RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV

3 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna 1. INLEDNING Den 16 juli 2009 begärde rådet att kommissionen skulle företa en studie av tillämpningen inom institutionerna av de gemensamma reglerna för genomförandet av artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna. I samband med reformen av tjänsteföreskrifterna 2004 beslutade rådet att tjänstemän i framtiden skulle vara i stånd att arbeta på ett tredje språk. För att genomföra detta beslut föreskrivs i artikel 45.2 ett direkt samband mellan tjänstemäns skyldighet att visa sin förmåga att arbeta på ett tredje språk, å ena sidan, och erhållandet av en första befordran efter rekryteringen, å andra sidan. Institutionerna fastställde efter reformen av tjänsteföreskrifterna gemensamma regler för genomförandet av artikel Dessa regler gäller för tjänstemän vars första befordran får verkan efter den 30 april och behandlar särskilt tillträdet till utbildning i ett tredje språk. Enligt reglerna är den erforderliga kunskapsnivån för befordringar som får verkan före den 1 januari 2009 nivå 4 i den interinstitutionella språkutbildningen (motsvarande nivå A2 i Europarådets gemensamma referensram) och den erforderliga kunskapsnivån för befordringar som får verkan från och med den 1 januari 2009 nivå 6 i den interinstitutionella språkutbildningen (motsvarande nivå B2 i Europarådets gemensamma referensram). Studiens struktur bygger på åtta frågor som rådet ställde i sin begäran. Studien rör samtliga institutioner. Därför har varje institution bidragit med de erforderliga uppgifterna om sin egen personal. De uppgifter som redovisas här hänför sig alltså till samtliga institutioner (med undantag av vissa särskilt angivna uppgifter). Om inget annat anges, gäller uppgifterna situationen den 31 december ANTAL TJÄNSTEMÄN SOM BERÖRTS ELLER FORTFARANDE BERÖRS AV SKYLDIGHETEN ATT FÖRE BEFORDRAN VISA FÖRMÅGA ATT ARBETA PÅ ETT TREDJE SPRÅK Potentiellt berörda av skyldigheten att före befordran visa förmåga att arbeta på ett tredje språk: Alla tjänstemän i aktiv tjänst den 1 maj 2004 som den 1 maj 2006 ännu inte hade fått sin första befordran efter rekryteringen. Alla tjänstemän som rekryterats från och med den 1 maj Enligt artikel 11 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ska artikel 45.2 inte tillämpas på befordringar som får verkan före den 1 maj Det bör även påpekas att tjänstemän som klarat vissa uttagningsprov för juristlingvister, översättare eller tolkar automatiskt uppfyller villkoret att de ska kunna arbeta på ett tredje språk. SV 2 SV

4 Tabellen nedan visar antalet potentiellt berörda tjänstemän i varje institution. I aktiv tjänst den 1 maj 2004 men ännu inte befordrade maj december Situationen den 1 januari Totalt Rådet Kommissionen EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europaparlamentet Regionkommittén Totalt SPRÅK SOM STUDERATS/STUDERAS SOM TREDJE SPRÅK PÅ GRUNDVAL AV ARTIKEL 45.2 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA, ANTAL TJÄNSTEMÄN SOM VALT VARJE SPRÅK (OM MÖJLIGT UPPDELADE EFTER NATIONALITET) Tjänstemän kan visa sina kunskaper i ett tredje språk på tre olika sätt: (1) Genom att lägga fram ett utbildningsbevis som godkänns av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). (2) Genom att klara ett språkprov som anordnas av Epso. (3) Genom att följa en interinstitutionell (eller annan) språkkurs och klara slutproven. Vad beträffar det tredje sättet anges i de gemensamma reglerna att ansökningar om språkutbildning från tjänstemän som berörs av kravet på ett tredje språk har prioritet i förhållande till andra ansökningar om språkutbildning. SV 3 SV

