Språkbruk och språkval bland svenskar i Island

Transkript

1 Háskóli Íslands Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála, bókmennta og málvísinda Norræn tjáskipti og málstefna (NLF101F Haust 2011) Kennari: Randi Benedikte Brodersen Språkbruk och språkval bland svenskar i Island Simon Reher Ásvallagata 52 sir19@hi.is

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Några termer Språkbruk Familjebakgrund 4 3. Metod och material Informanter Enkät 6 4. Analys och diskussion Språkkunskaper Kön Civilstånd Barn Familjebakgrund Språkbruk hemma Resultat Sammanfattning och konklusion Språkkunskaper Kön Civilstånd Barn Familjebakgrund Språkbruk hemma Allmänt språkbruk Avslutande anmärkningar 19 Källförteckning 20 Tryckta källor 20 Webb 20 Bilagor 21 2

3 1. Inledning Den föreliggande undersökningen uppstod som en examensuppgift för kursen Norræn tjáskipti og málstefna inom det nordiska masterprogrammet (NorMa) på Islands Universitet (Háskóli Íslands) höstterminen I min undersökning behandlar jag språkbruk och språkval bland svenskar i Island. Problemställningen är då först och främst: Vilekt språk väljar svenskar till att kommunicera med sina partner? Finns det överhuvudtaget ett speciellt val? Om det finns ett sådant val, finns det några faktorer som har en viss påverkan på det? Faktorer som kan spela en viss roll är om paret har barn med varandra, hur parets civilstatus är, dvs. om det t.ex. finns skillnader mellan par som är gifta och par som är sambo, och om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller användning av isländskt språk. Syftet med undersökningen är att kartlägga både språkbruk och språkval bland svenskar i Island. Jag har valgt att undersöka bara talspråk. Det fanns dessutom två finska informanter, men det visade sig att deras språkliga situation inte kann jämföras med den av svenskar, och så bestämde jag mig att utföra undersökningen bara på underlag av de svenska informanterna. En sådan undersökning står i en viss forskningstradition i Norden, även om ämnet själv är ett nytt ämne. Redan 1976 har den norska forskaren Øivind Maurud med sin studie Nabospråkforståelse i Skandinavia analyserat den vardagliga nordiska och skandinaviska språkförståelsen bland folk i de tre skandinaviska länderna. Andra undersökningar som kan nämnas i detta sammanhang är Ulla Börestams undersökning Samma skjorta olika knappar, som behandlar andraspråkstalares språkförståelse i ett dansk-svenskt sammanhang, Lars-Olof Delsing och Katerina Lundin-Åkessons undersökning Håller språket ihop Norden?, i vilken framför allt nordiska ungdomars förståelse av de skandinaviska språken undersöks, och Randi Benedikte Brodersens undersökning Sproglig tillpassning og korrespondanceanalyse, som behandlar danskars språkliga anpassning till norska. Arbetet är strukturerat på följande sätt: Först ges en förklaring av några begrepp som används. Efter det kommer en del som innehåller information både om informanterna och om metoden som använts för att samla in information, och delen som följer innehåller en analys av olika aspekter av det insamlade datamaterialet, och delvis en diskussion av dessa aspekter. Till slut följer en sammanfattning och konklusion. I sammanhang med denna undersökning finns det några personer som har hjhälpt mig ganska mycket, och som jag vill tackar här. 3

4 Framför allt tackar jag mina informanter, som har tagit sig tid att fylla i enkäterna och genom det gjorde undersökningen överhuvudtaget möjlig. Dessutom tackar jag svensklektor Lars- Göran Johansson och styrelsen i Svenska föreningen på Island, genom vilka jag fick möjlighet att kontakta informanterna. Stort tack går också till min handledare, dansklektor Randi Benedikte Brodersen, som hjälpte mig med idéer och förslag om både form och innehåll i uppsatsen. Slutligen säger jag ett verkligt stort tack till timlärare Maria Riska, för hennes språkgranskning av undersökningens text och för stöd med kreativa förslag. 2. Några termer I inledningen förklaras målen med detta arbete, men för att man ska få en bättre förståelse av exakt vad som ligger till grund för den här undersökningen och vad som ska undersökas, är det nödvändigt att förklara och definiera några termer som också används i inledningen. 2.1 Språkbruk Termen språkbruk betyder i det här arbetet vilket eller vilka talspråk en särskild person använder i deras hem. 2.2 Familjebakgrund Termen familjebakgrund inbegriper här på två saker: utbildningen bland informantens föräldrar och föräldrarnas språkkunskaper. Genom denna term ska ges möjlighet att få ett (möjligt eller sannolikt) intryck av den språkliga situationen som existerade för informanten, och av den sociala miljön vilken (möjligtvis) fanns i föräldrarnas hem. Jag gör i detta sammanhang skillnad på akademisk bakgrund och språklig bakgrund. Det blir litet spekulerande om förhållandena i föräldrahemmet, eftersom många faktorer inte har tagits i betraktande, framförallt sociala faktorer som relationen mellan barn och föräldrar, informanternas ställning i samhället, hela deras barndom osv. Allt detta kan ha haft påverkan på språkbruk och språkval, särskilt relationen med föräldrarna, men det är inte en del av denna undersökning att ta reda på allt detta, särskild inte genom en enkät som skickas ut. 4

