FRIA VANDRINGSVÄGAR I ESKILSTUNAÅN

Transkript

1 FRIA VANDRINGSVÄGAR I ESKILSTUNAÅN FÖRSTUDIE RAPPORT

2 Uppdrag: Fria vandringsvägar Titel på rapport: Förstudie Fria vandringsvägar i Eskilstunaån Status: Datum: Medverkande Beställare: Beställarens ombud: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Samarbetspartner: Fotografier: Kartor: Eskilstuna kommun Josef Elawad Lars-Erik Dahlin Tyréns AB Anders Larsson TerraLimno Gruppen AB Lars Pettersson Anders Larsson och Lars Pettersson där annat ej anges. Eskilstuna kommun, Lantmäteriet MS2006/1416 Författare: Anders Larsson och Lars Pettersson Datum: Handlingen granskad av Eskilstuna kommuns referensgrupp Omslagsbild: Faktoridammarna i centrala Eskilstuna. Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: (48)

3 Sammanfattning Tyréns AB och TerraLimno Gruppen AB har på uppdrag av Eskilstuna kommun utfört en förstudie som behandlar möjligheten till att anlägga fiskvägar i Eskilstunaån. Syftet är att skapa fria vandringsvägar mellan de två stora sjöarna Hjälmaren och Mälaren. Speciellt fokus riktas till de hotade fiskarterna asp och ål samt till nors och gös. Arbetet har bedrivits i form av litteraturstudier, intervjuer, fältundersökningar samt möten med en av kommunen utvald referensgrupp. I gruppen har förutom representanter från kommunen medverkat representant för kraftproducenter samt den lokala fiskeorganisationen Å!Fiske som bedriver försäljning av fikskort, utsättning av fisk etc. Eskilstunaån har en total längd på 16 km med en sammalagt fallhöjd på cirka 22 m. Det finns totalt sex barriärer. Vid ett antal barriärer finns flera vattenvattenvägar i form av dammar eller slussar och sammantaget finns 14 vandringshinder för fisk. Åtgärder föreslås för samtliga barriärer och de barriärer som tillgängliggör en lång åsträcka för fisk samt gynnar uppdragets fokusarter har hög prioritet. Beaktan har även tagits till att vandring sker såväl uppströms från Mälaren som nedströms från Hjälmaren. En bedömning av olika aspekter såväl limniska/biologiska som tekniska och juridiska har gjorts där de olika alternativen för respektive barriär var vägts mot varandra. Naturlika fiskvägar prioriteras där så är möjligt eftersom de förutom att generera en passage för fisken också skapar nya strömsträckor för strömlevande fiskarter och annan till strömmande vatten knuten fauna. Utifrån uppdragets förutsättningar och den utarbetade prioriteringsordningen förslås, i nämnd ordning, följande åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar mellan Hjälmaren och Mälaren: 1. Torshälla: Slitsränna vid Nyby kraftverk 2. Hyndevad: Slitsränna vid Hyndevadsdammen 3. Faktoriholmarna: Inlöp i anslutning till Lillån 4. Tunafors: Slitsränna under mark via äldre avtappningskanal 5. Skjulsta: Omlöp i Karl IX:s kanal 6. Skogstorp: Omlöp vid kraftverkskanalen Den sammanlagda kostnaden för att inledningsvis öppna upp för fria vandringsvägar mellan Hjälmaren och Mälaren har beräknats till miljoner. Ambitionen bör på sikt vara att anlägga vandringsvägar de återstående 8 vandringshindren. Innan åtgärder vidtas krävs mer ingående studier beträffande de enskilda fiskvägarnas hydraulik och påverkan på den rådande flödesregimen. Eftersom många anläggningar kommer att anläggas på gammal industrimark finns risk för att det kan finnas föroreningar såväl i sediment som i omgivande mark. En annan viktig aspekt som väger tungt är hur anläggningarna påverkar den känsliga kulturmiljön. Förhoppningsvi kan de olika anläggningarna utformas så att de kan lyfta fram gamla värdefulla kulturvärden och efter avslutat byggnation ingå som en integrerad del i kulturmiljön 3(48)

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Bakgrund och metodik Eskilstunaån en översikt Några utmärkande drag Eskilstunaåns hydrografi Fiskfauna och naturvärden Planeringsförutsättningar Områdesbestämmelser och övrigt planeringsunderlag Miljökvalitetsnormer (MKN) Kulturmiljö Förorenad mark Fiskvandringsvägar vid vattenkraftsanläggningar Reella hot mot vattenbiologiska värden samt hur de kan åtgärdas Några generella aspekter Generella aspekter vid dimensionering av fiskvägar och exempel på fiskvandringsvägar Vattendjup, flöde och vattenhastighet i själva fiskvägen Flöden och vattendjup i fiskvägens närhet Placering av fiskvägens mynning Exempel på förkommande fiskvandringsvägar Beskrivning av vandringshinder samt förslag till åtgärder Kriterier för sammanvägd bedömning/prioritering Torshälla Faktoridammarna Tunafors Tunafors Skjulsta Skogstorp/Rosenfors och Rosenholm Hyndevad Samlad bedömning av föreslagna åtgärder Förslag till kompletterande undersökningar Modelleringar av flöden Undersökning av förorenad mark Arkeologiska utredningar Referenser Bilagor Bilaga 1. Förutsättningar för värdering av aspekter (48)

5 1 Bakgrund och metodik I Norra Östersjöns vattendistrikt är ett av de största hindren att uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status i vattendragen fysisk påverkan p.g.a. vandringshinder. Att åtgärda vandringshinder genererar förutom bättre möjligheter för fiskvandring även bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden samt attraktivare vattenmiljöer och bättre fritidsfiske. Fria vandringsvägar i Eskilstunaån, som rinner mellan två av landets större sjöar, bedöms vara av nationellt intresse. Eskilstuna kommun beslutade 28 november 2013 att anslå 15 mkr för arbetet med att få fria vandringsvägar i Eskilstunaån. Som ett första steg i detta arbete har Tyréns AB i samarbete med TerraLimno Gruppen AB under 2014 genomfört en inledande förstudie och resultatet av det arbetet presenteras i följande rapport. I förstudien har särskilt hänsyn har riktats till de hotade fiskarterna asp och ål samt till nors och gös men grundtanken är att all strömanknuten naturlig fiskfauna och andra vattenlevande organismer ska gynnas av de föreslagna vandringsvägarna. Arbetet har bedrivits genom fältbesök, genomgång av befintliga utredningar och andra underlag, avstämningar med en av kommunen utvald referensgrupp, intervjuer med kommunala tjänstemän, kraftverks- och byggbolag och andra personer med relevant kunskap för denna förstudie. Figur 1. Upplands landskapsfisk asp, en hotad art som kan bli vanlig i Eskilstunaån i framtiden. 5(48)

