Etapp 3 Slutsatser och atgarder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etapp 3 Slutsatser och atgarder"

Transkript

1 rapport Riskhänsyn i samhällsutvecklingen Etapp 3 Slutsatser och atgarder

2 Riskhansyn i samhallsutvecklingen Etapp 3 Slutsatser och argarder Rapporten har utarbetats av: Urban Hermansson, Effect Management AB, Karlstad. Författaren svarar for innehållet i rapporten. Räddningsverkets kontaktperson: Jan Schyllander, Riskenheten, telefon direkt , växel Raddningsverket, Karlstad Risk- och miljöavdelningen ISBN 91-SSS Beställningsnummer P års utgåva

3 INNEHALL SIDA Förord Sammanfattning 1 Syftehakgrund 2 Utgångspunkter 3 Modeller för riskhinsyn i samhällsutvecklingen 4 Metoder och synsätt 5 Några drag i samh2lls- och riskutvecklingen 6 Må1 och inriktning 7 Strategier 8 Åtgarder - exempel Referenser

4

5 Sammanfattning Rapporten ar den tredje och avslutande i projektet "Riskhansyn i sarnhallsutvecklingen" utgiven I rapporten framställs ett nytt satt att se på risker och metoder, att hantera dem. De exempel på hur fakta och trender skall utnyttjas som lämnats i tidigare rapporter, förs nu ett steg längre. Det resulterar i utveckling av riskuanoraman. som blir underu " 1 lag för bedömning av mål, strategier och åtgärder. Genomgående i rapporten är försöken, att konsekvent tillämpa ett svstemsynsatt, som bas zör analys och förslag. Undersökningen ä; översiktlig oih kompletteras med detaljerade exempel. En hörnsten i analyserna ar synen på hur människor agerar i verkliga situationer. Hon tar inte risker, utan anpassar sig kontinuerligt till de förhållanden hon upplever. Hon "bedriver risk". Det får ett avgörande inflytande på bedömning av åtgärder. Felhandlingar blir normala inslag, som ett säkert system måste kunna tolerera. Rapporten diskuterar det egendomliga i att andelen olyckor har varit konstant under lång tid. Några utkast till förklaringar lämnas. Summary The report is the third and final of a series in the project "Risc considerations in social development" published in The report shows a new way of looking at riscs and methods to manage them. The examples of using facts and trends presented in earlier reports are now put one step further. The result is a development of a risc panorama as a basis for goalsetting, strategies and activities. Troughout the report systems theory is used for analyzes and recommendations. The examination is generic and completed with detailed examples. A cornerstone in the analysis is the view of the way a person acts in real situations. She doesn't take riscs, but adapts continuously to the real circumstances she meets. She is "running riscs". Wrong handlings become normal and a safe system must cope with that. The report also discusses the strange fact that the number of accidents compared with a part of the population has been constant during a long time. Some attempts to explain this are left.

6 Förord "Riskhansyn i samhällsutvecklingen" har för mig blivit en trogen följeslagare. Projektet startade redan 1991 och avslutas nu fem år senare. Under åren har diskussionen om risker i samhället tagit ny fart. Under kärnkraftsdebattens hetaste dagar under 1970-talet nådde intresset för riskfrågor en kulmen. Efter folkomröstningen ebbade intresset ut utanför de professionellas krets. Vad ligger bakom det vaxande intresset idag? Omvälvningarna i världen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skapade en ny situation. Det ar troligt, att det har påverkat människors uppfattningar. Att känsla för risker skulle ha förstärkts går kanske inte att belägga, Däremot är det inte djärvt att anta, att oro och osäkerhet blir vanligare, nar omvärlden förändras och stabiliteten hotas. På ett mer närliggande plan har stora olyckor, som farjekatastroferna, satt djupa spår hos det svenska folket. Många tar också intryck av terrorhandlingar och våldsbrott, som drabbar oskyldiga människor. Jag misstänker, att händelser av det har slaget, förutcm att väcka upprörda känslor, aven bidrar till att öka rädsla och osäkerhet. Forskningen breddas kontinuerligt och statliga utredningar har behandlat ett flertal områden i riskperspektiv. Kunskapsfronten hai skiutits framåt sedan För den s8m :r beroende av Långa människirs kunskap finns det mer att hamta nu an tidigare. Personligen känner jag mig som en del av en rörelse, som pågår på många håll. Mot bakgrund av att frågorna rör människors val och ve är det en tillfredsstallelse, om mitt bidrag kommer till nytta. Det är en drivkraft. Jag vill ta tillfallet i akt att tacka i första hand Tammy Rosenberg och Sven Erik Frödin på Raddningsverket, som initierat och inspirerat mitt arbete under åren. Andra som bidragit med kunskaper och tankar kan jag bara rikta mig till kollektivt, eftersom de ar många. Urban Hermansson