5 3. Metod och material I denna del av arbetet beskriver jag kriterierna som jag hade utvecklat för informanterna, Svensk Föreningen på Island som har förmedlat kontakt med medlemmar som kunde bli informanter och metoder fär att samla in och analysera datamaterial. 3.1 Informanter Kriteriet att bli informant var att informanten har svenskt medborgarskap, skulle vara fast bosatt på Island och ha eller ha haft en isländsk partner (dvs. att informanten var/hade varit gift med en islänning eller hade/hade haft en isländsk sambo). Sammanlagt var det 17 personer som blev mina informanter. Alla av dem är medlemmar av Svenska föreningen. Eftersom det är en relativ liten grupp av informanter används inga procenttal i undersökningen. Svenska föreningen på Island grundades 1954 av tre svenska damer och är en förening med kulturell utriktning som har som syfte att förena svenskar och andra svenskspråkiga personer med svensk anknytning och intresse för Sverige och att tillvarata, vårda och värna samt informera om svenska traditioner, seder och bruk. 1 Det var två skäl som fanns för att få medlemmar av denna förening som informanter: Jag hade redan haft kontakt med några personer i föreningens styrelse, och dessutom bjöd föreningen en enkel tillgång till ett relativt stort antal möjliga informanter. Genom hjälp av en av föreningens medlemmar utdelades ett antal enkäter i pappersform till personer som uppfyllde kraven för att bli informant, men inte var föreningsmedlemmar. Deltagande informanter i undersökningen har varit 17 personer. Fyra av dem är män, 13 kvinnor. Den äldsta informanten är född 1947, den yngsta Åldersgenomsnittet av hela informantgruppen är 45 år. 2 Elva av informanterna är gifta, och sex informanter är sambo. Av dessa sex samboinformanter är en informant manlig; resten är kvinnliga. Av de gifta personerna är tre manliga och åtta kvinnliga. 1 Svenska föreningens hemsida ( 2 Avrundat; exakt 44,705. I enkäten frågas inte efter ålder, utan efter födelseår. Därför är åldersuppgifterna inte absolut exakta, men tillräckligt precisa för en undersökning som den här. 5

6 Alla informanter bor ihop med sin partner. Bara två har inga barn med sin partner (i båda fallen kvinnor). Tre informanter har ett barn, två av dem är män, en är en kvinna. Sju informanter har två barn, en av dem är en man, sex av dem är kvinnor. Fem informanter har tre barn, en av dem är man, fyra är kvinnor. Om man antar att relationen mellan en informant och informantens partner började när de träffades, är en genomsnittlig längd av en sådan relation 17 år. 3 När det gäller utbildning har 16 informanter en utbildning som innehåller ett studium på en högskola eller på ett universitet. Bara en informant har en utbildning som inte är på högskoleeller universitetsnivå. 3.2 Enkät Jag valde att använda en enkät för att samla in datamaterial, som var en passande metode för det tidrym i vilket undersökningen skulle avslutas. Informationen samlades in genom tre enkätversioner. En version delades ut till några personer som uppfyllde förutsättningar för att bli informanter i undersökningen och som inte var medlemmar i Svenska föreningen, så att föreningens medlemmar inte skulle prata om enkäten. Denna version delades ut personligen och i pappersform. Den andra versionen skickades som MS Word dokument genom mejl till medlemmar av Svenska föreningen. Medlemmarna som fick mejlet ombads då att svara direkt i dokumentet och att skicka det ifyllda dokumentet i ett mejl tillbaka till mig. De två enkättyperna som användes här hade samma utseende, och bara olika former, dvs. frågorna var de samma. Det gäller inte för den tredje versionen, som byggdes upp som en elektronisk enkätversion på nätet. Svenska föreningens medlemmar fick nu ett mejl med en länk till enkäten. Om de klickade på länken, kom de till en sida där de kunde fylla i enkäten, och till slut klicka på en (elektronisk eller virtuell) knapp, med vilken de avslutade svarsprocessen för denna enkätversion (båda enkätversionerna finns som bilagor). De första två versionerna innehåller båda 24 frågor. Den enda skillnaden mellan dem är formen; den första är ett reellt dokument, den andra ett virtuellt dokument. Den tredje versionen innehåller bara 20 frågor, eftersom antalet frågor var begränsad på tjänstsidan som användes ( Genom sammanslagning av några frågor var det dock möjligt att inkludera de viktigaste frågorna, så att bara tre frågor föll bort. 3 Avrundat; exakt 17,411. 6

