Landstinget i Värmland
|
|
- Joakim Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2016 Landstinget i Värmland Granskning av fastighetsunderhåll och fastighetsförvaltning
2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Granskningsresultat Styrning av fastighetsunderhåll Underhållsplaner Prioritering av underhållsinsatser Uppföljning av underhållskostnader och fastighetsstandard Effektivt lokalutnyttjande Upphandling Komponentavskrivning Sammanfattande bedömning Svar på revisionsfrågorna Rekommendationer...16 Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning 1
3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtrondevalda revisorerna i Landstinget i Värmland granskat landstingets fastighetsunderhåll och fastighetsförvaltning. Granskningens syfte är att bedöma om landstingsstyrelsen har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll av landstingets fastighetsunderhåll. Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll av landstingets fastighetsunderhåll är svagt utvecklad. Vi ser behov av utveckling av ett systematiskt arbete avseende fastighetsrelaterade frågor Vi grundar vår bedömning på följande iakttagelser: Landstingsstyrelsen har inte antagit några mål, strategier eller riktlinjer inom fastighetsområdet. Det finns vid granskningstillfället endast tre underhållsplaner som inkluderar omfattningen av fastigheternas underhållsbehov med uppskattade kostnader och tidplan för åtgärd. I avsaknad av underhållsplaner och fastighetsförvaltare finns det inte någon helhetsbild över fastigheternas behov av underhåll som prioriteringen av underhållsinsatser kan utgå ifrån. Det saknas ett fullgott beslutsunderlag att utgå ifrån när underhållsbudgeten fastställs. Landstingsstyrelsen följer inte upp underhållskostnader specifikt och några nyckeltal för fastighetsunderhåll används ej. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att: utarbeta strategier och målsättningar som tydliggör ambitionsnivån avseende fastighetunderhåll. tillse att underhållsplaner utarbetas för landstingets fastigheter, och att dessa ligger till grund för prioritering av underhållsinsatser och fastställande av underhållsbudget. stärka uppföljningen av fastighetsunderhållet i syfte att förvissa sig om fastigheternas skick. Nyckeltal för underhåll kan med fördel användas i uppföljande och jämförande syfte. utarbeta en långsiktig plan för det fortsatta arbetet med övergång till komponentavskrivning. 2
4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Landstinget i Värmland äger och förvaltar ett stort antal fastigheter. Enligt landstingets Flerårsplan uppgår det bokförda värdet avseende mark och byggnader till cirka 3,3 miljarder kronor. Under perioden januari-augusti 2015 investerade landstinget cirka 345 miljoner kronor, varav cirka 185 miljoner kronor i egna fastigheter. Detta är betydande belopp vilket ställer krav på ett ändamålsenligt fastighetsunderhåll och en god fastighetsförvaltning. För att underhålla det ekonomiska värdet krävs såväl ett löpande som periodiskt underhåll av fastigheterna. Bristande underhåll riskerar att leda till ett uppdämt behov av underhållsåtgärder som ackumuleras samt att investerings- och underhållsåtgärder måste tidigareläggas. Långsiktigt kan ett bristande fastighetsunderhåll leda till att aktuella fastigheter förlorar värde samt att arbets- och brukarmiljön påverkas negativt. Landstingets revisorer har efter genomförd risk- och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en granskning av fastighetsunderhåll och fastighetsförvaltning Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om landstingsstyrelsen har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll av landstingets fastighetsunderhåll. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Finns ändamålsenliga mål, strategier och riktlinjer för styrning och planering av fastighetsunderhåll? Är landstingets fastighetsinnehav kartlagt? Finns aktuella och tillräckliga underhållsplaner (på lång- och kort sikt)? Hur sker prioritering av nödvändiga underhållsinsatser? Görs någon riskbedömning? Sker en ändamålsenlig uppföljning av underhållskostnader? Sker en ändamålsenlig uppföljning av fastighetsstandard? Säkerställs effektiviteten i det faktiska lokalutnyttjandet? Har upphandlingar gjorts i enlighet med LOU avseende fastighetsunderhållet? 2.3. Revisionskriterier Landstingsstyrelsens reglemente Landstingsstyrelsen har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Landstingsstyrelsen ska leda och samordna landstingets angelägenheter och ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs så att den utvecklas i enlighet med de mål som fastställs av fullmäktige. Landstingsstyrelsen ska svara för förvaltningen av landstingets medel och egendom om sådan förvaltning inte uppdragits åt annan. Inom landstingsstyrelsen finns sex utskott. Syftet med utskotten är att ge styrelsens ledamöter och ersättare möjlighet att fördjupa sig inom sina respektive verksamhetsområden och därmed förbättra beslutsprocessen. Utskotten har en beredande och, i vissa fall, beslutande funktion. Utskotten har också möjlighet att ta initiativ inom sina respektive områden. Utskot- 3
5 ten har inte någon styrelsefunktion och därmed ingen direktivrätt för sina respektive verksamhetsområden. Det är styrelsen som har det fulla ansvaret för den samlade verksamheten. Teknikutskottet bereder ärenden och följer frågor inom områdena; fastighets- och lokalförsörjning, IT, miljö och service. Därutöver ska teknikutskottet besluta i de ärenden som landstingsstyrelsen, enligt särskilt beslut, uppdrar till utskottet att svara för. Kommunallagen Enligt kommunallagen ska landstingsstyrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet (kommunallagen, 6 kap, 1). Landstingsstyrelsen ska likaså uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på landstingets ekonomiska ställning (kommunallagen, 6 kap, 2 ). Det är tillika landstingsstyrelsens ansvar att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt (kommunallagen, 6 kap, 7 ). Landtingsfullmäktiges mål Landstingsfullmäktige har i Flerårsplan och Landstingsplan 2016 antagit tre övergripande målsättningar: God folkhälsa Trygg befolkning Nöjda patienter Av Flerårsplan och Landstingsplan 2016 framgår att planeringsperioden kommer att präglas av en hög investeringsnivå. En pågående utvecklingsplan för framtida hälsooch sjukvård ska ge underlag för att bedöma framtida behov av investeringar. Vidare framgår att rotrenoveringar av det äldre husbeståndet kommer att planeras under perioden Genomförande Granskningen bygger på dokumentstudier och intervjuer (se källförteckning). De intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4
