VÄRDS j Ärendenr: NV Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm

Transkript

1 1(14) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS j VERKET' Ärendenr: NV Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm Hemställan om utpekande av nya Natura 2000-områden i Gotlands län enligt habitatdirektivet och ändringar i befintliga områden i habitat- och fågeldirektivet Hemställan Naturvårdsverket hemställer om att regeringen fattar beslut om utpekande av nya områden och ändringar i befintliga områden enligt habitat- och fågeldirektivet. Sammanfattning Länsstyrelsema fick den 9 januari 2014 i uppdrag att lämna förslag till nya Natura 2000-oniråden och kompletteringar av redan föreslagna områden. Utgångspunkten för uppdraget skulle vara att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av resultat från Europeiska kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Länsstyrelsen Gotland inkom den 17 mars med förslag till 15 nya och 11- utvidgade Natura 2000-oniråden, varav två av de utvidgade avser både habitatoch fägeldirektivet, och övriga enbart habitatdirektivet. Dessutom föreslår länsstyrelsen att nätverket kompletteras med barbastell och tumlare. Naturvårdsverket föreslår att 15 nya områden och 10 utvidgade områden läggs till nätverket Natura 2000, varav två av de utvidgade avser både habitat- och fågeldirektivet, och övriga enbart habitatdirektivet. Vidare föreslår Naturvårdsverket att fyra Natura 2000-oniråden kompletteras med arter och habitat i enlighet med habitatdirektivet i Gotlands län. Redovisningen baserar sig på det förslag som har inkommit från länsstyrelsen Gotland. För ett område, Filehaj dar avser Naturvårdsverket att begära in kompletterande uttedning från länsstyrelsen innan något förslag lämnas. För Trälge-fastighetema i Bästeträsk-området bedömer Naturvårdsverket att de vetenskapliga grundema för ett utpekande är svaga och tar därför inte med denna del i förslaget. Naturvårdsverket avser dock att begära m kompletterande utredning även för detta område för eventuell senare komplettering av nätverket. BESÖK; STOCKHOLM - VALHALLAVÄGÉN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(14) Naturvårdsverkets bedömning är att föreliggande förslag hjälper till att förbättra de brister som Kommissionen identifierat för tumlare och barbastell. Naturvårdsverkets bedömning är vidare att förslaget påtagligt kommer att förbättra statusen för naturtypema Basiska berghällar (6110), Rikkärr (7230), Karstbällmarker (8240) samt Trädklädd betesmark (9070), vilka är naturtyper med ogynnsam eller otillräcklig bevarandestatus samt låg andel i nätverket där ytterligare utpekande har bedömts som motiverat. Naturvårdsverket bedömer också att förslagen till nya områden och utvidgningar innebär att områden med mycket höga naturvärden läggs till i Natura 2000-nätverket och att områdena är av stor betydelse för nätverkets funktion för att bidra till gynnsam bevarandestatus på nationell nivå. Bakgrund Inom den europeiska unionen regleras naturvårdspolitiken i första hand genom Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (i det följande kallat "habitatdirektivet") samt genom Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (i det följande kallat "Fågeldirektivet"). Enligt direktiven ska arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda bevaras och tillräckligt många områden som innehåller en ellerflera sådana arter eller naturtyper avgränsas samt ingå i ett sammanhängande ekologiskt nätverk kallat Natura Regeringen gav under 2007 Naturvårdsverket och länsstyrelsema i uppdrag att kvalitetssäkra gränser och data och i relevanta fall redovisa förslag till ändringar beträffande de Natura 2000-oniråden som Sverige antingen föreslagit till, eller som redan ingår i Natura 2000-nätverket. Detta arbete skulle utföras i två