7 Sammanfattning Rapporten omfattar tredje och avslutande etappen i projektet "Riskhänsyn i samhällsutvecklingen". I 'första etappen analyserades problemen. I den andra prövades några modeller och antaganden på energioch avfallsområdena. Den tredje tar sikte p& åtgärder. "Samhallsutvecklin~en" omfattar allt som händer i samhället. Det inkluderar "samhall~planering", som definitionsmassigt begränsas till områden inom beslutsfattarna räckvidd och kännedom. För att kunna bearbeta ett område med ett oöverskådligt antal pågående processer fordras struktureringsmetoder, som skapar sammanhang och överblick. Jag har valt en systemteoretisk plattform. Den kompletteras med en modell för samhällsutveckling och den syn på människan som del i systemen, som håller på att vaxa fram. Med de hjälpmedlen vill jag belysa och utveckla metoder och föreslå åtgärder. Jag integrerar begreppen säkerhet och risk, genom att betrakta dem som mått på hur olika system fungerar. Varje system kan resultera i ett antal skilda utfall. Många av dem ar oönskade och kan ge upphov till skador på människor eller miljö. säkerhet kopplas till till systemets syfte d.v.s. de utfall, som systemet ar till för. Risk hänger samman med avvikelser hos delsystem eller objekt. Med det synsättet ar risk en normal företeelse i ett systems liv. Riskanalys blir ett specialfall av en mer generell systemanalys. Riskbegreppet har en pedagogisk funktion, men behöver inte hanteras med särskilda metoder. Nyare rön tyder på att människan har ett annat förhållningssätt till risker, an vad den förharskande uppfattningen gör gällande. Hon tar inte risker, utan bedriver riskverksamhet. Hon avväger sina aktiviteter i förhållande till de mål hon vill uppnå och de risker som ar förknippade m;.d dem. De oönskade utfallen uppträder, nar hon passerar gränser för vad systemet tolererar. Jag kallar gränserna för systemets rand. Människor tenderar att hålla sig nars randen, eftersom säkerhet inte ar ett mål. I- stallet ar risken en restriktion. Gängse metoder för riskanalys och riskhantering utgår från att risker utgör problem, som skall lösas. Det formar en statisk hållning och en koncentration på delproblem. Det innebar inte, att metoderna ar felaktiga, utan enbart begränsade. Insikten om det ar inte ny, men först på senare år har det börjat vaxa fram beskrivningar, som visar vägen mot framtida metoder och teknik. Processer, dynamik, komplexitet och variation ar några nyckelord i den utvecklingen. Förmågan att kombinera helhetssyn med detaljkunskap hör också till inslagen. Uppfattningen om felhandlingar hamnar som följd av det i fokus. Människan prövar sig fram och lär av sina erfarenheter. I komplexa system finns alltid okända risker. Felhandlingar blir i det ljuset en normalt företeelse, som måste kalkyleras in från början. Om det inte går att förhindra, att man-

