Med arbetslinjen i fokus. - en integrationsrapport från Moderaterna
|
|
- Sebastian Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med arbetslinjen i fokus - en integrationsrapport från Moderaterna
2 INNEHÅLL Inledning 3 Om kommunerna 3 Arbete är målet 4 Tidig kontakt med arbetsmarknaden 5 Individuell och anpassad introduktion 5 Goda relationer med näringslivet 6 Arbetsmarknadsenheten ansvarar för integrationen 6 Småkommuner 7 Kontakter med civila samhället och andra svenskar 7 Borgerliga kommuner bättre 7 Slutsatser 8
3 Inledning Sverige har under de senaste decennierna misslyckats på integrationsområdet, vilket framförallt avspeglas i en lägre sysselsättning bland utrikes födda än hos inrikes födda. Orsakerna till det återfinns både i den generella politiken till exempel att det lönat sig för dåligt att arbeta, men också i den introduktion som nyanlända fått de första åren i Sverige. Introduktionen har ofta varit allt för lång och i alltför liten grad fokuserat på arbetsmarknadsetablering. Att ha ett arbete har stor betydelse för den enskildes möjligheter till självförverkligande, frihet och gemenskap med andra. Resultatet av den misslyckade integrationspolitiken är att Sverige gått miste om värdefull kompetens och förpassat många människor till ett långvarigt utanförskap. En bättre integrationspolitik är viktigt framförallt för att förbättra livsvillkoren för dem som kommer hit, men det är också en av flera lösningar för att motverka den minskande andelen yrkesverksamma personer i Sverige de närmaste decennierna. Moderaterna har tillsammans med Alliansen genomfört flera reformer som syftar till att bryta utanförskapet bland utrikes födda. Generella reformer för att stärka arbetsmarknaden har särskild betydelse för utrikes födda. Detta har kombinerats med mer riktade insatser som de subventionerade anställningsformerna instegsjobb och nystartsjobb. I december 2010 genomförs också den största förändringen av introduktionen för nyanlända på flera decennier. Förändringen innebär bland annat att Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna, vilket ska säkerställa att arbetslinjen gäller från dag ett i Sverige. Samtidigt kommer kommunerna att ha ett fortsatt ansvar för viktiga delar i introduktionen såsom Sfi, samhällsorientering och praktisk hjälp till nyanlända i samband med bosättning och sociala insatser. Eftersom olika kommuner lyckats olika bra med sin integrationspolitik har Moderaterna valt att besöka några som varit särskilt framgångsrika för att ta reda på vad som utmärker dem. Resultatet redovisas i denna rapport. Om kommunerna De kommuner vi valt att besöka är de fem bäst placerade i den årliga ranking som görs av tidskriften Fokus 1 : Hylte, Uppvidinge, Salem, Vaggeryd och Trosa. Rankingen har gjorts med sju olika kriterier som grund: andel utrikes födda i kommunen, flyktingmottagande i förhållande till kommunens invånarantal, sysselsättning och ohälsotal bland utrikes födda i absoluta tal och i förhållande till inrikes födda samt hur stora inkomsterna är hos utrikes födda jämfört med inrikes födda. De besökta kommunerna har olika tillvägagångssätt för att lyckas med integrationen, men det finns vissa saker som förenar dem och som vi valt att beskriva nedan. 1 Fokus nr 12,
4 Hylte Uppvidinge Salem Vaggeryd Trosa Ranking Fokus 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a Andel förvärvsarbetande 2008 % (snitt riket 77,5) Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda utanför EU 2008 % (snitt riket 53,6) Antal invånare 31 dec 2009 Antal mottagna nyanlända per 1000 invånare år Partier i majoritet (Kommunstyrelseordförande) Ansvarig nämnd och enhet: Företagstäthet (antal privata arbetsplatser per 1000 invånare) Ranking näringslivsklimat enligt Svenskt näringsliv år ,2 83,0 83,8 84,4 83,8 63,7 62,5 66,7 64,0 71, ,5 21,9 8,1 19,2 7,3 M,C,Fp, S, V (C) M,C,Fp, Kd (C) Arbets- och näringslivsnämnden/ Arbets- och näringslivskontoret Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen M,C,Fp, Kd (M) M,C,Fp, Kd (M) Socialnämnden/ Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet Arbetsmarknadsnämnden inom Kommunstyrelsen/ Arbetsmarknadsenheten 27,4 33,9 16,7 28,7 35, M,C,Fp, Kd (M) Humanistiska nämnden/socialkontoret