7 Dessa frågor kan inte anses att ha haft en stor betydelse för undersökningen, så det är möjligt att betrakta alla de tre versionerna av enkäten som likvärdiga. I allt härstammer datamaterialet från 17 enkätsvar. De två olika enkätversioner finns i bilag. 4. Analys och diskussion 4.1 Språkkunskaper Om man tittar på informanternas språkkunskaper måste man konstatera att de alla talar isländska, och att nästan alla (det finns ett undantag, en kvinna) talar också engelska. Det betyder alltså att de flesta pratar åtminstone tre språk: Svenska, isländska och engelska. De främmande språk som pratas kan ses i grafiken nedan. Figur 1:Främmande språk som talas av informanterna. Förklaring av använda förkortningar: IS: Isländska IS2: Isländska, men bara små eller grundläggande kunskaper ENG: Engelska TYS: Tyska TYS2: Tyska, men bara små eller grundläggande kunskaper FIN2: Finska, men bara små eller grundläggande kunskaper FRAN2: Små eller grundläggande kunskaper i franska ESP: Spanska ESP2: Spanska, men bara små eller grundläggande kunskaper ITA: Italienska 7

8 Informanternas detaljerade språkkunskaper visas i tabellen nedan. Kvinnors språkkunskaper Informant IS IS2 ENG TYS TYS2 FIN FIN2 FRAN2 ESP ESP2 ITA 1 X X 2 X X X X 4 X X 5 X X X X 7 X X 10 X X 11 X X X X 12 X X X X 13 X X X X 14 X X X 15 X 17 X X X 18 X X X X Mäns språkkunskaper Informant IS IS2 ENG TYS TYS2 FIN FIN2 FRAN2 ESP ESP2 ITA 3 X X 6 X X 8 X X X 9 X X Figur 2: Informanternas detaljerade språkkunskaper sorterat efter kön. 4.2 Kön Med fokus på informanternas kön är frågan då om det finns skillnader mellan de två könen när det gäller språkinlärningsprocessen genom vilken de har lärt sig isländska, dvs. om en kvinna lär sig ett främmande språk snabbare än en man, t.ex. Eftersom alla informanter har lärt sig isländska är det nästan omöjligt att ge ett svar på frågan, ett precist svar, åtminstone. Att titta på hur olika personer har lärt sig det isländska språket hjälper inte heller, eftersom varje person har sitt eget sätt att lära sig ett språk. Man kan därför inte förmoda att en person som har lärt sig språket själv har sämre kunskaper än en person som har deltagit i några kurser. Det gäller också för frågan om kön, vilket innebär att det inte är nödvändigt att ta reda på om det finns könsspecifika skillnader vid val av språkinlärningsmedel, dvs., om ett kön föredrar en viss form av medel, som t. ex. språkkurser, medan det andra könet generellt lär sig mer genom nätet eller självstudier. 8

9 Att titta på är hur informanterna själva värderar sina kunskaper i isländska, hjälper inte heller. Det är bara tre män (av fyra) som har givit uppgifter här, och det är självklart att en sådan fråga är mycket subjektiv. Resultaten visar inga stora skillnader: Det genomsnittliga värdet för språkkunskaper i isländska bland män är 3,66, bland kvinnor 3,92. 4 Det kvinnliga genomsnittet är högre, men eftersom den kvinnliga gruppen är fyra gånger så stor som den manliga gruppen (12 kvinnliga och tre manliga informanter som har gjort uppgifterna), är resultatet inte speciellt betydelsefullt. 4.3 Civilstånd När det gäller civilstånd har bara informanter som är sambo, och informanter som är gifta deltagit i undersökningen. Sex personer är sambo, och elva personer är gifta. Av personerna som är sambo är en person manlig, av personerna som är gifta är det tre som är det. Två personer som är gifta har inte gjort uppgifterna om isländska språkkunskaper, därför är det nio gifta personer som används som grund för uträkningen, och sex personer som är sambo. Det finns inga stora skillnader här heller. Det genomsnittliga värdet för kunskaper i isländska bland personer som är sambo är precis 4, bland personer som är gifta 3, Barn Frågan om barn har inflytande på anpassningen till ett språk eller på språkinlärningsprocessen själv kan inte besvaras här, eftersom alla informanter utom två har barn med sina partner. Därför är det inte möjligt att göra relevanta utsagor här, särskilt eftersom informanten utan barn inte skiljer sig på ett påfallande sätt från informanterna som har barn. 4.5 Familjebakgrund En av de centrala frågorna i denna undersökning är om familjebakgrunden hos en informant har en stor betydelse för informantens språkkunskaper. 4 Exakt 3,667 och 3, Avrundat; exakt 3,777. 9

