat från havet (musslor, alger, fiskslam och vass) för att producera biogas. Men lika viktigt är det att ta reda på om substrat från havet finns tillgängliga i en sådan omfattning att det är monetärt eller miljöekonomiskt intressant att skörda dem. Vi behöver också ta reda på om skörd av substrat från havet kan medföra önskade eller oönskade sidoeffekter av något slag. MÅL MED DELSTUDIEN Få kunskap om hur stora volymer av musslor, alger, fiskslam och vass som finns tillgängliga för biogasproduktion inom Kalmar och Gotlands län idag. Få kunskap om vilken potential olika substrat kan ha för framtida biogasproduktion genom t.ex. odling eller ändrad hantering av substrat. Få kunskap om vilka positiva sidoeffekter som kan förväntas t.ex. genom minskad miljöbelastning. Få kunskap om vilka restriktioner eller negativa sidoeffekter som kan förväntas t.ex. genom regleringar eller oönskad naturpåverkan. 1

9 MATERIAL OCH METODER Regionförbundet genomför en upphandling av en konsulttjänst som ska ge den kunskap som efterfrågas ovan. RESULTAT En rapport som ger svar på vilka volymer av olika substrat som finns och substratens framtida potential. Uppgifter om positiva och negativa sidoeffekter av nyttjande av marina substrat för biogasproduktion. DISKUSSION Resultaten utgör ett delunderlag för hur arbetet inom projektet ska läggas upp under år BUDGET ÅR = kr 2

10 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 4 : Provrötning och substratkvalitet - laboratorieförsök Part: Linnéuniversitetet, Kalmar Biogas, Västervik Biogas, Mönsterås kommun, Borgholm Energi Kontaktperson: Ulrika Welander, Linda Pettersson, Richard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet med delstudien är att ge ny kunskap kring biogaspotentialen hos olika marina substrat och att få klarhet i vilka substrat som rent processmässigt kan vara intressanta att röta i en biogasanläggning. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är att utreda vilka substrat som är intressanta att gå vidare med i projektet. MATERIAL OCH METODER Material De substrat som ska testas är: musslor, alger, vass och skarpsill. Substaten skördas och förbehandlas och i enlighet med uppställd plan. Som ett första steg kommer rapporter från bland annat projektet i Trelleborg att studeras närmare. 3

11 Metod De olika substratens gaspotential ska undersökas i första hand genom satsvisa rötningsförsök i 0,5 litersflaskor. Under 2010 prioriteras alger och vass men beroende på resultaten kan även rötningsförsök med musslor komma att påbörjas. Något försök med skarpsill genomförs också. Såväl mesofil som termofil rötning kommer att studeras då Kalmar län har biogasanläggningar som körs vid olika temperaturer. Det är av vikt att undersöka gaspotentialen hos de olika substraten med utgångspunkten att olika biogasanläggningar rötar olika substratblandningar. Tillsats av marin biomassa kan därför ge olika resultat beroende på vilken anläggning som tar emot substraten. Försök genomförs därför med tillsats av marina substrat till rötkammarinnehåll från såväl Kalmar Biogas AB som Västervik biogas AB. För att erhålla resultat med mer tydlig allmängiltighet genomförs också försök med samrötning av marin biomassa och slam. Dessa försök ger en bra referens. Troligen kommer de satsvisa försöken att ta det mesta av den avsatta tiden under 2010 (en doktorand 50%) men i mån av tid kan även kontinuerliga försök påbörjas. Analyser av näringsämnen, metaller mm kommer att göras av Eurofins i Lidköping. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Doktorandtjänst kr (50%) Externa analyser kr 4

12 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 4b: Provrötning och substratkvalitet laboratorieförsök. Torrötning av musslor och vass Part: Mönsterås kommun, Linnéuniversitetet, Kalmar biogas och Västerviks kommun Kontaktperson: Henrik Andersson, Ulrika Welander, Linda Petersson och Rickard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet med delstudien är att ge ny kunskap kring biogaspotentialen hos olika marina substrat och att få klarhet i vilka substrat som är intressanta att röta i en biogasanläggning. Som ett led i delstudien Provrötning och substratanalys kommer även vissa substrat med fördelaktiga egenskaper för torra rötprocesser att provrötas i ett eget försök. Torrötning är tekniskt enklare, kräver mindre förbehandling och metoden är mindre känslig för främmande material i processen. Testerna ska utgöras av satsvisa rötningsförsök där substraten prövas var för sig och i blandningar med andra substrat. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är att utreda vilka substrat som är intressanta att gå vidare med i projektet. Om det visar sig att gasutbytet vid torrötning är i paritet med våta processer öppnar detta för ett mer kostandseffektivt omhändertagande av substraten från havet. 5