Arbete är målet Ett tydligt gemensamt drag i de fem kommunerna är att integrationsarbetet fokuserar på att hjälpa individen till egenförsörjning. Flera av kommunerna nämnde uttryckligen arbetslinjen som den främsta nyckeln till framgång. Att ha ett arbete innebär inte i sig att man är fullt integrerad, men det är ofta avgörande för faktorer som språkkunskaper, boendestandard, hälsa, demokratisk delaktighet och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. De kommunföreträdare vi mötte framhöll att jobb ger nyanlända en annan syn på sig själva och en väg in i samhället. Det ger också en möjlighet att lära sig svenska på ett djupare plan än vad som är möjligt på svenskundervisningen Sfi. Några av kommunerna har politisk uppsatta mål med introduktionen som knyter an till egenförsörjning. I Trosa är målet att 80 procent av alla nyanlända ska vara i reguljär sysselsättning eller utbildning inom två år. I Uppvidinge har man som ambition att majoriteten ska vara i sysselsättning inom tre år. Båda kommunerna har lyckats bra. I Uppvidinge är hela 90 procent i sysselsättning efter tre års introduktion under ett normalår. I Trosa var 75 procent i utbildning eller reguljär sysselsättning inom två år när målet mättes för första gången Det kan jämföras med ett snitt i riket på 27,2 procent förvärvsarbetande bland nyanlända efter två år. Ett gemensamt drag hos de kommuner vi besökte var att de hade en generellt låg arbetslöshet, vilket kan vara en förklaring till att man lyckas väl med integrationsarbetet. Forskning och uppföljningar visar att en generellt stark arbetsmarknad med ett ökat antal arbetstillfällen främst gynnar personer som är i färd med att träda in på arbets- 4
5 marknaden och många av dessa är nyanlända. Kommunerna arbetar också aktivt med de verktyg för arbetsmarknadsetablering som regeringen har infört, såsom instegsoch nystartsjobb, vilka de menar öppnar viktiga dörrar till arbetsmarknaden. Tidig kontakt med arbetsmarknaden Något som förenar kommunerna är att samtliga strävar efter en tidig kontakt med arbetsmarknaden, till exempel genom praktik och arbetsträning. I Trosa ingår praktik som en del i Sfi. I Uppvidinge får de flesta nyanlända praktik inom det första året av introduktionen och Hylte använder sig också av studiebesök för att ge tidiga insikter i arbetslivet och skapa kontakter med arbetsplatser. Vaggeryd har exempel på nyanlända som fått praktik redan under den första veckan av sin introduktion. Tanken med de tidiga arbetslivskontakterna är att ge lärdomar om hur svenskt arbetsliv fungerar, vilket är värdefullt när man får sitt första jobb. En tidig kontakt med arbetsmarknaden är också viktig eftersom långa och obrutna perioder av passivitet tenderar att permanentas. Samtidigt sänder det en signal att egenförsörjning är det normala i Sverige och inte försörjning av samhället. Tre av kommunerna har utformat introduktionsersättningen så att arbete uppmuntras. Till skillnad från kommuner som ger nyanlända försörjningsstöd under introduktionen tillåter de vissa sidoinkomster utan att ersättningen trappas ned. Individuell och anpassad introduktion Ingen av kommunerna har ett på förhand givet innehåll i introduktionen för nyanlända även om Sfi, samhällsinformation och praktik är regelmässiga inslag. Alla kommuner framhåller att introduktionen inte kan göras efter en mall, eftersom de som kommer hit har så olika bakgrund. Man måste ta hänsyn till utbildningsnivå, läs- och skrivkunnighet och hälsotillstånd bland annat. Behovet av flexibilitet och att kunna pröva nya vägar om en åtgärd inte fungerar framhölls också. Utgångspunkten från individen märks också i utformningen av språkutbildningen och samhällsinformationen. I Uppvidinge har man satsat stora resurser på att göra Sfi mer flexibelt så att det går att kombinera med skiftarbete, vilket är vanligt på kommunens arbetsplatser. Både Salem, Trosa och Uppvidinge förbereder också ett införande av samhällsinformation på modersmål på de vanligaste språken. Tanken är att samhällsinformationen på så sätt kan ges på ett tidigt stadium och underlätta en snabb integration. Att individanpassa introduktionen kan vara svårt för mindre kommuner, vilket de kommuner vi besökte är. Det går dock att lösa genom att samarbeta eller köpa in tjänster från externa aktörer. Till exempel samarbetar både Trosa och Salem med andra kommuner för att kunna erbjuda samhällsinformation på modersmål, medan Uppvidinge köper in tjänsten från en extern aktör. 5