10 Det finns två faktorer vad gäller en sådan bakgrund som ska undersökas i det här avsnittet, för det första någonting som kan kallas en akademisk familjebakgrund. Denna term syftar alltså på föräldrarnas utbildning. Den andra faktorn är språkkunskaperna bland informantens föräldrar. Syftet är alltså att försöka ta reda på om informanter med en akademisk familjebakgrund har större språkkunskaper än informanter utan en sådan bakgrund, och om informanter med flerspråkiga föräldrar har större kunskaper än informanter med enspråkiga föräldrar. För att tydligare se familjesituationen, se tabellen nedan. Man ser där vilken informant som har en akademisk familjebakgrund, och vilken inte. Om båda föräldrarna har akademisk utbildning, markeras det med 2, om bara en av dem har en sådan utbildning, markeras det med 1, om ingen har det, med 0. Om det inte finns några uppgifter, markeras det med X. SV betecknar svenska. Kvinnor Informant Antal språk som informanten talar (utom SV) Grad av akademisk bakgrund X 17 3 X Män Informant Antal språk som informanten talar (utom SV) Grad av akademisk bakgrund Figur 3: Språk som talas av informanterna tillsammans med den akademiska familjebakgrunden, sorterat efter kön. 10

11 Vi har då alltså sju personer med en akademisk familjebakgrund av kategori 2. Av dessa personer har två personer kunskaper i två främmande språk. Två personer har kunskaper i tre främmande språk. Tre personer har kunskaper i fyra främmande språk. Det finns tre personer med en akademisk familjebakgrund av kategori 1. En har kunskaper i två främmande språk, och två har kunskaper i fyra främmande språk. Antalet personer utan akademisk familjebakgrund är fem. Fyra av dem har kunskaper i två främmande språk, och en har kunskaper i tre främmande språk. Om man tittar närmare på gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 2, har vi sju personer som i genomsnitt talar 3 främmande språk. 6 Om man tittar närmare på gruppen som har en akademisk familjebakgrund av kategori 1, har vi tre personer som i genomsnitt talar 3 främmande språk, 7 och om man tittar närmare på gruppen med akademisk familjebakgrund av kategori 0, har vi då fem personer som i genomsnitt talar 2 främmande språk. 8 När det gäller språkkunskaper bland informanternas föräldrar ser det ut så här: Kvinnor Informant Antal språk föräldrarna har kunskaper i Antal språk informanten talar X 5 6 Rundat; precis 3, Avrundat; exakt 3, Avrundat; exakt 2,2. 11

12 Män Informant Antal språk föräldrarna har kunskaper i Antal språk informanten talar Figur 4: Språk som föräldrarna har kunskaper i, jämfört med antal språk som talas av informanterna, sorterat efter kön. Det finns alltså fyra föräldrapar som har kunskaper i ett språk, och deras barn talar alla tre språk. 9 Tre föräldrapar har kunskaper i två språk. Ett av deras barn talar tre språk och de andra två talar fem språk. Fem föräldrapar har kunskaper i tre språk. Två av deras barn talar tre språk, två talar fyra språk, och en informant talar fem språk. Tre föräldrapar har kunskaper i fyra språk. Ett av deras barn talar två språk, ett talar fyra språk, och ett talar fem språk. Ett föräldrapar talar fem språk, precis som parets barn. Vi har då alltså fyra grupper (minus informanten som talar fem språk, med den är det fem grupper, eftersom den skulle vara en egen grupp): En informant som har föräldrar som har kunskaper i fyra språk talar i genomsnitt 4 språk 10. En informant som har föräldrar som har kunskaper i tre språk talar i genomsnitt 4 språk 11. En informant som har föräldrar som har kunskaper i två språk talar i genomsnitt 4 språk 12, och en informant som har föräldrar som har kunskaper i ett språk talar i genomsnitt exakt 3 språk. 4.6 Språkbruk hemma Informanternas språkbruk hemma visas i tabellen nedan. Med partner avser på vilket eller vilka språk informanten talar med sin partner. Partner syftar på vilket eller vilka språk partnern pratar med informanten. 9 Här inräknas svenska både i språken som föräldrarna har kunskaper i och som informanterna talar. 10 Avrundat; exakt 3, Avrundat; exakt 3,8. 12 Avrundat; exakt 4,