6 2 Eskilstunaån en översikt 2.1 Några utmärkande drag Eskilstunaån utgör Hjälmarens huvudsakliga utflöde och mynnar i Mälaren vid Torshälla. Ån har flera namn och benämns i den övre delen Hyndevadsån och byter sedan namn till Eskilstunaån för att återigen byta namn till Torshällaån inne i Torshälla. I Torshälla delar ån upp sig i tre grenar varav egentligen endast den mittersta utgör en naturlig fåra. Den västra grenen som är grävd åfåra benämns Andevadsån och den östra Torshälla kanal. Avrinningsområdet uppgår till ca 4180 km 2 (utloppet i Mälaren). Markarealen domineras av skog (ca 55 %) följt av jordbruksmark (ca 25 %) sjöar (ca 15 %) och övrig mark (ca 5 %). Ån faller ca 22 m från Hjälmaren och ned till Mälaren. Figur 2 visar en översikt över Eskilstunaåns avrinningsområde. Som framgår av kartan ligger merparten av avrinningsområdet inom Örebro län. Figur 2. Karta över Eskilstunaåns avrinningsområde (SMHI,2014) Av figur 3 framgår var de förekommande vandringsbarriärerna i Eskilstunaån är belägna medan figur 4 illusterar nivåskillnaderna vid dem. Som framgår av figur 4 faller ån bitvis ganska brant, framför allt i den övre tredjedelen, medan den sista milen nedströms Torshälla mera uppvisar karaktär av slättlandså. 6(48)

7 Figur 3. Eskilstunaåns sträckning från Mälaren till Hjälmaren. De sex barriärer är numrerade från Torshälla till Hyndevadsdammen 7(48)

8 Figur 4. Längdsektion (fallhöjdsprofil) i Eskilstunaån och avstånd från Hjälmaren räknat till på förekommande vandringshinder. Figur 5. Kanalen mot Lillån i Eskilstunaån vid Strömsholmen som kan utnyttjas för fri fiskvandring vid Faktoridammarna. 8(48)

9 2.2 Eskilstunaåns hydrografi Eskilstunaåns hydrografi, dvs karakteristisk flödesdynamik är av central betydelse vid såväl utformning av fiskväg som vid restaurering av vattendraget i allmänhet. Det är viktigt att känna till storlek av både höga och låga flöden, samt när flödestoppar respektive lågflöden inträffar, liksom flödesmönstrets varaktighet. Vid Hyndevad ca 10 km uppströms Eskilstuna finns en vattenföringsstation som ingår i SMHI:s basstationsnät. Figur 6. Hyndevadsdammen (tv) och nedströms belägna vattenföringsstation (th). Flödet i ån regleras av Hjälmarens vattenförbund vid Hyndevadsdammen enligt vattenhushållningsbestämmelserna skall en minsta vattenföring om 3 m 3 /s framsläppas och tillåten maximal tappning är 130 m 3 /s. Merparten av flödet går genom den egentliga Eskilstunaån medan en mindre del ca 8 % avbörda genom Hjälmare kanal som leder från Hjälmaren ner till Arbogaån. (Vattenmyndigheterna 2014). Tabell 1. Karakteristiska vattenföringar i Eskilstunaån vid Hyndevad total stationskorrigerad vattenföring (SMHI 2013). Karakteristiska flöden vid Hyndevad Flöde m 3 /s Högsta flöde 50 år HQ Högsta flöde 10 år HQ Högsta flöde 2 år HQ Medelhögvattenföring MHQ 76.9 Medelvattenföring MQ 30.3 Medellågvattenföring MLQ (48)

10 2.3 Fiskfauna och naturvärden Vattendragets storlek till trots finns relativt få vetenskapliga studier som beskriver fikfaunans sammansättning i ån. Givetvis har studier bedrivits såväl Mälaren som Hjälmaren och de fiskar som förkommer förekommer i de båda stora sjöarna kan givetvis med stor sannolikhet återfinnas även i stora delar av ån. Dessutom har Eskilstuna kommun med hjälp av Å!Fiske gett ut en fiskguide som relativt kan sägas avspegla den fiskfaunan som finns i ån. Enligt guiden finns följande arter naturligt förekommande i ån abborre, asp, braxen, gädda, gös, lake, benlöja, mört, nors, sarv, sutare och ål. Av inplanterade arter nämns harr, regnbåge, öring och signalkräfta. Det pågår försöka med att etablera strömlevande bestånd av såväl öing som harr i Eskilstunaån Projektet med fria vandringsvägar ingår som en del i detta projekt. Ålen är numer mycket sällsynt i ån men för flera hundra år sedan bedrevs ett omfattande ålfiske i ån bl a vid Hyndevad där fasta ålkistor fanns. Figur 7. Ett omtyckt sporfiske förekommer i Eskilstuna. Föreningen Åfiske sätter årligen ut bl a regnbåge och öring i ån. (Fotografi hämtat från Å!Fiske Eskilstuna; 10(48)

11 3 Planeringsförutsättningar 3.1 Områdesbestämmelser och övrigt planeringsunderlag I tabell 2 återges olika planeringsunderlag som i varierande omfattning berör de områden där åtgärder föreslås i föreliggande plan. Tabell 2. Några viktiga planeringsunderlag rörande Eskilstunaån och de objekt som är föremål för åtgärder i ån. Nr Namn Objekt/namn Plannummer Typ av handling Anmärkning 1a Nyby Gränges Nyby Stadsplan berör ej mark vid fallet 1a Nyby Kogne östra Stadsplan berör ej mark vid fallet 1a Nyby Blåsaren norr Detaljplan berör ej mark vid fallet 1b Stora kvarnfallet Torshälla stad Stadsplan 1b Stora kvarnfallet Vattendragaren mm Stadsplan 1b Stora kvarnfallet Krögaren mm Stadsplan 1b Stora kvarnfallet Tegelslagaren m fl Stadsplan 1c Holmens regleringsdamm Torshälla stad Stadsplan berör ej mark vid fallet 1c Holmens regleringsdamm Svarvaren m fl Stadsplan berör ej mark vid fallet 1d Sluss i Torshälla Krusgårdsområdet Stadsplan 1d Sluss i Torshälla Edvardslund Stadsplan 2a Faktoriholmarna 1 Nithammaren mm Detaljplan 2a Faktoriholmarna 1 Muktellstorget Detaljplan 2b Faktoriholmarna 2 Fristaden 1: Detaljplan 2b Faktoriholmarna 2 Rothoffsparken Detaljplan 2b Faktoriholmarna 2 Hamngatan Detaljplan 2b Faktoriholmarna 2 Rothoffsparken Detaljplan 2b Faktoriholmarna 2 Västergatan mm 1-301b Stadsplan 3 Tunafors Strömbrytaren Stadsplan 3 Tunafors Tunagatan mm Stadsplan 3 Tunafors Stenbocken mm Stadsplan 3 Tunafors Nyfors Stadsplan 3 Tunafors Tunafors 1: Detaljplan 3 Tunafors Vilsta 2:1 2008:402-2 Detaljplan 3 Tunafors Forsen 2 m fl (Tunafors fabriker) 2011:112-1 Detaljplan 4 Skjulsta Vilsta Stadplan 4 Skjulsta Landgången Detaljplan 4 Skjulsta Lagersberg 3:8 och 3: Detaljplan 4 Skjulsta Vilsta naturreservat SE Natura a Skogstorps kraftverk STG 1613 m fl (MEDBACK) Stadsplan 5b Rosenfors Rosenfors 3: Detaljplan 5b Rosenfors Rosenfors 3:1 m fl Byggnadsplan 5c Rosenholm Vreta hage Byggnadsplan 6 Hyndevad Skogstorps sågverk Byggnadsplan 11(48)