13 MATERIAL OCH METODER Material De material som ska testas är musslor och vass. Som ett första steg kommer redan befintlig kunskap om ev gaspotential och tidigare rötningsförsök att inhämtas via den omvärldsanalys som WSP gjort i projektet. Metod En förfrågan har ställts till de två kända laboratorier som jobbar med torra rötprocesser i Sverige. Förutsättningarna i förfrågan har varit att projektet levererar substraten och resultaten från egna utförda rötningsförsök avseende gaspotentialen för respektive substrat. Uppdraget är sedan att lägga upp en försöksdesign som ger svar på gasutbytet i substrat och/eller substratblandningar i olika torra tekniker: A) Enstegs-tankreaktor som utgörs av en lakbäddsreaktor. B) Tvåstegsprocess. Lakbäddsreaktor kombinerad med metanreaktor. Biogasprocesserna utvärderas med avseende på hur biomassorna (eller kombinationer av biomassor) påverkar metanutbyte och gasproduktion, liksom nedbrytningsgrad av substraten. Processparametrar analyseras för att undersöka stabiliteten hos processerna. I planeringsskedet är blåmusslor och vass de substrat som anses ha de bästa förutsättningarna för torrötning. Laboratorieförsöken kommer under försommaren 2010 att handlas upp och testerna ska utföras och avrapporteras under hösten Tidsåtgången är beräknad till ca 3 månaders tester och ytterligare någon månads rapportskrivning. Ett startmöte, ett studiebesök och ett avrapporteringsmöte hålls tillsammans med utförarna. 6

14 RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Insatsen är budgeterad till drygt kr inkl resor, transport- och substratomkostnader. 7

15 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 5: Fiskslam transport och mottagning / 9b Rötning i biogasanläggning Part: Västerviks kommun, Västervik Biogas AB Kontaktperson: Rickard Wester, Bruno Nilsson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år Bakgrund delstudie I närheten av Lucerna avloppsreningsverk i Västervik ligger en stor mottagningshamn för fisk och en fiskförädlingsindustri SweDan Seafood. Verksamheten är säsongsberoende och mest fisk tas in under vinterhalvåret. Vid tvättning och infrysning av fisk uppstår ett fett och proteinrikt slam som är ett problem när det hamnar i det vanliga avloppet i stora mängder så nära reningsverket. För att råda bot på detta problem samtidigt som biogaspotentialen nyttjas har arbetet med att bygga en överföringsledning för slammet direkt till rötkammare vid reningsverket inletts. En överföringsledningen krävs av flera skäl. Dels är det så stora mängder slam att tankbilshantering skulle bli orimligt kostsam. Vidare luktar slammet så illa att endast beröringsfri hantering är möjlig. Överföringsledningen är samförlagd tillsammans med ledningar för fjärrvärme och fordonsgas en stor del av ledningssträckningen. Kvarstående arbeten avser ledning inne på SweDans egen tomt, pumpar, inkoppling till rötkammare respektive fiskfabrikens slamlager samt mät- och kontrollutrustning etc. SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet är att prova hur de marina substraten fungerar praktiskt att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. 8

16 MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur fisklam för biogasproduktion ska hanteras. Öka kunskapen om biogaspotential från fiskslam både vid samrötning med avloppsslam och eventuellt också med andra substrat såsom glycerol. Belysa de ekonomiska aspekterna av att utnyttja fiskslam för biogasproduktion. MATERIAL OCH METODER Material Fiskslam från SweDan Seafood. Aktiviteter år 2010 Västerviks kommun: Västervik Biogas AB Bygga färdigt fiskslamledningen med samtliga detaljer. Testa slamtransport via ledningen. Uppnå optimal drift på pumpningen. Teströtning i pilotskala med olika blandningsproportioner avloppsslam. Uppnå optimalt biogasutbyte. Upprätta samarbetsavtal med SweDan Seafood. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET Bugeten för investeringen i fiskslamledningen låg helt på 2009, men av budgeterade kr för investeringen har endast ca tagits i anspråk. Resterande medel tas i anspråk under Budgeten för pilotskalerötning av fiskslam är på kr och ligger helt på detta året (2010). 9

