Språkbruk och språkval bland svenskar i Island

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkbruk och språkval bland svenskar i Island"

Transkript

1 Háskóli Íslands Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála, bókmennta og málvísinda Norræn tjáskipti og málstefna (NLF101F Haust 2011) Kennari: Randi Benedikte Brodersen Språkbruk och språkval bland svenskar i Island Simon Reher Ásvallagata 52

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Några termer Språkbruk Familjebakgrund 4 3. Metod och material Informanter Enkät 6 4. Analys och diskussion Språkkunskaper Kön Civilstånd Barn Familjebakgrund Språkbruk hemma Resultat Sammanfattning och konklusion Språkkunskaper Kön Civilstånd Barn Familjebakgrund Språkbruk hemma Allmänt språkbruk Avslutande anmärkningar 19 Källförteckning 20 Tryckta källor 20 Webb 20 Bilagor 21 2

3 1. Inledning Den föreliggande undersökningen uppstod som en examensuppgift för kursen Norræn tjáskipti og málstefna inom det nordiska masterprogrammet (NorMa) på Islands Universitet (Háskóli Íslands) höstterminen I min undersökning behandlar jag språkbruk och språkval bland svenskar i Island. Problemställningen är då först och främst: Vilekt språk väljar svenskar till att kommunicera med sina partner? Finns det överhuvudtaget ett speciellt val? Om det finns ett sådant val, finns det några faktorer som har en viss påverkan på det? Faktorer som kan spela en viss roll är om paret har barn med varandra, hur parets civilstatus är, dvs. om det t.ex. finns skillnader mellan par som är gifta och par som är sambo, och om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller användning av isländskt språk. Syftet med undersökningen är att kartlägga både språkbruk och språkval bland svenskar i Island. Jag har valgt att undersöka bara talspråk. Det fanns dessutom två finska informanter, men det visade sig att deras språkliga situation inte kann jämföras med den av svenskar, och så bestämde jag mig att utföra undersökningen bara på underlag av de svenska informanterna. En sådan undersökning står i en viss forskningstradition i Norden, även om ämnet själv är ett nytt ämne. Redan 1976 har den norska forskaren Øivind Maurud med sin studie Nabospråkforståelse i Skandinavia analyserat den vardagliga nordiska och skandinaviska språkförståelsen bland folk i de tre skandinaviska länderna. Andra undersökningar som kan nämnas i detta sammanhang är Ulla Börestams undersökning Samma skjorta olika knappar, som behandlar andraspråkstalares språkförståelse i ett dansk-svenskt sammanhang, Lars-Olof Delsing och Katerina Lundin-Åkessons undersökning Håller språket ihop Norden?, i vilken framför allt nordiska ungdomars förståelse av de skandinaviska språken undersöks, och Randi Benedikte Brodersens undersökning Sproglig tillpassning og korrespondanceanalyse, som behandlar danskars språkliga anpassning till norska. Arbetet är strukturerat på följande sätt: Först ges en förklaring av några begrepp som används. Efter det kommer en del som innehåller information både om informanterna och om metoden som använts för att samla in information, och delen som följer innehåller en analys av olika aspekter av det insamlade datamaterialet, och delvis en diskussion av dessa aspekter. Till slut följer en sammanfattning och konklusion. I sammanhang med denna undersökning finns det några personer som har hjhälpt mig ganska mycket, och som jag vill tackar här. 3

4 Framför allt tackar jag mina informanter, som har tagit sig tid att fylla i enkäterna och genom det gjorde undersökningen överhuvudtaget möjlig. Dessutom tackar jag svensklektor Lars- Göran Johansson och styrelsen i Svenska föreningen på Island, genom vilka jag fick möjlighet att kontakta informanterna. Stort tack går också till min handledare, dansklektor Randi Benedikte Brodersen, som hjälpte mig med idéer och förslag om både form och innehåll i uppsatsen. Slutligen säger jag ett verkligt stort tack till timlärare Maria Riska, för hennes språkgranskning av undersökningens text och för stöd med kreativa förslag. 2. Några termer I inledningen förklaras målen med detta arbete, men för att man ska få en bättre förståelse av exakt vad som ligger till grund för den här undersökningen och vad som ska undersökas, är det nödvändigt att förklara och definiera några termer som också används i inledningen. 2.1 Språkbruk Termen språkbruk betyder i det här arbetet vilket eller vilka talspråk en särskild person använder i deras hem. 2.2 Familjebakgrund Termen familjebakgrund inbegriper här på två saker: utbildningen bland informantens föräldrar och föräldrarnas språkkunskaper. Genom denna term ska ges möjlighet att få ett (möjligt eller sannolikt) intryck av den språkliga situationen som existerade för informanten, och av den sociala miljön vilken (möjligtvis) fanns i föräldrarnas hem. Jag gör i detta sammanhang skillnad på akademisk bakgrund och språklig bakgrund. Det blir litet spekulerande om förhållandena i föräldrahemmet, eftersom många faktorer inte har tagits i betraktande, framförallt sociala faktorer som relationen mellan barn och föräldrar, informanternas ställning i samhället, hela deras barndom osv. Allt detta kan ha haft påverkan på språkbruk och språkval, särskilt relationen med föräldrarna, men det är inte en del av denna undersökning att ta reda på allt detta, särskild inte genom en enkät som skickas ut. 4