5 Mellan maj 2004 och december 2009 ingavs ansökningar om språkutbildning (på interinstitutionella kurser 2 ) med prioritet på grundval av artikel Tabellen nedan visar vilka språk tjänstemännen ansökte om att få studera. Kommissionen Rådet 3 parlamentet Europa- Övriga institutioner 4 Totalt Franska 52 % 53 % 52 % 43 % 50 % Engelska 18 % 20 % 24 % 21 % 20 % Tyska Spanska Nederländska 9 % 5 % 8 % 12 % 8 % 7 % 6 % 7 % 7 % 10 % 3 % 4 % 9 % 8 % 6 % Italienska 4 % 3 % 5 % 6 % 4 % Annat 2% 2% 2% 7% 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Det kan konstateras att 70 % av ansökningarna om språkutbildning gällde kurser i franska eller engelska. Samtliga unionsspråk var dock föremål för ansökningar. 4. TJÄNSTEMÄN SOM FICK SIN FÖRSTA BEFORDRAN UNDER ÖVERGÅNGSPERIODEN UTAN ATT HA UPPNÅTT NIVÅ 6 Under den övergångsperiod som löpte ut den 31 december 2008 befordrades 961 tjänstemän utan att ha uppnått nivå 6 i de interinstitutionella språkkurserna. Under övergångsperioden kunde tjänstemän påvisa sina språkkunskaper på tre olika sätt: (4) Genom att lägga fram ett utbildningsbevis (motsvarande nivå 4 eller högre) som godkändes av Epso. (5) Genom att klara ett språkprov (nivå 4) som anordnats av Epso. (6) Genom att klara en interinstitutionell (eller annan) språkkurs (nivå 4) De flesta tjänstemän som har för avsikt att följa en språkkurs i syfte att visa sin förmåga att arbeta på ett tredje språk väljer en interinstitutionell språkkurs. Eftersom anordnandet av de interinstitutionella språkkurserna sker centraliserat, är det enklare att samla in uppgifter om de kurserna än om andra kurser. Man bör dock hålla i minnet att det finns andra språkkurser än de interinstitutionella. Kommissionen är emellertid inte i stånd att beakta dessa andra språkkurser för den här studien. Maj 2004 december Domstolen kan inte göra åtskillnad mellan personer som deltar i språkutbildning med prioritet på grundval av artikel 45.2 och personer som deltar av andra skäl. SV 4 SV

6 48 % av de tjänstemän som under övergångsperioden påvisade nivå 4-språkkunskaper gjorde detta genom att följa en interinstitutionell språkkurs och klara slutproven. Övriga tjänstemän gjorde ett Epsospråkprov eller fick ett utbildningsbevis godkänt av Epso, vilket innebär att de redan hade tillräckliga kunskaper i ett tredje språk. Hur de som fick sin första befordran under övergångsperioden påvisade nivå 4-språkkunskaper Språkkurser % Epsospråkprov % Utbildningsbevis godkända av Epso % Totalt Europaparlamentet % % % 153 Rådet % % 5 7 % 76 Kommissionen % % % 684 Övriga institutioner % 6 13 % 2 4 % 48 Totalt % % % TJÄNSTEMÄN SOM FICK SIN FÖRSTA BEFORDRAN EFTER ATT MED HJÄLP AV SPRÅKKURSER HA UPPNÅTT NIVÅ 6 Efter det att övergångsperioden löpt ut (dvs. efter den 31 december 2008) var alla tjänstemän som inte fått sin första befordran skyldiga att påvisa språkkunskaper motsvarande nivå 6 för att kunna befordras. Vissa tjänstemän påvisade språkkunskaper motsvarande nivå 6 även under övergångsperioden, trots att de under den perioden inte behövde mer än nivå 4 för befordran. I tabellen nedan anges antalet tjänstemän som uppnådde nivå 6 med hjälp av språkkurser och befordrades under övergångsperioden, antalet tjänstemän som uppnådde nivå 6 med hjälp av språkkurser och befordrades under SV 5 SV