17 Prognosticerade intäkter för ökad biogasproduktion är budgeterat på följande sätt: 2010: kr 2011: kr 2012: kr Totalt: kr 10

18 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 6: Musslor skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning Part: Regionförbundet, Kalmar kommun, Kalmar biogas Kontaktperson: Yvonne Aldentun, Susanna Minnhagen, Linda Pettersson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Musslor har vid provrötning visat sig vara ett intressant substrat för produktion av biogas. Kunskapen om hur musslorna ska hanteras från skörd till lämpligt rötsubstrat vid biogasanläggningen är emellertid begränsad. MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur musslor för biogasproduktion ska hanteras. Olika metoder för att hantera skörd, lagring, bearbetning, och transport av musslor till biogasanläggningen ska prövas. En viss mängd musslor hanteras varje år ( ) så att erfarenheter kan dras och nya tillvägagångssätt prövas inom projektperioden. De musslor som används i studien ska vara odlade i Kalmarsundstrakten. MATERIAL OCH METODER Material Färdigskördade blåmusslor odlade i Kalmarsundstrakten köps in efter upphandlingsförfarande av Regionförbundet. Volymen musslor per år är ännu ej fastställd. (Tekniken för att skörda musslor i Östersjön håller på att utvecklas genom KVA:s försorg. Jan Anderssons dykeri AB, Kalmar, arbetar med detta på initiativ av Odd Lindahl) 11

19 Arbetsfördelning Tabell 1. Tabellen beskriver vilka moment som studeras respektive år och vilken/ vilka parter som är ansvariga. År/Moment Skörd Förbehandling Lagring Transport/ Mottagning 2010 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas 2011 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas Kalmar biogas 2012 Kalmar kommun Regionförbundet Kalmar biogas Regionförbundet Kalmar biogas Kalmar biogas Aktiviteter år 2010 Kalmar kommun: Regionförbundet/ Kalmar biogas En befintlig maskin håller på att byggas om/anpassas för att skörda musslor i Kalmarsund. Kalmar kommun beskriver den anpassade maskiner, dess skörderesultat (volym/tidsenhet, ev. driftsproblem, skador på nät och musslor liksom energiförbrukning). Resultaten utgör grund förbättringar inför nästa säsong. Kalmar kommun preciserar metoden för detta moment. Regionförbundet har låtit utföra en kunskapssammanställning rörande marina substrat och dess potential för biogasproduktion. RF tar del av rapport och litteratur och kontaktar personer/ organisationer med intressant kunskap. I dialog med Kalmar biogas görs ställningstagande kring vilka krav som ställs på substrat som ska användas för biogasproduktion vid anläggningen i Kalmar. Gemensamt ställningstagande görs också kring vilken/vilka förbehandlingsmetoder/lagringsmetoder som bör testas i år. Regionförbundet preciserar metoden för detta moment. Resultaten utgör grund för vilka försök som genomförs nästa år. Metod Tillvägagångssättet har ännu ej fastställts [Beskriv det egna materialet och metoderna vid genomförandet av studien så noga att försöket kan upprepas eller utvärderas av någon annan. Beskriv gärna i 12

20 tabellform t.ex. vilka substrat som testas, vilka metoder som använts vid insamling, bearbetning osv. Uppgifter till nyckeltal. ] RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Regionförbundet: Musslor kr, förbehandling kr, transporter kr, övrigt kr. Kalmar biogas: ev. medel kan finnas för förbehandling och lagring (fördelade EUmedel) Kalmar kommun: studier av skörd inom ramen för LOVA? 13

21 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 7: Vass - Skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning Part: Kalmar kommun, Borgholm Energi, Västerviks kommun, Mönsterås kommun, Kalmar Biogas Kontaktperson: Susanna Minnhagen samt projektledaren för pilotprojektet Skörd av alger, vass och musslor (finansieras av LOVA). BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Vass skördas i Kalmarsund dels i kommunal regi och dels av ideella kustmiljöföreningar i vissa kommuner för att bekämpa igenväxning. Åtgärden kan eventuellt vara motiverad som metod att minska övergödningen genom att vassens innehåll av fosfor och kväve avlägsnas ur systemet MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur vass för biogasproduktion ska hanteras: - Olika metoder för att hantera skörd, lagring och bearbetning av vass för biogasproduktion ska prövas. - Skörd och transport av vass till biogasanläggningen ska samordnas inom regionen och kostnadseffektiviseras. - Avsättning för slutprodukten (jordförbättringsmedel, deponi?) ska tas fram. Målet är att ta fram en prislapp för reducerad fosfor och kväve per krona för vasskörd, som inberäknar den eventuella vinst som biogastillverkning kan ge. 14