13 Kvinnor Informant Med partner Partner Barn Kunskaper i isländska 1 SV SV X 4 12 SV SV,IS SV X 13 SV SV IS,SV 4 18 SV IS,SV SV 2 2 IS IS SV 5 4 IS IS SV,IS 4 5 IS IS X 4 7 IS, SV IS,SV IS,SV 5 10 SV,IS SV,IS SV 3 11 SV,IS IS,Bland IS,SV 4 14 SV,IS IS,SV SV 4 15 SV,IS SV,IS SV,IS 4 17 SV,IS SV,IS SV 4 Män Informant Med partner Partner Barn Kunskaper i isländska 3 SV IS,SV SV X 8 SV SV,IS SV 3 9 SV SV SV 4 6 IS IS IS,SV 4 Figur 5: Informanternas språkbruk hemma, sorterat efter kön. Barn syftar på vilket eller vilka språk informanten talar med barn (X betecknar här inga barn ), och Kunskaper i isländska visar informantens egen uppskattning av hur bra hans/hennes kunskaper är i isländska. (X betecknar här uppgift saknas ). Man kan se här att sju informanter pratar svenska med sin partner. Deras partner pratar både på svenska och isländska med dem i fyra fall, och i två fall bara svenska. Av dessa informanter har sex barn, och med ett undantag, som pratar svenska och isländska med barnet/barnen, pratar de alla bara svenska med barnet/barnen. Fyra informanter pratar bara isländska med partnern, och deras partner pratar alla isländska med dessa fem informanter. En av dem har inga barn. Av resten pratar två svenska och isländska med barnet/barnen; den andra talar bara svenska med barnet/barnen. Sex informanter pratar såväl isländska som svenska med sina partner. Alla deras partner pratar svenska och isländska med dem med ett undantag, som pratar en form av 13

14 blandinaviska i stället av svenska 13. Av dessa personer pratar den ena hälften svenska med barnet/barnen, och den andra hälften isländska och svenska. Om man tittar på kön så finns det en man som pratar bara isländska med partnern, men isländska och svenska med barnet/barnen. Partnern pratar också bara isländska med honom. De tre andra männen pratar alla svenska med sina partner och med barnet/barnen. En partner pratar bara svenska med informanten, medan två partner pratar isländska och svenska med informanterna som är deras partner. Om man betraktar den självuppskattade nivån på språkkunskaper i isländska är det påfallande att se att ett högt värde där inte betyder att det förekommer kommunikation på isländska hemma hos informanten. De som pratar bara isländska hemma har uppskattat sina kunskaper med i genomsnitt 4,3 14. De som själva pratar bara svenska med sin partner har ett genomsnittligt värde på exakt 3,4. De som pratar svenska och isländska med partnern har ett genomsnittligt värde på exakt Resultat Informanter som talar isländska 17 Självupfattat värde av isländska språkkunskaper (genomsnitt män) 3,66 Självupfattat värde av isländska språkkunskaper (genomsnitt kvinnor) 3,92 Värde av isländksa språkkunskaper av personer som är sambo 4 Värde av isländksa språkkunskaper av personer som är gifta 3,8 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 7 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i två främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i tre främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 2 som har kunskaper i fyra främmande språk 3 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 3 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 som har kunskaper i två främmande språk 1 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 1 som har kunskaper i fyra främmande språk 2 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 5 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 som har kunskaper i två främmande språk 4 Informanter med akademisk familjebakgrund av kategori 0 som har kunskaper i tre främmande språk 1 13 Det beskrivs av informanten som försvenskad danska. 14 Avrundat; exakt 4,25. 14

15 Föräldrarpar som har kunskaper i ett språk 4 Antal språk deras barn talar (ink. svenska) 3 Föräldrarpar som har kunskaper i två språk 3 Barn av dem som talar tre språk 1 Barn av dem som talar fem språk 2 Föräldrarpar som har kunskaper i tre språk 5 Barn av dem som talar tre språk 2 Barn av dem som talar fyra språk 2 Barn av dem som talar fem språk 1 Föräldrarpar som har kunskaper i fyra språk 3 Barn av dem som talar två språk 1 Barn av dem som talar fyra språk 1 Barn av dem som talar fem språk 1 Föräldrarpar som har kunskaper i fem språk 1 Barn av dem som talar fem språk 1 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i fyra språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i tre språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i två språk har kunskaper i (genomsnitt) 4 Antal språk en informant med föräldrar som har kunskaper i ett språk har kunskaper i (genomsnitt) 3 Informanter som pratar bara svenska med sin partner 7 Språk på vilka deras partner pratar med dem IS, SV Informanter som pratar bara isländska med sin partner 4 Språk på vilka deras partner pratar med dem IS Antal av dem som har inga barn 1 Antal av dem som pratar isländska och svenska med barnet/barnen 2 Antal av dem som pratar bara svenska med barnet/barnen 1 Informanter som pratar isländska och svenska med sin partner 6 Antal av deras partner som pratar isländska och svenska med dem 5 Antal av deras partner som pratar isländska och blandinaviska med dem 1 Antal av dem som pratar svenska med barnet/barnen 3 Antal av dem som pratar isländska och svenska med barnet/barnen 3 15