12 3.2 Miljökvalitetsnormer (MKN) Den vattenförekomst som berörs av föreliggande företag är Eskilstunaån Torshällaån SE för vilken det finns två beslutade MKN för ytvatten en för ekologisk status och en för kemisk ytvattenstatus (tabell 3). Av tabellen framgår att vattenförekomsten klassas som måttlig beträffande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Motivet för bedömningen av ekologisk status är i första hand morfologisk påverkan genom vandringshinder. För kemisk ytvattenstatus sägs att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Dessutom konsteras att det bedöms tekniskt omöjligt att uppnå god kemisk status beträffande Tributyltennföreningar innan 2021 varför undantag satts i detta avseende. Det finns inget som talar för att den planerade verksamheten i Eskilstunaån skulle inverka negativt på möjligheterna att bibehålla beslutade miljökvalitetsnormer. De fiskvägar och andra fiskevårdande åtgärder som planeras i ån kommer snarare att förbättra åns ekologiska status. Vidare görs bedömningen att den planerade verksamheten inte heller påverkar miljökvalitetsnormer med avseende på kemisk ytvattenstatus. Tabell 3. Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten i Eskilstunaån Torshällaån SE (VISS 2014). Vattenförekomst Statustyp Nuvarnade status Kvalitetskrav och Anmärkning (2009) tidpunkt Eskilstunaån - Torshällaån Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Måttlig ekologisk status Uppnår ej God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk status 2015 Exklusive kvicksilver 3.3 Kulturmiljö Eskilstuna har en lång historia som sträcker sig ett nära ett millenium tillbaka i tiden. Redan på 1100-talet omtalas platsen om handelsplats. Alla generationer har genom åren satt sin prägel på orten och mycket finns bevarat i värdefulla kulturmiljöer inte minst i form av de verksamheter som förekommit och förekommer i anslutning till ån i form av kvarnar, kraftverk, sågar etc. Delar av centrala Torshälla och Eskilstuna bedöms vara av riksintresse för kulturmiljövården medan andra delar bedöms vara av regionalt eller kommunalt intresse. 3.4 Förorenad mark Den långa tradition av industriell verksamhet som förkommit invid Eskilstunaån ända sedan 1500 talet har satt sina spår i form av olika former av föroreningar i sediment och marklager. I hela avrinningsområdet finns mer än 1500 identifierade, misstänkt, förorende områden varav ett 20-tal klassas som riksklass Mycket stor risk. Källor till föroreningarna bedöms komma från verkstasindustri, bensinstationer, gruvindustri och avfallsdeponier. (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2014) En betydande andel av de förorenade områdena finns inom Eskilstuna kommun och i nära anslutning till ån. I samband med fortsatt projektering av fiskvägar är det 12(48)

13 därför synnerligen viktigt att göra en noggrann bedömning av riskerna för förekomst av förorenade sediment i de områden som berörs av planerade åtgärder. Även om området som sådant ej tidigare ej pekats ut som misstänkt förorent utgör det ingen garanti för att det inte kan finnas förekomst av föroreningar i marken Figur 8. Slussen vid Faktoriholmarna ingår i ett komplex av kulturmiljöer med högt bevarandevärde. 3.5 Fiskvandringsvägar vid vattenkraftsanläggningar Fria fiskvandringsvägar vid kvarn- och sågverksammar innebär att konstruktionerna ska möjliggöra för alla fiskarter att, förutom att passera förbi vandringshindret, kunna lokalisera ingångarna/öppningarna på upp- respektive nedströmssidan av dammen. Vid vattenkraftsanläggningar tillkommer normalt åtgärder som förhindar att fiskarna når kraftverksturbinen genom att anlägga en fingaller i anslutning till dess intag. Ofta krävs även att det anläggs en nedströmspassage som fiskarna leds till när de följer fingallret och som enkelt uttryckt fungerar som en vattenrutschbana för fisk till området nedströms dammen. Lagstiftningen för vattenverksamet är ifrågasatt och kan komma att förändras i framtiden. Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2013:69 och slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35 innehåller bland annat förslag om att all vattenkraft ska kunna prövas enligt miljöbalken, även anläggningar som har tillstånd enligt äldre lagstiftning, privilegiebrev eller så kallad urminnes hävd. Vattenverksamheter utan tillstånd enligt miljöbalken kan föreläggas av länsstyrelsen att söka tillstånd. Ett tillstånd kan då komma att förenas med villkor såsom fiskvägar och minimitappningar. De verksamheter som inte får tillstånd kan föreläggas att riva ut anläggningen. Förslagen syftar till att skapa förutsättningar för att nya och befintliga vattenverksamheter ska kunna anpassas till miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav. 13(48)