7 Tjänstemän som befordrats efter att ha klarat en nivå 6-språkkurs Övergångsperioden 2009 Totalt Rådet Kommissionen EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europaparlamentet Regionkommittén Totalt Av tabellen framgår att tjänstemän befordrades under övergångsperioden efter att ha uppnått nivå 6 med hjälp av språkkurser och att ytterligare tjänstemän befordrades under 2009 efter att ha uppnått nivå 6 på det viset. 6. TJÄNSTEMÄN VARS BEFORDRAN FÖRDRÖJTS PÅ GRUND AV ATT DE INTE KLARAT DE ERFORDERLIGA SPRÅKPROVEN 5 Befordringsförfarandet förlöper inte på samma sätt i alla institutioner. Vid Europaparlamentet och kommissionen används ett system där tjänstemännens befordringspoäng samlas på hög : tjänstemännen befordras så snart befordringströskeln (det erforderliga antalet poäng) uppnåtts och språkvillkoret uppfyllts. Med ett sådant system går det att identifiera de tjänstemän som nått tröskeln men inte påvisat att de har de erforderliga kunskaperna i ett tredje språk, dvs. de tjänstemän vars befordran fördröjts. I vissa institutioner (t.ex. rådet) finns det inte något poängsystem. Tjänstemän som inte fullgjort skyldigheten enligt artikel 45.2 att före befordran visa förmåga att arbeta på ett tredje språk tas visserligen upp i en förteckning över befordringsbara tjänstemän (dvs. tjänstemän som har den erforderliga tjänstgöringstiden för att kunna befordras) men utesluts därefter automatiskt från befordran utan att det görs någon granskning av deras kvalifikationer. Antalet sådana tjänstemän är lätt att beräkna, men man inte vara säker på att tjänstemännen i fråga skulle ha befordrats även om de hade uppfyllt språkvillkoret i artikel 45.2, eftersom befordran sker på grundval av en jämförelse av tjänstemännens kvalifikationer. I andra institutioner tillämpas andra typer av system. Av de 5 (eller på grund av att de inte på annat sätt påvisat att de har de erforderliga språkkunskaperna) SV 6 SV

8 ovan angivna skälen går det inte att göra en helt tillförlitlig jämförelse mellan de olika institutionerna vad beträffar fördröjda befordringar. Tabellen nedan visar alltså antalet fall per år av icke-befordran på grund av att språkvillkoret inte uppfyllts eller antalet fall per år av uteslutande från förteckning över befordringsbara tjänstemän på grund av att språkvillkoret inte uppfyllts Totalt Europaparlamentet Rådet Kommissionen EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Regionkommittén Totalt RESURSER SOM ANVÄNDS I SYFTE ATT TILLGODOSE UTBILDNINGSBEHOVEN, FÖR ATT TJÄNSTEMÄN SKA FÅ DE KVALIFIKATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 45.2 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA (SPRÅKUTBILDNINGSANSÖKNINGAR SOM TILLMÖTES- GÅS MED HJÄLP AV DET BEFINTLIGA UTBUDET AV SPRÅKKURSER RESPEKTIVE GENOM ATT NYA SPRÅKKURSER TAS FRAM, TIDSPROGRAM FÖR GENOMFÖRANDET AV ARTIKEL 45.2, ETC.) Institutionerna använder sig huvudsakligen av de befintliga interinstitutionella språkkurserna. Eftersom det fanns kurser i alla 23 officiella språken redan 2004, har det inte tagits fram några nya interinstitutionella kurser efter reformen av tjänsteföreskrifterna, men antalet undervisningsgrupper har ökat. Kurser i de 23 officiella språken på nivå 1 6 erbjuds både i Bryssel och Luxemburg. Det bör betonas att inlärningen av ett tredje språk inte sker enbart med tanke på befordran, utan särskilt för att tillgodose tjänstens behov. Genom artikel 45.2 har det, för att främja språklig mångfald inom institutionerna, bara skapats ytterligare ett individuellt incitament att lära ett tredje språk. Med beaktande av valet av tredje språk skulle de flesta av de interinstitutionella språkkurserna ha ägt rum även om artikel 45.2 inte hade funnits. Även när 6 7 I revisionsrätten rörde det sig om samma två tjänstemän 2008 och I Regionkommittén rörde det sig sammanlagt om nio tjänstemän, eftersom de båda tjänstemän som inte uppfyllde språkvillkoret i artikel 45.2 under 2008 inte gjorde detta under 2009 heller. SV 7 SV