6 3. Granskningsresultat 3.1. Styrning av fastighetsunderhåll Iakttagelser Landstingsstyrelsen har inte beslutat om några nedbrutna mål utifrån fullmäktiges målsättningar. Landstingsstyrelsen har inte heller beslutat om några strategier eller riktlinjer avseende fastighetsfrågor. Under landstingsstyrelsen lyder Landstingsfastigheter. På verksamhetsnivå har Landstingsfastigheter fastställt en verksamhetsplan för Av verksamhetsplanen framgår att landstingsfastigheters uppdrag är att stödja hälso- och sjukvårdens verksamheter med flexibla och väl genomtänkta lokallösningar. Vidare framgår att Landstingsfastigheter bedriver verksamhet med inriktning på planering och utveckling av lokaler, genomförande av investeringsprojekt, fastighetsförvaltning, fastighetsdrift samt viss verksamhetsanknuten service. Följande vision och verksamhetsidé fastställs: Vision Verksamhetsidé Landstingsfastigheter vill tillhandahålla fastighetslösningar som är hållbara över tid så att vi kan möta vårdens framtida behov. Landstingsfastigheter ska ha hög kunskap om våra kunders behov på lång och kort sikt, vad gäller förvaltning, drift och utveckling av våra fastigheter. Detta för att tillsammans med vårdens verksamheter skapa optimalt resursutnyttjande av vårt fastighetsbestånd, med fokus på minimal miljöpåverkan och en sund och säker miljö för patienter och medarbetare. Landstingsfastigheter har i verksamhetsplanen brutit ner landstingsfullmäktiges tre övergripande målsättningar till fem verksamhetsmässiga mål: Väl fungerande fastighetsbestånd God dialog med de som använder våra lokaler Optimalt resursutnyttjande Sund och säker miljö Ekonomi i balans. Till respektive målsättning finns såväl strategier som aktiviteter formulerade. Strategin tillhörande målsättningen om ett väl fungerande fastighetsbestånd är att det ska finnas en kortoch långsiktig plan för underhåll och investeringar. Aktiviteterna kopplat till strategin är att utarbeta underhållsplaner, utarbeta dispositionsplan samt att ta fram en investeringsplan. Landstingsfastigheter har i verksamhetsplanen formulerat fyra kvalitetsmål med tillhörande mätmetod och målsättning. Ett av kvalitetsmålen är att det inte ska finnas fel i lokaler eller tekniska system som stör verksamheterna. Ett andra kvalitetsmål är att det ska finnas underhållsplaner för byggnader som Landstinget i Värmland äger. Målsättningen är att det ska finnas underhållsplaner för samtliga fastigheter. 5
7 Det framgår av teknikutskottets protokoll att fastighetschefen, som är chef för Landstingsfastigheter, / 86 informerade om prioriterade områden och handlingsplan för 2016, samt / 8 presenterade Landstingsfastigheters årsredovisning 2015 och aktiviteter Det framgår inte av landstingsstyrelsens protokoll att motsvarande information har lämnats Bedömning Vår bedömning är att landstingsstyrelsen har en svagt utvecklad styrning av fastighetsfrågorna. Vi grundar vår bedömning på att landstingsstyrelsen inte har antagit några mål, strategier eller riktlinjer inom området. Vi bedömer däremot att det på verksamhetsnivå finns ändamålsenliga mål och strategier för styrning och planering av fastighetsunderhåll. Enligt vår bedömning bör landstingsstyrelsen besluta om godkännande av Landstingsfastigheters verksamhetsplan. Vi grundar vår bedömning på kommunallagen 6 kap 34, som fastställer att beslutanderätten i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet inte får delegeras Underhållsplaner Iakttagelser Landstingsfastigheters målsättning för 2016 att det ska finnas underhållsplaner för samtliga fastigheter inom beståndet som ägs av landstinget i Värmland är oförändrad från Vid granskningstillfället hade Landstingsfastigheter endast upprättat tre fullständiga underhållsplan, vilka avser ett museum bestående av två fastigheter samt en fastighet benämnd lärarseminariet. Fastigheterna hyrs ut till Region Värmland. Underhållsplanerna upprättades av en extern konsult. Det framgår av intervjuerna att Landstingsfastigheter tidigare inte har arbetat systematiskt med underhållsplaner. Vid granskningstillfället har ett arbete med att utarbeta underhållsplaner för hela fastighetsbeståndet inletts. Som ett första steg har Landstingsfastigheter genomfört statusbedömningar för de tekniska installationerna och byggnaderna på centralsjukhuset i Karlstad (CSK). Denna inventering innefattar bygg, brand, el och tele, VVS, styranläggningar samt energianläggningar. Samtliga statusbedömda delar är nedbrutna inom undergrupper. Undergrupperna inom respektive fastighet är bedömda på en femgradig skala utifrån dess skick. Skalan påvisar graden av åtgärdsbehov. En femma innebär att komponenten är i fullgott skick, en etta innebär att det föreligger ett omedelbart behov av åtgärd. Det är intentionen att statusbedömningarna för CSK ska ligga till grund för underhållsplaner till respektive hus. Motsvarande arbete har påbörjats för Arvika och Torsby sjukhus. I det inledande skedet är det prioriterat att bedöma underhållsbehovet utifrån den befintliga kompetensen och kunskapen hos Landstingsfastigheters teknikförvaltare och driftsgrupp. Det poängteras vid intervju att detta är ett långsiktigt arbete. Intentionen är att ambitionsnivån för underhållsplanerna successivt ska höjas. Underhållsplanerna dokumenteras i Landstingsfastigheters verksamhetssystem Landlord. 6