8 niskor utför handlingar, som leder till avvikelser och oönskade utfall, måste systemen bli mer feltoleranta. Metoder för riskhantering spelar en roll i det sammanhanget. Jag delar upp aktörerna i två huvudgrupper planerare och operatörer. Båda grupperna har att ta hänsyn till risker, men väsentligt skilda förutsättningar. Tidsfaktorn har en avgörande betydelse. Planerarna kan systematisera och dela upp problemen, för att kunna bearbeta dem ett i taget. Operatören står i allmänhet inför uppgiften, att omedelbart lösa alla problem på en gång och med ofullständiga förutsättningar, Behoven varierar och därmed också utformningen av analytiska metoder för respektive ändamål. Rutinisering ar ett vanligt sätt att hjälpa operatörerna att undvika felhandlingar. En olycka leder till, att de som ansvarar för systemet ser över rutinerna och anpassar dem till den kunskap som olyckan gav. Därigenom närmar man sig asymptotiskt tillräcklig säkerhet. Om rutinerna gav hundraprocentig täckning skulle det kanske vara tillräckligt. Insikten om komplexa system tyder på, att det inte är möjligt, att nå den täckningen, Rutinerna gör stor nytta så länge systemet håller sig innanför randen. Vid avvikelser, som försätter systemet i oväntade, kritiska situationer, tycks rutinerna ha en skadlig effekt. Operatörerra saknar kunskaper om hur de skall bete sig i ett osäkert läge. Träning i att följa förutbestämda mönster hämmar förmågan, att snabbt göra korrekta bedömningar, när villkoren är okända. Slutsatsen, att kompetensen måste breddas och fördjupas, ar lätt att dra, men inte lika lätt att genomföra. Det går snabbt att sprida teoretisk kunskap, men långsamt att bygga upp erfarenheter. Samhällsutvecklingen har under lång tid gått i riktning från småskalighet till storskalighet. Transporter sker över längre avstånd, verksamheter koncentreras till färre och större anläggningar och boendet samlas i tätorter och stora städer. Riskbilden har följt med i utvecklingen. Dödsolyckorna har i dag mestadels andra orsaker an för hundra år sedan. Upplevelsen av risker har förändrats ännu mer. Ytligt sett tror många, att sannolikheten fö: deras egendel är liten, medan konsekvenserna av olyckor har blivit större. En sådan förändring i verkligheten går inte att belägga på ett tillfredsställande sätt. Däremot är det riktigt att potentialen för omfattande konsekvenser har ökat. Vägen mot storskalighet har ifrågasatts under senare år. Med informationstekniken har många bedömare sett en möjlighet att vända trenden. Det går emellertid långsamt, om det överhuvudtaget kommer till stånd. I industriella system uppstår nya kombinationer av koncentration och decentralisering. Det har ännu så länge inte inverkat på säkerhetsfrågorna. Historiska studier av antalet människor, som omkommer av andra orsaker än ålderdom har gett det överraskande resultatet, att andelen är konstant i ett hundraårsperpektiv. Riskbilden har förändrats fullständigt under den perioden, men inte olyckstalen. Av det skulle man kunna dra slutsatsen, att risknivån 'ar beständig. Det vore emellertid alltför lätt att stanna där. Uppenbarligen har ansträngningarna, att