6 Goda relationer med näringslivet Tre av kommunerna uppger goda kontakter med näringslivet som en viktig förklaring till framgångarna med integrationsarbetet. Samma kommuner har också hamnat högt på Svenskt näringslivs årliga ranking av kommunernas näringslivsklimat. Att det finns ett samband mellan ett gott näringslivsklimat och en lyckad integration har nyligen visats i en rapport av Svenskt Näringsliv. 2 Sambandet förklaras bland annat med att nyanlända gynnas om det är enklare att starta företag eftersom de ofta har små resurser och svårare att hantera tungrodd byråkrati. Det är också vanligare att invandrare startar och driver egna företag än vad det är bland den infödda befolkningen, vilket gör att ett gott näringslivsklimat får större relativ betydelse för dem. Fler företag ger också ett större antal arbetstillfällen, vilket minskar konkurrensen och därför gynnar personer som står utanför arbetsmarknaden. Goda relationer med näringslivet har också en konkret betydelse i introduktionsarbetet. Täta kontakter med företagen i kommunen är ett naturligt sätt att få reda på om det finns arbetstillfällen eller möjligheter till praktik för nyanlända och andra i kommunen som är utanför arbetsmarknaden. Att kommunens tjänstemän har egna, personliga näringslivskontakter verkar vara till stor nytta. Finns ett förtroende för kommunens företrädare kan dessa stå som en garant för de personer som arbetsgivaren anställer på rekommendation. På så sätt blir kommunen ett substitut för det nätverk som många nyanlända saknar. Rekryteringen i Sverige sker annars ofta i det egna nätverket och många gånger utannonseras inte lediga arbeten formellt, vilket missgynnar den som är ny i Sverige. Ett exempel på täta kontakter mellan näringsliv och kommun finns i Trosa där kommunstyrelseordföranden personligen gör företagsbesök varannan vecka. I Vaggeryd har man istället utvecklat ett strukturerat arbetssätt där näringslivet får spela en aktiv roll i den lokala arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande, den så kallade Vaggerydsmodellen. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för integrationen Betydelsen av vilken del av kommunens organisation som ansvarar för integrationsfrågorna brukar ibland nämnas som en framgångsfaktor. Valet av ansvarig enhet eller nämnd kan ge en fingervisning om vad som prioriteras i integrationsarbetet. Medan arbetsmarknadsnämnder och -enheter fokuserar på att ge individen möjlighet till arbete är socialnämnden och socialförvaltningen mer inriktad på hjälp och omhändertagande. Erfarenheten från de fem besök som gjorts är att organisationen är av mindre betydelse. Det avgörande är hur man arbetar rent faktiskt. Goda kontakter med näringslivet, att arbeta aktivt med att hitta praktik- och arbetsplatser och matchning har större betydelse. I de besökta kommunerna är flyktingmottagandet antingen en del av arbetsmarknadsenheten, socialkontoret eller en del av kommunstyrelseförvaltningen. I Trosa ligger till exempel verksamheten under socialkontoret, men tack vare en tydlig arbetslinje, ett nära samarbete med arbetsmarknadsenheten och goda näringslivskontakter är man ändå framgångsrik. En möjlig slutsats är att valet av ansvarig nämnd har större betydelse i stora kommuner där samarbetet mellan olika 2 Självmål i sysselsättningspolitiken, Svenskt Näringsliv,
7 enheter inte är lika god. I de kommuner som besöktes är introduktionen av nyanlända en integrerad del av en större enhet. I Hylte är till exempel arbetslivs- och näringslivsnämnden ansvarig för all verksamhet inriktad mot vuxna, såväl arbetsmarknad, försörjningsstöd, vuxenutbildning som näringslivsfrågor och folkhälsa. Att flera verksamheter samlas i en enhet kan vara nödvändigt i mindre kommuner, men också en fördel. Det förbättrar samarbetet och minskar risken för att individer faller mellan stolarna. Det ger också synergieffekter om näringslivssamordnaren har ett delansvar för arbetsmarknad och flyktingfrågor blir det naturligt