5 3. Metod och material I denna del av arbetet beskriver jag kriterierna som jag hade utvecklat för informanterna, Svensk Föreningen på Island som har förmedlat kontakt med medlemmar som kunde bli informanter och metoder fär att samla in och analysera datamaterial. 3.1 Informanter Kriteriet att bli informant var att informanten har svenskt medborgarskap, skulle vara fast bosatt på Island och ha eller ha haft en isländsk partner (dvs. att informanten var/hade varit gift med en islänning eller hade/hade haft en isländsk sambo). Sammanlagt var det 17 personer som blev mina informanter. Alla av dem är medlemmar av Svenska föreningen. Eftersom det är en relativ liten grupp av informanter används inga procenttal i undersökningen. Svenska föreningen på Island grundades 1954 av tre svenska damer och är en förening med kulturell utriktning som har som syfte att förena svenskar och andra svenskspråkiga personer med svensk anknytning och intresse för Sverige och att tillvarata, vårda och värna samt informera om svenska traditioner, seder och bruk. 1 Det var två skäl som fanns för att få medlemmar av denna förening som informanter: Jag hade redan haft kontakt med några personer i föreningens styrelse, och dessutom bjöd föreningen en enkel tillgång till ett relativt stort antal möjliga informanter. Genom hjälp av en av föreningens medlemmar utdelades ett antal enkäter i pappersform till personer som uppfyllde kraven för att bli informant, men inte var föreningsmedlemmar. Deltagande informanter i undersökningen har varit 17 personer. Fyra av dem är män, 13 kvinnor. Den äldsta informanten är född 1947, den yngsta Åldersgenomsnittet av hela informantgruppen är 45 år. 2 Elva av informanterna är gifta, och sex informanter är sambo. Av dessa sex samboinformanter är en informant manlig; resten är kvinnliga. Av de gifta personerna är tre manliga och åtta kvinnliga. 1 Svenska föreningens hemsida ( 2 Avrundat; exakt 44,705. I enkäten frågas inte efter ålder, utan efter födelseår. Därför är åldersuppgifterna inte absolut exakta, men tillräckligt precisa för en undersökning som den här. 5

6 Alla informanter bor ihop med sin partner. Bara två har inga barn med sin partner (i båda fallen kvinnor). Tre informanter har ett barn, två av dem är män, en är en kvinna. Sju informanter har två barn, en av dem är en man, sex av dem är kvinnor. Fem informanter har tre barn, en av dem är man, fyra är kvinnor. Om man antar att relationen mellan en informant och informantens partner började när de träffades, är en genomsnittlig längd av en sådan relation 17 år. 3 När det gäller utbildning har 16 informanter en utbildning som innehåller ett studium på en högskola eller på ett universitet. Bara en informant har en utbildning som inte är på högskoleeller universitetsnivå. 3.2 Enkät Jag valde att använda en enkät för att samla in datamaterial, som var en passande metode för det tidrym i vilket undersökningen skulle avslutas. Informationen samlades in genom tre enkätversioner. En version delades ut till några personer som uppfyllde förutsättningar för att bli informanter i undersökningen och som inte var medlemmar i Svenska föreningen, så att föreningens medlemmar inte skulle prata om enkäten. Denna version delades ut personligen och i pappersform. Den andra versionen skickades som MS Word dokument genom mejl till medlemmar av Svenska föreningen. Medlemmarna som fick mejlet ombads då att svara direkt i dokumentet och att skicka det ifyllda dokumentet i ett mejl tillbaka till mig. De två enkättyperna som användes här hade samma utseende, och bara olika former, dvs. frågorna var de samma. Det gäller inte för den tredje versionen, som byggdes upp som en elektronisk enkätversion på nätet. Svenska föreningens medlemmar fick nu ett mejl med en länk till enkäten. Om de klickade på länken, kom de till en sida där de kunde fylla i enkäten, och till slut klicka på en (elektronisk eller virtuell) knapp, med vilken de avslutade svarsprocessen för denna enkätversion (båda enkätversionerna finns som bilagor). De första två versionerna innehåller båda 24 frågor. Den enda skillnaden mellan dem är formen; den första är ett reellt dokument, den andra ett virtuellt dokument. Den tredje versionen innehåller bara 20 frågor, eftersom antalet frågor var begränsad på tjänstsidan som användes ( Genom sammanslagning av några frågor var det dock möjligt att inkludera de viktigaste frågorna, så att bara tre frågor föll bort. 3 Avrundat; exakt 17,411. 6

7 Dessa frågor kan inte anses att ha haft en stor betydelse för undersökningen, så det är möjligt att betrakta alla de tre versionerna av enkäten som likvärdiga. I allt härstammer datamaterialet från 17 enkätsvar. De två olika enkätversioner finns i bilag. 4. Analys och diskussion 4.1 Språkkunskaper Om man tittar på informanternas språkkunskaper måste man konstatera att de alla talar isländska, och att nästan alla (det finns ett undantag, en kvinna) talar också engelska. Det betyder alltså att de flesta pratar åtminstone tre språk: Svenska, isländska och engelska. De främmande språk som pratas kan ses i grafiken nedan. Figur 1:Främmande språk som talas av informanterna. Förklaring av använda förkortningar: IS: Isländska IS2: Isländska, men bara små eller grundläggande kunskaper ENG: Engelska TYS: Tyska TYS2: Tyska, men bara små eller grundläggande kunskaper FIN2: Finska, men bara små eller grundläggande kunskaper FRAN2: Små eller grundläggande kunskaper i franska ESP: Spanska ESP2: Spanska, men bara små eller grundläggande kunskaper ITA: Italienska 7