9 minska dödstalen, varit framgångsrika på en mängd områden. Arbetsplatsolyckor är ett exempel, epidemier ett annat. Det går att konstruera olika förklaringar till den ursprungliga iakttagelsen. En ar naturligtvis att det handlar om en ren slump. En annan bygger på den så kallade "possibilitetsteorin". Den säger, att när nya element förs in i samhället, medför de ibland skador. Erfarenheterna av dem ger kunskap om hur man skall undvika dem och så småningom minskar skadorna. Det mönstret har iakttagits vid introduktion av nya kemikalier, nar el fördes in i stor skala och i många andra fall. Förklaringen ar alltsa, att det tillkommer nya faktorer i samma takt, som vi lär oss hantera de gamla. En tredje förklaring ar mer spekulativ. Den utgar från antagandet, att människor bedriver risk nara randen i flera system. Eftersom antalet människor ar stort, kommer det rent statistiskt att inträffa ett visst antal olyckor. Oavsett vilken eller vilka förklaringar som kan vara relevanta påverkar de inställningen till utformning av åtgärder. Större vikt måste fastas vid riskhansyn i tidiga skeden. Dessutom måste åtgärderna omfatta både teknisk systemkonstruktion, kompetensbehov och attityder. Må1 och visioner har en självklar plats i utvecklingsarbete. Ett problem i fråga om olyckor har varit svårigheten, att stalla upp andra mål an noll-alternativet. Det uppfattas som orealistiskt och får inte de positiva effekter som avses. En något lindrigare formulering "inga negativa effekter av olyckor", ger utrymme för händelser, om de inte får skadliga följdverkningar. Med systemtankandet som grund kan målen i stället formuleras i termer av Önskvärda utfall. Det ar en parallell till industrins tal om noll fel. Det går ut på att alla produkter, som kommer till eller lämnar företaget, skall hålla den kvalitet som förutskickats. Formulering av mål klargör också inbyggda och ibland ofrånkomliga målkonflikter. Ex vanlig sådan rör sakerhetsitgärder och ekonomi. Jag betraktar upplevelse som en integrerad faktor i själva riskbegreppet, vilket får till följd att mål också skall inbegripa känslor som rädsla och oro. Vägen att komr:a till högre saker'hetsnivåer går enligt min analys över insatser som påverkar alla komponenter i ett system. Kompetensuppbyggnad och teknisk konstruktion måste gå hand i hand. Delaktighet för planerare och operatörer har stor betydelse, då det gäller att få till stånd både helhetssyn och detaljinsikt. Hur systemranden skall bli tydlig och svårforcerad spelar en nyckelroll i alla system, som kan medföra skadliga utfall. Sakerhetsarbetet tar inte heller slut, nar systemet kommit på plats. Det måste fortgå och suga upp förändringar, som uppstår automatiskt eller avsiktligt. Sådan så kallad inkrementell utveckling förändrar riskbilden på ett smygande satt, som inte alltid får den uppmärksamhet den förtjänar. Beteendet att hålla sig nara systemranden belönas i de flesta system. Ackordsarbete har analyserats från den utgångspunkten. Samma förhållande galler till exempel för chaufförer och fartygskaptener. Det ut-

10 trycks givetvis inte på det sättet. Ingen styr medvetet mot olyckan. Däremot delas belöningar ut efter graden av måluppfyllelse. Om säkerhet inte ingår bland målen ger det heller ingen belöning, att hålla en hög nivå. Det återstår att utveckla metoder och synsätt, så att det lönar sig att ligga långt ifrån systemets rand. Det bör gå att åstadkomma med lämplig avvägning av belöningar och sanktioner. De åtgärdsexempel jag för fram, har härletts ur systemperspektivet. Jag försöker visa vad helhetssynen innebär i praktiken, med biltrafik som ett för de flesta välbekant område. En liknande struktur ansätts för mer generella typer av åtgärder. Däremot har jag ingen strävan efter att lämna. en fullständig förteckning över nödvändiga insatser. Atgärdsprogram skall anpassas till de system som är aktuella, men också den omgivning i vilket systemen lever. Det centrala är att processen satts igång och fortgår. Genom att acceptera osäkerhet och dynamik, som ofrånkomliga kännetecken på komplexa system, ökar medvetandegraden. Att oavbrutet höja sakerhetsnivån och att bemästra tillkommande risker är ett gott motto för riskhänsyn i samhällsutvecklingen.

11 UPPDRAGET Projektet "Riskhansyn i Samhällsutvecklingen" delades ursprungligen upp i *a etapper. 1 Problemdefinition 2 Materiella förutsättningar - Exempel med energi och avfallshantering i samhallsutvecklingen 3 Skissering av modell för aktörsbeteende 4 Atgardsmöjligheter Komprimerat formulerades problemen med riskhansyn i samhallsutvecklingen i punkterna i tillräckligt god tid uptacka, förstå och vardera risker identifiera aktörer lokalt och centralt kanna till åtgärder och deras konsekvenser I projektets första etapp nämndes några centrala frågor: Vad ar "riskhansyn"? Begreppet skall också kopplas till "framsteg". Dessa båda antas utgöra två sidor av samma sak. Vad betyder "samhallsutvecklir.g"? Begreppet skall konkretiseras dels med drivkrafter och resultat, dels med cxempel från social och teknisk utveckling. * Vad innebar formulering av "mål" som styrmedel? Utvecklingsprocessen ar så omfattande och komplex att målen bara kan tacka en liten del t.ex. antal döda i en viss typ av olyckor. I annat fall blir målen snarast uttryck för en allmän inriktning. Vilka egenskaper har en "hotbild" om den skall fungera vid målformulering, praktiskt arbete och riskkommunikation. Vilka avses med "aktörer" i processen? Går det att konstruera typfall i fråga om graden av aktörspåverkan?