att fråga efter praktikplatser och arbetsplatser i samtalet med kommunens företag. Småkommuner Att kommunerna är små och har relativt få invånare är ett gemensamt drag. Vaggeryd nämner just småskaligheten som en fördel att man känner alla. Det blir en större kontinuitet i kontakterna och en mer personlig relation till de flyktingmottagare och jobbcoacher som ska hjälpa de nyanlända till rätta. Samma sak gäller också i relationen till andra invånare i kommunen. De nyanlända blir inte bara ett nummer på socialförvaltningen. I mindre sammanhang kommer man varandra närmare och det är mer naturligt att inkludera nya invånare. Det leder till att man lär sig språket och hur Sverige fungerar snabbare. I en storstad är det lättare att glömmas bort och inte bli en del av samhällslivet. Ett gemensamt drag för fyra av kommunerna är att de vill ha fler invånare, bland annat för att kunna tillgodose behovet av arbetskraft som finns hos de lokala företagen. Att ta emot nyanlända ses som en del av lösningen. Trots detta når de inte alltid upp till de nivåer om mottagande som de enats om med Migrationsverket. Att informera bättre och tidigare om de möjligheter som finns till bosättning och arbete i dessa och liknande kommuner är ett sätt att förbättra integrationen i Sverige. Kontakter med civila samhället och andra svenskar Flera av kommunerna betonar fördelen av kontakter med det civila samhället och andra svenskar i ett tidigt skede. I Uppvidinge lyfts sport upp som viktigt för integrationen och ett sätt att snabbt bli accepterad av andra. Sfi-undervisingen har bytt plats från en isolerad lokal till kommunens gymnasium där eleverna möter svenskar dagligen. I Vaggeryd arbetar man med att ta fram kontaktfamiljer för nyanlända och Hylte månar om att blanda svenskar med nyanlända i sin verksamhet för arbetslösa. Salem framhåller också praktik som en möjlighet av att få fler kontakter in i samhället än flyktingmottagaren. Dessa olika sätt att möta svenskar underlättar både språkinlärningen och förståelsen för det nya samhället som man kommer till. Borgerliga kommuner bättre Samtliga besökta kommuner har en kommunstyrelseordförande tillhörande ett av allianspartierna och i fyra av fem finns bara Allianspartier med i majoriteten i kommunfullmäktige. Det mönstret återfinns också om man tittar längre ned på rankingen på Fokus lista. Av de 20 bästa kommunerna har bara tre en kommunstyrelseordförande 7
8 som inte är från ett Alliansparti. En möjlig förklaring är att Alliansen generellt verkar för en arbetslinje, gott företagsklimat och har ett mer individfokuserat synsätt. Sambandet är ännu tydligare om man ser till de kommuner som har högst sysselsättningsgrad bland utrikes födda utanför EU. 18 av de 20 bästa är alliansstyrda. Av de kommuner som uppvisar sämst resultat är 15 av 20 rödgröna. Slutsatser Reformen av introduktionen för nyanlända som träder i kraft i december innebär att Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna. Men den kommunala politiken kommer också i fortsättningen vara viktig för en lyckad integration. Det gäller såväl kommunens ansvar för delar i introduktionen såsom Sfi och samhällsorienteringen. Men även andra politikområden kommer att spela en roll för hur väl vi lyckas ta tillvara på invandrares kompetens som Sverige behöver. Därför är det viktigt att följa upp och uppmärksamma kommunernas arbete. Det arbetssätt som vi beskrivit i den här rapporten ger givetvis inte ett uttömmande svar på vad ett gott integrationsarbete är. Olika kommuner kan ha olika förutsättningar och styrkor som kan användas för att hjälpa nyanlända och utrikes födda in i samhället, t.ex. ett starkt näringsliv eller många ideella organisationer som engagerar sig i mottagandet. Men av de besök som gjorts har vi dock dragit några slutsatser som vi menar kommer att ha fortsatt betydelse för ett lyckat integrationsarbete ute i kommunerna: Allt integrationsarbete bör främst inriktas på en snabb arbetsmarknadsetablering. Arbete innebär att individen får makt över sitt eget liv och har också ett positivt samband med andra faktorer såsom en snabb inlärning av språket. Det spelar roll hur en kommun styrs. Synen på individen, arbetslinjen och företagande är faktorer som starkt