22 MATERIAL OCH METODER: Planering inför 2010 Material Kalmar och Borgholms kommuner: Vasskördare, lastare, lastbil, ensileringsutrustning, hack-utrustning, lagringsplatser, transporter, tillstånd från länsstyrelssen Arbetsfördelning Planering och samordning med projekt Biogas nya substrat från havet under hela projektperioden: Susanna Minnhagen Koordinator för delstudien under 2010: LOVA-projektledaren Kontaktpersoner deltagande parter: Niclas Beerman, Borgholm Energi, Rickard Wester, Västerviks kommun, Henrik Andersson, Mönsterås kommun, Linda Pettersson, Kalmar Biogas. Metod SKÖRD 2010 skördas och lagras vass i Kalmar kommun. Provrötas hösten skördas och vinterförvaras vass i Borgholms kommun. Provrötas under våren Om positivt vid utvärdering: Sommaren 2011 och 2012 levereras vass av Mönsterås och Västervik Vasskörd i Kalmar och Borgholm sommaren 2010: Upplägg Område: Mängd Datum: Metod: Ansvarig: Kalmar kommun Vass 50 kg 3 skördetillfällen Kalmar maj, juni, september. Klipps Hackas i ca. 1 cm bitar Susanna Minnhagen, Borgholms kommun 2 skördetillfällen Borgholm juni, augusti Ensileras Nicklas Beerman Utse och rensa ytor som ska skördas nästa år LOVAprojektledaren Utse lämpliga 15

23 lagringsplatser Ordna transporter För varje skördetillfälle kommer data om tid, bränsleåtgång och ev. problem vid insamlingen att samlas in. Mängden skördad vass kommer också att mätas upp. Samråd med Linda Petterson och aktuella entreprenörer om lämpliga steg för förbehandling av vassen. Samråd med Ulrika Wellander om ev. tillsatser till materialet före ensilering (myrsyra) Samråd med Länsstyrelsen och ornitologer om tillstånd, påverkan på fågellivet osv. Viktigt även för Mönsterås och Västervik är att utse och röja potentiella vasskördningsytor 2010 inför 2011, så att man kan skörda enbart grön vass (lämplig för biogas) på dessa ytor. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Kalmar kommun: Del av befintlig kommunal budget för vassröjning (kostnad för personal samt köp av tjänst) kr (totalt vass och alger) Lönebidrag från arbetsförmedlingen kr (totalt vass och alger). Borgholms kommun: Vass: skörd och ensilering, köp av tjänst, Kontant: kr. 16

24 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 8: Alger - Skörd, lagring, bearbetning, transport och mottagning. Part: Kalmar kommun, Mönsterås kommun, Västerviks kommun, Kalmar Biogas Kontaktperson: Susanna Minnhagen samt projektledaren för pilotprojektet Skörd av alger, vass och musslor (finansieras av LOVA). BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN - Alger har vid provrötning visat sig vara ett intressant substrat för produktion av biogas. - Borttransport av alger från grunda vikar kan vara gynnsamt ur miljösynpunkt, då algernas syrekrävande förruttnelseprocess stör bl.a. fiskreproduktion (Pihl et al 1995). - Algskörd från vikar och stränder har testats som metod att minska övergödningen genom att algernas innehåll av fosfor och kväve avlägsnas ur systemet (Harlén och Zackrisson, 2001). I Kalmarsundsregionen finns önskemål från turistnäring och allmänhet om att algerna bör avlägsnas, eftersom de utgör en estetisk olägenhet. MÅL MED DELSTUDIEN Öka kunskapen om hur alger för biogasproduktion ska hanteras: - Olika metoder för att hantera skörd, lagring och bearbetning av alger för biogasproduktion ska prövas. - Skörd och transport av alger till biogasanläggningen ska samordnas inom regionen och kostnadseffektiviseras. - Avsättning för slutprodukten (jordförbättringsmedel, deponi) ska tas fram. Målet är att ta fram en prislapp för reducerad fosfor och kväve per krona för algskörd, som inberäknar den eventuella vinst som biogastillverkning kan ge. 17