16 6. Sammanfattning och konklusion 6.1 Språkkunskaper Det har visat sig i undersökningen att alla informanter (med ett undantag, som bara har kunskaper i isländska och svenska) har kunskaper i svenska, engelska och isländska. Dessutom har nio informanter kunskaper i ett eller flera främmande språk. Den språkliga nivån bland informanterna ligger därmed ganska högt. I genomsnitt har en informant kunskaper i fyra språk (exakt 3,705; ett av dessa språk är svenska). 6.2 Kön Om det finns skillnader mellan könen vad gäller språkinlärningsprocessen och språkval kan man inte säga. Alla informanter har lärt sig isländska och pratar språket, antingen hemma (aktivt eller receptivt, dvs. att de själva pratar isländska med partnern, eller partnern pratar isländska med dem), eller på jobbet. 6.3 Civilstånd Att civilståndet skulle påverka språkinlärningsprocessen kan inte påvisas. Men en jämförelse är svår här, eftersom sex informanter är sambo, och elva är gifta. De som är sambo har ett genomsnittligt självuppskattat värde för kunskaper i isländska på exakt 4; de som är gifta har ett sådant värde på 3,8. Dessa två värden ligger inte tillräckligt långt ifrån varandra för att påvisa en betydelse av civilstånd för språkinlärningsprocessen. 6.4 Barn Det är antagligen så att barn har stor inflytelse på inlärningsprocessen av ett främmande språk, men genom denna undersökning kan man inte bevisa det. Det finns bara två informanter som inte har några barn, så grupperna är för olika för att man ska kunna jämföra dem. När det gäller språkbruk bland dem som har barn, ser man att nio informanter pratar uteslutande svenska med barnet/barnen. Sex informanter pratar både svenska och isländska 16

17 med barnet/barnen. Genom det kan man se att mer än hälften av informanterna inte använder isländska i kommunikation med sitt/sina barn. 6.5 Familjebakgrund I genomsnitt talar en person med akademisk familjebakgrund av kategori 2 tre (3,14) främmande språk. Om man tar bort två personer som talar fyra språk från denna grupp, har man just så många personer som i gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 0. Genomsnittet för den första gruppen förändras då inte; åtminstone inte om man avrundar talet (som är exakt 2,8). Det är intressant att se att en person i gruppen med en akademisk familjebakgrund av kategori 1 talar i genomsnitt 3 främmande språk (exakt 3,33). Med dessa resultat är det inte möjligt att ge något precist och avgörande svar på frågan om den akademiska familjebakgrunden har påverkan på en persons språkkunskaper. Men det finns i alla fall en tendens som kan konstateras, nämligen att det är mer sannolikt att en person som kommer från en familj med en viss akademisk bakgrund talar flera främmande språk än en person som inte kommer från en familj med en sådan bakgrund. Ett möjligt skäl ligger kanske däri att det anses vara en del av utbildningen inom akademiska familjer att lära sig främmande språk, så att det inte anses vara någonting särskilt, utan någonting som är helt normalt. De språkliga kunskaperna bland föräldrarna har inte heller en entydig påverkan på informanternas egna språkkunskaper. Det går inte att slå fast att ju fler språk en informants föräldrar har kunskaper i, desto flera språk pratar informanten själv. En informant med föräldrar som har kunskaper i fyra språk talar i genomsnitt fyra språk (3,67), en informant med föräldrar som har kunskaper i tre språk gör det också, men med ett ännu högre värde (3,8). Det högsta genomsnittliga värdet har en informant med föräldrar som har kunskaper i bara två språk; värdet ligger här på 4,3. En informant med föräldrar som har kunskaper i ett språk talar exakt 3 språk. Vi ser alltså här att föräldrarnas språkkunskaper inte har någon direkt påverkan på barnets egen språkinlärningsprocess. Om det vore så skulle gruppen med föräldrarna som har kunskaper i fyra språk ha det högsta värdet, vilket inte är fallet. I stället ligger denna grupp på tredje plats. 17