påverkar hur framgångsrik en kommun är med integrationen. Språkets viktigaste funktion är att ge nyanlända möjlighet till arbete. Sfi måste därför utvecklas till att bli en funktionell språkutbildning som tar sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete. Vi vill att nyanlända ska få ökad valfrihet att välja utbildningsaktör.. Introduktionen måste vara individualiserad och flexibel. Det finns ingen färdig modell som passar alla. Samarbete mellan kommuner är ett bra sätt att möjliggöra ett mer individualiserat mottagande. Ett gott näringslivsklimat och ett bra samarbete mellan kommun och företag är viktigt för en god integration. Fler livskraftiga företag ökar tillgången till arbetstillfällen, vilket särskilt gynnar nyanlända. Invandrare är dessutom oftare företagare än inrikes födda personer. Mer måste göras för att uppmuntra nyanlända att bosätta sig i kommuner som har arbetstillfällen och som vill ta emot fler nyanlända. Bra information om var arbetstillfällena finns till den som fått uppehållstillstånd är centralt. Företagande kan vara en väg till egenförsörjning. Därför bör samhällsorienteringen innehålla information om hur man startar eget i Sverige. Här är det vär- 8
9 defullt att lyfta fram förebilder i form av utrikes födda företagare som lyckats. Vilken del av organisationen hos kommunen som ansvarar för integrationsarbetet kan ha betydelse, men det är viktigare med en tydlig arbetslinje och ett gott samarbete med näringslivet. Det civila samhällets roll i integrationen bör uppmuntras. Inom föreningslivet kommer nyanlända in i ett sammanhang och knyter kontakter med andra svenskar. Inte minst leder det till att de lär sig språket snabbare. 9
TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs mer12 Underlag för budget 2019 med inriktning 2020 och 2021 AMN
Sida 19 (28) 12 Underlag för budget 2019 med inriktning 2020 och 2021 AMN 2018-0112-1.2.1 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden godkände Underlag för budget 2019 med inriktning 2020 och
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs merIntegrationsstrategi 2020
Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför
Läs merSAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs mer5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN
Sida 5 (10) 5 Tertialrapport 2 2018 för arbetsmarknadsnämnden AMN 2017-0297-01.02 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att begära budgetjustering för en sänkning av intäktskravet
Läs merHandlingsplan för integration
Handlingsplan för integration Dokumenttyp Handlingsplan Gäller för Tierps kommuns samtliga verksamheter Fastställd av Kommunstyrelsen 72.2017 Dokumentansvarig Kommunchef Diarienummer KS 2017.411 Fastställd
Läs merMotion om kommunala traineetjänster för bättre integration
2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla
Läs merInrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M)
Utlåtande 2016:131 RIII (Dnr 106-129/2016) Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2016:10) av Johanna
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merSammanfattning 2017:7 Figur Antal asylsökande i förhållande till befolkningen , procent
Sammanfattning Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Läs merRedovisning av uppdrag av att undersöka förutsättningarna för sfi i kombination med en arbetslivskontakt (Sfi+)
Arbetsmarknadsförvaltningen Administrativa staben Sida 1 (5) 2016-08-18 Handläggare Amanda Hernbäck Telefon: 08-508 35 511 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 12 Redovisning av uppdrag
Läs merKommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81
Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merSvar på motion (SD) angående integration av nyanlända
2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning
Läs merProgram för ett Integrerat samhälle
Hans Johansson Handläggare 033-35 85 73 SKRIVELSE Datum 2019-05-14 Instans Arbetslivsnämnden Dnr ALN 2019-00055 1.1.3.0 Sida 1(1) Program för ett Integrerat samhälle Arbetslivsnämndens beslut Arbetslivsnämnden
Läs merMåldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020
Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merLinköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
