Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen. F ö r k l a r i n g : Budgetpropositionens utgångspunkter Undervisningsministeriet driver regeringens utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitik tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet och sammanslutningar inom verksamhetsområdet. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, jämlikhet, skapande och välmåga. En hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger i väsentlig grad på utbildning. Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö På grund av den internationella ekonomiska utvecklingen påverkas även Finland i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Vikten av forskning, innovationer och produktutveckling samt kompetens framhävs som en del av den globala konkurrenskraften. Samhället internationaliseras och invandrarnas andel av befolkningen ökar. Antalet elever i grundskoleåldern minskar. Åren och 2010 kommer den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning ännu att vara lika stor som för närvarande. Under de senaste åren har allt fler av dem som avslutat den grundläggande utbildningen sökt sig till yrkesutbildning. I fråga om dem som börjar studera på högskolenivå har ingen ändring ännu skett. Utvecklingstrenderna inom åldersklasserna varierar regionvis. Ändringarna förutsätter en hög kvalitet på utbildning och forskning, strukturell utveckling av nätverken för skolor, läroanstalter och utbildningsanordnare samt av högskolenätverket liksom även en effektivisering av utbildningssystemet. En särskild utmaning för utbildningssystemet är det ökade antalet invandrare. Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar Utbildnings- och vetenskapspolitiken Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att utbildningsnivån närmar sig världstoppen. En effektivare vuxenutbildning kan förlänga arbetskarriärerna och senarelägga pensioneringarna. En hög kvalitet på undervisningen och examina är en förutsättning för utbildningens verkningsfullhet, effektivitet och produktivitet. Tyngdpunkten ligger särskilt på att förbättra kvaliteten på den grundläggande undervisningen, högskoleutbildningen och forskningen. Målet är att inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen är bland de bästa vid internationella jämförelser antalet stora undervisningsgrupper minskar inom den grundläggande utbildningen relationstalet studerande/lärare förbättras i högskolorna forskningens kvalitet och effekter ökar. Relationstalet studerande (FTE) 1) /lärare i högskolorna Yrkeshögskolor Universitet 1) Kalkylerat antal heltidsstuderande (FTE, full time equivalent) ,7 14,3 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 ,8 14,3 uppskattning 17,8 14,3 uppskattning 17,8 14,3 uppskattning 17,7 14,2 Forskningens kvalitet och effekter uppskattning uppskattning FoU-utgifternas BNP-andel (%) 3,48 3,45 3,7 3,8 Forskningspersonalens andel av de sysselsatta (%) 2,4 2,4 2,4 2,4 Vetenskapliga publikationer per en miljon invånare (st.) Finlands Akademis bevillningsfullmakt (mn ) ,6 245,6 258,5 Forskningstjänster vid Finlands Akademi Doktorsexamina För att trygga tillgången till kunnig arbetskraft vidtas effektivare åtgärder för att utbildningen ska slutföras snabbare, utbildningens överensstämmelse med arbetslivet öka och andelen personer som inte avlägger yrkesutbildning minska. Dessutom utvecklas nätverket av yrkesutbildningsanordnare enligt yrkesintitutsstrategin, genomförs en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen och utvecklas prognostiseringen. Studiestödet främjar främjar lika möjligheter till utbildning och tillgången på kunnig arbetskraft. Målet är att andelen personer som fortsätter studera direkt efter den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ökar den tid som används för att avlägga examen förkortas och genomströmningen ökar åldern då högskoleexamen avläggs sjunker sysselsättningen bland dem som avlagt examen ökar andelen av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning uppgår till minst 60 % år Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%) 2) uppskattning mål Studerande i yrkesutbildning 40,7 41,9 43,7 44,5 utbildning som leder till grundexamen 39,4 40,1 41,0 41,5 förberedande utbildningar 3) 1,3 1,8 2,7 3,0 Studerande i gymnasieutbildning 53,3 51,1 50,0 50,5 Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning 3,0 2,5 3,0 3,0 i grundskolor 2,5 2,0 2,5 2,5 i folkhögskolor 0,5 0,5 0,5 0,5 Utbildningar som leder till examen sammanlagt 92,7 91,2 91,0 92,0 2) Källa: Statistikcentralen. I fråga om år 2005 är det tal som anger utbildningar som förbereder för yrkesutbildningar en uppskattning. De tal som gäller påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen vid folkhögskolor är för åren 2005 och 2006 uppskattningar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt 4,3 4,3 5,7 6,0 Sammanlagt 97 95,5 96,7 98,0 Sysselsättning och fortsatta studier bland dem som avlagt examen (%) 4) mål Studentexamen 71,4 72,3 75,0 74,0 sysselsatta 30,2 30,1 30,0 28,0 i fortsatta studier 41,2 42,2 45,0 46,0 Yrkesinriktad grundexamen 73,4 75,5 77,0 77,5 sysselsatta 63,4 66,3 76,7 68,0 68,5 i fortsatta studier 10,0 9,2 67,5 9,0 9,0 Yrkes- eller specialyrkesexamen 85,0 86,6 9,2 88,5 89,0 sysselsatta 74,7 76, ,5 i fortsatta studier 10,3 10,4 10,5 10,5 Yrkeshögskoleexamen 88,3 88,7 89,3 89,3 89,8 sysselsatta 84,7 85,2 86,1 85,7 86,2 i fortsatta studier 3,6 3,5 3,7 3,6 3,6 Universitetsexamen 89,3 88,8 89,9 90,0 90,0 sysselsatta 84,9 84,4 85,5 85,5 85,5 i fortsatta studier 4,4 4,4 4,4 4,5 4,5 Doktorsexamen sysselsatta 83,7 83,5 82,4 84,0 84,5 Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median) 5) uppskattning uppskattning mål Yrkeshögskoleexamen 25,1 25,2 25,0 24,9 Högre högskoleexamen 27,3 27,4 27,2 27,1 Avbrytande av utbildning 6) uppskattning mål Gymnasium 2,0 2,1 2,0 2,0 3) Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för handikappade, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande försöksutbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart). 4) Källa: Statistikcentralen. Anger situationen i fråga om sysselsättning och placering i fortsatta studier i slutet av året. I granskningen ingår examina som avlagts före slutet av juli ifrågavarande år och under de tre föregående åren. 5) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Grundläggande yrkesutbildning 9,5 9,5 8,5 8,0 Yrkeshögskola 6,4 6,9 6,3 6,2 Universitet 4,7 5,0 4,2 4,2 Utvecklingen av universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter utifrån dualmodellen, som grundar sig på skilda examina och uppgifter. Målet är att öka den internationella spetskompetensen och skapa högskoleenheter med en starkare och verkningsfullare kompetensnivå. Universitetens strukturer utvecklas och den ekonomiska och administrativa autonomin stärks. Regeringen tryggar de ekonomiska och strukturella förutsättningarna att bedriva högklassig grundforskning och tillämpad forskning inom flera områden och stärker innovationskapaciteten inom ekonomin genom strategiska satsningar på ökad kompetens. Målet är att undervisningens och forskningens kvalitet och effekter ökar den internationella rörligheten bland undervisnings- och forskningspersonalen samt studerandena vid högskolorna ökar högskolornas resultat förbättras. Resultat av högskolornas verksamhet uppskattning Vetenskapliga publikationer /undervisnings- och forskningsårsverken (universitet) 1,53 1,66 1,73 7) 1,78 Doktorsexamina/professorer (universitet) 0,57 0,63 0,67 0,69 Högre högskoleexamina/undervisningspersonal (universitet) 1,45 1,53 1,67 1,74 YH-grundexamina/ lärare i huvudsyssla (YH) 3,5 3,5 3,5 3,5 Rörlighet bland högskolestuderande 2006 uppskattning uppskattning Internationellt studerandeutbyte, över 3 mån., st. (universitet) Internationellt studerandeutbyte, över 3 mån., st. (YH) Internationellt lärar-/forskarutbyte, över 1 mån., st. (universitet) Internationellt lärar- och expertutbyte, över 1 mån., st. (YH) Utländska examensstuderande (universitet) Utländska examensstuderande (YH) Tillgången till behörig och kunnig undervisningspersonal måste säkerställas. I detta syfte ses det till att lärarutbildningen är tillräcklig, förbättras lärarnas möjligheter till konsekvent kompetensutveckling och förbättras lärarnas arbetsförhållanden. Målet är att 6) Källa: Statistikcentralen. Situationen i september för dem som studerat föregående år i september. Studerande som avbryter sina studier helt och inte får en annan studieplats. Endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inbegriper inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning i specialyrkesläroanstalter. 7) 2006 års, alla finansieringskällor i fråga om undervisnings- och forskningspersonal. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 behörighetssituationen bland lärare förbättras intresset för lärarutbildning bibehålls så att antalet sökande till klasslärarutbildning är per år. Lärarnas behörighet 8) 2005 uppskattning mål Behöriga lärare inom den allmänbildande utbildningen, % Behöriga lärare inom den grundläggande yrkesutbildningen, % 76, Förverkligandet av målen bedöms också med avseende på kön. Studerande och examina (uppskattning) Förskoleundervisning antal studerande Grundläggande utbildning nya studerande studerande som fått avgångsbetyg antal studerande Gymnasieutbildning nya studerande avlagda studentexamina 9) antal studerande Grundläggande yrkesutbildning 10) nya studerande avlagda examina antal studerande 11) Yrkesinriktad tilläggsutbildning 12) nya studerande avlagda examina antal studerande i utbildning vid läroanstalter 13) antal studerande i läroavtalsutbildning Grundexamina vid yrkeshögskolor 14) studerande som inlett sina studier avlagda examina antal studerande varav utländska studerande ) Lärare i huvudsyssla 9) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte. 10) Omfattar sådan utbildning som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen. 11) Inkluderar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen. 12) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Högre yrkeshögskoleexamina studerande som inlett sina studier avlagda examina antal studerande Grundexamina vid universitet 15) nya studerande avlagda lägre högskoleexamina avlagda högre högskoleexamina antal studerande varav utländska studerande Doktorsexamina vid universitet Konst- och kulturpolitiken Genom konst- och kulturpolitiken främjas kreativitet, kulturell mångfald, grundläggande rätttigheter till konstnärlig frihet och till språk och kultur, välfärd och en ökad jämlikhet i vårt samhälle. Målet är att såväl på det nationella som på det internationella planet skapa gynnsamma verksamhetsförutsättningar för aktörer inom konsten och kulturen, främja tillgången till kulturtjänster och skapa lika möjligheter till mångsidiga och högklassiga konstupplevelser för alla, stärka den kreativa ekonomin, kulturproduktionen, företagsverksamheten och utvecklingen av exporten samt att främja kulturkännedomen och kulturkompetensen i samhället. Effektmål: Förbättrande av förutsättningarna för konstnärlig kreativitet samt annan kreativitet Förutsättningarna, kompetensen och utvecklandet i fråga om konst och annan form av kreativitet stärks i samhället. En hög kvalitet på kulturtjänsterna och konsten tryggas genom att man förbättrar verksamhetsförutsättningarna för konstnärerna och tjänsteproducenterna. Upphovsrättssystemets funktion utvecklas och kunskapen om det ökas. Bevarande och skydd av kulturarvet samt stöd till ett aktivt bruk av det Kulturarvet bevaras och kulturmaterial sparas i digital form i större utsträckning och den digitala tillgången till dem genom datanät ökas. Minnesorganisationerna för kulturen och nätverk för dem utvecklas. Främjande av tillgången på, tillgängligheten av samt deltagandet i konst, kultur och information Upprätthållandet av den grundläggande strukturen för konsten och kulturen utvecklas inom respektive konst- och verksamhetsområde, regionalt och lokalt. Utbudet av konst och kultur görs mångsidigare och tillgången och tillgängligheten förbättras. Man stärker bibliotekens och museernas roll som tillhandahållare av när- och bastjänster inom inlärning, informationsförsörjning och kultur. Möjligheterna att delta och förutsättningarna för kulturell verksamhet för minoriteter och personer med funktionshinder ökas. Verksamhetsformer som stärker kulturens effekt på välmående bedöms och främjas. Främjande av kulturproduktion, kulturexport och kreativa branscher Utvecklingen av den kreativa ekonomin stärks genom att man stöder innehållsproduktionen, företagsamheten, förutsättningarna för tillträde till den internationella marknaden och kulturexporten inom kreativa branscher. Man stöder affärsverksamhets- och företagarkompetensen, kompetensen hos producenter och manager, kunskapen om upphovsrätt samt produktutveckling och innovationsverksamhet. Nyckeltal som beskriver förverkligandet av målen beträffande konst- och kulturbranschernas samhälleliga verkningar ) Uppgifterna om antalet studerande baserar sig på Statistikcentralens datainsamling. Ökningen av antalet studerande beror delvis på ändringar i statistikföringen från ingången av år ) Källa databasen AMKOTA, antalet närvarande studerande Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 mål Åskådare på teatrar som omfattas av teater- och orkesterlagen och på Kansallisteatteri, personer Anvisade årsverken till teatrar 16) Antalet besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, personer Anvisade årsverken till museer Besökare på symfoniorkestrarna 17) och Nationaloperan, personer Anvisade årsverken till orkestrar Premiärer på inhemska långfilmer Antal biobesökare vid inhemska filmer, personer Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, stycken Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer Fysiska biblioteksbesök, stycken Biblioteksbesök på nätet, stycken Idrottspolitiken Idrottsverksamhetens uppgift är att genom främjande av idrotten stödja befolkningens välmåga och hälsa under hela livet. Verksamheten styrs av etiska värden som betonar samhällsansvar. Främjande av befolkningens välmåga, hälsa och funktionsförmåga Målet är att aktivera dem som inte motionerar tillräckligt att börja motionera regelbundet. Särskilda målgrupper är barn och unga, äldre personer och medelålders män. Med hjälp av motion dämpas den ökande övervikten bland befolkningen. Motionsmiljön beaktas i samhällsplaneringen. Målen förverkligas genom program för hälsofrämjande motion, genom understöd till idrotts- och andra organisationers verksamhet och genom byggande av idrottsanläggningar som tjänar breda befolkningsgrupper. Stärkande av delaktigheten och deltagandet i samhället Lokal verksamhet aktiveras genom att man utvecklar den utbildning som frivilliga aktörer utför och riktar stöd till verksamheten inom föreningar för idrott och motion samt till samarbetet mellan kommuner och föreningar. Utbildningsverksamhetens innehåll och kvalitet utvecklas så att verksamheten tjänar barns och ungas, den hälsofrämjande motionens, tävlings- och elitidrottens samt medborgarverksamhetens behov. Med hjälp av motion och idrott främjas integrationen av invandrare. Stöd till en etisk och samhällsansvarig elitidrott som siktar på internationella framgångar Elitidrottens förutsättningar förbättras genom stöd till träningsverksamhet, integrering av handikappidrott på elitnivå och till antidopingverksamhet samt genom att främja förutsättningarna för att ansöka om och arrangera större idrottsevenemang. Partnerskap främjas i syfte att stödja elitidrott som känner samhällsansvar. Nyckeltal för idrottsverksamheten 2006 mål Personer i åldern år som motionerar tillräckligt ur hälsosynpunkt (2 ggr/v), % 18) 15) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina, källa databasen KOTA. 16) Kalkylerade årsverken som använts som beräkningsgrund för statsandelen. 17) Inkluderar två orkestrar som inte omfattas av statsandelssystemet. 18) Källa: 2006 och Folkhälsoinstitutet, (AVTK), UVM Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 män 62,8 67,5 68 kvinnor 65,7 72,8 73 Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken Undervisningsministeriet ansvarar för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Syftet med programmet är att främja barnfamiljernas välfärd, öka barns och ungas deltagande och förebygga utslagning. Genom programmet kan behovet av korrigerande specialtjänster minskas. I enlighet med ungdomslagen (72/2006) ska målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken förverkligas inom tre resultatområden: främjande av ett aktivt medborgarskap hos de unga, stärkande av de ungas sociala identitet samt förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Samtidigt genomförs regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram inom området för ungdomsarbete. Stöd till ett aktivt medborgarskap hos de unga Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap hos de unga är att utveckla en målinriktad verksamhet bland unga i samhället. Ett aktivt medborgarskap främjas genom att man skapar förutsättningar för alla unga att ha egna fritidssysselsättningar, vara medlem i sammanslutningar och kunna påverka i samhället. Mekanismerna för ungas deltagande och inflytande samt för hörande av unga utvecklas. Målet är att de unga röstar lika aktivt som resten av befolkningen i nationella val. Stärkande av de ungas sociala identitet Åtgärder som förbättrar de ungas livskompetens vidtas. Verkstadsverksamheten för unga har som mål att förbättra de ungas beredskap för vardagen och arbetslivet och att minska ungdomsarbetslösheten. Verksamheten effektiviseras med hjälp av uppsökande verksamhet med personer som arbetar i par. Syftet är att genom förebyggande arbete mot rusmedelsoch narkotikabruk minska ungas bruk av och intresse att prova på alkohol och narkotika. Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras genom att statsrådet driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas och övriga befolkningsgruppers levnadsvillkor är på samma nivå. Statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram, som färdigställdes år, genomförs, följs och utvärderas. De ungas levnadsvillkor följs med hjälp av register över ungas levnadsvillkor. Nyckeltal för ungdomsarbetet 2006 mål Aktivt medborgarskap för unga Antal organisationer inom ungdomsverksamhet som fått understöd Medlemmar i organisationer (pers.) Verkstadsverksamhet för unga Verkstäder, antal Unga i verkstäder, antal/år Unga som fått studieplats eller arbete eller deltar i annan ledd verksamhet, % Antal arbetslösa unga Informations- och rådgivningstjänster för unga Antal kommuner som omfattas av tjänsterna Unga som omfattas av tjänsterna (%) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Anslag för statsandelar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (1 000 euro) ordinarie / bokslut budget budgetprop. förändring Allmänbildande utbildning Byggande av skolor Yrkesutbildning Fritt bildningsarbete Yrkesinriktad tilläggsutbildning Läroavtalsutbildning Särskilda yrkesläroanstalter Yrkeshögskolor och 52 Bibliotek och 52 Teatrar och orkestrar och 52 Museer Kommunernas kulturverksamhet Byggande av bibliotek och 52 Idrottsutbildningscenter Kommunernas idrottsväsende Kommunernas ungdomsarbete Sammanlagt Bedömning av fördelningen av statsandelarna Kommuner och samkommuner Kommunerna Samkommunerna Privata Statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksverksamheten år är 41,82. Med hänvisning till motiveringen till kapitel har i statsandelarna beaktats den i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda andelen av de utjämningstillägg och utjämningsavdrag i statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna. På basis av utjämningarna har under moment gjorts ett avdrag på euro och under moment ett avdrag på euro. Nettobeloppet av den sammanlagda effekten av utjämningsposterna uppgår till euro inom huvudtitel 29. Tippnings- och penninglotterivinstmedel I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippning utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen. Oy Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för år uppskattas till 414,0 miljoner euro, dvs. 1,5 % mer än i budgeten för. Ur företagets fond för ofördelade vinstmedel ställs dessutom 17 miljoner euro till förmånstagarnas förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedlen år är 431 miljoner euro. Det är 4,691 miljoner euro mindre än Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 vad som fastställdes i budgetramen den 13 mars. Minskningen har fördelats mellan förmånstagarna enligt den lag som gäller tippningsvinstmedel. Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 81,3 miljoner euro bli beviljat under moment för stöd till vetenskapen, 191,9 miljoner euro under moment för stöd till konsten, 116,1 miljoner euro under moment för stöd till idrotten och 41,8 miljoner euro under moment för stöd till ungdomsfostringsarbetet. I fråga om konsten tillämpas dessutom överföring av de statsandelar för bibliotek som finansieras med avkastningen av sådana tippningsvinstmedel som avses i 2 i lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel (1054/2001, ändr. genom 1191/2005). Överföringen utgör högst 11 %, dvs. 13,1 miljoner euro år, vilket samtidigt är det sista året som statsandelarna för bibliotek finansieras med tippningsvinstmedel. Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.60, 80, 90 och 91 föreslås år uppgå till 966,1 miljoner euro, varav 431,0 miljoner euro, dvs. 44,6 %, beviljas av tippningsvinstmedel. Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro 2002 bokslut 2003 bokslut 2004 bokslut 2005 bokslut 2006 bokslut bokslut budget budgetprop. Statsandel för bibliotekens driftskostnader 80,0 86,6 87,3 89,8 90,8 110,6 115,2 119,5 tippningsvinstmedel 35,5 58,6 59,0 48,5 39,9 36,5 24,7 13,1 budgetmedel 44,5 28,0 28,3 41,3 50,9 74,1 90,5 106,4 Vetenskap 188,9 210,5 239,9 239,8 261,3 270,6 283,7 326,5 tippningsvinstmedel 76,2 75,8 75,7 75,7 79,5 76,6 77,1 81,3 budgetmedel 112,7 134,7 163,8 164,1 181,8 194,0 206,6 245,2 Konst 222,2 228,0 243,2 260,0 274,3 281,6 311,2 350,3 tippningsvinstmedel 144,2 130,1 128,6 136,8 150,4 152,3 164,5 178,8 budgetmedel 78,0 97,9 114,6 123,2 123,9 129,3 146,7 171,5 Idrott 84,4 85,8 90,0 93,1 99,1 101,4 106,9 119,4 tippningsvinstmedel 83,3 83,9 88,1 90,0 97,8 100,1 104,1 116,1 budgetmedel 1,0 1,9 1,9 3,1 1,3 1,3 2,8 3,3 Ungdom 22,0 22,3 30,8 34,3 39,9 42,7 47,1 52,2 tippningsvinstmedel 20,3 20,7 28,6 31,5 35,2 36,0 37,5 41,8 budgetmedel 1,6 1,6 2,2 2,8 4,7 6,7 9,6 10,4 Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek 339,2 348,4 351,4 334,0 362,9 365,0 383,2 417,9 Tippningsvinstmedel sammanlagt 359,5 369,1 380,0 382,5 402,8 401,5 407,9 431,0 Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro) Tippningsvinstmedel Allmänna budgetmedel Sammanlagt Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken Finlands Akademis forskningsanslag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar Statsandelar och statsunderstöd för museer Statsandelar och statsunderstöd för bibliotek EU:s kulturhuvudstadsprojekt Idrottsutbildningscenter Utvecklande av verkstadsverksamhet för unga och förhindrande av utslagning Kyrkliga ärenden Till undervisningsministeriets ansvarsområde hör den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund. Till ansvarsområdet hör även det allmänna ordnandet av begravningsväsendet, där utgångspunkten är religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad. Målet är att garantera gynnsamma verksamhetsförutsättningar för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. Förvaltningsområdets informationsförvaltning Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisningsministeriets förvaltningsområde fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i verksamheten inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar. Projekt i enlighet med informationsförvaltningsstrategin år är: genomförande av projekt för elektronisk dokumenthantering, utvecklande av förvaltningsområdets gemensamma datalager och projekt som hänför sig till långtidsförvaring av elektroniskt material. Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen för Över hälften av anslagen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut. I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis, utveckla den utbildning som förbereder för yrkesutbildning (yrkesstart) och öka studieplatserna inom yrkesutbildningen bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska på lång sikt och därigenom skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå. Flickornas och pojkarnas segregerade stuieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickornas och pojkarnas studieval. Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könseneutral. Näremot är främjande av jämställdhet enligt idrottslagen utgångspunkten i t.ex. strategin för statsunderstöd för indrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. I idrottsverksamnheten läggs särskild vikt vid att beakta könsaspekten i utvecklandet av utbildningen för tränare och instruktörer. Inom ungdomsarbetet kan finansieringen vid behov särskilt riktas till projekt som gäller flickor och pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka. Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisningsministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Verkningarna av produktivitetsprogrammet En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Enligt regeringsprogrammet ska statens produktivitetsprogram ses över så att det inte försämrar universitetsutbildningens kvalitet eller vetenskapens eller forskningens effekter. För åtgärderna i produktivitetsprogrammet redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen. Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av åtgärderna motsvarar 309 årsverken år. Minskning av antalet årsverken enligt produktivitetsprogrammet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriet -6,0 Utbildningsstyrelsen -12,4 Statliga allmänbildande läroanstalter -0,8 Statlig yrkesutbildning -0,6 Universitet -250,0 Övningsskolor -16,2 Finlands Akademi -4,0 Arkivverket -3,0 Forskningscentralen för de inhemska språken -2,4 Depåbiblioteket -0,6 Statens konstmuseum -6,8 Museiverket -4,0 Biblioteket för synskadade -3,0 Sammanlagt -309,8 Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro) ordinarie budget budgetprop Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen 45,00 41,00 fullmakt för fastställande av omfattningen 55,00 55, Statsandel och statsunderstöd för vuxenutbildningens anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) fullmakt för anläggningsprojekt 1,00 1,00 fullmakt för fastställande av omfattningen 1,50 1, Vetenskap fullmakt för forskningsprojekt 245,60 258, Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag) fullmakt för anläggningsprojekt 4,50 4,50 fullmakt för fastställande av omfattningen 4,00 3, Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) fullmakt för inredning och utrustning 2, Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) fullmakt för ombyggnad och småprojekt 2,00 1,60 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet Undervisningsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) Mervärdesskatteutgifter inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Vissa understöd (fast anslag) Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) (62.) Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) (70.) Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) Allmänbildande utbildning Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Utvecklande av den allmänbildande utbildningen (reservationsanslag 2 år) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) Yrkesutbildning Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 20. Inlärning på arbetsplatser (reservationsanslag 2 år) Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år) Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag) (34.) Statsunderstöd till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna (reservationsanslag 3 år) Statsandelar för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag) Statsandel och statsunderstöd för vuxenutbildningens anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) Yrkeshögskoleundervisning Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år) Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) Undervisning och forskning vid universitet Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Nationalbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 04. Omkostnader för universitetens servicecentral (reservationsanslag 2 år) Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Statlig finansiering för tryggande av likviditeten och rörelsekapitalet för universitet som verkar som offentligrättsliga institutioner (reservationsanslag 2 år) Statlig finansiering för Aalto-universitetets kapital (fast anslag) Vetenskap Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Utarbetande och anskaffning av vissa verk (reservationsanslag 2 år) Finlands Akademis forskningsanslag (reservationsanslag 3 år) Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag) Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Studiestöd Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) Statsgaranti och räntestöd för studielån (förslagsanslag) Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag) Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) Konst och kultur Omkostnaderna för centralkommissionen för konst och konstkommissionerna (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 02. Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Nationella audiovisuella arkivet (reservationsanslag 2 år) Statens filmgranskningsbyrås omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) Statsandelar och statsunderstöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag) Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag) Statsandelar och statsunderstöd för kulturverksamhet i kommunerna (förslagsanslag) Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag) Understöd för projektet Europas kulturhuvudstad 2011 (reservationsanslag 2 år) Ersättning till Suomenlinnan Liikenne Oy (förslagsanslag) Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag) Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) Statsunderstöd till lånekostnaderna för Suomen Kansallisteatteris lån för grundlig renovering (fast anslag) Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 56. Främjande av kulturexport (reservationsanslag 3 år) Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) Utökning av Statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år) Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag) Idrottsverksamhet Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag) Statsandel för idrottsutbildningscentrer (fast anslag) Ungdomsarbete Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år) Sammanlagt Det totala antalet anställda Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet F ö r k l a r i n g : Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken och det internationella samarbetet i anslutning därtill. Ministeriet främjar bildningen och skapar förutsättningar för kunnande, ett livslångt lärande och skapande samt för medborgarnas medverkan och välbefinnande. Undervisningsministeriets verksamhetsprocesser och de mål som ställts upp för dem främjar uppnåendet av målen för de samhälleliga verkningarna inom utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens ansvarsområde. Resultatmålen gällande undervisningsministeriets produktion och kvalitetsledning, funktionella effektivitet och hantering och utveckling av mänskliga resurser baserar sig på undervisningsministeriets utvecklingsprogram 2011 och strategin Undervisningsministeriet uppställer följande resultatmål för sin verksamhet: Produktion och kvalitetsledning 1. Undervisningsministeriets verksamhet är av hög kvalitet. Utvecklandet av kvalitetssäkringen och riskhanteringen fortsätter. 2. Undervisningsministeriets strategiska verksamhet är förutseende vad gäller ändringar i omvärlden och styr effektivt ministeriets ansvarsområde. Genomförandet av planen för utveckling av utbildningen och forskningen, den kulturpo- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 litiska strategin, det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet samt det nationella idrottsprogrammet fortsätter. 3. Kunskapsbaserad ledning stöder undervisningsministeriets beslutsfattande, strategiska verksamhet och uppnående av de samhälleliga effektmålen. Man utvecklar informations- och statistikproduktionen och sektorforskningen och gör politiska analyser i frågor av samhällelig och internationell betydelse inom undervisningsministeriets ansvarsområde. 4. Undervisningsministeriets lagstiftningsarbete uppfyller de kvalitetskrav som statsrådet ställt. Planmässigheten, uppföljningen och samarbetet i lagstiftningsarbetet utvecklas. 5. Planeringen och uppföljningen av undervisningsministeriets och dess förvaltningsområdes verksamhet och ekonomi utförs på ett klart och effektivt sätt. Ledningen av ministeriet utvecklas. Ramberedningen görs smidigare. 6. Styrningen inom undervisningsministeriets ansvarsområde främjar uppnåendet av målen för de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten. Beredningen av universitetsreformen och styrsystemet i anslutning till den fortsätter. Funktionell effektivitet 7. Undervisningsministeriets verksamhet är effektiv. Produktivitetsprogrammet för undervisningsministeriets förvaltningsområde genomförs. Undervisningsministeriet blir kund hos Statskontorets servicecentral den 1 maj. Upphandlings- och lokalstrategierna genomförs. Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisningsministeriets förvaltningsområde fortsätter med målet att år 2010 i huvudsak övergå till elektroniska dokumenthanteringsprocesser för utlåtandeärenden, resultatstyrning och statsunderstödsärenden. Hantering och utveckling av mänskliga resurser 8. Den reviderade personalstrategin genomförs. 9. Undervisningsministeriets personal utvecklas så att den kan bemöta omvärldens utmaningar i enlighet med ministeriets utvecklingsprogram. I synnerhet strävar man efter att trygga organisationens förnyelseförmåga och stärka kunnandet vid styrningen av förvaltningsområdet och tillämpningen av den nyaste informationen inom området. Mål i fråga om personalen 2006 uppskattning mål Undervisningsministeriet Årsverken Arbetstillfredsställelseindex minst 3,4 3,5 3,4 3,5 Ledarskapsindex minst 3,5 3,5 3,5 3,5 01. Undervisningsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas till omkostnader för löner, resor, möten, utbildning och information samt andra motsvarande omkostnader inom ramen för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. F ö r k l a r i n g : Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Lönejusteringar 925 Produktivitetsfrämjande åtgärder (-6 årsv.) -176 Överföring från moment Överföring till moment (Statens IT-servicecentral) -22 Post av engångsnatur -10 Sammanlagt 762 budget II tilläggsb budget bokslut Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas till 1) utveckling av läromedel 2) produktion av svenskspråkiga läromedel och andra läromedel med liten spridning, 3) en sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna i fråga om försäljning av läromedel med liten spridning högst euro 4) ett understöd på euro till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket. F ö r k l a r i n g : Utbildningsstyrelsens roll som ett ämbetsverk med ansvar för verkställande, uppföljning och utveckling stärks. Utbildningsstyrelsen ansvarar inom sitt ansvarsområde för genomförandet av de nationella riktlinjerna för utbildningen, grunderna för examina och läroplanerna, utvecklingen av utbildningen, produktionen av information om utvärderingar av uppföljnings- och inlärningsresultat och för gemensamma tjänster. Utbildningsstyrelsen producerar information om resultaten inom ansvarsområdet. Utbildningsstyrelsens organisation förnyas från och med den 1 januari. Undervisningsministeriet uppställer följande mål för Utbildningsstyrelsen: Utbildningens resultat och verkningar främjas genom att man stöder utvecklandet av sådana kunskaper, färdigheter och kvalifikationer som fastställs i grunderna för läroplanerna och examina. Man främjar tillgången på utbildning, inlärningsmiljöerna, samhälleligheten, välmåendet, elev- och studerandevården, specialundervisningen och annat särskilt stöd, studiehandledningen och elevernas och studenternas möjligheter att delta och påverka. Man stöder åtgärder som främjar sunda levnadsvanor och minskar risken för utslagning. Utvecklingsarbetet stöds genom fortbildning för lärare, rektorer och föreståndare och genom utvecklingsprojekt. Antalet utvecklingsprojekt vid ämbetsverket minskas. Den finlandssvenska utbildningen utvecklas med hänsyn till de särskilda behov som finns när det gäller att förvärva en kulturidentitet och med beaktande av lika utbildningsmöjligheter. Man stöder utvecklingen av studier, läromedel och undervisningsmetoder i det andra inhemska språket. Utbildningsstyrelsen producerar information om uppföljning, forskning och utvärdering inom området utbildning. Till stöd för beslutsfattandet och utvecklingen utvecklas informationsservicen. Produktionen och utnyttjandet av prognosuppgifter förbättras. Spridningen av information som tjänar utvecklingen av utbildningssektorn främjas genom att de elektroniska serviceformerna förnyas och utvecklas. Kostnadseffektiviteten, omfattningen och kvaliteten hos ämbetsverkets tjänster främjas i enlighet med statens produktivitetsprogram. Man stöder utbildningsanordnarnas samarbete när det gäller att utveckla studieutbudet och studieprogrammen, med beaktande av särdragen och målen inom utbildningssystemets olika delar. Man svarar för administrationen av projekten under EU:s programperiod. Funktionell effektivitet För att främja målen inom utbildningssektorn förnyas Utbildningsstyrelsens organisation så att den stöder kärnuppgifterna och kärnprocesserna. I syfte att öka produktiviteten fortsätter utvecklingen av de elektroniska tjänste- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19