8 Informanternas detaljerade språkkunskaper visas i tabellen nedan. Kvinnors språkkunskaper Informant IS IS2 ENG TYS TYS2 FIN FIN2 FRAN2 ESP ESP2 ITA 1 X X 2 X X X X 4 X X 5 X X X X 7 X X 10 X X 11 X X X X 12 X X X X 13 X X X X 14 X X X 15 X 17 X X X 18 X X X X Mäns språkkunskaper Informant IS IS2 ENG TYS TYS2 FIN FIN2 FRAN2 ESP ESP2 ITA 3 X X 6 X X 8 X X X 9 X X Figur 2: Informanternas detaljerade språkkunskaper sorterat efter kön. 4.2 Kön Med fokus på informanternas kön är frågan då om det finns skillnader mellan de två könen när det gäller språkinlärningsprocessen genom vilken de har lärt sig isländska, dvs. om en kvinna lär sig ett främmande språk snabbare än en man, t.ex. Eftersom alla informanter har lärt sig isländska är det nästan omöjligt att ge ett svar på frågan, ett precist svar, åtminstone. Att titta på hur olika personer har lärt sig det isländska språket hjälper inte heller, eftersom varje person har sitt eget sätt att lära sig ett språk. Man kan därför inte förmoda att en person som har lärt sig språket själv har sämre kunskaper än en person som har deltagit i några kurser. Det gäller också för frågan om kön, vilket innebär att det inte är nödvändigt att ta reda på om det finns könsspecifika skillnader vid val av språkinlärningsmedel, dvs., om ett kön föredrar en viss form av medel, som t. ex. språkkurser, medan det andra könet generellt lär sig mer genom nätet eller självstudier. 8

9 Att titta på är hur informanterna själva värderar sina kunskaper i isländska, hjälper inte heller. Det är bara tre män (av fyra) som har givit uppgifter här, och det är självklart att en sådan fråga är mycket subjektiv. Resultaten visar inga stora skillnader: Det genomsnittliga värdet för språkkunskaper i isländska bland män är 3,66, bland kvinnor 3,92. 4 Det kvinnliga genomsnittet är högre, men eftersom den kvinnliga gruppen är fyra gånger så stor som den manliga gruppen (12 kvinnliga och tre manliga informanter som har gjort uppgifterna), är resultatet inte speciellt betydelsefullt. 4.3 Civilstånd När det gäller civilstånd har bara informanter som är sambo, och informanter som är gifta deltagit i undersökningen. Sex personer är sambo, och elva personer är gifta. Av personerna som är sambo är en person manlig, av personerna som är gifta är det tre som är det. Två personer som är gifta har inte gjort uppgifterna om isländska språkkunskaper, därför är det nio gifta personer som används som grund för uträkningen, och sex personer som är sambo. Det finns inga stora skillnader här heller. Det genomsnittliga värdet för kunskaper i isländska bland personer som är sambo är precis 4, bland personer som är gifta 3, Barn Frågan om barn har inflytande på anpassningen till ett språk eller på språkinlärningsprocessen själv kan inte besvaras här, eftersom alla informanter utom två har barn med sina partner. Därför är det inte möjligt att göra relevanta utsagor här, särskilt eftersom informanten utan barn inte skiljer sig på ett påfallande sätt från informanterna som har barn. 4.5 Familjebakgrund En av de centrala frågorna i denna undersökning är om familjebakgrunden hos en informant har en stor betydelse för informantens språkkunskaper. 4 Exakt 3,667 och 3, Avrundat; exakt 3,777. 9

10 Det finns två faktorer vad gäller en sådan bakgrund som ska undersökas i det här avsnittet, för det första någonting som kan kallas en akademisk familjebakgrund. Denna term syftar alltså på föräldrarnas utbildning. Den andra faktorn är språkkunskaperna bland informantens föräldrar. Syftet är alltså att försöka ta reda på om informanter med en akademisk familjebakgrund har större språkkunskaper än informanter utan en sådan bakgrund, och om informanter med flerspråkiga föräldrar har större kunskaper än informanter med enspråkiga föräldrar. För att tydligare se familjesituationen, se tabellen nedan. Man ser där vilken informant som har en akademisk familjebakgrund, och vilken inte. Om båda föräldrarna har akademisk utbildning, markeras det med 2, om bara en av dem har en sådan utbildning, markeras det med 1, om ingen har det, med 0. Om det inte finns några uppgifter, markeras det med X. SV betecknar svenska. Kvinnor Informant Antal språk som informanten talar (utom SV) Grad av akademisk bakgrund X 17 3 X Män Informant Antal språk som informanten talar (utom SV) Grad av akademisk bakgrund Figur 3: Språk som talas av informanterna tillsammans med den akademiska familjebakgrunden, sorterat efter kön. 10