Läs merRapport - Genomströmning av elever i verksamheten
Sid (7) Rapport Dnr 323725 208-02-07 Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten sfi Bakgrund Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ansvaret för uppgifterna i skollagen (200:800) som avser skolformerna
Läs merför inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning
Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering
Läs merLandsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Läs merArbetslinjen och integration i Solna. Lars Rådén (M) Kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst Solna Stad
Arbetslinjen och integration i Solna Lars Rådén (M) Kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst Solna Stad Solna i siffror 97 procent bor i flerfamiljshus. (54 BR / 46 HR / 3 V) Andel utlandsfödda
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Läs mer28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan
28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merInnehållsförteckning. MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik. Fastställd av KS 108 Den 10 september 2014 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:6
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Handlingsplan för att främja kommunens integrationsarbete Fastställd av KS 108 Den 10 september 2014 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:6 Innehållsförteckning
Läs merSverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet
2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet
Läs merIntegrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning
www.hassleholm.se Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Ansvar, genomförande och uppföljning 1 Vad är integration
Läs merRiktlinjer för integration
Sida 1/6 Riktlinjer för integration Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kungsbacka
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Läs mer7 Verksamhetsberättelse med bokslut 2017 för arbetsmarknadsnämnden AMN
Sida 13 (23) 7 Verksamhetsberättelse med bokslut 2017 för arbetsmarknadsnämnden AMN 2016-316-01.02 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att fastställa verksamhetsberättelse
Läs mer9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION
9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,
Läs merProgram för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om
Program för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018-2022 Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-12-11 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Program för Uppsala kommuns
Läs merHandlingsplan för ett integrerat samhälle
25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk
Läs merMål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006
Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.
Läs merIntegrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten
Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska
Läs merStärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation
Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Sida 1 (5) 2017-04-10 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-06-15 Stärka integrationspakt och obligatorisk
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merRegional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län
Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för
Läs merFler skattebetalare i Malmö
Rapport Fler skattebetalare i Malmö jobb istället för bidrag En granskningsrapport från Moderaterna i Malmö 1 Introduktion Bidragspolitiken måste bytas ut mot en politik för jobb och företagande. Malmö
Läs merSvar på skrivelse om mottagandet av nyanlända
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Sida 1 (7) 2016-12-08 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende 13 Svar på
Läs merProgram för Piteå kommuns integrationsarbete
Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merHandlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om
Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018 2022 Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-11-14 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Handlingsplan för
Läs merSTÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.
STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser
Läs merIntegrationspolitiskt program
Integrationspolitiskt program Alla som bor och verkar i Eksjö kommun ska känna en delaktighet i, och solidaritet med det svenska samhället och dess grundläggande värderingar Antaget av kommunfullmäktige
Läs merArbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört
Läs merIntegrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av
Läs merLättare för unga att få jobb
Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar
SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter
Läs merEn skola och utbildning som främjar social rörlighet
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2836 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En skola och utbildning som främjar social rörlighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merÖver 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04
Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det
Läs merKommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merKommittédirektiv. Integration i de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv. Dir. 2007:131
Kommittédirektiv Integration i de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv Dir. 2007:131 Beslut vid regeringssammanträde den 13 september 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare
Läs merIntegrationsplan. Stenungsunds kommun
Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning
Läs merFler i arbete snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd, återrapportering
Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Paul Håkansson 2018-08-28 rev 2018-09-27 rev 2018-10-15 Dnr KS 2018-555 Kommunstyrelsen Fler i arbete snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd,
Läs merEtt hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merLokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
Läs merRemiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända
KSL REMISS Bilaga 2 KOMMUNFÖRBUNDET 2008-06-24 Dnr: 2008/0022 STOCKHOLMS LAN Kansliet Karin Wahlgren Kommunstyre isestockholms STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli ink. 2008-06- 2 G Remiss om samverkansöverenskommelse
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa
Läs merEtt nationellt perspektiv
Ett nationellt perspektiv Flyktingsituationen innebär stora möjligheter för det svenska samhället Få igång stor bostadsproduktion som ändå behövs Klara arbetskraftsförsörjningen Stärka befolkningsunderlaget
Läs merMötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013
Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar
Läs merKommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88
Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merPLAN FÖR ARBETSMARKNAD OCH
PLAN FÖR ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION LAXÅ KOMMUN 2019-2022 Fastställd av kommunstyrelsen den 30 januari 2019, 6 1 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill
Läs merUppföljning av Integrationsstrategi 2016
Tjänsteskrivelse 2017-02 - 14 Handläggare Merith Fröberg Tillväxtavdelningen Näringslivsnämnden Uppföljning av Integrationsstrategi 2016 Förslag till beslut Nämnden har tagit del av uppföljningen av Integrationsstrategi
Läs merNyanländas etablering
Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget
Läs merEtt jämställt mottagande i Järfälla, motion från Emma Feldman (M) och Dan Engstrand (M) yttrande till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-10-05 Socialnämnden Dnr Son 2017/308 Kst 2016/599 Ett jämställt mottagande i Järfälla, motion från Emma Feldman (M) och Dan Engstrand (M) yttrande till kommunstyrelsen Förslag
Läs merTkr Budget Prognos 2 Budget
FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för
Läs merPlats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl måndagen den 23 april 2018.
Framtidsgruppen Minnesanteckningar Plats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl 09.00-12.00 måndagen den 23 april 2018. Beslutande Thomas Asker Marie Hedberg Els-Marie Ragnar Jan W Kjellberg Irma Sjölinder
Läs merKS Ärende 15. Från etablering till anställning
KS Ärende 15 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 2013-11-21 Handläggare: Stefan Larsson KS 2013.0330 Kommunstyrelsen Från etablering till anställning Sammanfattning Arbetsförmedlingen har
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Integrationsplan för Sollentuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2017-05-08 77, Dnr 2017/0085 KS-1 Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Definition av begreppet integration... 2 3. Omfattning... 2 3.1 Gällande
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merVÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun
VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång
Läs merRapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun
Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merMåldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,
Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen
Läs merIntegrationsstrategi. Krokoms kommun
Integrationsstrategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merAnsökan till FINSAM Lund
Kommunkontoret HR-strategiska enheten Ansökan 1(6) Jacob Fridblom 046-359 56 73 Jacob.fridblom@lund.se Ansökan till FINSAM Lund 1. Projektnamn Intern koordinering av arbetsmarknadsåtgärder 2. Projektägare
Läs merVårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014
Integration Vårt uppdrag Program för ett integrerat samhälle Fastställt av Kommunfullmäktige 2002 Reviderad 2011 Dokumentet gäller till och med 2014 är motor i integrationsarbetet samt lyfter upp programmets
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60
, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring
Läs merBokslut Reinfeldt och Halland
Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt
Läs merTjugo uppslag till åtgärder för invandrares integration i arbetslivet
Pm 11 dec 2003 Åke Lindström 2003-12-10 Ossian Wennström Tjugo uppslag till åtgärder för invandrares integration i arbetslivet Inledning SACO arbetar för ett samhälle där allas kunskap och kompetens tas
Läs mer