25 MATERIAL OCH METODER: Planering inför 2010 Material Kanaljen Mönsterås, Kustbevakningens oljesaneringsutrustning (Susanna fixar hyresavtal), Truxor med algräfsa, befintliga alg-flottar, terränggående lastare. Arbetsfördelning Övergripande planering och samordning med projekt Biogas nya substrat från havet : Susanna Minnhagen Kalmar kommun Koordinator för delstudien 2010: LOVA-finansierad projektledare Övriga kontaktpersoner: Henrik Andersson, Mönsterås kommun, Rickard Wester, Västerviks kommun, Linda Pettersson, Kalmar Biogas Metod 1. SKÖRD För provrötningen utgår vi från fyra pilotområden, Arviken och Sandvik i Kalmar, Oknö i Mönsterås, samt stränder på västra Öland, vilka har olika förutsättningar för algskörd. Algskörd i Kalmar och Mönsterås år 2010: Upplägg Område: Dominerande substrat : Datum: Metod: Ansvarig: Arviken, Kalmar. 4 replikat (grunda vikar) Grönalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Test av utrustning som används av KBV vid oljesanering LOVAprojektledaren + ideella kustmiljöföreningarna i Slakmöre, Pikedala, Fågelsudd och Nyttorp Sandvik, Kalmar 4 replikat (strandremsor) Brunalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Algerna räfsas upp m. algräfsa på Truxorn och lastas med lastare från stranden LOVAprojektledaren + ideella kustmiljöföreningarna i Sandvik, Hagbyhamn, 18

26 Kolboda och Ekenäs Oknö, Mönsterås 4 replikat (grunda vikar) Blandat grön och brunalger Skördas vid 1 tillfälle i augusti Kanaljen (ev. förbättrad med länkarm) LOVAprojektledaren i samarbete med Henrik Andersson Västra Öland Rödalger I augusti Liten mängd krattas upp, enbart för provrötning LOVAprojektledaren För varje replikat kommer data om tid, bränsleåtgång och ev. problem vid insamlingen att samlas in. Mängd och procentuell sammansättning av insamlade alger (urkramad våtvikt) kommer också att mätas upp. LOVA-projektledaren tar fram underlag för beräkningar från Kalmar-Mönsterås under 2010, dessa används sedan som del i den större beräkning för hela regionen som RF ansvarar för. LOVA-projektledaren gör ett studiebesök hos Linda för att reda ut detaljerna kring insamling, lagring och förbehandling av algerna samt provtagning för tungmetaller. Provtagning av alger för tungmetallanalys:2 kg alger, varav 1 kg först sköljes i sötvatten, fryses för vidare analys. Kommun: Naturtyp: Dominerande algtyp: Ansvarig: Kalmar Strandängar Grön LOVAprojektledaren Mönsterås Moränskärgård Brun LOVAprojektledaren Västervik Urberg??? LOVAprojektledaren Borgholm Kalksten Röd LOVAprojektledaren 19

27 2. BEARBETNING OCH LAGRING Inhämtning av labbprover och alger för provrötning enligt internt dokument: Plan skörd, förbehandling och labb, (Linda Petterson). För provrötning: 50 kg alger urkramad våtvikt av vardera grön, och brun och rödalgsdominerat sorteras ut från det totala materialet per lokal (replikat kan slås ihop). Ensileras (=plastas in lufttätt). Eftersom brunalger växer på större djup än grön och rödalger, kommer dessa att insamlas i strandlinjen medan grön och rödalger insamlas i vikarna. Det blir sådeles en jämförelse av olika subtrat/skördemetoder som utgår från förutsättningarna för skörd. För tungmetallanalys: 2 kg blandade alger inhämtas från resp. lokal (urkramad våtvikt), varav 1 kg sköljes i sötvatten och fryses, 1 kg fryses utan sköljning. 3. TRANSPORT Inga problem inför 2010 pga små volymer och litet pilotområde, men LOVAprojektledaren kommer att ta in anbud från lokala lastare/transportfirmor och ta fram kostnad för transport av större volymer alger från samtliga ingående kommuner. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET ÅR 2010 Kalmar och Mönsterås kommuner finansierar LOVA-projektledarens tjänst. Skörd, förbehandling och leveranser betalas av respektive kommun, se också delstudie 7. Externa labbanalyser: Gemensamma kostnader 20