11 Vi har då alltså sju personer med en akademisk familjebakgrund av kategori 2. Av dessa personer har två personer kunskaper i två främmande språk. Två personer har kunskaper i tre främmande språk. Tre personer har kunskaper i fyra främmande språk. Det finns tre personer med en akademisk familjebakgrund av kategori 1. En har kunskaper i två främmande språk, och två har kunskaper i fyra främmande språk. Antalet personer utan akademisk familjebakgrund är fem. Fyra av dem har kunskaper i två främmande språk, och en har kunskaper i tre främmande språk. Om man tittar närmare på gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 2, har vi sju personer som i genomsnitt talar 3 främmande språk. 6 Om man tittar närmare på gruppen som har en akademisk familjebakgrund av kategori 1, har vi tre personer som i genomsnitt talar 3 främmande språk, 7 och om man tittar närmare på gruppen med akademisk familjebakgrund av kategori 0, har vi då fem personer som i genomsnitt talar 2 främmande språk. 8 När det gäller språkkunskaper bland informanternas föräldrar ser det ut så här: Kvinnor Informant Antal språk föräldrarna har kunskaper i Antal språk informanten talar X 5 6 Rundat; precis 3, Avrundat; exakt 3, Avrundat; exakt 2,2. 11

12 Män Informant Antal språk föräldrarna har kunskaper i Antal språk informanten talar Figur 4: Språk som föräldrarna har kunskaper i, jämfört med antal språk som talas av informanterna, sorterat efter kön. Det finns alltså fyra föräldrapar som har kunskaper i ett språk, och deras barn talar alla tre språk. 9 Tre föräldrapar har kunskaper i två språk. Ett av deras barn talar tre språk och de andra två talar fem språk. Fem föräldrapar har kunskaper i tre språk. Två av deras barn talar tre språk, två talar fyra språk, och en informant talar fem språk. Tre föräldrapar har kunskaper i fyra språk. Ett av deras barn talar två språk, ett talar fyra språk, och ett talar fem språk. Ett föräldrapar talar fem språk, precis som parets barn. Vi har då alltså fyra grupper (minus informanten som talar fem språk, med den är det fem grupper, eftersom den skulle vara en egen grupp): En informant som har föräldrar som har kunskaper i fyra språk talar i genomsnitt 4 språk 10. En informant som har föräldrar som har kunskaper i tre språk talar i genomsnitt 4 språk 11. En informant som har föräldrar som har kunskaper i två språk talar i genomsnitt 4 språk 12, och en informant som har föräldrar som har kunskaper i ett språk talar i genomsnitt exakt 3 språk. 4.6 Språkbruk hemma Informanternas språkbruk hemma visas i tabellen nedan. Med partner avser på vilket eller vilka språk informanten talar med sin partner. Partner syftar på vilket eller vilka språk partnern pratar med informanten. 9 Här inräknas svenska både i språken som föräldrarna har kunskaper i och som informanterna talar. 10 Avrundat; exakt 3, Avrundat; exakt 3,8. 12 Avrundat; exakt 4,

13 Kvinnor Informant Med partner Partner Barn Kunskaper i isländska 1 SV SV X 4 12 SV SV,IS SV X 13 SV SV IS,SV 4 18 SV IS,SV SV 2 2 IS IS SV 5 4 IS IS SV,IS 4 5 IS IS X 4 7 IS, SV IS,SV IS,SV 5 10 SV,IS SV,IS SV 3 11 SV,IS IS,Bland IS,SV 4 14 SV,IS IS,SV SV 4 15 SV,IS SV,IS SV,IS 4 17 SV,IS SV,IS SV 4 Män Informant Med partner Partner Barn Kunskaper i isländska 3 SV IS,SV SV X 8 SV SV,IS SV 3 9 SV SV SV 4 6 IS IS IS,SV 4 Figur 5: Informanternas språkbruk hemma, sorterat efter kön. Barn syftar på vilket eller vilka språk informanten talar med barn (X betecknar här inga barn ), och Kunskaper i isländska visar informantens egen uppskattning av hur bra hans/hennes kunskaper är i isländska. (X betecknar här uppgift saknas ). Man kan se här att sju informanter pratar svenska med sin partner. Deras partner pratar både på svenska och isländska med dem i fyra fall, och i två fall bara svenska. Av dessa informanter har sex barn, och med ett undantag, som pratar svenska och isländska med barnet/barnen, pratar de alla bara svenska med barnet/barnen. Fyra informanter pratar bara isländska med partnern, och deras partner pratar alla isländska med dessa fem informanter. En av dem har inga barn. Av resten pratar två svenska och isländska med barnet/barnen; den andra talar bara svenska med barnet/barnen. Sex informanter pratar såväl isländska som svenska med sina partner. Alla deras partner pratar svenska och isländska med dem med ett undantag, som pratar en form av 13