14 4 Reella hot mot vattenbiologiska värden samt hur de kan åtgärdas Det finns många hot som kan spoliera de akvatiska värden man vill värna inom de här aktuella delarna av Eskilstunaån. Nedan har tyngdpunkten lagts på dammbyggnader, vilka i flertalet fall har en direkt koppling till vattenkraft och därmed förknippade hot som fragmentering, vattenhushållning och rensning. Andra hot mot vattenmiljön, t ex markavvattning, bevattningsuttag, förorenande utsläpp och förändrad hydrologi kring tätorter, berörs ej i denna sammanställning. 4.1 Några generella aspekter Fragmentering Fragmenteringen utgör generellt ett av de största hoten mot de strömlevande arterna. Oftast är det dammar för t ex kraftverksändamål eller vattenuttag som utgör det allt överskuggande problemet. De hindrar eller försvårar vattenfaunans fria vandring och medför även att naturligt strömmande lekområden ofta blir indämda. Vattenlevande organismers möjligheter att fortplanta sig och sprida sig inom sådana vattensystem blir därmed starkt begränsade. Nyckeln för att komma tillrätta med problemet är att skapa fria vandringsvägar. Den bästa åtgärden är naturligtvis att riva ut en hindrande damm skapar nya strömbiotoper (minskar indämningen). En annan lösning är att ordna någon form av fiskväg. I första hand eftersträvas s k naturlika fiskvägar, som inlöp eller omlöp, men i de fall detta inte är möjligt kan alternativet vara att bygga en s.k. teknisk fiskväg t ex en kammartrappa eller slitsränna Vattenreglering Reglering av vattenföringen för kraftutvinning är, vid sidan om fragmenteringen, det största hotet mot främst den strömlevande fiskfaunan. Tyvärr är det alltför vanligt att nästan allt vatten i vattendraget passerar kraftverket varvid den naturliga strömfåran nedströms en damm, som ofta är en viktig strömsträcka, får alldeles för lite vatten. I de fall korttidsreglering tillämpas, så generar dessa dessutom snabba flödesvariationer vilket stör fiskens lek, spolar bort rommen och/eller stressar fisk i största allmänhet. Bottenfaunan, som är en viktig födokälla för både fisk och vissa fåglar (t ex strömstare) riskerar att dö vid bottenfrysning på grund av vattenbrist. Nyckeln för att komma tillrätta med problemet är att se över och om möjligt förändra vattenhushållningen. Att åstadkomma en mera naturlig vattenregim kan i många fall vara nog så viktig som att åtgärda vandringshinder i ett vattendrag. Mera konkret bör målet vara att minimitappning införs där sådan saknas, vilket säkerställer ett visst flöde året runt, samt överlag en övergång till en mera naturvårdsanpassad reglering. Korttidsreglering bör i mesta möjliga mån undvikas Rensning Ett ingrepp med direkt koppling till kraftutvinning är s k rensning vilket innebär att vattenfåran nedströms ett vattenkraftverk fördjupas och/eller breddas bl a genom bortforsling av sten- och blockansamlingar. Syftet är att öka fallhöjden och underlätta vattnets framrinning. Nyckeln för att komma tillrätta med problemet är att genomföra biotopskapande fysiska åtgärder som syftar till att restaurera och/eller nyskapa lämpliga biotoper för i första hand den strömlevande fiskfaunan. Åtgärderna omfattar i förstone utläggning av block, sten och 14(48)

15 grusmaterial för att skapa en varierad vattenmiljö med både strömmande partier och lugnare bakvatten. Åtgärden består i omflyttning eller återutläggning av material som finns i eller i nära anslutning till åfåran och/eller utläggning av helt nytt material som transporteras till platsen. Denna typ av åtgärd utgör i högsta grad en aktiv fysisk förändring av själva vattenmiljön som, rätt utförd, kan vara mycket viktig. Biotopåtgärder kan också bestå i ett gynnande av träd och buskvegetation för att öka vattendragets beskuggning vilket i sin tur minskar vattentemperaturen genom minskad solinstrålning. Dessutom utgör skuggzonens växtlighet substrat för insekter som kan ramla ner vattnet och där bli näring åt fisken. Man bör främst gynna och skydda den naturliga vegetationen i form av buskar och träd i vattendragets omedelbara närhet (skyddszonen). Normal sett bör strandremsan lämnas orörd för fri utveckling. I enstaka fall kan det vara nödvändigt att plantera träd och buskar längs ett vattendrag för att påskynda utvecklingen av en skuggzon. Denna typ av åtgärd kan betecknas som en mera passiv insats för att långsiktigt bibehålla närmiljöns karaktär Långsiktigt skydd av vattenbiotoper I de fall där områdesskydd saknas kan det vara befogat att skapa ett långsiktigt skydd för vattenbiotopen och dess närmiljö. Detta gäller i synnerhet områden där man kan förvänta sig någon form av exploateringshot antingen mot själva vattendraget eller mot den närmaste omgivningen. En grundförutsättning för införande av ett skydd är givetvis att biotopen ifråga är möjlig att nå för de arter man vill gynna. I de flesta fall måste därför ett eventuellt skyddsinförande föregås av andra åtgärder vilket innebär att det långsiktiga skyddet får en förhållandevis låg prioritet. En redan fungerande fiskbiotop, vilken redan i dagsläget identifierats som särskilt värdefull, bör dock kunna prioriteras högre. Det ska påpekas att bedömningen av biotopens värde ej bör påverkas av om biotopen ifråga är orörd/naturlig eller restaurerad/skapad. Ett långsiktigt skydd behöver inte utgöras av miljöbalkens skyddsformer utan kan även handla om naturvårdsavtal e dyl. Figur 9. Anläggandet av fiskvandringsväg i Fyrisån i Islandsfallet med ett dimensionerat vattendjup på ca 1,5 meter. 15(48)

16 5 Generella aspekter vid dimensionering av fiskvägar och exempel på fiskvandringsvägar Typindelningen av fiskvägar har under senare år genomgått stora förändringar. Idag skiljer man ofta på naturlika fiskvägar och fiskvägar av mera teknisk eller artificiell karaktär. Till den första gruppen hör vattenfåror med naturlig botten som anläggs runt hindret (omlöp), genom hindret (inlöp) eller till och med över hindret med hjälp av upptröskling (i dansk litteratur benämnt stryk, relevant svensk benämning saknas). Bland de tekniska fiskvägarna återfinns alltifrån mer eller mindre trappliknande konstruktioner som konventionella kammartrappor till s k denilrännor. Man ska komma ihåg att den fullkomliga fiskvägen inte existerar, utan varje typ har sina fördelar och sina brister. Ibland kan därför en kombination av flera typer vara den bästa lösningen. Grundregeln är dock att naturlika fiskvägar ska prioriteras då dessa i allmänhet kan passeras av de flesta vattenlevande djur. Vägen fram till valet av en viss fiskvägstyp är kantad av en mängd överväganden där faktorer med koppling till teknik, hydrologi, kulturmiljö och biologi måste samverka för ett lyckat resultat. Det är fiskvägskonstruktörens uppgift att väga samtliga dessa aspekter mot varandra. Nedan diskuteras kortfattat några av dessa faktorer. 5.1 Vattendjup, flöde och vattenhastighet i själva fiskvägen De fiskarter eller andra djur som kan tänkas nyttja fiskvägen styr val av faktorer som vattendjup, flöde och vattenhastighet. Vuxna individer av större fiskarter som t ex asp och lax kräver naturligtvis ett större djup. I naturlika fiskvägar förkommer i litteraturen olika uppgifter om krav på vattendjup. För t ex omlöp rekommenderas i dansk litteratur ett minsta lämpligt djup på ca 25 cm. I en skrift från Naturvårdsverket (Degerman 2008) berörs bl a olika kriterier för utformning av fiskvägar. Här finns dock inga specifika uppgifter om absoluta krav på vattendjup. Utifrån egna erfarenheter vid utformning av fiskvägar har undertecknad valt att sätta 40 cm som ett minimidjup för större fisk i naturlika fiskvägar. Samma krav som ställs på vattendjup i naturlika fiskvägar gäller rimligtvis också när man återställer en åfåra helt eller delvis. Det är svårt att ange ett absolut mått på ett lämpligt flöde i en fiskväg då detta i hög grad är beroende av hydrologin i det vattendrag som fiskvägen ansluter till och vilket flöde som finns tillgängligt. Flödet i en naturlik fiskväg kan beräknas teoretiskt med den s k Mannings formel där faktorer som djup, lutning och bottnens ojämnhet är avgörande. Viktigare än att bedöma flödet i absoluta tal är kanske att ställa det i relation till det totala flödet i vattendraget. Att forcera en fiskväg är oftast inte det stora problemet utan snarare svårigheten för fisken att hitta mynningen (se även nedan). Flödet måste således vara tillräckligt stort i förhållande till det totala flödet. I större vattendrag anges en nedre gräns på ca 1-5 % av det totala flödet. För att ändå ge en fingervisning om det flöde som erfordras kan sägas att i ett omlöp med bottenbredden 50 cm, lutningen 1 % och djupet 40 cm är flödet ca l/s beroende på bottnens ojämnhet. Artificiella fiskvägar utformas ofta som en serie dammar/pooler. En slitsränna är en variant av en kammartrappa med en relativt smal slitsöppning i hela bassängens djup. I en slitsränna bör vattendjupet vara minst dubbelt så stort som slitsöppningens bredd. Vid t ex 30 cm, som är en vanlig förekommande storlek på slitsöppningen, bör slitsrännan ha ett minsta vattendjup av ca 16(48)