8 Statusbedömningen är upprättad i ett excel-dokument. Nedan åskådliggörs ett utdrag från dokumentationen. Inventeringen omfattar 19 hus. Landstingsfastigheter har även utarbetat en uthållighetsplan för fastighetsbeståndet på CSK. Planen är formad som en cykel som sträcker sig över 30 år. Syftet är att åskådliggöra när de olika fastigheterna bedöms vara i behov av omfattande renoveringsarbeten. Det framkommer av intervjuerna att flertalet av Landstingets fastigheter är i stort behov av rotrenovering 1. Arbetet med att ta fram underhållsplaner befaras påvisa ett stort underhållsbehov. Detta tros bero på ett sedan länge osystematiskt arbete med fastighetsunderhåll. Det finns inom Landstingsfastigheter inga fastighetsförvaltare med ansvar för särskilda fastigheter inom beståndet. Nuvarande fastighetschef har innehaft sin tjänst sedan hösten Arbetssättet inom Landstingsfastigheter är för tillfället under förändring i syfte att tydliggöra arbetet med fastighetsförvaltningen. Enligt intervjuer är organisationen mer förvaltningsinriktad nu i motsats till att tidigare vara projektinriktad. Landstingsfastigheter arbetar med att inventera och tydliggöra de huvudsakliga arbetsprocesserna. Detta inkluderar att definiera de olika skedena i projekt, beställningar, felanmälningar med flera, samt vilka funktioner som inkluderas och när. Detta för att tydliggöra linjestrukturen och skapa en bättre samverkan mellan enheterna samt utveckla styrningen och ledningen av projekt. Målsättningen är att skapa en tydligare struktur i arbetssättet för att säkerställa en bättre service till hälso- och sjukvårdens verksamheter och att tydliggöra det interna arbetet inom Landstingsfastigheter Bedömning Vår bedömning är att avsaknaden av aktuella och tillräckliga underhållsplaner är en stor brist och att landstingstyrelsen måste säkerställa att sådana arbetas fram. Inom Landstingsfastigheter bedömer vi att det finns en god förståelse för problematiken i avsaknaden av underhållsplaner, och vi ser positivt på pågående utvecklingsarbete. 1 Med rotrenovering avses stambyte vilket oftast inkluderar en eller flera delar utöver fastighetens avloppssystem, t.ex. fastighetens el-, värme-, tappvatten- eller ventilationssystem. 7
9 3.3. Prioritering av underhållsinsatser Iakttagelser Landstingsfastigheters övergripande budget beslutas av landstingsstyrelsen, och uppgick år 2016 till 523 mnkr. Nedbrytandet av rambudgeten till de olika enheterna inom Landstingsfastigheter sker på verksamhetsnivå. Budgeten för fastighetsunderhåll uppgår år 2016 till 40 mnkr. År 2015 var utfallet 38,4 mnkr. Underhållsbudgeten bestäms ej utifrån det bedömda behovet då det inte finns underhållsplaner framtagna. Intervjuade uppger att budgeten istället främst baseras på tidigare års budget. Underhållsbudgeten kan också variera under året beroende på väderförhållanden, eftersom snöröjning är en del av Landstingsfastigheters verksamhet. Vid svår vinter kan kostnaderna för detta påverka budgeten för fastighetsunderhållet. Enligt de intervjuade prioriteras underhållsåtgärder utifrån riskgrad. De underhållsbehov som utgör störst risk för verksamheterna prioriteras högst. Detta utifrån målsättningen att inga verksamheter ska påverkas av bristande kvalitet i lokaler eller tekniska system. Dock framgår av intervjuer att fördelningen av medel till viss del sker utifrån förvaltningarnas förmåga att påtala sina behov. I avsaknad av underhållsplaner och tydliga direktiv för vilka åtgärder eller fastigheter som är prioriterade bestäms prioriteringsordningen löpande efter diskussioner vid Landstingsfastigheters underhållsmöten (LFU-möten). Enheten för teknisk förvaltning inom Landstingsfastigheter har utarbetat ett arbetsdokument (LFU-kalkyl) där underhållsarbeten för innevarande år planeras. Dokumentet är levande och revideras löpande. LFU-kalkylen är ett stöd till förvaltningen för att samla upp åtgärdsbehov av akut karaktär. Sammanställningen omfattas av åtgärd, fastighet, ansvarig samt uppskattning av kostnad. De prioriterade åtgärderna ska inrymmas i budgetramen för fastighetsunderhållet. Utöver de prioriterade åtgärderna innehåller LFU-kalkylen åtgärder som skjuts över till kommande år. Det framgår av sammanställningen avseende 2015 att samtliga prioriterade åtgärder inte genomfördes då kostnadsprognoserna inte alltid stämt överens med utfallet. Cirka 3 mnkr av underhållsbudgeten avsätts till enklare lokalanpassningar som kostar under 250 tkr. Driftenheten inom Landstingsfastigheter genomför löpande planerat underhåll av utrustningar och installationer (exempelvis förebyggande underhåll av ventilationsdon). Samtliga rutinmässiga åtgärder för respektive fastighet är införda i verksamhetssystemet Landlord. Vid den löpande driften genererar verksamhetssystemet arbetsorder för respektive fastigheter med arbetsuppgifter och nödvändiga åtgärder på fastigheterna och dess tekniska installationer. Utdrag görs varje vecka. Driftteknikerna arbetar från hus till hus. Vid införande av åtgärder i verksamhetssystemet utgår driftgruppen från rekommendationer från tillverkare samt erfarenhet gällande omfattning och periodicitet. Av intervjuerna framgår att driften fungerar väl och att det finns teknikförvaltare inom olika områden som säkerställer sina system. Majoriteten av fastigheterna har uppnått en ålder på 30 år och har inte genomgått någon rotrenovering. Avsaknaden av underhållsplaner innebär att behoven inte är kartlagda. Vid intervjuerna lyfts problematiken i att det underhåll som utförs utgår från verksamheternas behov och inte från fastigheternas behov av underhåll. Exempelvis sker vissa underhållsåtgärder i samband med att lokaler anpassas till ny eller förändrad verksamhet. Det finns ingen samlad och tidsatt plan för vilket underhåll som ska utföras, utan Landstingsfastigheter passar på att genomföra visst underhåll i samband med verksamhetsanpassningar. Det innebär risk för att underhåll utförs i byggnader som senare blir utdömda, eller att underhållsåtgärder inte utförs där de som mest behövs. 8
10 Vid intervjuerna lyfts även problematiken med att genomföra renoveringar under pågående verksamhet. Vid genomgripande rotrenovering behöver lokalerna tömmas, men det råder brist på ersättningslokaler. Landstingsfastigheter har därför föreslagit landstingsstyrelsen att en evakueringspaviljong uppförs. Landstingsstyrelsens arbetsutskott återremitterade / 170 ärendet till Landstingsfastigheter, enligt protokollet för att få en genomlysning av landstingets totala lokalresurser. Vid granskningstillfället är frågan fortsatt under utredning Bedömning Vår bedömning är att det inte sker en ändamålsenlig prioritering av underhållsinsatser. Vi grundar vår bedömning på att det i avsaknad av underhållsplaner och fastighetsförvaltare inte finns någon helhetsbild över fastigheternas behov av underhåll som prioriteringen kan utgå ifrån. Det saknas en tydlighet i vilka prioriteringsprinciper som styr fördelningen av underhållsbudgeten. Vidare saknas ett fullgott beslutsunderlag att utgå ifrån när underhållsbudgeten fastställs Uppföljning av underhållskostnader och fastighetsstandard Iakttagelser Teknikutskottet informeras kontinuerligt om Landstingsfastigheters verksamhet. Fastighetschefen är alltid närvarande vid teknikutskottets sammanträden. Teknikutskottets sammanträdesprotokoll anmäls till landstingsstyrelsen och ledamöterna i teknikutskottet kan lämna information vid landstingsstyrelsens sammanträden. Vid fastighetsrelaterade ärenden är fastighetschefen föredragande vid landstingsstyrelsens sammanträden. Landstingsfastigheter sammanställer delårsrapport 1, delårsrapport 2 och årsredovisning, vilka föredras muntligt för teknikutskottet. I uppföljningsrapporterna redovisas måluppfyllelse utifrån Landstingsfastigheters verksamhetsplan. Måluppfyllelsen kommenteras och en sammanfattning av uppnådda resultat för perioden redovisas. Landsfastigheter målsättningar under 2015 omfattade tre målområden med tillhörande kvalitetsmål. Målsättningarna utgår från landstingets övergripande målområden. Landstingsfastigheter bröt ner två av de övergripande målområdena till fyra mätbara kvalitetsmålsättningar. Resterande övergripande målområden redovisas genom uppföljningar men inte kvantitativt. Avseende ett väl fungerande lokalbestånd ingick två kvalitetsmål, inga fel i lokaler eller tekniska system som stör verksamheten. Uppföljningen visade att det vid ett tillfälle uppstod en vattenskada som påverkade verksamhet. Det andra kvalitetsmålet för samma målområde var att det ska finnas underhållsplaner enligt mall för alla byggnader Landstinget i Värmland äger. Uppföljningen visade att det totalt fanns 21 underhållsplaner framtagna under Av intervjuerna framgår att det med underhållsplan syftas på statusbedömningar av fastigheter. Dessa saknar nödvändigt innehåll för att utgöra en fullvärdig underhållsplan. Enligt de intervjuade kommer begreppet underhållsplan från och med 2016 att avse vedertagen modell vilket inkluderar nödvändiga åtgärder med tidplan och kostnadsberäkning. Avseende ledningssystem ska samtliga projekt utföras genom LIPS, ett projektstyrningsverktyg. Vid årets slut användes LIPS för 65 projekt. 9
11 En målsättning för Landstingsfastigheter var att utveckla arbetet med avvikelsearbetet och förbättringstavlor. Målsättningen var att det minst skulle finnas 1 fungerande förbättringstavla. Målsättningen uppfylldes ej. I uppföljningen redovisas nyckeltal avseende miljö (energianvändning). Några andra nyckeltal ingår ej i uppföljningen. Landstingsfastigheter uppges arbeta aktivt för att minska på kostnaderna för energiförbrukning i landstingets fastigheter. Av jämförelsen i tabell 4.3 framgår det att landstinget i Värmlands kostnader för energi per kvadratmeter är lägre än genomsnittet. Landstinget i Värmlands fastigheter kräver ca 22 procent lägre energiförbrukning för såväl 2013 som för Det fanns vid tidpunkten för granskningen ej underlag att tillgå för Energianvändning i verksamhetslokaler kwh/kvm Alla landsting Landstinget i Värmland Tabell 4.3 Landstingsfastigheter uppvisade 2015 ett positivt utfall i förhållande till budget, ca 12 mnkr. Detta berodde delvis på en förhållandevist mild vinter och sval sommar. Sammanställningen i tabell 4.1 visar Landstingsfastigheters budget och utfall de senaste tre åren. Landstingsfastigheter (mnkr) Utfall - 494,5-483,5-505,5 Budget - 495,1-495,2-517,8 Differens 0,5 11,7 12,4 Tabell 4.1 Budget och utfall för underhållskostnader framgår inte av uppföljningsrapporterna. Det framkommer av intervjuerna att Landstingsfastigheter inte genomför brukarundersökningar. Det har däremot förts diskussioner inom Landstingsfastigheter om att genomföra brukarundersökningar. Landstingsfastigheter använder sig av ett webbaserat verktyg för samtliga felanmälningar. Genom detta verktyg har samtliga anställda inom landstinget möjlighet att påtala brister i fastigheterna. Det framförs vidare att driftpersonalen, enheten för tidiga skeden samt fastighetschefen har kontinuerliga samtal med verksamheterna där synpunkter om fastigheternas skick lyfts. Landstingsstyrelsen har upprättat en internkontrollplan för 2016 och följt upp internkontrollplanen för Fastighetsunderhåll eller annan fastighetsrelaterad fråga har inte inkluderats i internkontrollplanerna. Internkontrollplanerna föregås av en risk- och väsentlighetsanalys. Denna utgörs av en dialog mellan politiker och tjänstemän. Risk- och väsentlighetsanalysen är inte dokumenterad Nationell jämförelse Ett huvudsakligt nyckeltal för fastighetsunderhåll är kronor per kvadratmeter. Sammanställningen 2 i tabell 4.2 visar Landstingets i Värmlands kostnader i förhållande till samtliga landsting. Nyckeltalen avser fastighetsunderhållskostnad per kvadratmeter, driftkostnad inklusive löpande fastighetsunderhåll (FAUH) samt driftkostnad inklusive fastighetsunderhåll och pla- 2 Utdrag från Kolada 10