14 blandinaviska i stället av svenska 13. Av dessa personer pratar den ena hälften svenska med barnet/barnen, och den andra hälften isländska och svenska. Om man tittar på kön så finns det en man som pratar bara isländska med partnern, men isländska och svenska med barnet/barnen. Partnern pratar också bara isländska med honom. De tre andra männen pratar alla svenska med sina partner och med barnet/barnen. En partner pratar bara svenska med informanten, medan två partner pratar isländska och svenska med informanterna som är deras partner. Om man betraktar den självuppskattade nivån på språkkunskaper i isländska är det påfallande att se att ett högt värde där inte betyder att det förekommer kommunikation på isländska hemma hos informanten. De som pratar bara isländska hemma har uppskattat sina kunskaper med i genomsnitt 4,3 14. De som själva pratar bara svenska med sin partner har ett genomsnittligt värde på exakt 3,4. De som pratar svenska och isländska med partnern har ett genomsnittligt värde på exakt Resultat Informanter som talar isländska 17 Självupfattat värde av isländska språkkunskaper (genomsnitt män) 3,66 Självupfattat värde av isländska språkkunskaper (genomsnitt kvinnor) 3,92 Värde av isländksa språkkunskaper av personer som är sambo 4 Värde av isländksa språkkunskaper av personer som är gifta 3,8 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 7 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i två främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i tre främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i fyra främmande språk 3 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 3 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 som har kunskaper i två främmande språk 1 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 som har kunskaper i fyra främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 5 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 som har kunskaper i två främmande språk 4 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 som har kunskaper i tre främmande språk 1 13 Det beskrivs av informanten som försvenskad danska. 14 Avrundat; exakt 4,25. 14

15 Föräldrarpar som har kunskaper i ett språk 4 Antal språk deras barn talar (ink. svenska) 3 Föräldrarpar som har kunskaper i två språk 3 Barn av dem som talar tre språk 1 Barn av dem som talar fem språk 2 Föräldrarpar som har kunskaper i tre språk 5 Barn av dem som talar tre språk 2 Barn av dem som talar fyra språk 2 Barn av dem som talar fem språk 1 Föräldrarpar som har kunskaper i fyra språk 3 Barn av dem som talar två språk 1 Barn av dem som talar fyra språk 1 Barn av dem som talar fem språk 1 Föräldrarpar som har kunskaper i fem språk 1 Barn av dem som talar fem språk 1 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i fyra språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i tre språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i två språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i ett språk har kunskaper i (genomsnitt) 3 Informanter som pratar bara svenska med sin partner 7 Språk på vilka deras partner pratar med dem IS, SV Informanter som pratar bara isländska med sin partner 4 Språk på vilka deras partner pratar med dem IS Antal av dem som har inga barn 1 Antal av dem som pratar isländska och svenska med barnet/barnen 2 Antal av dem som pratar bara svenska med barnet/barnen 1 Informanter som pratar isländska och svenska med sin partner 6 Antal av deras partner som pratar isländska och svenska med dem 5 Antal av deras partner som pratar isländska och blandinaviska med dem 1 Antal av dem som pratar svenska med barnet/barnen 3 Antal av dem som pratar isländska och svenska med barnet/barnen 3 15

16 6. Sammanfattning och konklusion 6.1 Språkkunskaper Det har visat sig i undersökningen att alla informanter (med ett undantag, som bara har kunskaper i isländska och svenska) har kunskaper i svenska, engelska och isländska. Dessutom har nio informanter kunskaper i ett eller flera främmande språk. Den språkliga nivån bland informanterna ligger därmed ganska högt. I genomsnitt har en informant kunskaper i fyra språk (exakt 3,705; ett av dessa språk är svenska). 6.2 Kön Om det finns skillnader mellan könen vad gäller språkinlärningsprocessen och språkval kan man inte säga. Alla informanter har lärt sig isländska och pratar språket, antingen hemma (aktivt eller receptivt, dvs. att de själva pratar isländska med partnern, eller partnern pratar isländska med dem), eller på jobbet. 6.3 Civilstånd Att civilståndet skulle påverka språkinlärningsprocessen kan inte påvisas. Men en jämförelse är svår här, eftersom sex informanter är sambo, och elva är gifta. De som är sambo har ett genomsnittligt självuppskattat värde för kunskaper i isländska på exakt 4; de som är gifta har ett sådant värde på 3,8. Dessa två värden ligger inte tillräckligt långt ifrån varandra för att påvisa en betydelse av civilstånd för språkinlärningsprocessen. 6.4 Barn Det är antagligen så att barn har stor inflytelse på inlärningsprocessen av ett främmande språk, men genom denna undersökning kan man inte bevisa det. Det finns bara två informanter som inte har några barn, så grupperna är för olika för att man ska kunna jämföra dem. När det gäller språkbruk bland dem som har barn, ser man att nio informanter pratar uteslutande svenska med barnet/barnen. Sex informanter pratar både svenska och isländska 16