12 Uppdraget har enligt min tolkning syftat till, att konstruera och pröva modeller och metoder, användbara för att förutse framtida risker och formulera åtgärder. Med framtid avser jag perioder på fem till tio &. periodlängden ar lämplig, därför att många riskskapande företeelser är relativt stabila under den tiden. Det räcker med att hänvisa till stadsplaner, vägsystemet, maskininvesteringar i industrin och sist men inte minst, människors förhållningssätt till risker. Det sistnämnda är en kultur- och attitydfråga. Sådana förändras långsamt. Syftet med framtidsbilderna talar för den valda tidslängden. De skall bidra med underlag för långsiktigt verkande åtgärder som lagstiftning, formulering av föreskrifter och uppläggning av utbildningsprogram. Modeller och metoder har prövats på befintligt material. Det är av naturliga orsaker historiska data. TIDIGARE REDOVISNINGAR Första etappen Den första etappen av projektet "Riskhänsyn i samhällsutvecklingen" syftade till att definiera problem förknippade med risk [Hermansson, De sorterades i grupperna processrelaterade problem situationsrelaterade problem metoder och verktyg Processrelaterad avser problem, som uppstår och lever under en kortare eller längre period. Situationsrelaterad galler premisserna för enskilda situationer. Andra etappen I projektets andra etapp [Hermansson, -931 prövades modeller för processanalys och samhallsutveckling, ingående i följande metodkedja

13 Fig. 1 Metodkedja Analyser I Utvecklingsmodeii I processmodeii Risktransformation i Riskanalys System-/processmodellen iiknar processkartor av det slag, som utnyttjas i arbete med kvalitetsutveckling t.ex. USK, utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det har visat sig vara ett användbart verktyg både för övergripande och detaljerade kartläggningar, Modellen för samhällsutveckling ("Utvecklingsmodell" i fig. 1) har sina rötter i en norsk maktutredning, dar den tillämpades på analyser av skeenden. I detta projekt har den använts för framtidsstudier och utveckling av scenarier. Jag går inte ånyo igenom modellerna, utan hänvisar till de tidigare rapporterna i projektet. Risitanalys har en självklar piats i undersökningar om riskhäfisyn. Metodkedjan illustrerar behovet av en utökad funktion i inledningen av eller före riskanalysen. För framtida system d.v.s. sådana som ar under förändring eller helt nya uppstår svårigheter, att identifiera riskfaktorer utan en utförlig systembeskrivning. Tyngdpunkten i andra etappen låg på att pröva modellerna på energisystem. Kombination av utvecklingsmodellen och processkartor över systemen visade sig ge goda framtidsbilder med hänsyn till det begransade dataunderlaget. Merparten av de problem som identifierats i första etappen visade sig också ha en reell betydelse. TREDJE ETAPPEN Denna rapport ar den tredje inom projektets ram. Den omfattar punkterna 3 och 4 i den inledande etappindelningen. Tredje etappen har

14 emellertid begränsats till att ta upp mänskliga beteenden i en mer allmän mening. Projektet har inte haft utrymme för en detaljerad aktörsstudie. Det får läggas till i senare projekt. Rapporten redovisar endast i mindre utsträckning statistik och andra basfakta. Den som vill tränga djupare på den punkten hänvisas till referenserna. I denna rapport vill jag främst dra slutsatser om beteenden och riskutveckling och med utgångspunkt från dem skissera åtgärder. Resonemangen förtydligas med verkliga eller konstruerade exempel I etapp två pekade jag på en lucka, vid sökning av risker i framtida system, i fig. 1 "Risktransformation". I den nu aktuella rapporten har jag integrerat den funktionen i en mer komplett systemanalys. "Transformation" blir då en alltför snäv beteckning. Det handlar om att söka efter punkter i system, där felhandlingar, haverier eller dylikt leder till utfall, som vi klassificerar som incidenter eller olyckor. Det finns uppenbara paralleller med kvalitetsutveckling. Där söker man efter punkter i processen, som ger upphov till defekta produkter eller tjänster, som inte håller måttet. För att underlätta läsningen har två avsnitt med teoretiskt innehåll behandlats separat i uppsatserna "System, modeller och grundbegrepp" och "Metoder och synsätt". I rapporten ingår utdrag ur dem i avsnitt 3 och 4.

15 2 Utgångspunkter Den som skriver om samhällets utveckling har mycket material att luta sig emot. Det hjalper långt, för att korrigera eventuella fördomar och missuppfattningar. Egna uppfattningar och åsikter spelar dock alltid en roll inte minst för urvalet av fakta och exempel. Skall man lagga fram förslag, är det saledes värdefullt att redovisa sina utgangspunkter. Min grund ar naturvetenskap och matematik och en lång yrkesverksamhet som dataspecialist. Systemtänkandet och en rationalistisk håiining till olika problem var naturliga referenspunkter. Mina erfarenheter och upplevelser har modifierat förhållningssättet. Det har skapat tvivel på rent tekniska eller deterministiska förklaringsmodeller. Utveckling och införande av stora datasystem ger många tillfälien att iaktta och reflektera över människors beteende. En återkommande upplevelse var den våg av förändrings- och anpassningskrav, som uppstod efter varje installation. Det inträffade trots.noggrant förarbete. Allt djupare studier av mål och "behov" ändrade inte bilden. Funderingar och diskussioner med kolleger resulterade så småningom i en uppfattning om människans sätt att fungera vid större förändringar. Den etiketteras enklast som "fantasins begränsningu. Jag har kommit till slutsatsen, att människor har en begränsad förmåga att tanka sig in i en ny situation. Simuleringar, scenarier och utbildning hjalper bara delvis. Först med reella erfarenheter inser man konsekvenserna och börjar förstå. Förändringsförloppet kan illustreras med följande bild. Fig. 2 Illustration av ett fi3randringsförlopp Baserad p.4 dagens Erfarenhet Konsekvenser kunskap Insikt Rationalisering Fantasin sätter gränser Prövning av nya möjligheter Effekter Ny struktur Min tro ar att det förhåiler sig på samma satt med risker. Nar vi introducerar ny teknik, sätter fantasin gränser, för vilka risker vi kan föreställa oss. Konsekvensen kan bli olyckor eller t.0.m. katastrofer. Samma förhållande uppträder vid andra förändringar.