omgångar där den första avsåg tekniska justeringar av gränser och den andra avsåg de ändringar som behövdes till följd av resultaten från utförd basinventering av skyddade områden Med utgångspunkt i detta arbete föreslog Sverige i augusti 2012 ett stort antal justeringar av data inom Namra 2000-nätverket till Europeiska kommissionen. Förslagen till ändringar har medfört att Sveriges totala åtagande i Natura 2000-nätverket behöver kompletteras för vissa naturtyper och arter. Regeringen gav därför ett uppdrag till länsstyrelsema den 9 januari 2014 att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av resultat från Europeiska kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Uppdraget skulle redovisas till Naturvårdsverket den 27 mars Hur har uppdraget genomförts? Naturvårdsverkets arbete Naturvårdsverket skickade ut riktlinjer till berörda länsstyrelser för genomförandet av regeringsuppdraget den 24 april Naturvårdsverket har i riktlinjema specificerat behoven av kompletteringar, se bilaga 12 och 13. Löpande har dessutom Naturvårdsverket besvarat frågor från länen om hur riktlinjema ska tolkas.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(14) I slutskedet av arbetet kommuniceras förslagen vid behov med berörda myndigheter. Detta är aktuellt då någon myndighet har varit negativ eller haft sådana synpunkter på förslagen som behöver diskuteras. Länsstyrelsen Gotland har kommit in med sin redovisning tidigare än övriga län Det finns dessutom ett särskilt intresse för detta förslag med avseende på pågående processer. Naturvårdsverket har därför valt att hemställa om utpekande av nya Natura 2000-oniråden i Gotlands län separat. Länsstyrelsen Gotlands förslag Naturvårdsverket har av Länsstyrelsen Gotland mottagit förslag på nya och utvidgade Natura 2000-områden för aktuella arter och habitat enligt habitatdirektivet samt kompletteringar av aktuella arter och habitat i redan beslutade Natura 2000-områden. Länsstyrelsens förslag baserar sig på gjorda inventeringar samt tidigare känd kunskap. Länsstyrelsens samråd internt medfiske, kulturmiljövård, jordbruk num. Samråd om de enskilda objekten skall ha skett på regional nivå intemt inom länsstyrelsen genom samråd med kulturmiljöenheten, länsfiskeexperten, lantbruksenheten eller motsvarande. Synpunkter från Trafikverket samt berörd kommun (Region Gotland) Länsstyrelsen har lämnat sina förslag för synpunkter till Region Gotland samt till Trafikverket i de fall det ansetts relevant. Resultatet av dessa samråd/förankringar redovisas i bilaga 6 tillsammans med inkomna synpunkter och tjänsteanteckningar. Synpunkter från Skogsstyrelsen, Fortifikationsverket, SGU, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten. Kustbevakningen och Försvarsmakten Länsstyrelsen har lämnat sina förslag för samråd till mbricerade inyndigheter. Bilaga 6. Länsstyrelsens arbete medförankring hos berörda fastighetsägare samt sakägare Resultatet av länsstyrelsens förankringsarbete redovisas i bifogade tjänsteanteckningar och/eller yttranden samt i vissa fall söm fotnoter i exceltabellema, dvs bilaga 1, 2, 3 och 11.1 en del fall har länsstyrelsen valt att endast genom tjänsteanteckning styrka att förankring/samråd har skett. Naturvårdsverkes beredning och bedömning Allmänt Naturvårdsverket har granskat och bedömt länsstyrelsen Gotlands förslag. Syftet med detta har varit att 1) kontrollera att förslaget håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet utifrån tillgänglig kunskap, 2) analysera hur objekten förhåller sig till hittillsvarande naturvårdsplanerihg samt bedöma - på grundval av nuvarande kunskap -

4 NATURVÅRDSVERKET 4(14) att objekten från ett nationellt perspektiv är lämpliga att ingå i Natura 2000-nätverket, givet kriteriema i bilaga 3 i habitatdirektivet. 3) bedöma, i de fall föreslagna skyddsåtgärder fömtsätter statlig finansiering, om erforderliga åtgärder inryms i budgetramama under de närmaste åren, 4) via en genomgång av länsstyrelsens redovisningar i möjligaste mån kontrollera att förankring hos berörda markägare genomförts och att samråd skett som föreskrivs i regeringsuppdraget och Naturvårdsverkets riktlinjer. När det gäller samråd inom länsstyrelsen har Naturvårdsverket inte krävt någon redovisning eftersom länsstyrelsen utgör en myndighet, 5) se över om regeringsuppdragets intentioner har fullföljts. Redovisningen i bilaga 1-3 (exceltabellema) baseras i allt väsentligt på den redovisning verket har fått från länsstyrelsen. Det bör observeras att informationen i exceltabellemas kolumner av naturliga skäl är kategoriserad och därmed förenklad. För att fa en tydligare bild av de synpunkter som har uttryckts hänvisas till yttrandena och tjänsteanteckningama (bilaga 6, 7 och 11). Allmänt om erinringar Det bör noteras att det har registrerats ett "N" (=nej) i relevant förankrings- /samråds-kolumn när minst en fastighetsägare (eller kommunen) uttryckt erinran. Naturvårdsverkets syn är att positiv markägarförankring alltid ska eftersträvas. Naturvårdsverket anser vidare att områden som behövs för att uppfylla av EUkommissionen eller nationellt identifierade brister och/eller som avser områden med mycket höga värden som utgör kämområden för förekomsten av naturtyper och arter ska föreslås oberoende av om positiv förankring erhålls. Om det behövs för att få en god geografisk fördelning och för att fa tillräcklig areal till nätverket kan även negativt förankrade områden i övrigt föreslås. Synpunkter från centrala myndigheter Länsstyrelsen har hanterat remissen med centtaia myndigheter. Naturvårdsverket har i de fall myndigheten varit negativ eller haft åsikter som behövde klargöras kring utformningen dessutom kommunicerat med berörda myndigheter. Naturvårdsverket har haft ett möte med Försvarsmakten och Fortifikationsverket angående i första hand Fortifikationsverkets innehav i Bästeträsk-området. Utöver detta har Naturvårdsverket bedömt att alla synpunkter tydligt framgår av respektive yttrande och inte ger upphov till något behov av ytterligare remiss. Ersättningsfrågor Att ett område pekas ut till Natura 2000 ger inte automatiskt någon rätt till ersättning till markägare eller innehavare av särskild rätt. Kravet på regeringen att peka utområden följer direkt av direktiven. Direktiven ska sedan genomföras med stöd av nationellt regelverk och nationella "verktyg". Rätten till ersättning är fastlagd i miljöbalkens 31 kapitel och ytterst i regeringsformen. 1 de fall utpekandet far till konsekvens att berörda myndigheter fattar beslut som innebär att fastigheter tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av fastighet avsevärt försvåras, föreligger rätt till ersättning enligt ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(14) 50 %-kriteriet Samtliga föreslagna områden utgörs av mer än 50 % naturtyper enligt habitatdirektivets bilaga 1. Budgeteffekter Naturvårdsverket bedömer att de nödvändiga åtgärder som behöver vidtas de närmaste åren med anledning av detta Natura 2000-förslag kommer att kunna hanteras inom anslaget "Åtgärder för biologisk mångfald". Naturvårdsverket bedömer att förslagens omfattning ryms inom befintliga budgetramar. Natura 2000-genomförandet kommer också att belasta anslaget när det gäller skötsel- och förvaltningskostnader samt kostnader för bevarandeåtgärder som fokuserar på arter/populationer. Enligt länsstyrelsens redovisning kommer förvaltningskostnadema att öka något med de föreslagna objekten. Naturvårdsverkets bedömning är att denna kostnad kommer att rymmas inom befintliga budgetramar. Den prioritering somriksdagenhar lagt fast i 7 kap. 27 miljöbalken som innebär att områden som har tagits upp i förteckning över intemationella åtaganden "skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet" innebär dock att det kan bli nödvändigt med vissa omprioriteringar i arbetet under de närmaste åren med anledning av utpekandet till Natura Naturvårdsverkets förslag Förslag på nya områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (förslag till särskilda bevarandeområden) Objektnummer Objektsnamn Areal (ha) SE Bmten 29,8 SE Stenstugu skog 57,3 SE Jusarve skog 38,3 SE Hajdhagen 127,3 SE03,40199 Sajgs 91,3 SE Sigfiide 130,9 SE Suderbys hällar 16,8 SE Kyllajhajdar 130,4 SE Ormhällar-Bromyr 325,6 SE Pärkhagen 105,8 SE Stora Vikers 281,0 SE Stadshagen 25,2 SE Slättflis,33,6 SE Törrvesklint 37,3 SE Jungfrun 11,7 Bilaga 1 redovisar motiv/urvalsgnmd för områdena i form av naturtyper och arter samt via kolumnnotering och i förekommande fall fotnoter, resultatet av

6 NATURVÅRDSVERKET 6(14) förankrings- och samrådsförfarandet. 1 övrigt hänvisar Naturvårdsverket till de fotnoter, tjänsteanteckningar och yttranden som länsstyrelsen har bifogat (se bilaga 6, 7 och 11). SE Bruten Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 9010 och Hela området är naturreservat. Namrvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Stenstugu skog Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 6210, 6410, 7210, Hela området är naturreservat. Namrvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Jusarve skog Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 9010, Hela området är naturreservat. Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Hajdhagen Området består av vidsträckta häll- och alvarmarker med inslag av gles hällmarkstallskog. Våtmarker i form av rikkärr och vätar förekommer i mosaik med tallskog och alvarmarker. Framför allt i den nordvästra delen av området finns skogsmark av mer produktiv karaktär. Tallskogen är genomgående nästan helt opåverkad av sentida skogsbmk. Både ute på alvarmarkema och i skogen finns ett rikt inslag av påtagligt senvuxen gran. 1 området finns fina exempel på bristnaturtypema basiska berghällar, trädklädda betesmarker och rikkärr. Utpekade naturtyper: 61 lo', 6280, 6410, 7230*, 9070*. Toppobjekt. Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Sajgs Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 1220, 6110, 6280, 7210, Hela området är naturreservat. Privat/företag är markägare. Positiv markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Sigfride Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden och innehåll av bristnaturtyper. Utpekade naturtyper: 4810, 4811, 6280, 6410, 7230', 9070'. Hela området är naturreservat. Privat/företag är markägare. Positiv markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Suderbys hällar Ett stort, sammanhängande område med karsthällmark av hög kvalitet. Utpekade naturtyper: 6280, Privat/företag är markägare. Negativ markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(14) SE Kyllajhajdar Ett mycket stort sammanhängande område med karstbällmarker och basiska berghällar i mosaik med alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Mycket höga naturvärden och hög kvalitet på karsthällmarkema. Utpekade nattirtyper: 61101, 6280, 82401, 9010, Delvis negativ markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. Privat/företag är markägare. SE Ormhällar-Bromyr Stort kämområde med mycket bristbiotop av alla fyra bristnaturtyper som är akmella för Gotland. Hög kvahtet och mycket höga namrvärden. Flera rödlistade arter av bl.a. :Qärilar, kärlväxter öch lavar på häll. Utpekade naturtyper: 5130, 6U0\ 6280, 6410, 7210, 7230^ 8240', 9070'. Privat/företag är markägare. Negativ markägarförankring. Region Gotland ser gäma att vindkraftsutveckling blir möjlig i området. I övrigt motsätter sig ingen remissinstans utpekande. SE Pärkhagen Mycket speciella hällmarker med oerhört gles och gammal tallskog (nyckelbiotop) och inslag av karstsprickor. Fint våtmarkssystem med stor andel rikkärr. Angränsar till Natura 2000-området Hall-Hangvar. Utpekade naturtyper: 6110', 6280, 6410, 7210,7230*, 8240', Nattirvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare. Delvis negativ markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Stora Vikers Stor areal bristnaturtyp av främst karstbällmarker, basiska berghällar och trädklädda betesmarker. Karsthällmarkema har bitvis mycket hög kvalitet. Utpekade nattirtyper: 6110^ 6280, 6410, 7210, 7230', 8240^ 9010, 9070'. Privat/företag är markägare. Negativ markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Stadshagen Karstbällmarker av mycket hög kvalitet. Äldre kalkbarrskogar med kontinuitet omger hällmarken. Utpekade naturtyper: 6280, 8240', Privat/företag är markägare. Negativ markägarförankring, Ingen remissinstans motsätter sig utpeikande. SE Slättflis Ett stort sammanhängande område med karsthällmarker och basiska berghällar i mosaik med alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Höga naturvärden och hög kvalitet på karsthällmarkema. Utpekade naturtyper: 6280, 8240', Privat/företag är markägare. Positiv markägarförankring. Ingen övrig remissinstans motsätter sig utpekande. SE Törrvesklint Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 1220, 1230, 6210, 6410, 7230', 8210, Hela området är naturreservat. Nattirvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare. Delvis negativ markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(14) SE Jungfrun Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade namrtyper: 1220, 8210, Privat/företag är markägare. Hela området är naturreservat. Positiv markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. 'Nationellt utpekad bristnaturtyp Förslag på kompletteringar/utvidgningar av regeringen redan beslutade Natura 2000-områden Objektnummer Objektsnamn Areal (ha) SE Danbo 57,3 SE Uppstaig 186,3 SE Storsund 137,6 SE Hässle klint 21,6 SE Bojsvätar 87,2 SE Bästeträsk 6540,5 SE Fide prästänge 26,6 SE Herrgårdsklint 145,6 SE Asunden 162,0 SE Bungenäs 55,9 Bilaga 2 redovisar motiv/urvalsgmnd för områdena i form av naturtyper och arter samt via kolumnnotering och i förekommande fall fotnoter, resultatet av förankrings- och samrådsförfarandet. 1 övrigt hänvisar Naturvårdsverket till de fotnoter, tjänsteanteckningar och yttranden som länsstyrelsen har bifogat (se bilaga 2, 3, 6, 7 och 11). SE Danbo Utökningen består främst av alvarmarker och örtklädda sanddyner med höga naturvärden på regional nivå. Utpekade namrtyper: 2110, 2120, 2130, 2180, 6210, 6280, 9010, 9070'. Hela området är naturreservat. Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Uppstaig Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura 2000-område Uppstaig. Utpekade naturtyper: 4810, 6210, 6280, 7210, Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Storsund Kalkbarrskog med höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura oniråde Storsund. Utpekade naturtyper: 3140, 7210, 7230', Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(14) SE Hässle kunt Basiska berghällar och älvar. Utökningen utgör en liten justering på 1,4 hektar för att harmonisera Natura 2000 med naturreservatet. Utpekade naturtyper: 61 lo', 6280, 8210, 9070'. Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. Hela området är naturreservat. SE Bojsvätar Området består till stora delar av ett rikkärr med mycket höga naturvärden. Rikkärret ingår i myrskyddsplanen och är därmed regionalt och nationellt prioriterat. Området gränsar till Natura 2000-området Hejnum Kallgate och ligger i ett intemationellt värdefullt våtmarksområde (Ramsar-område 3SE038 Kallgate - Hejnum). Utpekade naturtyper: 6410, 7210, 7230', 9010, 9070'. Naturvårdsverket är delvis markägare. Privatpersoner är delvis markägare. Positiv markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. Hela området är naturreservat. SE Bästeträsk Ett mycket stort naturområde som till stora delar präglas av orördhet och stor variation. Dess storlek och orördhet har fa, om någon, motsvarighet i södra Sverige. Dessutom har området en exceptionellt hög arttikedom med ett mycket stort antal rödlistade arter. Området är föreslaget som nationalpark i Naturvårdsverkets nationalparksplan. Stora delar av markema är präglade av långvarigt bete. Det stora hällmarkskomplex som finns i området är ett av de bästa exemplen på gotländska hällmarker och av stort ekologiskt intresse. I området finns ett stort antal våtmarker med höga naturvärden, varav flera ingår i myrskyddsplanen. Ur hydrologisk och hydrogeologisk synpunkt är området av mycket stort intresse. Hela kustområdet är av stort geologiskt intresse med orörda klapperstensstränder, raukområden, klintnäsor och en välbildad strandvallsmorfologi. Skogen innehåller ett stort antal nyckelbiotoper och är p.g.a. varsamt brukande mycket gammal. Inom stora delar av området visar skogen på såväl trädkontinuitet som skoglig kontinuitet. Väster om Ojnare myr är skogama enligt en nyligen utförd landskapsanalys de viktigaste på hela Gotland för att bevara biologisk mångfald knuten till gammelskog på landskäpsnivå. (Anna Johansson, 2014; Gotlands gammelskogar ur ett landskapsperspektiv - utbredning, bevarande och konnektivitet, Uppsala Universitet) Området har en stor areal av alla fyra bristnaturtyper som är akmella för Gotland, varav karsthällmarker och basiska berghällar är naturtyper där Gotland har en stor andel av landets totala förekomst och därmed ett stort nationellt ansvar. P.g.a. många inventeringar i området har mycket ny kunskap tillkommit om viktiga förekomster av både sällsynta naturtyper, t.ex. karsthällmarker, och sällsynta arter, bl.a. gaffelfibbla. Länsstyrelsen kompletterar även med styv kalkmossa och kalkkärrsgrynsnäcka i området.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(14) Utpekade naturtyper: 1220,1230, 1630, 3140, 5130, 61 lo', 6210, 6280, 6410, 6530, 7210,7220, 7230', 8240', 9010, 9020, 9070', 91D0. Naturvårdsverket är delvis markägare. Privat/företag är delvis markägare. Delvis negativ markägarförankring. Området berör ett område på Bunge Dueker där Nordkalk har ansökt om etablering av ett kalkbrott samt ett område på Bunge Stucks där SMA Mineral har ansökt om utvidgning av ett befintligt kalkbrott. Båda ansökningama ligger för närvarande hos mark- och miljööverdomstolen för prövning. Båda kalkbolagen är negativa till ett utpekande. Bland övriga markägare är deflesta,men inte alla, positiva till utpekande. Vad gäller Fortifikationsverkets fastigheter i nordöstra delen av länsstyrelsens förslag (Trälge-området) har Skogsstyrelsen i sitt ytttande framhållit att Trälgeområdet har måttliga naturvärden, med delvis yngre skog och även i övrigt är påverkat av skogsbmk. Länsstyrelsen lyfter i sitt yttrande fram några särskilda förhållanden som rör Trälge-området. Av yttrandet framgår att området har en låg andel av de fyra bristnaturtypema, innehåller mark som är påverkad av trakthyggesbruk och länsstyrelsen gör bedömningen att området inte är omistligt för förslaget i sin helhet. Utifrån denna bakgrund bedömer länsstyrelsen att det vetenskapliga underlaget för ett utpekande för närvarande är för svagt. För denna del avser Naturvårdsverket att begära in kompletterande utredning från länsstyrelsen innan något förslag lämnas. Försvarsmakten och Fortifikationsverket hade erinran mot länsstyrelsens förslag att inkludera Fortifikationsverkets innehav i Trälge-området i området. Att Trälge-området nu tas bort innebär att Försvarsmakten och Fortifikationsverket inte längre har någon erinran mot förslaget. SE Fide prästänge En av de ädellövskogar i länet som har högst naturvärden och störst sammanhängande areal. Utpekade naturtyper: 6530, Naturvårdsverket är delvis markägare. Privatperson är delvis markägare. Positiv markägarförankring. Hela området är naturreservat. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Herrgårdsklint Kalkbarrskog med höga naturvärden på regional nivå och på landskapsnivå. Utpekade naturtyper: 6210, 6280, 7210, 7230', 8210, 8240, 9010, 91D0. Naturvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Hela området är naturreservat. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. SE Asunden Område med regionalt höga naturvärden, främst kustnaturtyper. Utpekade nattirtyper: 1210, 1220, 1230, 1630, 6210, 6410, Nattirvårdsverket är markägare, därmed ingen övrig markägarförankring nödvändig. Delar av utökningen är befintligt naturreservat. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(14) SE Bungenäs Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Utpekade naturtyper: 1220, 6210, 6280, 6410, 7210, 9010, 9070'. Privat/företag är markägare. Hela området är naturreservat. Positiv markägarförankring. Ingen remissinstans motsätter sig utpekande. 'Nationellt utpekad bristnaturtyp Förslag på kompletteringar av arter och naturtyper i av regeringen redan beslutade Natura 2000-områden Tumlare Arten förekommer frekvent i södra Östersjön. Av en nationell kartläggning framgår att arten för Gotlands del bör pekas ut i Natura 2000-onirådet Hoburgs bank. Förslaget innebär att arten läggs till nätverket i detta ornråde. Havsgrottor Vad gäller naturtypen havsgrottor så förekommer naturtypen på Lilla Karlsö. Naturtypen är redan utpekad i detta område. Konsekvenser av Naturvårdsverkets förslag Föreslagen utökning av område SE , Bästettäsk berör ett nytt föreslaget kalkbrott på Bunge Ducker och en föreslagen utökning av befintligt kalkbrott på Bunge Stucks. För båda dessa pågår för närvarande en rättsprocess. Området SE Stora Vikers berör framtida planerade kalkbrott. Naturvårdsverket bedömer att kalkbrytning inte kan förenas med bevarande av de värden som ska skyddas inom Natura 2000-nätverket. För områdena SE Ormhällar-Bromyr och SE Pärkhagen finns planer för vindkraft. Inget av områdena ingår dock i riksintresseförvindbmk, inte hellerfinns någon ansökan om etablering mne. Naturvårdsverket bedömer att vindkraft sannolikt inte kan förenas med bevarande av de värden som ska skyddas inom Natura 2000-nätverket. Naturvårdsverkets bedömning av hur förslaget åtgärdar utpekade brister i nätverket Gotland har inte någon nämnvärt stor förekomst av de brister som kommissionen påpekat. Naturvårdsverkets bedömning är dock att föreliggande förslag hjälper till att förbättra de brister som kommissionen identifierat för tumlare och barbastell. Naturvårdsverkets bedömning är vidare att förslaget påtagligt kommer att förbättra statusen för naturtypema Basiska berghällar (6110), Rikkärr (7230), Karsthällmarker (8240) samt Trädklädd betesmark (9070), vilka är naturtyper med ogynnsam eller otillräcklig bevarandestams samt låg andel i nätverket där ytterligande utpekande har bedömts som motiverat.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(14) Sekretess I förslagen finns uppgifter om listade arter som omfattas av sekretess i enlighet med 20 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen. Dessa uppgifter skickas separat till regeringen. Beslut om denna framställan har fattats av t.f generaldirektör Lena Callermo. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit biträdande avdelningschef Rikard Janson, föredragande, sektionschefen Hasse Berglund samt handläggama Stefan Henriksson, Anne-Li Maurin och Anna Lindhagen. För Naturvårdsverket ^j^lt^ Lena Callermo CiJ^ ' t^fi Rikard Janson 1. Naturvårdsverkets förslag till nya områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (SCI) enligt bestämmelsema i habitatdirektivet (blivande särskilda bevarandeområden) 2. Naturvårdsverkets förslag till ändringar i beslutade områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (SCI) och särskilda bevarandeområden (SAC) enligt bestämmelsema i habitatdirektivet 3. Naturvårdsverkets förslag till ändringar i av regeringen godkända särskilda skyddsområden (SPA) enligt bestämmelsema i fägeldirektivet 4. Skrivelse från Länsstyrelsen i Gotlands län 5. Remissmaterial (länsstyrelsens remiss och information) 6. Remissvar från myndigheter 7. Remissvar från övriga instanser 8. Naturvärdesbedömning 9. Konsekvensbeskrivning 10. Kartor över nya och gränsjusterade Natura 2000-områden 11. Objektsvisa förankringar 12. Komplettering av nätverket Natura 2000, länsvis fördelning 13. Arter och naturtyper med ogynnsam eller otillräcklig bevarandestatus enlig artikel 17-rapport 2013 och låg andel av sin förekomst i Natura 2000-nätverket 14. Motiveringsblankett

13 NATURVÅRDSVERKET 13(14) SÄNDLISTA: Skrivelse inkl bil 1-3, via e-post: Samtliga länsstyrelser (registrator) Länsråd och länsöverdirektörer Miljövårdsdirektörema el. motsv Kontaktpersoner för Natura 2000 Kopia för kännedom: Skrivelse inkl bil 1-3 via e-post: Jordbruksverket, Jönköping Skogsstyrelsen, Jönköping Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930, Göteborg Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm Fortifikationsverket, Eskilstuna Försvarets Högkvarter, Stockholm Sveriges Geologiska Undersökning, Box 670, Uppsala Transportstyrelsen, Sjöfartsavdelningen, Norrköping Sjöfartsverket, Sjöfart och Samhälle, Norrköpmg Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Boverket, Box 534, Karlskrona Kammarkollegiet, Box 2218, Stockholm KEMI, Box 2, Sundbyberg Trafikverket, Borlänge Statens Fastighetsverk, Box 2263, Stockholm Bergsstaten, Varvsgatan 41, Luleå Bergsstaten, Slaggatan 13, Falun Svenska Kommunförbundet, Stockholm Lantmäteriverket, Gävle Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad ArtDatabanken, att: Lena Tranvik, Box 7007, Uppsala Miljö- och energidepartementet, att: Marie Dahlström, Stockholm Sveriges Omitologiska Förening, Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, Mörbylånga Svenska Jägareförbundet, Maskingatan 3, Arlandastad Jägamas riksförbund/landsbygdens Jägare, Saltsjög. 15, Södertälje Samtliga mark- och miljödomstolar (5) Mark. och miljööverdomstolen, Box 2290, Stockholm Kustbevakningen, Box 536, Karlskrona Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, Bromma Naturskyddsföreningen, Box 4625, Stockholm Sveriges Botaniska Förening, att: M. Edquist, Evolutionsmuseet, Norbyvägen 16, Uppsala Sveriges Entomologiska Förening, c/o Håkan Lundkvist, Frösslunda 312, Mörbylånga Svenska Torvproducentföreningen, att: Magnus Brandel, Torsgatan 12, Stockholm Väridsnaturfonden, Ulriksdals Slott, Solna Lantbrukamas riksförbund, Klara Östra Kyrkogata 12, Stockholm Lantbrukamas riksförbund/skogsägama, att: Linda Hedlund, Klara Östra Kyrkogata 12, Stockholm

14 NATURVÅRDSVERKET 14(14) Skogssällskapet, att: Hans-Göran Hildingsson, Box 5083, Göteborg Sveriges Fiskevattenägarförbund, Lilla Böslid 146, Eldsberga Sveriges Fiskares Riksförbund, Amerikaskjulet, Göteborg Sametinget, Bergmästargatan 8, Kimna Svenska Samemas Riksförbund, Brogatan 5, Umeå Stora Enso Skog, att: Klara Hellström, Falun Holmen Skog AB, att: Erik Normark, Ömsköldsvik SCA Skog, att: Per Simonson, Sundsvall Korsnäs AB, Gävle Sveaskog, att: Olof Johansson, Box 3223, Växjö Södra Skog, Skogsudden, Växjö Skogsindustriema, Box 16006, Stockholm Vattenfall AB, att: Lars Kyläkorpi, Stockholm Centrum för biologisk mångfald. Box 7007, Uppsala Berörd kommun: Region Gotland, Visborgsallén 19, Visby