KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE MELLAN VÄNORTERNA GLADSAXE, PIRKKALA, SKI OCH SOLNA OM FLYKTING- OCH INTEGRATIONSFRÅGOR

Transkript

1 KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE MELLAN VÄNORTERNA GLADSAXE, PIRKKALA, SKI OCH SOLNA OM FLYKTING- OCH INTEGRATIONSFRÅGOR 3-4 APRIL 2008

2 Syfte Syftet med mötet var att utbyta kunskap och erfarenheter om hur man arbetar med flykting- och integrationsfrågorna i de respektive deltagande städerna. Dessutom inriktade sig mötet på att finna gemensamt utvecklingsprojekt inom ovan nämnda område. Målgrupp Målgrupp var personer i respektive vänort som arbetar med integrationsfrågor Deltagare Ebbe Holm, arbetsmarknadschef i Gladsaxe kommune Anna-Leena Salokorpi, verksamhetschef ungdomsenheten i Pirkkala Oskari Auvinen, socialdirektör i Pirkkala kommun Harald Manheim, leder för utlänningssektionen i Ski kommune Yvonne Svensson, verksamhetschef för integrationsenheten i Solna stad (deltog första dagen) Ulla Johansson, integrationsstrateg i Solna stad Programmet Arion Chryssafis, ordförande i kompetensnämnden hälsade deltagarna välkomna till Solna. Därefter gav Mathias Forsberg, utredare vid Kompetensförvaltningen, information om staden. En av dagarna höll vi till i Sunnans lokaler i Hagalund där Kompetensförvaltningen har sina tre verksamheter; integrationsenheten, arbetsmarknadsavdelningen och vuxenutbildningen och den andra i Solna stadshus. Vi utbytte erfarenheter om respektive stad/kommuns flykting- och integrationsarbete Solna Inriktningsmålet är att flyktingar och invandare i Solna så snabbt som möjligt ska integreras i samhällslivet och ges möjlighet till egen försörjning. Ett avtal finns med Migrationsverket om att ta emot flyktingar/år. Under 2007 kom 118 personer till Solna. På grund av god heltidsintroduktion med varvad språkträning och praktik samt goda arbetsgivarkontakter så lyckas integrationen gott i staden. Uppsökande och kontaktskapande arbete med företag och arbetsgivare är gynnsamt för en god integration. Studiebesök gjordes på Liber-Hermods lärcentrum där vi fick möjlighet att delta under en lektion i samhällsinformation för flyktingar.

3 Gladsaxe Staden är en av 6 modellkommuner i ett nationellt integrationsprojekt om integration av invandrare på arbetsmarknaden. Man önskar att minska risken för permanent ojämlikhet i samhället. Invandrade personer är en stor arbetskraftsreserv i Gladsaxe och i Danmark i stort. De största invandrargrupperna som finns i Gladsaxe kommer från Pakistan, Turkiet, Jugoslavien, Iran och Somalia. Inom Jobbcenter arbetar man med 12 stycken jobbpakker där språkutbildning, branschutbildning, vägledning, praktik och tillfällig anställning förhoppningsvis leder till permanent anställning för den enskilda människan. Man får ett kompetenskort vid genomfört pakke. Det finns en professionell coach/mentor kring varje person som söker kommunens hjälp och stöd. Det är svårast att få ut kvinnor på arbetsmarknaden. Ski Det är en stor förändring på gång inom integrations- och socialtjänstens arbete i Norge. I den nya organisationen står man därför inför stora utmaningar. Arbetslinjen gäller inom det kvalificeringscenter som arbetar med flyktingar i Ski. Man har 166 elever fördelat på 39 nationer som studerar norska språket och samhällskunskap. Deltagarna får en ekonomisk kvalificeringslön för ett heldagsarbete. Pirkkala Pirkkala har invånare och är den kommun i Finland som växer näst snabbast. Ca: 10 flyktingar kommer till Pirkkala varje år och i staden bor det ca: 230 invandare. De största invandrargrupperna är personer från; Bosnien, forna Jugoslavien, Afghanistan, Iran, Kongo och Irak. Många av de flyktingar som kommer till Pirkkala väljer att flytta till de större städerna som Tampere, Helsinki och Turku. Det är tre gånger svårare att få arbete för en invandrad person än vad det är för en inhemsk finländare. Vad gäller framtiden så är Pirkkala i stort behov av arbetskraft, varpå Pirkkala behöver fler flyktingar och invandare. Välfärdsreform i Norge Harald Manheim delgav oss den stora välfärdsreform som genomförs i Norge. De statliga kontoren trygd och arbeidsformidling ska samlokaliseras med socialtjänsten i kommunerna. I Ski kommune kommer också invandrararbetet att ingå som en del av kontoret. Den nya social- och välfärdsreformen i Norge innebär stora utmaningar varav ett är ett kvalificeringsprogram för flyktingar och invandrare. Idén i Norge är att det arbete som man haft gentemot flyktingar nu också ska appliceras och överföras till socialtjänsten i stort. Man arbetar huvudsakligen med individer som ska in i antingen arbete eller utbildning. Vad kan det tredje alternativet vara för dem som inte passar i vare sig arbete eller utbildning?

4 Nästa steg och tänkbara utvecklings- och samverkansområden Alla var helt överens om att vi ska gå vidare! Flera intressanta diskussioner förekom och flera förslag på fortsatt kunskapsöverföring och samverkan togs upp. Hur kan vi samverka framöver för att utveckla flykting- och integrationsarbetet? Attitydarbete och värderingar är viktigt i alla kommuner/städer både i verksamheterna och på de arbetsplatser och företag man arbetar med. Hur får man en god människosyn? Mångfaldsutveckling för chefer inom flykting- och integrationsverksamheter. Vilka metoder använder vi för att få människor motiverade och för att gå in i olika verksamheter som kan leda till arbete? Solnamodellen: hur arbetar de andra kommunerna spegla sig i Solna och att man speglar sig i varandras olika arbetsmodeller. Flyktingkompetensen är relativt hög idag då den har utvecklats under de senaste åren. Finns denna kompetens i kommunerna då man arbetar med andra marginella grupper? Arbetet inom flykting- och integrationsarbetet är i vissa kommuner mera utvecklat än socialtjänstens arbete. Hur kan en kunskapsöverföring ske mellan dessa verksamheter? Man måste tänka mera långsiktigt som verksamhet och för den enskilda individen och för samhällets bästa. Gladsaxe önskar utveckla språkundervisningen och har en växelverkan mellan teori och praktik. Hur kan man utveckla dessa metoder? I studiebesöket på vuxenutbildningen i Solna tyckte flera att det var tilltalande att ha allmän vuxenutbildning och Svenska för invandrare (SFI) blandat i samma lokaler. Mötesplatsen, och hur man ser på varandra, är en viktig del i utbildningen och kunskapsutvecklingen. Man känner sig då inte annorlunda som flykting/invandare. Alla som kompetensutvecklas sitter i samma båt och man minskar vi- och dom indelningen. Det är viktigt att jobba med gemensamma grundläggande normer och värderingar. Vad är det? Vilka är de och hur jobbar men med dem? Att arbeta med attityder är viktigt i detta och i annat arbete. Hur får man en god människosyn? Vad är management of meaning? En annan idé som kom upp är att deltagare i kommunernas introduktionsprogram kan ha ett utbyte mellan vänorterna för att få nya kommuninvånare inkluderade i det nordiska vänortsutbytet. Enligt Oskari så ligger Gladsaxe, Ski och Solna långt före Pirkkala gällande flyktingoch integrationsfrågorna. Det är viktigt med utbyten mellan vänorterna för att utveckla den egna stadens arbete.

5 MEN, trots alla goda diskussioner och utbyten så vi fastnade för: Hur skapar man kontakterna och utvecklar samarbetet mellan: A) Den enskilda människan som söker kommunens stöd B) Kommunens verksamhet C) Företagen/arbetsgivarna Fokus på företagen/arbetsgivarna för att få till stånd mer inkluderande organisationer: Hur arbetar företagen/arbetsgivarna idag och hur kan de bli bättre? Vem gör vad och tills när? Att göra under april juni: Beskriva idén (Ulla börjar skriva men alla deltar från sin. resp. kommun) Finansieringsmöjligheter (alla talar med sina internationella koordinatörer) Beskriva vad som görs idag i resp. kommun/stad Inhämta statistik mm varför detta arbete är viktigt Bör skriva så mkt som möjligt under våren/sommaren Konkret arbetsmöte (i Ski?) i slutet av augusti/början av september Vi avslutade mötet med en gemensam lunch i Solna centrum och konstaterade att mötet varit både givande och roligt. Utvärdering Några kommentarer och synpunkter av vänskapsmötet var: Vi önskar fler professionella möten, likt detta, inom vänortsarbetet framöver. Det är bra att spegla sig i våra vänorter och deras arbete och på det sättet också utveckla sina egna. Mötena ger kunskapsöverföring, reflektion och lärande. Denna form av möten kan vitalisera vänortsarbetet rent praktiskt. Vi hade så bra och inspirerande resa till Solna! Jag fick så många nya idéer och orkar planera bättre och fantisera - även om annat och inte bara flyktingarbetet. Det är så uppiggande att träffa nya människor och bekanta sig med nya arbetsplatser. Ulla Johansson integrationsstrateg