9 det gäller det språk som tjänstemän studerar på grundval av artikel 45.2 måste valet av språk stå i samband med tjänstens behov. De interinstitutionella språkkurserna hålls under tre perioder per år (den genomsnittliga undervisningstiden under en period är 60 timmar och varje sådan period motsvarar en nivå): Undervisning två gånger i veckan under perioden mars juli (1 timme och 50 minuter per undervisningstillfälle). Undervisning två gånger i veckan under perioden september januari (1 timme och 50 minuter per undervisningstillfälle). Intensivkurser under juli eller augusti (4 timmar om dagen). Uppföljningen av genomförandet av artikel 45.2 i varje institution handhas i allmänhet av två assistenttjänstemän (s.k. AST-tjänstemän), som ägnar mellan 15 och 50 % av sin arbetstid åt detta. Tre tjänstemän eller kontraktsanställda vid Epso ägnar sig åt att granska utbildningsbevis 8 från och anordna språkprov för tjänstemän som inte deltar i interinstitutionella språkkurser. Sexton anställda ägnar sig åt att anordna interinstitutionella språkkurser 9. 19,7 % av de som deltar i interinstitutionella språkkurser gör detta med prioritet på grundval av artikel Ungefär tre tjänstemän eller kontraktsanställda är alltså sysselsatta med att anordna sådana kurser som tjänstemän följer på grundval av artikel , och de sammanlagda kostnaderna för dessa kurser under perioden uppgick till ungefär euro 11. Tabellen nedan visar årskostnaden i euro för de interinstitutionella språkkurserna (inbegripet de som tjänstemän följer på grundval av artikel 45.2). Årskostnad för de interinstitutionella språkkurserna 2004* Totalt Bryssel Luxemburg Totalt Med hjälp av en utvärderingskommitté som består av tre permanenta ledamöter från institutionerna och 46 språkliga rådgivare som konsulteras genom skriftligt förfarande vid utvärderingen av utbildningsbevisen. Kommittén sammanträder sex gånger per år. Utöver den centraliserade personalen kan man räkna med 0,1 AST-tjänsteman per generaldirektorat eller motsvarande (decentraliserat) för att hantera de krav som ställs i tjänsteföreskrifterna i fråga om det tredje språket. 19,7 % x 16 anställda. 19,7 % av de sammanlagda kostnaderna för alla kurser under perioden Anm. Årskostnaderna omfattar fyra halvintensivkurser, fyra intensivkurser (februari, juli, augusti, september) och två kurser med undervisning två gånger i veckan (under mars juli respektive september januari). Anm. Årskostnaderna omfattar en halvintensivkurs (februari), en intensivkurs (juli augusti) och två kurser med undervisning två gånger i veckan (under mars juli respektive september januari). SV 8 SV

10 * Uppgifterna för 2004 gäller tiden och kurser med undervisning en gång i veckan. Utöver de interinstitutionella språkkurserna anordnade flera institutioner interna kurser och kurser på andra platser än Bryssel och Luxemburg, huvudsakligen avsedda för tjänstemän som hade svårigheter att påvisa de erforderliga språkkunskaperna. 8. GENOMSNITTLIGT ANTAL BETALDA ARBETSTIMMAR SOM TJÄNSTEMÄN ANVÄNDER I SYFTE ATT PÅVISA DE ERFORDERLIGA KUNSKAPERNA I ETT TREDJE SPRÅK Tjänstemän som berörs av kravet på ett tredje språk ägnar i genomsnitt 100 arbetstimmar sammanlagt åt att delta i undervisning på en interinstitutionell språkkurs för att kunna påvisa de erforderliga kunskaperna i ett tredje språk. Det är inte möjligt att redovisa antalet timmar i sådana kurser som institutionerna anordnar internt. I uppgiften ovan om antalet arbetstimmar beaktas att personer som deltar i en interinstitutionell språkkurs ägnar i genomsnitt 200 arbetstimmar åt detta och att personer som påvisar de erforderliga kunskaperna i ett tredje språk på ett annat sätt i stort sett inte behöver använda någon arbetstid alls för detta. De interinstitutionella språkkurserna organiseras i regel så att tjänstemännens dagliga arbete påverkas i så liten utsträckning som möjligt, dvs. de läggs tidigt på morgonen, vid lunchtid eller sent på eftermiddagen. Det är mycket vanligt att anställda arbetar övertid för att kunna sköta sitt arbete och på samma gång delta i språkkurser. 9. ANTAL TJÄNSTEMÄN SOM DEN 1 JANUARI 2009 BERÖRTS ELLER FORTFARANDE BERÖRDES AV SKYLDIGHETEN ATT FÖRE BEFORDRAN VISA FÖRMÅGA ATT ARBETA PÅ ETT TREDJE SPRÅK (NIVÅ 4-SPRÅKKUNSKAPER) Den 1 januari 2009 uppgick antalet tjänstemän som berörts eller fortfarande berördes av skyldigheten att före befordran visa förmåga att arbeta på ett tredje språk till (se avsnitt 2). Den 1 januari 2009 uppgick antalet tjänstemän som fortfarande berördes av skyldigheten att före befordran visa förmåga att arbeta på ett tredje språk till Bland dessa tjänstemän fanns 47 stycken som inte befordrades under övergångsperioden på grund av att de inte hade påvisat språkkunskaper motsvarande nivå 4. De 47 tjänstemännen var efter det att övergångsperioden löpt ut skyldiga att påvisa språkkunskaper motsvarande nivå 6. Institution Antal tjänstemän som den 1 januari 2009 fortfarande berördes av skyldigheten att visa förmåga att arbeta på ett tredje språk Antal tjänstemän som inte befordrades före den 1 januari 2009 på grund av att de inte hade påvisat språkkunskaper motsvarande nivå 4 % Europaparlamentet ,96 % Rådet ,37 % Kommissionen ,32 % EU-domstolen ,00 % SV 9 SV

11 Revisionsrätten ,08 % Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ,00 % Regionkommittén ,92 % Totalt ,32 % 10. ANTAL TJÄNSTEMÄN SOM I SITT ARBETE ANVÄNDER DET TREDJE SPRÅK SOM DE LÄRT SIG FÖR ATT ERHÅLLA EN BEFORDRAN Institutionerna förfogar inte över några automatiserade instrument som gör det möjligt att mäta i vilken utsträckning tjänstemännen i sitt arbete använder det tredje språk som de lärt sig för att erhålla en befordran. Det bör dock framhållas att valet av tredje språk måste göras med beaktande av tjänstens och institutionens behov. 70 % av de ansökningar om språkutbildning med prioritet på grundval av artikel 45.2 som ingavs till och med den 31 december 2009 (se avsnitt 3) gällde engelska eller franska. Inlärning av de andra språken tillgodoser emellertid också tjänstens behov inom specifika områden. 11. SLUTSATSER De flesta ansökningar om utbildning i ett tredje språk gäller kurser i franska (50 %) eller engelska (20 %). Drygt hälften av tjänstemännen visar med hjälp av utbildningsbevis eller Epsospråkprov att de på förhand har tillräckliga kunskaper i ett tredje språk. Närmare hälften av tjänstemännen använder sig av de interinstitutionella språkkurserna i syfte att visa att de har förmåga att arbeta på ett tredje språk. Institutionernas kostnader för kurserna för de tjänstemän som deltar i interinstitutionella språkkurser med prioritet på grundval av artikel 45.2 utgör ca 20 % av den samlade budgeten för språkutbildning. Institutionernas tjänstemän ägnar i genomsnitt 100 arbetstimmar åt utbildning i ett tredje språk. Med beaktande av valet av tredje språk skulle större delen av kostnaderna för språkkurserna ha uppkommit även om artikel 45.2 inte hade funnits. De flesta tjänstemän lyckas visa att de har förmåga att arbeta på ett tredje språk. Få befordringar fördröjs på grund av att tjänstemän inte lyckas visa detta. SV 10 SV