17 med barnet/barnen. Genom det kan man se att mer än hälften av informanterna inte använder isländska i kommunikation med sitt/sina barn. 6.5 Familjebakgrund I genomsnitt talar en person med akademisk familjebakgrund av kategori 2 tre (3,14) främmande språk. Om man tar bort två personer som talar fyra språk från denna grupp, har man just så många personer som i gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 0. Genomsnittet för den första gruppen förändras då inte; åtminstone inte om man avrundar talet (som är exakt 2,8). Det är intressant att se att en person i gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 1 talar i genomsnitt 3 främmande språk (exakt 3,33). Med dessa resultat är det inte möjligt att ge något precist och avgörande svar på frågan om den akademiska familjebakgrunden har påverkan på en persons språkkunskaper. Men det finns i alla fall en tendens som kan konstateras, nämligen att det är mer sannolikt att en person som kommer från en familj med en viss akademisk bakgrund talar flera främmande språk än en person som inte kommer från en familj med en sådan bakgrund. Ett möjligt skäl ligger kanske däri att det anses vara en del av utbildningen inom akademiska familjer att lära sig främmande språk, så att det inte anses vara någonting särskilt, utan någonting som är helt normalt. De språkliga kunskaperna bland föräldrarna har inte heller en entydig påverkan på informanternas egna språkkunskaper. Det går inte att slå fast att ju fler språk en informants föräldrar har kunskaper i, desto flera språk pratar informanten själv. En informant med föräldrar som har kunskaper i fyra språk talar i genomsnitt fyra språk (3,67), en informant med föräldrar som har kunskaper i tre språk gör det också, men med ett ännu högre värde (3,8). Det högsta genomsnittliga värdet har en informant med föräldrar som har kunskaper i bara två språk; värdet ligger här på 4,3. En informant med föräldrar som har kunskaper i ett språk talar exakt 3 språk. Vi ser alltså här att föräldrarnas språkkunskaper inte har någon direkt påverkan på barnets egen språkinlärningsprocess. Om det vore så skulle gruppen med föräldrarna som har kunskaper i fyra språk ha det högsta värdet, vilket inte är fallet. I stället ligger denna grupp på tredje plats. 17

18 6.6 Språkbruk hemma Språbruket i informanternas hem visar intressanta resultat. Sju av informanterna pratar bara svenska med sin partner, tre av dem är män. Men bara med en av dem pratar också partnern bara svenska; med två andra svenska och isländska, och den sista pratar bara isländska med partnern. Med fokus uteslutande på genomsnittet kan man konstatera att det finns ett samband mellan bra kunskaper i isländska och användningen av språket i hemmet. De som pratar bara isländska med sin partner har det högsta värdet (4,3), de som själva bara pratar svenska har det lägsta (3,4). De som pratar både svenska och isländska har ett värde på 4. Om man tittar på de individuella uppgifterna ser det lite annorlunda ut. Där har vi också tre informanter med ett självuppskattat värde på 4 bland dem som bara pratar svenska, och fyra informanter med ett sådant värde i gruppen som pratar isländska och svenska; och också en person i denna grupp med ett värde på 5. Därmed finns det ingen möjlighet att konstatera att det finns ett samband mellan en informants språkkunskaper i isländska och språk som informanten använder hemma. Trots det är det påfallande att män pratar svenska i mycket högre grad än kvinnor hemma. Det kan man säga, även om antalet män är lägre än antalet kvinnor. En man pratar bara svenska hemma med barnet (barnen och partner), som också pratar svenska med mannen. Med två pratar partnern svenska, medan dessa två informanter pratar svenska med barnet/barnen och svenska och isländska med partnern. Bara en man pratar isländska hemma med partnern och partnern med honom, och svenska och isländska med barnet/barnen. Varför det ser ut som det gör är svårt att säga. Man kan hävda att män är långsammare än kvinnor på att anpassa sig till ett nytt språk, så även om de lär sig språket vill de inte prata språket hemma. Men analysen av språkbruket hemma visar också att det inte finns ett samband mellan språkkunskaperna och språkbruket, dvs. informanterna använder inte språket eftersom de inte kan tala det. Det måste finnas andra skäl här; möjligtvis har modersmålet en större betydelse för män som bor utomlands än det har för kvinnor. 6.7 Allmänt språkbruk Språkbruket bland informanterna i undersökningen är den att de alla har lärt sig isländska, så att de har möjlighet att kommunicera med sina partner. Därför kan man säga att 18

19 det inte finns någon anpassning; eller om det finns en, är den inte stor. Om man lär sig ett språk är det inte nödvändigt att anpassa sig till det på ett eller ett annat sätt. Dessutom har undersökningen visat att ganska många av dem pratar inte bara isländska, utan också svenska hemma med partner och barn (se avsnittet om språkbruk hemma ovan). Situationen är alltså den att de inte behöver anpassa sig om det uppstår svårigheter i att förstå varandra, eftersom deras partner har möjlighet att kommunicera på svenska. 6.8 Avslutande anmärkningar Den största överraskningen var att se att alla informanter hade lärt sig isländska. Jag hade egentligen förvantat att en stor del av dem skulle har lärt sig språket, men inte alla. Om det gäller analysmetoden så skulle jag, om jag hade möjlighet att genomföra undersökningen igen, använda inte en enkät, men intervjuer i stället, eftersom jag har fått overtygelsen i sammanhang med den här undersökningen att en intervju ger bättre möjligheter att samla in informationer, dels genom personlig kontakt, dels genom att ha möjlighet att förklara och ställa några frågor till. Undersökningens ämne kunde dessutom vara ett ämne för en undersökning med en bredre tillgång, en undersökning vilken t.ex. har att kortlägga språkbruk och språkval av norrmän och danskar som bor på Island med en isländsk partner som ämnet. 19