28 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 9: Rötning i biogasanläggning Part: Kalmar Biogas, Västervik kommun Kontaktperson: Linda Pettersson, Rickard Wester BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Syftet är att prova hur de marina substraten fungerar praktiskt att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. MÅL MED DELSTUDIEN Målet är: att få kunskap om vilka substrat som rent praktiskt är möjliga att röta i biogasanläggningarna i Kalmar och Västervik. att konstatera om substraten kan bidra till en ökad gasproduktion i anläggningen under försöket. MATERIAL OCH METODER Västerviks biogasanläggning kommer att börja röta fiskslam under Slammet kommer pumpas direkt till biogasanläggningen via en ledning från Swe-dan Seafood. Intressanta substrat som framkommit ur delstudie 4: Provrötning och substratkvalitet, ska provas att rötas i fullskala i Kalmar biogasanläggning. Eventuellt kommer även rötning ske i Västerviks biogasanläggning. Eftersom Kalmar biogasanläggning endast kan ta emot flytande avfall måste 21

29 substraten blandas t.ex. med gödsel för att göra det pumpbart. Detta kommer Kalmar Biogas hantera. Substraten måste också vara sönderdelade, max 1 cm i diameter. Provrötning vid Kalmar biogasanläggning kommer att genomföras år Provrötning av fiskslam kommer att ske i Västervik under år 2010, se sep. beskrivning. Nyckeltal: Innan och under testet - Nm3 biogas /inpumpad m3 substrat - Nm3 biogas/ton VS - Metanhalt % Antal driftstopp orsakade av marina substrat. RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] 22

30 Biogas- nya substrat från havet Delstudie 10: Restprodukter hantering och användning Part: Västerviks kommun, Kalmar Biogas AB Kontaktperson: Rickard Wester, Linda Pettersson BAKGRUND Inom ramen för projektet Biogas nya substrat från havet genomförs en rad olika delstudier. Varje delstudie ska bidra till de uppställda målen i projektplanen. Projektet Biogas nya substrat från havet ska i sin tur bidra till det regionala målet om att göra Kalmar län till en fossilbränslefri region till år SYFTE MED DELSTUDIEN Ett bra och miljöriktigt omhändertagande av den näringsrika restprodukten från biogasproduktion är viktigt för att uppnå ett långsiktigt hållbart system för produktion och användning av biogas MÅL MED DELSTUDIEN Det övergripande målet är att åstadkomma ett miljömässigt och ekonomiskt gott omhändertagande och nyttjande av restprodukten från rötningen. Målet för Kalmar Biogas är vidare att få acceptans för rötresten (biogödseln) även med marina substrat inblandade. Kalmar Biogödsel är certifierad enligt SPCR 120 (certifieringsregler för biogödsel) och enligt denna certifiering ska ingående substrat vara en del i livsmedelskedjan. Om de marina substraten visar sig vara intressanta att fortsätta röta kommer Kalmar Biogas försöka få substraten godkända enligt SPCR 120. Dessutom måste länsstyrelsen godkänna rötning av marina substrat i Kalmar biogasanläggning.. MATERIAL OCH METODER Material I studien kommer i första hand rötrester från biogasanläggningen i Västervik att nyttjas. 23

31 Metoder Förädling och försök kommer att genomföras på Målserums avfallsanläggning i Västervik. Aktiviteter planeras till åren 2011 och RESULTAT [Redovisa resultat/fakta, såväl positiva som negativa resultat. Ny kunskap! Resultaten kan redovisas i tabeller, diagram el.dyl.] DISKUSSION [Egna tolkningar/förklaringar av resultaten. Analysera, dra slutsatser och jämför med andra studier. Ge förslag till förändringar, förbättringar eller framtida lösningar. Redovisa behov av ytterligare försök eller forskning. Skilj på egna och andras uppgifter (ange referens).] BUDGET Budget för hantering och användning av restprodukter: 2010: kr 2011: kr 2012: kr Totalt: kr Det råder idag osäkerhet kring om Västerviks kommun hinner komma igång med delprojektet rörande restprodukter i år. Om så inte är fallet får desto mer utföras under åren 2011 och