16 "Industrisamhälle" står bland annat för ett satt att betrakta tillvaron. Det kommer till uttryck i tanken på att undvika olyckor med hjälp av rutiner och lagstiftning. Det hämtar näring från tron på logik, systematik, ordning, expertkunnande och att nästan alla problem går att lösa med teknik. Nya tankar har emellertid börjat spridas. Fysiker, beteendevetare, kaosforskare, antropologer och andra för in slumpmässiga och känslomässiga faktorer i sina verklighetsbilder. Haverikommissioner och olycksforskare pekar på betydelsen av glömska, slarv, missuppfattningar, självhävdelsebegär 0.s.v. Naturligtvis är det bra med rutiner, ordning och reda. Jag tror emellertid inte att det går att fullständigt kartlägga och förstå komplexa system. Det finns alltid okända element och samband. Vårt sätt att lösa problem speglar vårt förhållningssätt. Enligt den klassiska modellen identifierar vi problemet, analyserar handlingsalternativ, fattar beslut, genomför den valda lösningen och följer upp resultatet. Ur detta linjära schema konstrueras metoder för olika ändamål t.ex. riskanaiys. Jag anser att riskanalyser ger värdefull kunskap och bidrag för att höja säkerheten, men drar också slutsatsen av föregående stycke, att sådana analyser blir ofullständiga. Tilltron till expertlösningar och planerbarhet har fått följdverkningar för samhällets organisation. Myndigheter och stabsfunktioner tilldelas ansvar för säkerhet och trygghet. Jag menar, att detta reducerar den enskildes intresse av att ta ansvar. Det försvagar också incitamentet för henne eller honom, att på djupet sätta sig in i de system de agerar i. De uppfattar inte säkerheten som sitt problem. Kultur och beteende hänger nära samman. Människor gör inte bara det de själva anser riktigt, utan tar hänsyn till hur de tror, att omgivningen uppfattar dem. Ett tecken på det är att olycksfrekvensen varierar mellan olika nationer. Jag är övertygad om, att kulturella faktorer har stor betydelse för förekomsten a: tillbud och olyckor. Min förhistoria och förståelse grundar sig på arbete i tung industri, tjänsteföretag och småföretag. Det har förhoppningsvis gett en ganska bred bas att stå på. Min erfarenhet av risk och säkerhet har sitt ursprung i de stora datacentralernas tid. Företagen var redan då beroende av sina datasystem. De säkerhetshandböcker vi utformade tog upp såväl fysisk säkerhet (brand, vatten, sabotage,... ) som intrång. Den som utvecklar datasystem tvingas djupt ner i detaljer. Det räcker inte att allmänt förstå en tillverkningsprocess. Man måste inse vikten av varje bokstav och decimal, som ingår i systemet. "The devil rests in the details" är en omskrivning av vad som kan hända. Jag betraktar risker och mänskligt felhandlande som normala inslag i system för produktion, transporter 0.s.v. Att hantera risker är besläktat med att

17 undvika kassationer och andra fel i en produktionsprocess d.v.s kvalitetsstyrning. Jag anser att man behöver en god förståelse av övergripande riskpanoraman och samtidigt en förmåga att satta sig in i detaljer. Det kravs för en realistisk uppfattning om vilka risker och hot, som kommer att uppstå.

18 3 Modeller för nskhansyn i samhallsutvecklingen Detta avsnitt omfattar en förkortad version av uppsatsen "System, modeller och grundbegrepp [Hermansson, SAMHALLE, HÄNSYN OCH UTVECKLING "Samhällew hör till de mångtydiga begreppen. I denna uppsats använder jag den samhällsvetenskapliga betydelsen, som täcker både de offentliga och privata sfärerna. Den kan exemplifieras med en bild av hur raddningstjänst ingår som en del av samhället. Observera att aktiviteten "släcka en brand" är en del av samhället, oavsett om en privatperson eller räddningstjänsten gör det. I bilden markeras det genom åtskillnaden mellan "raddningstjänst" och "räddningsverksamhet". Fig. 3 Ett exempel på avgränsning av en verksamhet i samhället Samhallet samhiiids insan färatt färcbygga,avhjïlpr och itrrslälla aönslad~ händelser inkl. vird, polis os.". Samhällrb inub förvisa lyperav olyckor (Rddningrverkszmhcl) Statlipoch konmunal Rddningitjsnrt Kommunal Rddningstjsnrl Varje ruta i bilden ingår i den närmast överordnade. Sambanden skulle kunna presenteras som en hierarkisk struktur, där bilden visar en enda gren. Storleken på rutorna speglar inte verksamhetens andel av samhället. Att ta riskhänsyn innebar att väga in riskerna vid beslut och åtgärder. Det låter självklart, men har långtgående implikationer. Vi kan skaffa oss en föreställningsram, genom att betrakta samhället som summan av en mängd samverkande system. I dessa vidtar vi åtgärder, som förebygger oönskade händelser eller begränsar deras konsekvenser. En kon-

19 centrerad sammanfattning av åtgardstyper återges i följande tabell. Atgarderna i tabellen skall ses som exempel. Fig. 4 Riskhansyn i praktiken Förebyggande Begränsande Val av system Ändring av systern Utredning Lagstiftning Tillstdnd, Kompetenskrav Lagstifhing, Krav pdskydddtgärder, Krav pd försäkringar Tillsyn, Kostnader (skatter) Dnft av system Utbildning, Träning. Underhdll Beredskap, Fönäknng Samhallsutveckling förväxlas ibland med samhallsplanering. Begreppen har emellertid helt olika täckning. Samhallsutvecklingen ar en process, som omfattar allt som händer i samhället. Samhällsplanering ar en mindre del av det. I "samhällsplanering" underförstås, att någon har kontroll över det som planeras. Samhällsplanering blir med nödvändighet begränsad till områden, som ligger inom beslutsfattarnas räckvidd. Fysisk planering, uppbyggnad av samhallsinstitutioner, lagar och regler, omfördelning av resurser samt den administrativa organisationen hör dit. Samhällsplanering syftar till att styra samhallsutvecklingen eller åtminstone undvika, att den löper i en riktning som skadar medborgarna. Temat för projektet "Riskhansyn i samhallsutvecklingen", handlar om att vardera och ge akt på möjliga risker i en omgivning, som ar svåra eller omöjlig att förutsäga. Av distinktionen mellan samhällsutveckling och samhällsplanering framgår, att den senare förutsätter, att de objekt som skapar risker och tänkbara konsekvenser, ar kända. För att komma längre, måste vi arbeta med metoder, som ger utrymme för variationer och alternativ. Ett exempel ar att bygga in riskmedvetande i människors dagliga garning, d.v.s. påverka kulturen. Utredningen "Ett säkrare samhälleh [Försvarsdep behandlar primärt risker, som innebar allvarliga påfrestningar för samhället. Av naturliga skal intresserar man sig då i första hand för stora olyckor eller omfattande störningar i vitala system t.ex. el- och vattenförsörjning. Utredningen innehåller också analyser och översikter av betydelse för

20 mer vardagliga risker. Dessutom kan många slutsatser översättas till allmängiltiga teser. Utredningen lämnar en lång rad förslag till ändringar av lagstiftning och organisation av säkerhetsåtgärder. Det första modellutkastet som utgångspunkt för projektet "Riskhänsyn i samhällsutvecklingen" innehöll fyra block: Fig. 5 Modell riskhantering risker vägning Atgärder risker Det har visat sig b1.a. att blocken inte går att hålla isär så tydligt som i modellen. Upplevelse av risk påverkar beteendet och därmed sättet att agera. Människan är en del av systemet. En lösning av dilemmat kan vara, att integrera sammanvägningen i modellen med analysen och lägga in ett bedömningssteg. En modifierad modell får då följande utseende. Fig. 6 Modifierad modell riskhantering Objektiva risker Samman- VSrderingj - ening - bedömning Atgirder Subjektiva risker Jag kommer att använda mig av modeller som hjälpmedel i fortsättningen Nästa avsnitt går in på grunderna för modellkonstruktionerna.

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander. Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

Riskhantering för anmälningspliktiga företag Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Analyser. Verktyg för att avgöra vilka skydd som behövs

Analyser. Verktyg för att avgöra vilka skydd som behövs Analyser Verktyg för att avgöra vilka skydd som behövs Analystyper Sårbarhetsanalys Svarar på frågan Hur viktigt är det att jag bryr mig Hotanalys Svarar på frågan Hur utsatt är just jag för kända, tänkbara

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Hur arbetar konsulten?

Hur arbetar konsulten? Hur arbetar konsulten? En konsults erfarenheter från arbete med riskhantering ur ett samhällsplaneringsperspektiv Fredrik Nystedt Upplägg Varför visa riskhänsyn? Viktiga begrepp Konsultens roll Metoder

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark

Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark Alexander Cedergren (tidigare Wilhelmsson) Lunds Universitet ACCILEARN Introduktion Haverikommissionerna utför

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt Gäller för Version Standard BV utan resultatenheter 1.0 BVS 1544.94006 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-01-19 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-3369/SI10 Leverans Anläggning Björn

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys Lars Harms-Ringdahl IRS Riskhantering AB www.irisk.se Många verktyg och trender inom riskområdet Bra händelseutredningar är grunden till förståelse

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer