Svenska kyrkans miljödiplomering. för en hållbar utveckling. Diplomeringshandbok

Transkript

1 Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling Diplomeringshandbok

2 Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling Christina Bernérus och Carina Larusson Göteborgs stift Box 11937, Göteborg Omslagsbild: Franz-W. Franzelin / istockphoto Illustrationer: Hans-G Samuelsson, Ingela Dahlin och Ami Bernérus Formgivning/produktion: Communicare kommunikationsbyrå Ansvarig utgivare: Ingvar Humlén Göteborgs stift Uppdaterad version 2012 Tack till Torrid Bengtsson/Lunds stift, Hanna Hermansson/Svenska kyrkan i Göteborg och Ove Nystrand/Karlstad stift för synpunkter och konkreta bidrag Tryck: juni 2012 Arkitektkopia

3 Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling

4 Innehåll 5 7 Vad är Svenska kyrkans miljödiplomering? Miljödiplomeringens arbetssätt Nulägesbeskrivning Vision och policy Mål och åtgärdsprogram Organisation Uppföljning Information Standard Nödlägesberedskap, riskanalys och miljöaspektsregister Kompetensplan Miljölagstiftning som berör Svenska kyrkans arbete 4

5 Vad är Svenska kyrkans miljö diplomering för en hållbar utveckling? Inledning Kära systrar och bröder, vi skriver till er i ett brådskande ärende. Jorden, vårt enda hem är i fara. Ni förstår varför vi känner stor oro och varför det är så viktigt att vi som kyrkor på ett kraftfullt och bestående sätt engagerar oss andligen, moraliskt och materiellt. Vi bönfaller om förlåtelse och ber om radikal sinnesförändring och omvändelse från förstörelsens väg till livets. Ni kära Systrar och bröder, bör minnas att vi är Kristi kropp och delar av Guds skapelses tempel. Verktyg för hållbar utveckling Svenska kyrkan har utarbetat ett redskap som församlingar och organisationer kan arbeta utifrån och göra ett konkret arbete som bidrar till en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar för alla Svenska kyrkans miljödiplomering. Det handlar alltså om att både utföra ett antal förbättringsåtgärder och om att tillämpa ett målstyrt processinriktat arbetssätt. Så skrev Kyrkornas världsråd till alla kyrkor och samfund över hela jorden efter FN-konferens om miljö och hållbar utveckling som hölls i Rio de Janeiro Sedan dess har många goda initiativ tagits världen över, vilket bland annat resulterat i god uppslutning från kyrkornas sida på de uppföljande miljö- och klimatkonferenserna. Vi är långt ifrån framme, men vi är på väg. Inom Svenska kyrkan har arbetet för hållbar utveckling integrerats i verksamheten och blivit en naturlig del i många församlingars dagliga arbete. Genom Svenska kyrkans miljöledningssystem som introducerades 1999 har miljöarbetet fått en tydligare struktur och lett fram till och ett stort engagemang många goda resultat. 5

6 Varför ett eget ledningssystem? De etablerade miljöledningssystemen ISO och EMAS, har utvecklats av näringslivet. I huvudsak utgår deras miljöarbete från att åtgärda betydande miljöaspekter som följer de varor som företagen producerar. Att vara kyrka är något annat än att vara ett varu- och/eller tjänsteproducerande företag. Att vara kyrka är att verka utifrån ett ansvar för skapelsen i alla dess former. Därför skapade Svenska kyrkan ett eget diplomeringssystem som utgår från den kristna tron. Kyrkans miljödiplomeringsmodell följer i princip samma arbetsmodell som ISO och EMAS men skiljer sig åt på några väsentliga punkter. Det som gör kyrkans modell unikt är: att drivkraften är en teologisk övertygelse att vi måste arbeta med frågor om hållbar utveckling att systemet bygger på en pedagogisk struktur som skapar en lärande organisation att arbetsmetoden med reflektion och samtal ger en bred förankring och delaktighet i arbetet att man får en helhetssyn på hur ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga faktorer samverkar i ett globalt och lokalt perspektiv Vad vinner man på att arbeta med Svenska kyrkans miljödiplomering? Församlingen och organisationen bidrar till en minskad miljöpåverkan. Ett systematiskt miljöarbete leder både till ett ökat miljömedvetande och till en bättre miljö Miljöarbetet ger kostnadsbesparingar för organisationer och församlingar. Ett arbete med förebyggande åtgärder och effektivisering av verksamheten leder många gånger till ett minskat behov av energi och råvaror, minskade avfallsmängder och minskade kostnader. Miljödiplomeringsarbetet ökar möjligheterna att få en klarare struktur i verksamheten. Genom införandet av ett ledningssystem med tydligt formulerade mål och åtgärder skapas en organisation med tydliga ramar för ansvar, befogenheter och resurser. Man får ordning och reda i arbetet och ser sin vardag med nya ögon. En tydlig organisationsstruktur medför ökad förståelse för andras arbete och ger en större harmoni i arbetslaget, eftersom arbetet med kyrkans miljödiplomering är gränsöverskridande och inte alltid följer yrkesrollerna. Genom miljödiplomeringsarbetet får man kunskap om en metod som går att applicera på många områden, t.ex. systematisk arbetsmiljöuppföljning. 6

7 Miljödiplomeringens arbetssätt ett kretslopp Dialog, planering, reflektion, utbildning Som grund för allt utvecklingsarbete ligger kunskap och samarbete. Därför är det ett grundläggande krav inför en miljödiplomering att man genomgår en utbildning där man gemensamt fokuserar miljöfrågorna. För att komma igång med arbetet utses en miljögrupp och en samordnare. 1. Nulägesbeskrivning Hur är det nu? För att kunna vidta rätt åtgärder i sitt miljöarbete är det viktigt att ha en klar bild av i vilken utsträckning man belastar miljön i sin nuvarande verksamhet. Med hjälp av checklistorna får man ett bra underlag till nulägesbeskrivningen. Denna beskrivning ligger sedan till grund för de mål och åtgärder man kommer att vidta för att minska sin miljöbelastning. 2. Vision och miljöpolicy Som en naturlig följd av den nulägesbeskrivning man gjort följer också tankarna på hur man skulle vilja att miljöarbetet i skulle avspeglas i verksamheten. Genom att formulera en övergripande vision för miljöarbetet och en mer specificerad riktningsgivare i en miljöpolicy läggs den offentliga grunden för det kommande miljöarbetet. 3. Mål och program Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Hur skall målet uppnås? Vem ansvarar för att målet nås? När skall målet vara uppfyllt? Utifrån den formulerade visionen och policyn ställer man sig sedan frågan om vad man skall arbeta med och vart man vill nå med sitt miljöarbete inom vissa specifika verksamhetsområden. Man formulerar ett antal mål som anger vad man vill uppnå och ett antal lämpliga åtgärder som leder fram till de formulerade målen. 6. Information 5. Uppföljning 4. Organisation Dialog Planering Reflektion Utbildning 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy 3. Mål och åtgärdsprogram 5. Uppföljning Blev det som planerat? Har målen uppnåtts och om så inte är fallet varför? När miljöarbetet kommit igång är det viktigt att också följa upp arbetet efter en tid för att se hur det förlöper. Ibland blir det inte som man tänkt sig och då kan det behövas en korrigering i målen, åtgärderna eller organisationen. Om man inte följer upp så riskerar man att de goda intentionerna med miljöarbetet faller undan och att arbetet inte blir gjort. En god uppföljning strukturerar upp arbetet och ger det bättre förutsättningar att lyckas. Planera därför uppföljningen redan när arbetet med de aktuella åtgärderna planeras bestäm vem som skall följa upp och när det skall ske. 6. Information Det goda arbete som ni gör för miljön förtjänar att spridas vidare till andra människor. Genom ett gott informationsarbete till alla anställda och förtroendevalda säkrar man att fler arbetar för miljön och inte emot. På samma sätt är det en god idé att sprida informationen om det goda miljöarbetet till församlingsborna så att fler får ta del av de möjligheter vi alla har att göra något gott för miljön. På så sätt bidrar vi till att öka det gemensamma arbetet för en hållbar utveckling. 7

8 Arbetsmetod och verktyg Handboken Himlajordens bok Arbetsdokumentet Diplomeringsdokumentation ett förenklat sätt att dokumentera sitt diplomeringsarbete Arbetsdokumentet Avstämningslista för att se att man gjort klart inför diplomering Styrdokumentet Standard som ligger till grund för Svenska kyrkans diplomering för hållbar utveckling Diplomeringshandboken Detta häfte har tillkommit för att underlätta för de församlingar och organisationer som vill arbeta för miljön och en hållbar utveckling med hjälp av Svenska kyrkans miljöledningssystem. Handboken är bra i startfasen för att lägga en grund till att utveckla ett eget arbetssätt för hållbarhetsfrågor och miljödiplomering. Med checklistorna som presenteras under nulägesbeskrivningen får man en överskådlig bild av vilka frågor som man kan vara berörd av i sin församling. Den är dock inget krav utan var och en kan utforma en egen nulägesbeskrivning fritt formulerad utifrån de rubriker som utgör diplomeringens struktur. Efter en genomförd nulägesbeskrivning skall man sedan välja ut ett antal frågor att arbeta vidare med för att så småningom bli diplomerad. I slutet av häftet hittar du standarden och innan den ligger en vägledd arbetsgång utifrån de sex stegen i metoden. Standard Som grund för arbetet ligger en kravspecifikation Standard mot vilken en diplomering sedan sker. Det innebär att man kan betrakta den som ett facit för sitt miljöarbete och veta att när man uppfyller de krav som ingår i standarden är man redo för ett diplomeringssamtal. Vägen dit ser dock olika ut beroende på hur man vill arbeta med de frågor som leder fram till en miljödiplomering. För många kan det vara en fri och kreativ process där hjärtefrågorna får ett stort utrymme, för andra kan det vara en mer reglerad väg att gå med införande av nya tankar och rutiner i det dagliga arbetet. Skapelsetid En studiebok med fakta, reflektion och praktiska råd. Utgiven av Sensus. Diplomeringsdokumentation Ett malldokument för ifyllnad i ordbehandlare finns till stöd i arbetet. Finns att hämta som Word-fil på Svenska kyrkans intranät. diplomermall_svkymiljo.docx Avstämning inför diplomering Avstämningslistan kan användas för att göra en egenkontroll om man gjort alla steg inför diplomering. Finns att hämta som Word-fil på Svenska kyrkans intranät. avst_std_svkymiljo.docx 8