17 60 cm. Flödet i rännan är i första hand direkt proportionellt mot den uppströms liggande vattenytan. Ofta styrs flödet in till fiskvägen med en reglerbar lucka vid fiskvägens intag. Vattenhastigheten är en annan viktig faktor i alla fiskvägar. I grunden styrs hastigheten av flöde, lutning och vattnets friktion mot bl a strukturer i fiskvägens botten och sidor. Detta innebär i praktiken att hastigheten kan variera ganska avsevärt inom olika delar av en fiskväg. Att ange något allmänt riktvärde för vattenhastighet är svårt då förmågan hos akvatiska djur att förflytta sig mot en vattenström skiljer sig åt såväl mellan arter som mellan olika levnadsstadier inom en art. Hos växelvarma djur har även vattentemperaturen betydelse. Generellt kan sägas att man kan tillåta högre vattenhastigheter om viloplatser finns tillgängliga inuti fiskvägen. Vill man öka sannolikheten för att fiskvägen ska fungera för all tänkbar förekommande vattenfauna bör vattenhastigheten längs förhållandevis långa sammanhängande sträckor ej överstiga 0,2 m/s. 5.2 Flöden och vattendjup i fiskvägens närhet Sett ur optimal biologisk synvinkel bör en fiskväg underlätta vattenlevande djurs migrationsbehov på ett sådant sätt att djurens möjlighet att fullborda sina livscykler ej inskränks. I många fall innebär detta orimliga krav som att fiskvägen ska fungera under alla tidpunkter på året och vid alla förekommande flöden och vattenstånd. I de flesta fall tvingas man dock till kompromisser bl a med hänsyn till rådande vattendomar och fysiska betingelser på platsen eller i vattendraget. I allmänhet handlar dessutom anläggande av fiskvägar om att säkerställa en eller några fiskarters vandringar i samband med lek- och uppväxt, varför just dessa arters speciella behov kan bli ganska vägledande vid projekteringen. Ett grundkrav bör dock vara att fiskvägen ska fungera inom amplituden från medellågvattenföring (MLQ) till medelhögvattenföring (MHQ). Förutom vattenföringen i ån är fiskvägens funktion i hög grad kopplad till vattenståndet på uppströms- och nedströmssidan. Stora variationer i vattenstånd medför att fiskvägen behöver anpassas till dessa förhållanden. Ett högt vattenstånd på uppströmssidan innebär att större fallhöjd behöver tas upp i fiskvägen för att inte riskera en alltför hög vattenhastighet. Vattennivån på uppströmssidan styrs i viss mån av det tillrinnande flödet men är även beroende av den regleringsamplitud som ryms inom gällande domar eller inom den naturliga vattenståndsfluktuationen. Liknande förhållande gäller givetvis för den nedströms liggande vattenytan, men det är inte alltid givet att vattenståndsamplituden samvarierar till 100 % mellan uppströms- och nedströmssidan. I sådana situationer ställs ännu flera speciella krav på fiskvägens utformning. Analogt med vad som anges ovan vad gäller flöden kan man på samma sätt ange att som grundkrav ange att fiskvägen bör fungera mellan medellågvatten (MLW) och medelhögvattenstånd (MHW). En tanke är givetvis att det torde finnas en direkt korrelation mellan vattenstånd och vattenföring men reglering av sjöar och andra betingelser kan också vara styrande för vattenståndet. 5.3 Placering av fiskvägens mynning För att fisken ska kunna finna fiskvägen och passera hindret fordras att mynningen (dvs fiskvägens nedströmsöppning) är rätt placerad i förhållande till huvudströmmen på platsen. När hela flödet går genom fiskvägen är det i allmänhet inget problem för fisken att hitta rätt. Fiskens naturliga strävan att söka sig mot strömmen leder den då mer eller mindre mekaniskt mot fiskvägens mynning. I de flesta fall har man dock endast möjlighet att avleda en delström genom fiskvägen varvid mynningens placering kan bli den helt avgörande faktorn för fiskvägens funktion. Många gånger är det nödvändigt att skapa ett extra flöde intill mynningen, en s k lockvattenström, för att locka till sig och leda fisken på rätt väg. 17(48)

18 5.4 Exempel på förkommande fiskvandringsvägar Figur 10. Stryk i naturmark Figur14. Slitsränna i anslutning till kvarnbyggnad. Figur 11: Inlöp Figur 15. Stryk vid lågt flöde, som övergår i en denilränna (överst i bilden, se figur 16)). Figur 12: Stryk (tv) komb. med paddlingsled. Figur 13. Inlöp. Figur 16: Stryk vid normalt flöde som övergår i en denilränna följt av en slitsränna i trä. 18(48)