12 nerat underhåll (PU). Den sistnämnda är summan av planerat underhåll och driftkostnad inklusive löpande underhåll Kostnad planerat underhåll (PU), kr/kvm Alla landsting Landstinget i Värmland Driftkostnad inklusive FAUH, kr/kvm Alla landsting Landstinget i Värmland Driftkostnad inklusive FAUH + PU, kr/kvm Alla landsting Landstinget i Värmland Tabell 4.2 Det framgår av sammanställningen att Landstinget i Värmlands drift, löpande och planerade underhåll per kvadratmeter är i paritet med genomsnittet för de resterande svenska landstingen var kostnaderna för det planerade underhållet 18 kronor högre än genomsnittet per kvadratmeter. Däremot var det löpande underhållet i kombination med driftkostnaderna något lägre. Nyckeltalen tar däremot inte hänsyn till fastigheternas skick och ska utläsas därefter Bedömning Det är vår bedömning att landstingsstyrelsens uppföljning av underhållskostnader och fastighetsstandard behöver utvecklas. Nyckeltal för underhåll kan med fördel användas i uppföljande och jämförande syfte. Vi ser det som problematiskt att det i Landstingsfastigheters uppföljningsrapporter för 2015 uppges hur många underhållsplaner som finns framtagna, när det som avses är statusbedömningar och inte fullvärdiga underhållsplaner. Detta kommer dock att rättas till från och med 2016, vilket vi ser positivt på Effektivt lokalutnyttjande Iakttagelser För lokalförsörjningsprocessen inom landstinget har Landstingsfastigheter utarbetat en processbeskrivning kallad Loket. Processbeskrivningen utvecklar vilka stadier en beställning passerar innan genomförande sker. Lokalförsörjningsärenden som inkommer till Landstingsfastigheter omfattar allt från flytt av dörr till byggnation av ny fastighet. Lokalförsörjningsärenden inkommer till Landstingsfastigheter främst via en serviceportal på intranätet. I första hand är det enheten tidiga skeden inom Landstingsfastigheter som ansvarar för dialogen och arbetet med lokalanpassningar tillsammans med verksamheterna. 11
13 Efter att anmälan inkommit från verksamheterna bedömer Landstingsfastigheter om åtgärden är att betrakta som enkel. I så fall beslutas åtgärden inom ramen för underhåll. I de fall som fastigheter kräver genomgående renoveringsarbeten finansieras detta av investeringsmedel (återinvesteringar eller nyinvesteringar). Samråd med divisionens kontaktperson sker varpå Landstingsfastigheter och verksamheten genomför en grov uppskattning av lokalanpassningsåtgärden. Därefter ingår åtgärden i den beställande verksamhetens divisions prioriterade åtgärder. Avseende återinvesteringar tilldelas landstingsdirektören en budget, vilken år 2016 uppgår till 200 mnkr. Detta ska täcka hela landstingets verksamhet och är inte dedicerade till lokalförsörjningsfrågor. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla dagens status på de investeringar som finns. Ärenden med beslutsgång genom landstingsdirektören bereds av Landstingsfastigheter och berörd verksamhet. Nyinvesteringar beslutar fullmäktige om i samband med godkännandet av landstingsplanen. Landstingsfastigheter utarbetar därefter ett beslutsärende vars genomförande beslutas av landstingsstyrelsen. Det är huvudsakligen omfattningen av lokalförsörjningsåtgärden samt hur akut behovet är som bestämmer beslutsvägen. Det framkommer av intervju att ca 1000 lokalförsörjningsfrågor är öppna vid granskningstillfället. Landstingsfastigheter tillämpar inget internhyressystem. Däremot är Landstingsfastigheter ansvariga för att hyra in lokaler från externa aktörer. I dagsläget hyr Landstingsfastigheter in ca 80 tusen kvadratmeter lokalyta. Landstingsfastigheter äger ca 400 tusen kvadratmeteryta. Det framkommer av intervju att det inte finns något incitamentbaserat system i syfte att minska nyttjad kvadratmeteryta. Det pågår ett arbete för att utreda om ett sådant system skulle kunna implementeras i syfte att effektivisera lokalutnyttjandet. Landstingsfastigheter utreder däri möjligheten att inkludera nyckeltal som stöd, exempelvis kvadratmeteryta per patient i verksamheten och kostnad per kvadratmeter. Likaså ser man över verksamheternas lokalbehov vid olika tillfällen på dygnet och möjligheter till samförläggning av verksamheter i samma lokaler. Det framkommer av intervju att Landstingsfastigheter ej har tillgängliga lokaler i Karlstad. Det finns däremot en övertalighet i lokalyta i mindre orter så som Hagfors och Likenäs. 12
14 Bedömning Vår bedömning är att det finns en tydlig lokalförsörjningsprocess, men att den inte fullt ut säkerställer effektivitet i lokalutnyttjandet. Vi grundar vår bedömning på att det inte finns några incitament för verksamheterna att utnyttja lokalerna effektivt. Vi ser positivt på pågående arbete med att utreda om ett sådant system kan implementeras Upphandling Iakttagelser Landstingsfastigheter genomför kontinuerligt upphandlingar. Upphandlingar görs delvis i egen regi men främst genom landstingets upphandlingsenhet. Upphandlingar förkunnas genom upphandlingsenhetens e-avropssystem. Samtliga upphandlingar diarieförs. För upphandlingar som ej genomförs tillsammans med landstingets upphandlingsenhet har Landstingsfastigheter en entreprenadsjurist till sin hjälp. Enligt intervjuade har Landstingsfastigheters egna upphandlingar överklagats vid två tillfällen sedan Upphandlingar har inte inkluderats i landstingsstyrelsens interna kontroll 2015 eller Bedömning Så vitt vi kan bedöma finns det rutiner och system som främjar följsamhet till lagen om offentlig upphandling Komponentavskrivning I december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning (RKR) sin rekommendation för materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4, tidigare 11.3). I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. RKR har gett ut en information som behandlar frågeställningar vid övergång till komponentavskrivning, vari det framgår att det praktiska arbetet kring övergång till en komponentavskrivningsmodell måste vägas mot väsentlighet och nytta. I texten från RKR framgår följande: En rimlig utgångspunkt är att prioritera utifrån tillgångars bokförda värde samt kvarvarande nyttjandeperioder. Tillgångar med högt bokfört värde och lång kvarvarande nyttjandeperiod bör naturligtvis i första hand bli föremål för uppdelning på olika komponenter. Successivt kan naturligtvis ambitionen höjas och precisionen ökas. Det är emellertid viktigt att man bland redovisningsprinciperna upplyser om vilka avvägningar och prioriteringar man gjort och hur långt man har kommit i processen att gå över till komponentavskrivning. Av praktiska skäl anser RKR att övergången till komponentavskrivning bör vara framåtriktad, varför bokfört värde vid senast föregående bokslut i normalfallet utgör utgångspunkten för fördelning på olika komponenter Iakttagelser Av intervju framkommer att Landstingsfastigheter har påbörjat övergången till komponentavskrivning. Övergången påbörjades med det nybyggda hus 60. Ytterligare tre hus kommer 13
15 eventuellt att delas in i komponenter inom kort. Det är Landstingsfastigheter ambition att därefter dela in nybyggda fastigheter i komponenter samt befintliga allteftersom de renoveras. Det finns inte någon långsiktig plan för övergången Bedömning Vår bedömning är att det är positivt att övergången till komponentavskrivning har påbörjats. 14
16 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll av fastighetsunderhåll och fastighetsförvaltning är svagt utvecklad. Vi ser behov av utveckling av ett systematiskt arbete avseende fastighetsrelaterade frågor Svar på revisionsfrågorna Revisionsfråga Finns ändamålsenliga mål, strategier och riktlinjer för styrning och planering av fastighetsunderhåll? Är landstingets fastighetsinnehav kartlagt? Finns aktuella och tillräckliga underhållsplaner (på lång- och kort sikt)? Hur sker prioritering av nödvändiga underhållsinsatser? Görs någon riskbedömning? Sker en ändamålsenlig uppföljning av underhållskostnader? Svar Landstingsstyrelsen har inte antagit några målsättningar, strategier eller riktlinjer. Vi bedömer däremot att det på verksamhetsnivå finns ändamålsenliga mål och strategier för styrning och planering av fastighetsunderhåll. Enligt vår bedömning bör landstingsstyrelsen besluta om godkännande av Landstingsfastigheters verksamhetsplan. Vi grundar vår bedömning på kommunallagen 6 kap 34, som fastställer att beslutanderätten i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet inte får delegeras. Ja, det finns så vitt vi kan bedöma en god kännedom om landstingets fastighetsinnehav och en statusbedömning av fastigheterna pågår. Nej, vid granskningstillfället finns det endast tre aktuella och tillräckliga underhållsplaner, vilken avser två museihus och en seminariebyggnad. Vår bedömning är att avsaknaden av aktuella och tillräckliga underhållsplaner är en stor brist och att landstingstyrelsen måste säkerställa att sådana arbetas fram. Nej, i avsaknad av underhållsplaner och fastighetsförvaltare finns det inte en helhetsbild över fastigheternas behov av underhåll som prioriteringen kan utgå ifrån. Det saknas en tydlighet i vilka prioriteringsprinciper som styr fördelningen av underhållsbudgeten. Vidare saknas ett fullgott beslutsunderlag att utgå ifrån när underhållsbudgeten fastställs. För underhåll av mer akut karaktär görs det riskbedömningar med hänsyn till verksamheternas behov. Nej, landstingsstyrelsen följer inte upp underhållskostnader specifikt och några nyckeltal för fastighetsunderhåll används ej. 15
17 Sker en ändamålsenlig uppföljning av fastighetsstandard? Säkerställs effektiviteten i det faktiska lokalutnyttjandet? Har upphandlingar gjorts i enlighet med LOU avseende fastighetsunderhållet? Nej, landstingsstyrelsens uppföljning är svagt utvecklad och möjliggör inte inblick i fastigheternas skick. Fastighetsunderhåll eller annan fastighetsrelaterad fråga har inte inkluderats i internkontrollplanerna 2015 eller Nej. Det finns en tydlig lokalförsörjningsprocess, men den säkerställer inte fullt ut effektivitet i lokalutnyttjandet. Ja, så vitt vi kan bedöma finns det rutiner och system som främjar följsamhet till lagen om offentlig upphandling. Det har inom ramen för granskningen inte framkommit annat än att upphandlingar utförs i enlighet med LOU Rekommendationer Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att: utarbeta strategier och målsättningar som tydliggör ambitionsnivån avseende fastighetunderhåll tillse att underhållsplaner utarbetas för landstingets fastigheter, och att dessa ligger till grund för prioritering av underhållsinsatser och fastställande av underhållsbudget stärka uppföljningen av fastighetsunderhållet i syfte att förvissa sig om fastigheternas skick. Nyckeltal för underhåll kan med fördel användas i uppföljande och jämförande syfte. utarbeta en långsiktig plan för det fortsatta arbetet med övergång till komponentavskrivning. Karlstad den 16 juni 2016 Ann-Mari Ek Certifierad kommunal yrkesrevisor EY Linus Aldefors Verksamhetsrevisor EY 16
18 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade Dokument Landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson Teknikutskottets ordförande Eva Hallström Fastighetschef Annette Andersson Controller Lars Persson Driftchef Christer Dahlberg Enhetschef lokalutvecklare Pär Lindström Teknisk chef Jan-Erik Andersson Teknikförvaltare Gunnar Ohlsson Driftledare Ulf Bjereus Driftledare Ove Rydberg Reglemente för landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens delegationsordning Flerårsplan samt Landstingsplan med budget och investeringsplan 2016 Landstingets årsredovisningar Landstingsstyrelsens och teknikutskottets protokoll Landstingsfastigheters delårsrapport Landstingsfastigheters årsredovisning 2015 Landstingsfastigheters verksamhetsplan 2016 Landstingsfastigheters lokalförsörjningsprocess Loket Landstingsfastigheters uthållighetsplan Ekonomiutdrag för Landstingsfastigheter Teknisk inventering av CSK Mål- och problemträd för CSK Hållbarhetsplan för CSK Landstingsfastigheters underhållskalkyl, arbetsdokument Koladautdrag för o Energianvändning i verksamhetslokaler o Kostnad planerat underhåll o Driftkostnad inklusive fastighetsunderhåll o Driftkostnad inklusive fastighetsunderhåll och planerat underhåll Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer 17
Granskning av landstingsstyrelsens styrning och uppföljning av planerat fastighetsunderhåll
Granskning av landstingsstyrelsens styrning och uppföljning av planerat fastighetsunderhåll Rapport nr 14/2013 December 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING...
Uppföljning av tidigare genomförd. kommunens fastighetsunderhåll
Revisionsrapport Daniel Brandt Lars Dahlin November 2017 Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Landstingets ärende- och beslutsprocess
LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets
Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna December Burlövs kommun. Granskning av fastighetsunderhåll
Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Burlövs kommun Granskning av fastighetsunderhåll Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Iakttagelser...4 3.1. Roll- och ansvarsfördelning...4
Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning
Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...
Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Revisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings
Revisionsrapport. Fastighetsunderhåll. Överkalix kommun. Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor. Robert Öberg, revisionskonsult
Revisionsrapport Fastighetsunderhåll Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor Robert Öberg, revisionskonsult Mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 19/2016 April 2017 Richard Norberg, revisionskontoret Diarienummer: REV 29:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013
Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013 Rapport nr 30/2013 Mars 2014 Eva Moe & Monika Norlin, Revisorer, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattning... 3 1.1 Måluppfyllelse...
Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning
Uppföljning avseende Tekniska nämndens styrning och kontroll av gatuunderhållet
Revisionsrapport Uppföljning avseende Tekniska nämndens styrning och kontroll av gatuunderhållet Projektledare Adrian Göransson Certifierad kommunal revisor Projektmedarbetare Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor
Landstingets miljöarbete uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-11-20 Johan Magnusson Rev/18022 Landstingets miljöarbete uppföljning Rapport 13-18 1 Landstingets miljöarbete uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 28/2015 April 2016 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 BAKGRUND...
Landstingets revisorer
1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på
Granskning av landstingsstyrelsens process för fastighetsinvesteringar
Granskning av landstingsstyrelsens process för fastighetsinvesteringar Rapport nr 23/2014 Februari 2015 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Diarienummer: Rev 59:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTNING...
Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016
Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Rapport Gr 5/2016 Mars 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2-2016 Diarienummer: 245167 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. MÅLUPPFYLLELSE...
Uppföljande granskning av landstingsstyrelsens kontroll över konstföremål
Uppföljande granskning av landstingsstyrelsens kontroll över konstföremål Rapport nr 07/2016 December 2016 Clara Wiklund, revisionskontoret Diarienummer: REV 25:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Granskning år 2012 av patientnämnden
Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...
Granskning av redovisad måluppfyllelse i årsredovisningen för år 2016
Granskning av redovisad måluppfyllelse i årsredovisningen för år 2016 Rapport nr 21/2016 April 2017 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 3 2.
Granskning av fastighetsunderhåll
www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Revisionskonsult Carl-Magnus Stenehav Cert. kommunal revisor Granskning av fastighetsunderhåll Region Halland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll
www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och
Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2016-04-12 Rev/16015 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Granskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14
Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Lekmannarevision 2015
www.pwc.se Lekmannarevision 2015 Robert Bergman Revisionskonsult Mars 2016 Granskning av Vilhelminabostäder AB och Vilhelmina Fastighetsförvaltning AB 1 Inledning Kommunens bolag: Lekmannarevision 2 Inledning
Kvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008
Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Hultsfreds kommun Revisionsrapport 24 mars 2011 Elisabeth Rye Andersson Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Barnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
Landstingets internkontrollarbete år 2012
Landstingets internkontrollarbete år 2012 Rapport nr 33/2012 Mars 2013 Richard Norberg, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor
Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Granskning år 2014 av patientnämnden
Granskning år 2014 av patientnämnden Rapport nr 26/2014 Mars 2015 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Diarienummer: Rev 24:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 4 3. NÄMNDENS UPPDRAG...
Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Linnea Grönvold December/2017 Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell) Innehåll Sammanfattning...2
Rätt intäkter - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/16007 Rätt intäkter - uppföljning Rapport 2-16 Rätt intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Granskning av nämndernas beredningsrutiner
Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...
Granskning av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning
LANDSTINGSREVISIONEN Granskning av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning Rapport nr 23/2013 Februari 2014 Joakim Eriksson, Attensum AB Granskning av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning
Ansvarsprövning 2014
www.pwc.se Ansvarsprövning 2014 Översiktlig granskning av kommunstyrelsen och nämnderna Robert Bergman April 2014 1 Inledning 2 Inledning Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna
Granskning av Delårsrapport
Landstingets revisorer 2018-10-09 Rev/18029 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2018 Rapport 12-18 1 2 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Riktlinjer för fastighetsförvaltning
Riktlinjer för fastighetsförvaltning Landstingsservice Augusti 2017 1 (6) Dokumentnamn: Dokumentidentifikation: Riktlinjer för fastighetsförvaltning 2017/01067 Arbetsmaterial/förslag Godkänt datum: För
Beredning av beslutat investeringsutrymme
PROMEMORIA Beredning av beslutat investeringsutrymme JANUARI 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Västerbottens läns landsting Diarienr: REV 52:2-2015 Sidan 1 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING...
Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003
Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.
Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Erik Jansen November 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Intern kontroll Revisionsrapport. Vänersborgs kommun. Intern kontroll år 2o16. Henrik Bergh Mars 2017 PWC
Intern kontroll 2016 Revisionsrapport Vänersborgs kommun Henrik Bergh Mars 2017 Intern kontroll år 2o16 PWC Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 1.1. Sammanfattande bedömning 3 1.2. Förslag till åtgärd
Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Bilaga 1. Till kommunfullmäktige i Svedala kommun
Bilaga 1 Till kommunfullmäktige i Svedala kommun Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2014 1(7) Vårt uppdrag I vårt uppdrag som revisorer i Svedala kommun har vi granskat kommunstyrelsens, nämndernas
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning
Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/17008 Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning Rapport 4-17 2 Landstingets ärende- och beslutsprocess uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för
Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun
Revisionsrapport Intern kontroll i kommunen och dess företag Anita Agefjäll December/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport
Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2014 Rapport nr 13/2014 November 2014 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Projekthantering uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-05-14 Johan Magnusson Rev/18006 Projekthantering uppföljning Rapport 3-18 Projekthantering uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som
Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning
Uppföljande granskning av landstingets strategiska råd och grupper
PROMEMORIA Uppföljande granskning av landstingets strategiska råd och grupper Augusti 2015 Eva Röste Moe, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. GRANSKNINGENS
Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet
Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Rapport nr 29/2014 Mars 2015 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 64:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN
Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer Sammanträdesdatum 2018-09-25 78 REV 8/18 Uppföljande granskning av rättssäkerhet i bygglovsprocessen Beslut Rapporten över uppföljande granskning av rättssäkerhet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Landstingsstyrelsens förvaltning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 (6) HSN 0910-1366 Handläggare: Henrik Gaunitz Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98
Landstingsstyrelsens uppsikt år En samlad bedömning
Landstingsstyrelsens uppsikt år 2012 - En samlad bedömning Rapport nr 18/2012 Februari 2013 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret 1 Sammanfattning Vår bedömning är att landstingsstyrelsen
Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Hälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning
Rev/19006 Revisionskontoret Johan Magnusson Hälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning Rapport 2-19 2 Hälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning Bakgrund Regionens revisorer ansvarar för att genomföra
Revisionsrapport. Granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Stefan Karlsson. Januari Lomma kommun
Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av kommunens fastighetsunderhåll Lomma kommun Lomma kommun 1 av 18 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund och syfte 4 2.1 Revisionsfråga och kontrollfrågor
Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret
Granskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Övergång till komponentavskrivning
INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har
Granskning år 2014 av museistiftelserna
Granskning år 2014 av museistiftelserna Rapport nr 32/2014 Mars 2015 Eva Röste Moe, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 31:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1.
Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
11 Revisionsrapport granskning av fastighetsunderhåll RS150108, RHR150006
Ärende 11 RS 2015-05-27 11 Revisionsrapport granskning av fastighetsunderhåll RS150108, RHR150006 Ärendet Då granskningsrapporten av fastighetsunderhållet visar på ett antal brister främst rörande planering
Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av drifts- och servicenämnden Remmi Gimborn Nina Törling Karlstads kommun Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och
Granskning av fastighetsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av fastighetsverksamheten Peter Aschberg Hammarö kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte, revisionsfråga
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.
Stadsrevisionen. Projektplan. Granskning av strategisk lokalförsörjning. goteborg.se/stadsrevisionen
Stadsrevisionen Projektplan Granskning av strategisk lokalförsörjning goteborg.se/stadsrevisionen 2 PROJEKTPLAN Granskning av strategisk lokalförsörjning Av kommunfullmäktiges budget för år 2016 framgår
Svar på revisorernas granskning av landstingets avskrivningar
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD14/03280 Uppdnr 957 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Svar
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV
Årsrapport NU-sjukvården 2017 Diarienummer REV 2017 00067 Behandlad av revisorskollegiet den 14 mars 2018 Årsrapport NU-sjukvården, 2018-02-23 2 (6) Innehåll Årets granskning... 3 Styrelsens ansvar...
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari Haparanda kommun. Granskning av: Redovisning av anläggningstillgångar
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2019 Haparanda kommun Granskning av: Redovisning av anläggningstillgångar Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande
PAJALA KOMMUN 1 (5) För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Pajala kommun Kommunstyrelsen Nämnderna Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar
www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga
Tillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Tillförlitlighet i ekonomiska prognoser Anneth Nyqvist, certifierad kommunal revisor Februari 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen
Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Reglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:37 1 (12) LS 0402-0437 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Investering för iordningsställande av lokal åt Astra Zeneca på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, byggnad C2.2 Föredragande
Kommunstyrelsens ekonomistyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens ekonomistyrning Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Jenny Krispinsson Certifierad kommunal revisor Januari 2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...
Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011
Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning