Hemställan om utpekande av nya Natura 2000-områden i Gotlands län

Transkript

1 1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm Hemställan om utpekande av nya Natura 2000-områden i Gotlands län Hemställan Naturvårdsverket hemställer om att regeringen fattar beslut om utpekande av nya områden och ändringar i befintliga områden enligt art- och habitatdirektivet. Sammanfattning Enligt regeringsbeslut den 9 januari 2014 fick länsstyrelserna i uppdrag att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar i befintliga områden. Utgångspunkten för uppdraget var att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av Europeiska kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Uppdraget skulle utföras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Länsstyrelsen i Gotlands län inkom den 31 mars 2016 med förslag att Hejnum hällar, Forsvidar och Bälsalvret skulle bli nya Natura 2000-områden samt att de befintliga Natura 2000-områdena Bojsvätar, Filehajdar och Hejnum Kallgate skulle utökas. Förändringarna skulle enbart avse art- och habitatdirektivet. Naturvårdsverket föreslår i enlighet med art- och habitatdirektivet att Hejnum hällar och Bälsalvret läggs till nätverket Natura 2000 samt att de befintliga Natura 2000-områdena Bojsvätar och Hejnum Kallgate utvidgas. Förslagen baserar sig på de förslag som har inkommit från Länsstyrelsen i Gotlands län. För Forsvidar och en utökning av Filehajdar, som Länsstyrelsen föreslagit, gör Naturvårdsverket bedömningen att dessa inte motsvarar de krav som ställts i riktlinjerna för uppdraget. Motivet för detta ställningstagande är att det rör sig om områden som visserligen skulle kunna bidra till förbättrad bevarandestatus för vissa naturtyper och arter, men inte bedöms som omistliga för nätverket Natura 2000 som helhet. Eftersom de dessutom är beroende av hävd och markägarförankringen huvudsakligen är negativ så ska de enligt riktlinjerna inte föreslås. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(9) Bakgrund Inom den europeiska unionen regleras naturvårdspolitiken i första hand genom Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (i det följande kallat habitatdirektivet ) samt genom Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (i det följande kallat fågeldirektivet ). Enligt direktiven ska arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda bevaras och tillräckligt många områden som innehåller en eller flera sådana arter eller naturtyper avgränsas samt ingå i ett sammanhängande ekologiskt nätverk kallat Natura Enligt regeringsbeslut den 9 januari 2014 fick länsstyrelserna i uppdrag att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar i befintliga områden. Utgångspunkten för uppdraget var att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av Europeiska kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Utgångspunkten för de nationellt identifierade bristerna har varit att Sverige ska leva upp till art- och habitatdirektivets övergripande syfte, och målsättningen med Natura nätverket. För att nätverket ska kunna fylla den funktion som avses i direktivet, behöver det täcka in en tillräckligt stor andel av den nationella förekomsten av utpekade naturtyper och arter. Uppdraget skulle utföras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Av habitatdirektivets bilaga 3 framgår de kriterier som ska tillämpas vid urval av områden till nätverket. Av dessa kriterier framgår att det enbart är vetenskapliga skäl som ska användas som grund för utpekande. Naturvårdsverkets förslag till utpekanden bygger enbart på vetenskapliga grunder. Inga andra intressen har vägts in. Det är områdenas relativa betydelse för bevarandet av arter och naturtyper som avgör om de ska föreslås till nätverket eller inte, och denna bedömning ska enligt bilaga 3 göras på nationell nivå. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är positiv markägarförankring särskilt viktig när det gäller att åtgärda nationellt identifierade brister, och även särskilt viktig för hävdberoende marker. I det senare fallet är positiv markägarförankring särskilt viktig då det kan ha betydelse för möjligheten att upprätthålla eller återställa nödvändig hävd. Men detta gäller alltså för områden som visserligen kan bidra till gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter, men inte är omistliga för nätverket. Områden som bedöms ha stor betydelse för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås på biogeografisk nivå för någon art eller naturtyp ska således föreslås även om markägarförankringen är negativ. Regeringsuppdraget redovisades till Naturvårdsverket den 27 mars För ett område i Gotlands län förlängdes dock uppdraget eftersom Naturvårdsverket begärde en kompletterande utredning av naturvärdena. Länsstyrelsen i Gotlands län redovisade denna del den 31 mars Då naturtypsklassningen ifrågasattes av en markägare har kompletterande utredning beställts och vägts in i denna hemställan.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(9) Hur har uppdraget genomförts? Naturvårdsverkets arbete Naturvårdsverket skickade ut riktlinjer till berörda länsstyrelser för genomförandet av regeringsuppdraget den 24 april Naturvårdsverket har i riktlinjerna specificerat behoven av kompletteringar. Löpande har dessutom Naturvårdsverket besvarat frågor från länen om hur riktlinjerna ska tolkas. Länsstyrelsens förslag Naturvårdsverket har av Länsstyrelsen på Gotland mottagit förslag på nya och utvidgade Natura 2000-områden. Naturvårdsverket kan konstatera att Länsstyrelsen genomfört ett bra utredningsarbete, inklusive ett grundligt förankringsarbete. Länsstyrelsens samråd internt med fiske, kulturmiljövård, jordbruk m.m. Samråd om de enskilda objekten skall ha skett på regional nivå internt inom Länsstyrelsen genom samråd med kulturmiljöenheten, länsfiskeexperten, lantbruksenheten eller motsvarande. Synpunkter från Trafikverket samt berörd kommun Länsstyrelsen har lämnat sina förslag för synpunkter till berörd kommun samt till Trafikverket i de fall det ansetts relevant. Resultatet av dessa samråd/förankringar redovisas i bilaga 3 tillsammans med inkomna synpunkter och tjänsteanteckningar. Synpunkter från Skogsstyrelsen, Fortifikationsverket, SGU, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Sametinget och Försvarsmakten Länsstyrelsen har lämnat sina förslag för samråd med rubricerade myndigheter som redovisas i bilaga 3. Länsstyrelsens arbete med förankring hos berörda fastighetsägare samt sakägare Resultatet av Länsstyrelsens förankringsarbete redovisas i bífogade tjänsteanteckningar och/eller yttranden samt i vissa fall som fotnoter i exceltabellerna, dvs. bilaga 1, 2 och 3. I en del fall har Länsstyrelsen valt att endast genom tjänsteanteckning styrka att förankring/samråd har skett. Naturvårdsverkets beredning och bedömning Allmänt Naturvårdsverket har granskat och bedömt Länsstyrelsens förslag. Syftet med detta har varit att 1) Kontrollera att förslaget håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet utifrån tillgänglig kunskap. 2) Analysera hur objekten förhåller sig till hittillsvarande naturvårdsplanering samt bedöma på grundval av nuvarande kunskap att objekten från ett nationellt perspektiv är lämpliga att ingå i Natura 2000-nätverket, givet kriterierna i bilaga 3 i habitatdirektivet.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(9) 3) Bedöma, i de fall föreslagna skyddsåtgärder förutsätter statlig finansiering, om erforderliga åtgärder inryms i budgetramarna under de närmaste åren. 4) Via en genomgång av Länsstyrelsens redovisning i möjligaste mån kontrollera att förankring hos berörda markägare genomförts och att samråd skett som föreskrivs i regeringsuppdraget och Naturvårdsverkets riktlinjer. När det gäller samråd inom Länsstyrelsen har Naturvårdsverket inte krävt någon redovisning eftersom Länsstyrelsen utgör en myndighet. 5) Se över om regeringsuppdragets intentioner har fullföljts. Redovisningen i bilaga 1-2 (exceltabellerna) baseras i allt väsentligt på den redovisning Naturvårdsverket har fått från länsstyrelsen. Det bör observeras att informationen i exceltabellernas kolumner av naturliga skäl är kategoriserad och därmed förenklad. För att få en tydligare bild av de synpunkter som har uttryckts hänvisas till yttrandena och tjänsteanteckningarna i bilaga 3. Allmänt om erinringar Det bör noteras att det har registrerats ett "N" (=nej) i relevant förankrings- /samrådskolumn när minst en fastighetsägare (eller myndighet) uttryckt erinran. Naturvårdsverkets syn är att positiv markägarförankring alltid ska eftersträvas. Det är dock viktigt att konstatera att utpekande endast får ske på vetenskaplig grund. Områden som behövs inom nätverket för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås ska föreslås även om markägarförankringen är negativ. Synpunkter från centrala myndigheter Länsstyrelsen har hanterat remissen med centrala myndigheter. Naturvårdsverkets bedömning är att alla synpunkter tydligt framgår av respektive yttrande och inte ger upphov till något behov av ytterligare remiss. Ersättningsfrågor Att ett område pekas ut till Natura 2000 ger inte automatiskt någon rätt till ersättning till markägare eller innehavare av särskild rätt. Kravet på regeringen att peka ut områden följer direkt av direktiven. Direktiven ska sedan genomföras med stöd av nationellt regelverk och nationella "verktyg". Rätten till ersättning är fastlagd i miljöbalkens 31 kapitel och ytterst i regeringsformen. I de fall utpekandet får till konsekvens att berörda myndigheter fattar beslut som innebär att fastigheter tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av fastighet avsevärt försvåras, föreligger rätt till ersättning enligt ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken. Budgeteffekter Naturvårdsverket bedömer att de nödvändiga åtgärder som behöver vidtas de närmaste åren med anledning av detta Natura 2000-förslag kommer att kunna hanteras inom befintliga budgetramar. Natura 2000-genomförandet kommer också att belasta anslagen när det gäller skötsel- och förvaltningskostnader samt kostnader för bevarandeåtgärder som fokuserar på arter/populationer. Naturvårdsverkets bedömning är att även denna kostnad kommer att rymmas inom befintliga budgetramar.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(9) Naturvårdsverkets förslag Förslag på nya samt kompletterande och utvidgade områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (förslag till särskilda bevarandeområden) Bilaga 1 och 2 redovisar motiv/urvalsgrund för områdena i form av naturtyper och arter samt via kolumnnotering och i förekommande fall fotnoter, resultatet av förankrings- och samrådsförfarandet. I övrigt hänvisar Naturvårdsverket till de tjänsteanteckningar och yttranden som Länsstyrelsen har bifogat (se bilaga 3). Nedan kommenteras förslaget område för område. SE Hejnum hällar (nytt psci) Förslaget bedöms av Naturvårdsverket som ett objekt som har så stor betydelse på nationell nivå att det bör föreslås till nätverket oavsett markägarförankring. Av Länsstyrelsens förslag är det detta som har den största arealen. Det har också de största arealerna av bristnaturtyperna trädklädda betesmarker och basiska berghällar, samt stor förekomst av karsthällmarker. Bland de i riktlinjerna till uppdraget ej nämnda naturtyperna och arterna kan nämnas mycket stora arealer av naturtypen alvar, och förekomster av arterna trubbklockmossa, styv kalkmossa och nipsippa. Större delen av området har betats under lång tid och ingår idag i ett betesprojekt, vilket bidrar till områdets höga bevarandevärden. Hejnum hällar omnämns i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet, där det särskilt är alvarmarkerna som lyfts fram. SE Bälsalvret (nytt psci) Området innehåller stora arealer av bristnaturtypen rikkärr som här är mycket artrik och spridd mosaikartat inom området. Dessutom finns relativt stora arealer av bristnaturtypen trädklädd betesmark. Bland de i riktlinjerna till uppdraget ej nämnda arterna och naturtyperna kan nämnas en god förekomst av väddnätfjäril. Bälsalvret ingår i myrskyddsplanen, och i ett RAMSAR-område. SE Bojsvätar (utökning av SCI) Utökningen av Bojsvätar motiveras främst av att det utgör en del av det stora våtmarksområdet Hejnum Kallgate-Bälsalvret-Bojsvätar som utgör södra Sveriges största rikkärrsområde med unika naturvärden. Det är utpekat i myrskyddsplanen och som RAMSAR-område. En relativt stor del utgörs dock av naturtypen taiga, och denna del ingår i RAMSAR-området men inte i myrskyddsplanen. Eftersom denna taiga huvudsakligen utgörs av sumpskog så bör den dock ses som en del av RAMSAR-områdets hydrologiska helhet, vilket motiverar att den inkluderas i förslaget. Dessutom så ligger hela objektet redan i fördelningsplanen för områdesskydd, vilket bör underlätta att nödvändig reglering kan genomföras relativt snabbt. SE Hejnum Kallgate (utökning av SCI) Största delen av Hejnum Kallgate ingår redan i ett befintligt Natura område och utvidgningen består av tre mindre delar som naturligt ingår i detta större våtmarkskomplex. Två av dessa tillägg ingår i myrskyddsplanen och det tredje har positiv markägarförankring. Alla tre delar innehåller bristnaturtypen rikkärr.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(9) Ej föreslagna områden och utökningar SE Filehajdar (utökning av SCI) Den av Länsstyrelsen föreslagna utökningen av Filehajdar innehåller bristnaturtyperna trädklädda betesmarker, rikkärr, karsthällmarker och basiska berghällar. Av de i riktlinjerna till uppdraget ej nämnda arterna och naturtyperna är det särskilt värt att nämna att Filehajdar har Europas största förekomst av arten nipsippa. Denna population finns både i den redan beslutade delen av Filehajdar och i utökningen. Naturtypsmässigt domineras området enligt Länsstyrelsens bedömning av naturtypen trädklädd betesmark. Denna klassning ifrågasattes av en markägare, som även lade fram en inventering enligt vilken huvuddelen av området skulle klassas som naturtypen taiga. Efter ytterligare utredning av ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald (SLU) anser dock Naturvårdsverket att trädklädd betesmark är rätt klassificering. Detta innebär att området till helt övervägande del bör betraktas som hävdberoende. I jämförelse med det näraliggande och likaså hävdberoende området Hejnum hällar har Filehajdar en mindre totalareal och en mindre areal av bristnaturtyper. Området hävdas inte idag. Filehajdar är inte omnämnt i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. En övervägande majoritet av markägarna är negativa till förslaget. Vid en sammantagen bedömning föreslår Naturvårdsverket att denna utökning inte bör ingå i Natura 2000-nätverket. SE Forsvidar (nytt psci) Området innehåller bristnaturtyperna trädklädd betesmark och rikkärr. Av de i riktlinjerna till uppdraget ej nämnda arterna och naturtyperna kan nämnas att här finns en stor förekomst av väddnätfjäril. Naturvårdsverkets bedömning är dock att området inte är omistligt för nätverket, och då större delen av arealen utgörs av hävdberoende naturtyper och en klar majoritet av markägarna är negativa till förslaget, anser Naturvårdsverket att detta område inte bör föreslås som nytt Natura 2000-område. Naturvårdsverkets bedömning av hur förslaget åtgärdar utpekade brister i nätverket Naturvårdsverkets bedömning är att föreliggande förslag hjälper till att förbättra statusen för naturtyperna basiska berghällar (6110), rikkärr (7230), karsthällmarker (8240) och trädklädd betesmark (9070), vilka är naturtyper med ogynnsam eller otillräcklig bevarandestatus samt låg andel i nätverket där ytterligare utpekande har bedömts som motiverat. Naturvårdsverket bedömer också att förslagen till nya områden och utvidgningar innebär att områden med mycket höga naturvärden läggs till i Natura nätverket och att områdena är av stor betydelse för nätverkets funktion för att bidra till gynnsam bevarandestatus på nationell nivå.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(9) Motstående intressen och erinringar I några fall har myndigheter och berörda markägare haft erinran mot de områden som Länsstyrelsen föreslagit. Naturvårdsverket gör dock bedömningen att lämnade förslag är vetenskapligt väl motiverade och de ingår därför i det samlade förslaget. Hemställan Med anledning av ovanstående hemställer Naturvårdsverket om att regeringen fattar beslut om utpekande av nya områden och ändringar i befintliga områden enligt art- och habitatdirektivet. Beslut om denna hemställan har fattats av ställföreträdande generaldirektör Kerstin Cederlöf. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschef Claes Svedlindh, föredragande, enhetschef Maano Aunapuu samt handläggarna Mikael Lindberg och Anne-Li Maurin. För Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Claes Svedlindh Bilagor: 1. Naturvårdsverkets förslag till nya områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (SCI) enligt bestämmelserna i habitatdirektivet (blivande särskilda bevarandeområden) 2. Naturvårdsverkets förslag till ändringar i beslutade områden av intresse för Europeiska Gemenskapen (SCI) och särskilda bevarandeområden (SAC) enligt bestämmelserna i habitatdirektivet 3. Redovisningar och tjänsteanteckningar angående markägarförankring, beskrivning av samråd med och synpunkter från myndigheter m.fl., yttranden från övriga myndigheter 4. Kartor över förslag till nya och gränsjusterade Natura 2000-områden

8 NATURVÅRDSVERKET 8(9) SÄNDLISTA: Skrivelse inkl bil 1-2 via e-post: Samtliga länsstyrelser (registrator) Länsråd och länsöverdirektörer Miljövårdsdirektörerna el motsv. Kontaktpersoner för Natura 2000 Jordbruksverket, Jönköping Skogsstyrelsen, Jönköping Havs- och vattenmyndigheten, Box 11930, Göteborg Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm Fortifikationsverket, Eskilstuna Försvarets Högkvarter, Stockholm Sveriges Geologiska Undersökning, Box 670, Uppsala Transportstyrelsen, Sjöfartsavdelningen, Norrköping Sjöfartsverket, Sjöfart och Samhälle, Norrköping Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Boverket, Box 534, Karlskrona Kammarkollegiet, Box 2218, Stockholm KEMI, Box 2, Sundbyberg Trafikverket, Borlänge Statens Fastighetsverk, Box 2263, Stockholm Bergsstaten, Varvsgatan 41, Luleå Bergsstaten, Slaggatan 13, Falun Sametinget, Bergmästargatan 8, Kiruna Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Lantmäteriverket, Gävle Myndigheten for samhällsskydd och beredskap, Karlstad ArtDatabanken, att: Lena Tranvik, Box 7007, Uppsala Miljö- och energidepartementet, att: Marie Dahlström, Stockholm Sveriges Omitologiska Förening, Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, Mörbylånga Svenska Jägareförbundet, Maskingatan 3, Arlandastad Jägarnas riksförbund/landsbygdens Jägare, Saltsjög. 15, Södertälje Samtliga miljödomstolar (5) Miljööverdomstolen, Box 2290, Stockholm Kustbevakningen, Box 536, Karlskrona Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, Bromma Naturskyddsföreningen, Box 4625, Stockholm Sveriges Botaniska Förening, att: M. Edquist, Evolutionsmuseet, Norbyvägen 16, Uppsala Sveriges Entomologiska Förening, c/o Håkan Lundkvist, Frösslunda 312, Mörbylånga Svenska Torvproducentföreningen, Arenavägen 33, Johanneshov Världsnaturfonden, Ulriksdals Slott, Solna Lantbrukamas riksförbund, Klara Östra Kyrkogata 12, Stockholm Lantbrukarnas riksförbund/skogsägarna, att: Linda Hedlund, Klara Östra Kyrkogata 12, Stockholm Skogssällskapet, att: Hans-Jöran Hildingsson, Box 11374, Göteborg

9 NATURVÅRDSVERKET 9(9) Sveriges Fiskevattenägarförbund, Lilla Böslid 146, Eldsberga Sveriges Fiskares Riksförbund, Fiskhamnsgatan 33, Svenska Samemas Riksförbund, Brogatan 5, Umeå Stora Enso Skog, att: Clara Hellström, Falun Holmen Skog AB, att: Erik Normark, Örnsköldsvik SCA Skog, att: Per Simonson, Sundsvall Korsnäs AB, Gävle Sveaskog, att: Olof Johansson, Box 3223, Växjö Södra Skog, Skogsudden, Växjö Skogsindustrierna, Box 16006, Stockholm Vattenfall AB, att: Lars Kyläkorpi, Stockholm Centrum for biologisk mångfald. Box 7007, Uppsala Region Gotland