18 6.6 Språkbruk hemma Språbruket i informanternas hem visar intressanta resultat. Sju av informanterna pratar bara svenska med sin partner, tre av dem är män. Men bara med en av dem pratar också partnern bara svenska; med två andra svenska och isländska, och den sista pratar bara isländska med partnern. Med fokus uteslutande på genomsnittet kan man konstatera att det finns ett samband mellan bra kunskaper i isländska och användningen av språket i hemmet. De som pratar bara isländska med sin partner har det högsta värdet (4,3), de som själva bara pratar svenska har det lägsta (3,4). De som pratar både svenska och isländska har ett värde på 4. Om man tittar på de individuella uppgifterna ser det lite annorlunda ut. Där har vi också tre informanter med ett självuppskattat värde på 4 bland dem som bara pratar svenska, och fyra informanter med ett sådant värde i gruppen som pratar isländska och svenska; och också en person i denna grupp med ett värde på 5. Därmed finns det ingen möjlighet att konstatera att det finns ett samband mellan en informants språkkunskaper i isländska och språk som informanten använder hemma. Trots det är det påfallande att män pratar svenska i mycket högre grad än kvinnor hemma. Det kan man säga, även om antalet män är lägre än antalet kvinnor. En man pratar bara svenska hemma med barnet (barnen och partner), som också pratar svenska med mannen. Med två pratar partnern svenska, medan dessa två informanter pratar svenska med barnet/barnen och svenska och isländska med partnern. Bara en man pratar isländska hemma med partnern och partnern med honom, och svenska och isländska med barnet/barnen. Varför det ser ut som det gör är svårt att säga. Man kan hävda att män är långsammare än kvinnor på att anpassa sig till ett nytt språk, så även om de lär sig språket vill de inte prata språket hemma. Men analysen av språkbruket hemma visar också att det inte finns ett samband mellan språkkunskaperna och språkbruket, dvs. informanterna använder inte språket eftersom de inte kan tala det. Det måste finnas andra skäl här; möjligtvis har modersmålet en större betydelse för män som bor utomlands än det har för kvinnor. 6.7 Allmänt språkbruk Språkbruket bland informanterna i undersökningen är den att de alla har lärt sig isländska, så att de har möjlighet att kommunicera med sina partner. Därför kan man säga att 18

19 det inte finns någon anpassning; eller om det finns en, är den inte stor. Om man lär sig ett språk är det inte nödvändigt att anpassa sig till det på ett eller ett annat sätt. Dessutom har undersökningen visat att ganska många av dem pratar inte bara isländska, utan också svenska hemma med partner och barn (se avsnittet om språkbruk hemma ovan). Situationen är alltså den att de inte behöver anpassa sig om det uppstår svårigheter i att förstå varandra, eftersom deras partner har möjlighet att kommunicera på svenska. 6.8 Avslutande anmärkningar Den största överraskningen var att se att alla informanter hade lärt sig isländska. Jag hade egentligen förvantat att en stor del av dem skulle har lärt sig språket, men inte alla. Om det gäller analysmetoden så skulle jag, om jag hade möjlighet att genomföra undersökningen igen, använda inte en enkät, men intervjuer i stället, eftersom jag har fått overtygelsen i sammanhang med den här undersökningen att en intervju ger bättre möjligheter att samla in informationer, dels genom personlig kontakt, dels genom att ha möjlighet att förklara och ställa några frågor till. Undersökningens ämne kunde dessutom vara ett ämne för en undersökning med en bredre tillgång, en undersökning vilken t.ex. har att kortlägga språkbruk och språkval av norrmän och danskar som bor på Island med en isländsk partner som ämnet. 19

20 Källförteckning Tryckta källor Brodersen, Randi Benedikte Sproglig tilpasning og korrespondanceanalyse Hovedresultater fra en sociolingvistisk undersøgelse af danskeres tilpasning til norsk. I: Hansen, Inger Schoonderbeek & Peter Widell (red.): 13. Møde om Udforskningen af Dansk Sprog Århus: Aarhus Universitet, Börestam, Ulla Samma skjorta olika knappar. Icke- nordiska andraspråkstalares erfarenheter av dansk-svensk språkgemenskap i Öresundsregionen. TemaNord: Köpenhamn. Börestam, Ulla Ursäkta, men kan du säga var Nordens hus ligger? Språkliga strategier vid internordisk kommunikation på Island belysta genom deltagande observation. I: Börestam, Ulla, Satu Gröndal og Boglárka Straszer (red.): Revitalisera mera! En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. Uppsala Multiethic Papers 50. Centrum för multietisk forskning. S Delsing, Lars-Olof & Lundin Åkesson, Katarina Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Nordisk Ministerråd Deklaration om nordisk språkpolitik. Köpenhamn. Webb (läst 20 november 2011) 20

21 Bilagor Bilaga 1: Informationsark som delades ut tillsammans med enkät #1 Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála, bókmennta og málvísinda Enkät Jag är studerande på masterkursen NLF101F Norræn tjáskipti og málstefna (10 ECTS), som undervisas vid Islands universitet hösten 2011, och som har följande kursbeskrivning: Í námskeiðinu verður fyrst og fremst fjallað um málstefnu Norðurlandanna í nútímanum og sögulegu ljósi og rannsakað hvort og í hve miklum mæli málstefna og tjáskipti milli landa er samofin á Norðurlöndum. Í námskeiðinu leitað svara við spurningum eins og t.d. Hvað einkennir málstefnu Norðurlanda? Hvernig virka tjáskipti innan Norðurlandanna? Hefur hin íslenska hreintungustefna afleiðingar/áhrif á tjáskipti innan Norðurlandanna. Hvernig er samhengi milli norskrar málstefnu og hæfni Norðmanna til að skilja önnur Norðurlandamál? Hafa tjáskipti á Norðurlandamálum sérstöðu á Eyrarsundssvæðinu? Lärare och handledare : Lektor Randi Benedikte Brodersen I anslutning till kursen arbetar jag med en undersökning som syftar till att kartlägga språkförhållanden hos svenskar som flyttat till Island och lever eller har levt tillsammans med en isländsk partner. Jag vore tacksam om du kunde fylla i den här enkäten och returnera den till mig via e-post. Du kan svara direkt i word-dokumentet. Du är självfallet anonym och dina uppgifter kommer endast att ses av mig och min handledare. Hela undersökningen kommer att publiceras på Svenska föreningens hemsida i december Vänliga hälsningar, Simon Reher sir19@hi.is 21

22 Bilaga 2: Enkät #1 Enkät 1. Kön (Man/Kvinna) 2. Födelseår 3. Civilstånd (gift/sambo/särbo/skild) 4. Föräldrarnas modersmål, utbildning och språkkunskaper 5. Vilket år flyttade du till Island? 6. Varför flyttade du till Island? 7. Vilket år träffade du din partner? 8. Ålder på din partner 9. Har du barn med din partner; om ja, vilket kön och vilken ålder har de/dem? 10. Bor du ihop med din partner? 11. Vad är din utbildning? 12. Innehåller din utbildning ett studium på ett universitet eller en högskola? 13. Vad arbetar du som? 14. Vilka språk pratar du själv? 15. Vilka språk pratar du i vilka situationer på Island? 16. Hur bra pratar du isländska? Ange på en skala 1-5. Mycket bra Bra God Dåligt Mycket dåligt Var och hur har du lärt dig Isländska? 18. Vilket/vilka språk pratar du med din partner? 19. Vilket/vilka språk pratar din partner med dig? 20. Vilket/vilka språk pratar du med ert/era barn? 21. Vilket/vilka språk pratar din partner med ert/era barn? 22. Vilket/vilka språk pratas i din vänkrets? 22

23 23. Har du särskilda erfarenheter med isländska och/eller svenska på Island? 24. Egna kommentarer: Bilaga 3: Enkät #2 (elektronisk version) Enkät Språklig anpassning av svenskar till det isländska språket *1) Kön och födelseår *2) Civilstånd Gift Sambo Särbo Skild *3) Föräldrarnas modersmål, utbildning och språkkunskaper *4) Vilket år flyttade du till Island? *5) Varför flyttade du till Island? 23

24 *6) Vilket år träffade du din partner? *7) Ålder på din partner *8) Har du barn med din partner; om ja, vilket kön och ålder har de/dem? *9) Bor du ihop med din partner? Ja Nej *10) Vad är din utbildning? *11) Innehåller din utbildning ett studium på ett universitet eller en högskola? Ja, på ett universitet Ja, på en högskola Ja, på ett universitet och en högskola Nej 24

25 *12) Vad arbetar du som? *13) Vilka språk pratar du själv? *14) Vilka språk pratar du i vilka situationer på Island? *15) Hur bra pratar du isländska? Mycket bra Bra God Dåligt Mycket dåligt *16) Var och hur har du lärt dig Isländska? *17) Vilket/vilka språk pratar du med din partner? 25

26 *18) Vilket/vilka språk pratar din partner med dig? *19) Vilket/vilka språk pratar din partner med era barn, och på vilket/vilka språk pratar du med era barn? *20) Vilket/vilka språk pratas i din vänkrets? Skicka Report Abuse Klicka har for att genomfora din egen undersokning 26