20 Källförteckning Tryckta källor Brodersen, Randi Benedikte Sproglig tilpasning og korrespondanceanalyse Hovedresultater fra en sociolingvistisk undersøgelse af danskeres tilpasning til norsk. I: Hansen, Inger Schoonderbeek & Peter Widell (red.): 13. Møde om Udforskningen af Dansk Sprog Århus: Aarhus Universitet, Börestam, Ulla Samma skjorta olika knappar. Icke- nordiska andraspråkstalares erfarenheter av dansk-svensk språkgemenskap i Öresundsregionen. TemaNord: Köpenhamn. Börestam, Ulla Ursäkta, men kan du säga var Nordens hus ligger? Språkliga strategier vid internordisk kommunikation på Island belysta genom deltagande observation. I: Börestam, Ulla, Satu Gröndal og Boglárka Straszer (red.): Revitalisera mera! En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. Uppsala Multiethic Papers 50. Centrum för multietisk forskning. S Delsing, Lars-Olof & Lundin Åkesson, Katarina Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Nordisk Ministerråd Deklaration om nordisk språkpolitik. Köpenhamn. Webb (läst 20 november 2011) 20

21 Bilagor Bilaga 1: Informationsark som delades ut tillsammans med enkät #1 Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála, bókmennta og málvísinda Enkät Jag är studerande på masterkursen NLF101F Norræn tjáskipti og málstefna (10 ECTS), som undervisas vid Islands universitet hösten 2011, och som har följande kursbeskrivning: Í námskeiðinu verður fyrst og fremst fjallað um málstefnu Norðurlandanna í nútímanum og sögulegu ljósi og rannsakað hvort og í hve miklum mæli málstefna og tjáskipti milli landa er samofin á Norðurlöndum. Í námskeiðinu leitað svara við spurningum eins og t.d. Hvað einkennir málstefnu Norðurlanda? Hvernig virka tjáskipti innan Norðurlandanna? Hefur hin íslenska hreintungustefna afleiðingar/áhrif á tjáskipti innan Norðurlandanna. Hvernig er samhengi milli norskrar málstefnu og hæfni Norðmanna til að skilja önnur Norðurlandamál? Hafa tjáskipti á Norðurlandamálum sérstöðu á Eyrarsundssvæðinu? Lärare och handledare : Lektor Randi Benedikte Brodersen I anslutning till kursen arbetar jag med en undersökning som syftar till att kartlägga språkförhållanden hos svenskar som flyttat till Island och lever eller har levt tillsammans med en isländsk partner. Jag vore tacksam om du kunde fylla i den här enkäten och returnera den till mig via e-post. Du kan svara direkt i word-dokumentet. Du är självfallet anonym och dina uppgifter kommer endast att ses av mig och min handledare. Hela undersökningen kommer att publiceras på Svenska föreningens hemsida i december Vänliga hälsningar, Simon Reher 21

22 Bilaga 2: Enkät #1 Enkät 1. Kön (Man/Kvinna) 2. Födelseår 3. Civilstånd (gift/sambo/särbo/skild) 4. Föräldrarnas modersmål, utbildning och språkkunskaper 5. Vilket år flyttade du till Island? 6. Varför flyttade du till Island? 7. Vilket år träffade du din partner? 8. Ålder på din partner 9. Har du barn med din partner; om ja, vilket kön och vilken ålder har de/dem? 10. Bor du ihop med din partner? 11. Vad är din utbildning? 12. Innehåller din utbildning ett studium på ett universitet eller en högskola? 13. Vad arbetar du som? 14. Vilka språk pratar du själv? 15. Vilka språk pratar du i vilka situationer på Island? 16. Hur bra pratar du isländska? Ange på en skala 1-5. Mycket bra Bra God Dåligt Mycket dåligt Var och hur har du lärt dig Isländska? 18. Vilket/vilka språk pratar du med din partner? 19. Vilket/vilka språk pratar din partner med dig? 20. Vilket/vilka språk pratar du med ert/era barn? 21. Vilket/vilka språk pratar din partner med ert/era barn? 22. Vilket/vilka språk pratas i din vänkrets? 22

23 23. Har du särskilda erfarenheter med isländska och/eller svenska på Island? 24. Egna kommentarer: Bilaga 3: Enkät #2 (elektronisk version) Enkät Språklig anpassning av svenskar till det isländska språket *1) Kön och födelseår *2) Civilstånd Gift Sambo Särbo Skild *3) Föräldrarnas modersmål, utbildning och språkkunskaper *4) Vilket år flyttade du till Island? *5) Varför flyttade du till Island? 23

24 *6) Vilket år träffade du din partner? *7) Ålder på din partner *8) Har du barn med din partner; om ja, vilket kön och ålder har de/dem? *9) Bor du ihop med din partner? Ja Nej *10) Vad är din utbildning? *11) Innehåller din utbildning ett studium på ett universitet eller en högskola? Ja, på ett universitet Ja, på en högskola Ja, på ett universitet och en högskola Nej 24

25 *12) Vad arbetar du som? *13) Vilka språk pratar du själv? *14) Vilka språk pratar du i vilka situationer på Island? *15) Hur bra pratar du isländska? Mycket bra Bra God Dåligt Mycket dåligt *16) Var och hur har du lärt dig Isländska? *17) Vilket/vilka språk pratar du med din partner? 25

26 *18) Vilket/vilka språk pratar din partner med dig? *19) Vilket/vilka språk pratar din partner med era barn, och på vilket/vilka språk pratar du med era barn? *20) Vilket/vilka språk pratas i din vänkrets? Skicka Report Abuse Klicka har for att genomfora din egen undersokning 26

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Kunden får en bokcheck med en unik kod. Koden knappas in på www.bokcheck.se Kunden väljer sin ljudbok från ett förbestämt sortiment. Det finns utförlig information

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Nordisk grannspråksförståelse i. en skandinavisk skola utomlands

Nordisk grannspråksförståelse i. en skandinavisk skola utomlands UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C Vt 2015 Nordisk grannspråksförståelse i en skandinavisk skola utomlands Hidayet Yalcin Handledare: Ulla

Läs mer

Erasmus+ OLS (Online Linguistic Support) Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!

Erasmus+ OLS (Online Linguistic Support) Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+ OLS (Online Linguistic Support) Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+: förändrar liv och öppnar sinnen Målet med Erasmus+ är att främja kompetens, öka anställbarhet och modernisera

Läs mer

Vi bør bli flinkere til å si hva?

Vi bør bli flinkere til å si hva? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Eydís Inga Valsdóttir Masteruppsats 30hp Masterprogram i skandinavistik VT 2016 Vi bør bli flinkere til å si hva? Om internordisk kommunikation mellan

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Varför, hvorfor, kvifor?

Varför, hvorfor, kvifor? Uppsala Lärarprogrammet Instutitionen för nordiska språk Svenska 4 15 hp avancerad nivå HT 2013 Varför, hvorfor, kvifor? Lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning Hannah Jakobsson Handledare:

Läs mer

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s? Dags för språkval! Salut! Wie geht s? Hola! ابحرم Привет! Hola! Ciao! Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012 DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka 11 700 danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

1. Välj en bra bild till din ansökning. 2. Fyll i relevant utbildning 1. 2.

1. Välj en bra bild till din ansökning. 2. Fyll i relevant utbildning 1. 2. Guide till ansökan 1. Välj en bra bild till din ansökning Välj helst ett passliknande fotografi där endast ditt ansikte syns. Använd inte ett foto där du poserar eller är på fest, då det kan verka oseriöst.

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren

Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

EUROPEISKA MILJÖBYRÅN ANSÖKNINGSBLANKETT

EUROPEISKA MILJÖBYRÅN ANSÖKNINGSBLANKETT EUROPEISKA MILJÖBYRÅN ANSÖKNINGSBLANKETT (Samtliga frågor skall besvaras. Skriv "nej" vid obesvarade frågor men dra inga streck. Använd skrivmaskin eller texta med stora bokstäver med SVART kulspetspenna.)

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island

Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nina Ericson Magisteruppsats, 15 hp Masterprogram i svenska VT 2014 Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island En studie av

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Online Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+

Online Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+ 2014-09-26 Sophia Börjeson Online Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+ Vad är OLS? Online Linguistic Support Språkstöd online som EU-kommissionen har upphandlat Nytt inom Erasmus+ Bakgrund till OLS:

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Konfidentiellt frågeformulär 2014 Konfidentiellt frågeformulär 2014 Hej! Du har fått detta formulär för du är intresserad av att gå i terapi hos mig. Inför det första besöket är det bra om du har hunnit fylla i formuläret och även returnerat

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016 RAY stöder-barometern 2016 DELTAGANDE I ORGANISATIONSVERKSAMHET 1. Hur ofta har du deltagit i den här social- och hälsovårdsorganisationens verksamhet under de senaste tolv månaderna Med organisation avses

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Nätbaserad bedömning Nätbaserad bedömning Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 1 (5) Projektplan mini. Nätbaserad bedömning

Nätbaserad bedömning Nätbaserad bedömning Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 1 (5) Projektplan mini. Nätbaserad bedömning Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 1 (5) Projektplan mini Filnamn 1.0 Projektplan Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan...

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Intern kvalitetsrevision läsåret 2007-2008

Intern kvalitetsrevision läsåret 2007-2008 Utfärdat: 06.02.2012 Version: 1 Sidan 1 av 9 Intern kvalitetsrevision läsåret 2007-2008 Innehåll Intern kvalitetsrevision läsåret 2007-2008-03-12 1 Skolans kvalitetssystem 2 Utvärderingens utförande 2

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003

Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003 Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H23 A.Arstam/L. Nord november 24 1 Kommentarer till statistiken 341 enkäter har besvarats av våra studenter vid medicinska fakulteten fördelade enligt nedan.

Läs mer

EU:s åtta nyckelkompetenser

EU:s åtta nyckelkompetenser EU:s åtta nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5.

Läs mer

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language

Läs mer

Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter

Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2003 Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av terapikoloniernas verksamhet ingår en enkät som distribueras till remitterande terapeuter

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

GARDARSHOLMPROJEKTET I ETT KULTURELLT PERSPEKTIV

GARDARSHOLMPROJEKTET I ETT KULTURELLT PERSPEKTIV Háskóli Íslands Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála NLF 203 Norræn menning Vårtermin 2011 GARDARSHOLMPROJEKTET I ETT KULTURELLT PERSPEKTIV Simon Reher Óðinsgata 15 101 Reykjavík sir19@hi.is 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund?

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? VÄLKOMMEN TILL kantele Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? Haninge har en egen finskspråkig förskola. Här får barn till familjer med finsk anknytning möjligheten

Läs mer