19 6 Beskrivning av vandringshinder samt förslag till åtgärder I Eskilstunaåns huvudfåra återfinns sex olika barriärer på sträckan Mälaren - Hjälmaren med en sammalagd fallhöjd på 22 meter. Vid vissa av dessa barriärer fördelas vattnet upp i flera parallella vattenvägar, där varje vattenväg i sin tur består av en eller flera vandringshinder i form av kraftverks- eller hålldammar. Några vandringshinder utgörs av slusskanaler med en begränsad vattengenomströmning. Sammanlagt finns 14 vandringhinder/ dammar lokaliserade till de sex barriärerna med varierande förutsättningar att kombineras med en fiskvändringsväg. 6.1 Kriterier för sammanvägd bedömning/prioritering Med anledning av uppdraget består i att både tillgängliggöra nya lekområden för de utvalda fiskarterna samt att tillskapa fria vandringsmöjligheter mellan Mälaren och Hjälmaren har kriterierna för prioriteringsordningen rangordnats enligt följande: 1. Att återkapa fria vandringsmöjlighet för fisk mellan Mälaren och Hjälmaren. I praktiken innebär det att tillskapandet av en fiskpassage vid varje barriär har högre prioriet än att öppna upp för fiskvandring i flera vattenvägar vid en och samma barriär i förekommande fall. 2. Att tillgängliggöra Eskilstunaån för de särskilt prioriterade fiskarterna. 3. Den längd på Eskilstunaån som åtgärden tillgängliggör. 4. Den fiskvandringsväg som bedöms ha bästa förutsättningar vid varje barriär. Styrande för bedömning som lett fram till valet av en slutlig utformning har huvudsakligen gjorts utifrån huvudaspekterna: Limniska/Biologiska aspekter, Tekniska aspekter samt Juridiska aspekter. Utgångspunkten för bedömningarna beskrivs närmare i bilaga 1. Under respektive huvudaspekt redovisas de delkriterier som varit utgångspunkt vid bedömningen. Varje delkriterium bedöms i en skala 0-2; ju högre värde desto mera gynnsamt bedöms delkriteriet vara. De lösningar som föreslås i denna rapport utgörs av renodlade typer av fiskvandringsvägar. Det är dock vanligt att olika typer av fiskvandringsvägar kombineras, som i exemplet nedan, för att uppnå det bästa resultatet Figur 17. Exempel på kombinerade fiskvandringsvägar, i detta fall omlöp och slitsränna (48)

20 6.2 Torshälla Figur 18. Översikt Torshälla I Torshälla delar ån upp sig i tre grenar. Den mellersta fåran som utgör de egenliga Eskilstunaån/Torshällaån, den vänstra fåran Andbäcksån samt den högra delen som egentligen utgörs av Hjälmare/Torshälla kanal. Anbäcksån även benämnd Nybyån är f ö en rest av Karl IX:s kanal genom Torshälla (Arnholm 2014). I Torshälla finns två vandringshinder Kvarnfallet samt Holmendammen med en fallhöjd på vardera 5,3 respektive 1,2 m. I Andbäcksån finns ett vandringshinder vid Nyby kraftverk med en fallhöjd på 6,5 m. Kanalen har tre slussportar. Sedan kanalen restaurerades har den haft besök av ett hundratal turistbåtar (Arnholm.nu 2014). Faktaruta Torshälla Namn Koordinater Fallhöjd (m) Typ Turbin- Installerad Avbördnings- Ägare av damm typ effekt (kw) förmåga (m 3 /s)[1] Nyby kraftverk ,5 Verksdamm Kaplan [2] Strömfallet AB Kvarnfallet ,3 Verksdamm Kaplan Strömfallet AB Holmendammen ,2 Hålldamm 158 Strömfallet AB Eskilstuna kanal ,5 Slussar 158 Eskilstuna kommun [1] Länsstyrelsen i Sörmlands län 2014 [2] Gäller samlad avbördningsfömåga för samtliga tre grenar i Torshällaån. Figur 19. Intaget vid Nyby kraftverk, utrustad med anordning för automatiska gallerrensning. 20(48)

21 Andbäcksån Figur 20A. Nyby kraftverk. Slitsränna längs vänster strandsida. Figur 20B. Vänster sida om Nyby kraftverk. Torshälla A B B A Figur 21. Torshälla kraftverk. Slitsränna längs avskiljande mur (A) alternativt längs höger strand (B). Figur 22. Holmendammen. Slitsränna längs höger (A) eller vänster (B) strand, den senare helt eller delvis förlagd under markytan. 21(48)

22 Figur 23. Torshälla kraftverk, avskiljande mur vid kraftverkskanalen. Figur 24. Inlöp längs dammens högra sida som sträcker sig förbi Hålldammen. Figur 25. Hålldammen vid Torshälla (48)

23 Slusskanalen Figur 26A. Slitsränna eller omlöp i anslutning till slussar. Figur 26B. Övre slussarportar. Figur 27. Omlöp med ingångar vid åns sammanflöde nedströms Torshälla respektive uppströms övre slussportarna. Figur 28. Slussenområdet i anslutning till nedre slussportar (48)

24 Tabell 4. Torshälla bedömning av aspekter för de olika alternativen Aspekter Typ av fiskväg/-ar Andbäcksån Nyby krv slitsränna 2 slitsrännor mittmur 2 slitsrännor höger mur Inlöp Slitsränna Omlöp Omlöp Längd 120 m m m m 120 m m 600 m Limniska/Biologiska aspekter Torshällaån Kraftverksdamm Regleringsdamm Slusskanalen Slussar Befintlig flödesregim Lekområde i anslutning till hinder Lockvatten Funktion som biotop Passerbarhet Summa Tekniska aspekter Avbördningsförmåga Geotekniska förutsättningar ej känt ej känt ej känt ej känt ej känt ej känt ej känt Länshållning Terränganpassning Påverkan på nuvarande markanvändning Vattenståndsamplitud Risk förorenad mark Summa Juridiska aspekter Befintliga vattendomar ja ja ja ja nej nej nej Övriga aspekter Skyddade områden nej nej nej nej nej nej nej Riksintressen ja ja ja ja ja ja ja Annan vattenverksamhet kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk Skyddsvärda arter asp, ål, nors, gös asp, ål, nors, gös asp, ål, nors, gös asp, ål, nors, gös asp, ål, nors, gös asp, ål, nors, gös Fornlämningar, byggnadsminnen etc ja ja ja ja ja ja ja Fysiska planer ja ja ja ja ja ja ja Påverkan på stads- eller landskapsbild ja ja ja ja ja ja ja asp, ål, nors, gös Bedömd kostnad byggnation (Mkr) Prioritering Överväganden Vid den samlade bedömningen i kapitel 7 har barriären vid Torshälla rangordats som åtgärd 1. Motiveringen är att de fyra fiskarter som särskilt ska värnas har dokumenterats i både Andbäcksån och Torshällaån och att nästan halva Eskilstunaån tillgängliggörs. Anläggandet av fiskvandringsväg vid Nyby kraftverk har fått första prioritet trots att de limniska aspekterna talar för en fiskvandringsäg vid Torshälla. Motiveringen är att den bedöms ha högre genomförbarhet än de presenterade alternativen vid Torshälla, som utgörs av två barriärer och därigenom större investeringskostnader. Ett inlöp vid Torshälla har fördelarna att fungera som biotop och att öka avbördningsförmågan men bedöms bli dyrast. För alternativen med fiskvandringsvägar vid Slussen råder stora osäkerheter beträffande fisken möjligheter att lokalisera ingången till fiskpassagen eftersom majoriteten av vattnet normalt rinner via Andbäcksån och Torshällaån. Det förhindrar dock inte att det aktuellt i samband med att området utvecklas av andra anledningar och får då utgöra en kompletterande åtgärd för fri fiskvandring Mälaren-Hjälmaren. 24(48)

25 6.3 Faktoridammarna I Eskilstuna stad finns de s k Faktoridammarna som egentligen består av flertal olika delar. Faktoridammarna har fått sitt namn genom det gevärsfaktori som en gång låg på Strömsholmen. Tillverkningen flyttades Faktoridammen består egentligen av två fåror vilka delas av den mellanliggande Strömholmen. Kraftverket är beläget i anslutning till den vänstra fåran vilken benämnes Lillån. Se bifogad skiss i figur 29. Figur 29. Faktoridammarna - översikt Faktaruta Faktoridammarna Namn Koordinater Fallhöjd Typ Turbin- Installerad Avbördnings- Ägare (m) av damm typ effekt (kw) förmåga (m 3 /s)[1] Faktoridammen ,1 Verksdamm 4 Lawaczeck Strömfallet AB turbiner Faktoridammen ,1 Verksdamm Sluss vid ,1 Sluss 155 faktoriholmarna [1] Länsstyrelsen i Sörmlands län 2014 Figur 30. Utlopp från kraftverk mot Lillån 25(48)

26 Lillån Figur 31. Inlöp längs vänster strand vid Hamngatan som mynnar i Lillån. Figur 32. Slitsränna vid dämme mot Lillån vid Strömsholmen. Faktoriholmen Figur 33. Inlöp med början i dammen och fortsättning längs höger kajkant. Figur 34. Slitsränna längs höger kajkant 26(48)

27 Tabell 5. Faktoridammen bedömning av aspekter för de olika alternativen Aspekter Lillån Strömsholmen mot Hamngatan Eskilstunaån Faktoridammen Typ av fiskväg/-ar Inlöp Slitsränna Inlöp Slitsränna Längd m 40 m m 40 Limniska/Biologiska aspekter Befintlig flödesregim Lekområde i anslutning till hinder Lockvatten Funktion som biotop Passerbarhet Summa Tekniska aspekter Avbördningsförmåga Geotekniska förutsättningar ej känt ej känt ej känt ej känt Länshållning Terränganpassning Påverkan på nuvarande markanvändning Vattenståndsamplitud Risk förorenad mark Summa Juridiska aspekter Befintliga vattendomar nej nej nej nej Övriga aspekter Skyddade områden nej nej nej nej Riksintressen ja ja ja ja Annan vattenverksamhet kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk Skyddsvärda arter ål ål ål ål Fornlämningar, byggnadsminnen etc ja ja ja ja Fysiska planer ja ja ja ja Påverkan på stads- eller landskapsbild ja ja ja ja Bedömd kostnad byggnation (Mkr) Prioritering Överväganden Vid den samlade bedömningen i kapitel 7 har barriären vid Faktoridammarna i Eskilstuna åtgärdsummer 3. Motiveringen är att de fyra särskilt värnade fiskarterna då får fria vandringsoch lekmöjligheter på sträckan Mälaren-Tunafors om föreslagen proritet mellan barriärerna följs. Anläggandet av fiskvandringsväg via Lillån förordas då den funktionsmässigt gynnas av nuvarande flödesregim. Ett inlöp vid Strömolmen får högst prioritet eftersom den även fungerar som biotop och kan samtidigt förhöja de estetiska värdena i stadsmiljön, exemplifierat av figur 13. En slitsränna i eller anslutning till Lillån, som är något billigare att anlägga, lämpar sig bra i urban miljö men då saknas funktionen som biotop vilket ger prioriteringsordning 2. De två alternativen vid Faktoriholmen ligger i anslutning till befintliga lekområden men proriteras ned pga av sämre funktion vid låg vattenföring. Om det alternativet blir aktuellt förordas ett inlöp av med samma motiveringar som för Lillån. 27(48)

28 6.4 Tunafors Vid Tunafors uppges att det funnits reglering sedan Jernbolaget sökte tillstånd för kraftverk hos rådstufvurätten 1811 för anläggande av kraftverk. (Å-fiske 1994). Vandringsbarriären vid Tunafors består en dammbyggnad samt en äldre, delvis överbyggd avtappningskanal på dammens vänstra sida. Fallhöjden är 5,3 m. Figur 35. Tunafors översikt. Faktaruta Tunafors Namn Koordinater Fallhöjd Typ Turbin- Installerad Avbördnings- Ägare (m) av damm typ effekt (kw) förmåga (m 3 /s)[1] Tunafors ,3 Verksdamm Francis Strömfallet AB kraftstation [1] Länsstyrelsen i Sörmlands län 2014 Figur 36. Tunafors kraftverk med öppning till den äldre avtappningskanalen markerad. 28(48)

29 6.5 Tunafors Figur 37. Slitsränna längs vänster strand via äldre tappningskanal, delvis under markytan. Figur 38. Slitsränna via äldre tappningskanal, delvis under markytan. Figur 39. Slitsränna i anslutning till den avskiljande väggen (mittmur) mellan kraftverkskanal och huvudfåra Figur 40. Slitsränna via äldre tappningskanal och via spegeldammen framför den fd fabriken.. 29(48)

30 Tabell 6. Tunafors bedömning av aspekter för de olika alternativen Aspekter Eskilstunaån Äldre avtappningskanal Kraftverksdamm Typ av fiskväg/-ar Slitsränna längs vänster strand Slitsränna under mark Längd 110 m 110 m Limniska/Biologiska aspekter Slitsränna via spegeldamm > 110 m exkl spegeldammar Slitsränna mot mittmur Befintlig flödesregim Lekområde i anslutning till hinder Lockvatten Funktion som biotop Passerbarhet Summa m Tekniska aspekter Avbördningsförmåga Geotekniska förutsättningar ej känt ej känt ej känt ej känt Länshållning Terränganpassning Påverkan på nuvarande markanvändning Vattenståndsamplitud Risk förorenad mark Summa Juridiska aspekter Befintliga vattendomar ja ja ja ja Övriga aspekter Skydde områden nej nej nej nej Riksintressen ja ja ja ja Annan vattenverksamhet kraftverk kraftverk kraftverk kraftverk Skyddsvärda arter ål ål ål ål Fornlämningar, byggnadsminnen etc Nej Nej Nej Nej Fysiska planer ja ja ja ja Påverkan på stads- eller landskapsbild ja ja ja ja Bedömd kostnad byggnation (Mkr) Prioritering Överväganden En fiskvandringsväg vid barriären Tunafors är den åtgärd som näst efter Torshälla tillgängliggör den längsta åsträckan, cirka 3 km upp till Skjulsta, vilket motiverar prioritetsnummer 4. Vid Tunafors saknas rimliga möjligheter att anlägga en fiskvandringsväg på Eskilstunaåns högra sidan. På den vänstra sidan finns äldre avtappningsvägar som inte längre är i drift och som är delvis ombyggda men bör utredas vidare för en eventull framtida funktion som fiskvandringsväg. Det råder dock stora osäkerheter beträffande avtappningskanalernas kondition och eventuella markföroreningar. En slitsränna under mark bedöms vara den mest fördelaktiga åtgärden. Den motsvarar i hög grad en slitsränna längs vänster strand men med fördelen att länshållning inte krävs, vilket sänker kostnaderna vid byggnation. En variant som diskuterades under förstudien är att via samma öppning i dammen leda fiskvandringsägen via spegel (48)

31 dammarna vid fd Tunafors fabriksbyggnad, som för närvarande omvandlas till bostäder, och vidare via den öppna terrängen norr om fabriken till ån. Nackdelen är att fiskvändringsägens funktion kan begränsas av det stora avståndet upp till dammen, vilket försvårar för många fiskarter att loklisera dess mynning. Det fjärde förslaget, via muren nedströms kraftverket, bedöms vare mera komplicerat anläggningsmässigt och kan upplevas störa kulturmiljövärden negativt. 6.6 Skjulsta Vandringsbarriären vid Skjulsta består av tre automatluckor i den högra grenen samt en grunddamm i den vänstra grenen. Grunddammen är modifierad för att underlätta fiskuppvandring. Sydost om dammen finns en äldre grävd kanal benämnd som Karl IX:s kanal. Figur 41 Skjulsta översikt. Faktaruta Skjulsta Namn Koordinater Fallhöjd Typ Turbin- Installerad Avbördnings- Ägare (m) av damm typ effekt (kw) förmåga (m 3 /s)[1] Skjulsta ,5 Reglerings damm [1] Länsstyrelsen i Sörmlands län 2014 Figur 42 Skjulsta. Grunddammen i den vänstra grenen. 31(48)

32 A B Figur 43. Inlöp i anslutning grunddammen (A) alternativt slitsränna till höger om regleringsdammen (B). Figur 44. Alternativ 3 Omlöp i Karl IX:s kanal, även märkt på infogad karta.. Figur 45. Luckor i den höger (östra) grenen vid Skjulsta (48)

33 Tabell 7. Skjulsta- Bedömning av aspekter för de olika alternativen Aspekter Typ av fiskväg/-ar Grunddamm Regleringsdamm Karl IX kanal Inlöp Eskilstunaån Slitsränna naturreservat Omlöp kanal Längd 110 m 30 m kanalen 400 m Limniska/Biologiska aspekter Befintlig flödesregim Lekområde i anslutning till hinder Lockvatten Funktion som biotop Passerbarhet Summa Tekniska aspekter Avbördningsförmåga Geotekniska förutsättningar ej känt ej känt ej känt Länshållning Terränganpassning Påverkan på nuvarande markanvändning Vattenståndsamplitud Risk förorenad mark Summa Juridiska aspekter Befintliga vattendomar ja ja ja Övriga aspekter Skyddade områden ja ja ja Riksintressen nej nej nej Annan vattenverksamhet regleringsdamm regleringsdamm regleringsdamm Skyddsvärda arter ål ål ål Fornlämningar, byggnadsminnen etc ja ja ja Fysiska planer ja ja ja Påverkan på stads- eller landskapsbild ja ja ja Bedömd kostnad byggnation (Mkr) 3 2 0,5-1 Prioritering Överväganden En fiskvandringsväg vid barriären Skjulsta tillgängliggör cirka 1 km av Eskilstunaån på sträckan upp till Skogstorp/Rosenfors. Bedömningen är att ett omlöp kan konstrueras till låga kostnader via Karl IX:s kanal med höga värden på limniska aspekter och genomförbarhet. Åtgärden får dock prioritetsnummer 5 eftersom den ligger högt upp i Eskilstunaån. Det hindrar 33(48)

34 inte att den med fördel kan genomföras snarast möjligt eftersom den förbättrar vandringsmöjligheterna lokalt till en mycket ringa kostnad. Det alternativet kan även öka kanalens kulturhistoriska värde. Att bygga om och anlägga ett inlöp vid grunddammen får andra prioritet, trots högsta värde på bedömda limniska aspekter, eftersom den lösningen är mera komplicerad men bör på sikt komplettera omlöpet. En slitsränna vid regleringsdammen har fått lägst prioritet eftersom dess funktion försämras vid nuvarande flödesregim. 6.7 Skogstorp/Rosenfors och Rosenholm Den vänstra barriären utgörs av ett vandringshinder vid Skogstorp kraftverk med en fallhöjd på 5,2 m. Den högra barriären utgörs av två vandringshinder, dels regleringsdammen vid Rosenholm med en fallhöjd på ca 2,5 m, dels en damm längre nedströms vid Rosenfors ungefär i höjd med Skogstorps kraftverk. I anslutning till den högra fåran finns rester av en kanal/fåra som mynnar nedströms dammen vid Rosenfors. Denna del utgör eventuellt en alternativ sträckning för ett omlöp. Figur 46. Översikt- Rosenfors Vattenkraften vid Skogstorp är utnyttjad sedan lång tid tillbaka men något myndighetbeslut har ej kunnat hittas som styrker rätten att bedriva vattenkraftverksamhet. Kraftverket är föremål för prövning i Mark- och miljödomstolen. Kraftproduktion har tidigare bedrivits även vid Rosenforsfallet Faktaruta Skogstorp/Rosenfors Namn Koordinater Fallhöjd Typ Turbin- Installerad Avbördnings- Ägare (m) av damm typ effekt (kw) förmåga (m 3 /s)[1] Skogstorps ,2 Verksdamm Lawaczeck [2] Skogstorps kraftverk kraftverk AB Rosenfors [3] Hålldamm 154 Eskilstuna kn Hålldamm för ,7 Hålldamm 154 Eskilstuna kn Rosenfors krv Rosenholm ,5 Hålldamm 154 Eskilstuna kn [1] Länsstyrelsen i Sörmlands län 2014 [2] Gäller samlad avbördningsfömåga för samtliga tre grenar i Torshällaån. [3] Damm vid inlopp till Karl IX:s kanal 34(48)

35 Skogstorp Figur 47. Skogstorp- Slitsränna. Figur 48. Skogstorp Omlöp. Rosenfors Figur 49. Rosenfors - slitsränna nedströms damm. Figur 50. Rosenfors - slitsränna uppströms damm. Figur 51. Dammanläggning vid Rosenfors. 35(48)

36 Rosenholm A B Figur 52. Rosenholm- slitsränna på holmen. Figur 53. Rosenholm slitsränna uppströms holmen (A) eller via den äldre kanalen (B). Figur 54. Rosenholm - dammanläggning med holmen markerad centralt i bilden. 36(48)