9 Process och tidplan Startfas Första delen, starten, är uppdelad i fyra steg: Kontakt Beslut Miljögrupp Utbildning Genomförandefas Den andra delen, genomförandet, är uppdelat i sex huvudsteg samt två slutförande steg. De sex huvudstegen är följande: Diplomeringsfas De två sista stegen är diplomeringssamtalet och själva miljödiplomeringen, se illustration. Tidplan Nedanstående illustration kan ge en uppfattning av processen i miljödiplomering för en hållbar utveckling samt den tid det kan ta från start till diplomering. Nulägesbeskrivning Vision och miljöpolicy Mål och program Organisation Uppföljning Information 9

10 Nulägesbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Information om församlingen/enheten se arbetsdokument Diplomeringsmall på Svenska kyrkans intranät. 1. Nulägesbeskrivning Checklista för nulägesbeskrivning Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning de stämmer med er verksamhet. Då får ni en god överblick över hur ni arbetar med miljöfrågor och hållbar utveckling i er församling. Ni får med andra ord en Nulägesbeskrivning med mål- och åtgärdsprogram som sedan kan ligga till grund för ert kommande miljöarbete. I Församlingens/enhetens pastorala verksamhet Reflektion i beslutande organ Vi reflekterar regelbundet över frågorna om sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling i kyrkorådet eller andra beslutande organ. Församlingsinstruktionen Vi integrerar vårt miljödiplomeringsarbete med församlingsinstruktionen. GUDSTJÄNST Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i gudstjänsten. Temagudstjänster Vi arbetar med kompletterande gudstjänstformer med inriktning på hållbar utveckling. Lokalt anknutna gudstjänster Vi håller gudstjänster, där hållbarhetsperspektivet står i fokus, på andra ställen än i kyrkorummet. 10 Nulägesbeskrivning

11 Delaktighet i gudstjänsten Vi arbetar för att fler ska vara delaktiga i gudstjänsten. Kollekter Vi tar upp kollekt till natur-, miljö- och/eller sociala projekt. Nattvardsvin Vi använder ekologiskt och/eller Fairtradecertifierat nattvardsvin vid mässorna. Bröd Vi använder ekologiskt bröd vid mässorna Blommor Vi använder blommor som är ekologiskt odlade och/eller närodlade och/eller Fairtradecertifierade. Kyrkkaffe Vi skapar mötesplatser för samtal om hållbar utveckling vid vårt kyrkkaffebord. Egen fråga DIAKONI Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i diakonin. Samverkan Vi samarbetar med olika organisationer i frågor om hållbar utveckling. Familje- och äldreverksamhet Vi skapar mötesplatser för dialog mellan unga och äldre för erfarenhetsutbyte om liv och livsvillkor. Hållbar livsstil Vi arbetar för ett mer hållbart konsumtions- och livsstilsmönster. Egen fråga Nulägesbeskrivning 11

12 UNDERVISNING Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen. Barn- och ungdomsverksamhet Vi arbetar med frågor om sambandet mellan den kristna tron och hållbar utveckling i barn- och ungdomsverksamheten. Konfirmationsverksamhet Vi arbetar med frågor som rör hållbar utveckling i vår konfirmandundervisning i både teori och praktik. Hållbar utveckling Vi fortbildar oss i frågor som rör sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling. Driftsutbildning All personal som arbetar med fastigheter och underhåll utbildas kontinuerligt i energi och miljöfrågor. Administrationsutbildning All utbildning i hantering och skötsel av kontorsmaskinerna har ett miljöperspektiv. Ekonomiutbildning All berörd personal får utbildning i sambandet mellan ekonomi och hållbar utveckling, t.ex Grönt bokslut. Val av kursplats Vi ställer miljö krav på kurs- och konferensanläggningar. Materialanvändning Vi använder i så stor utsträckning som möjligt miljömärkta kursmaterial. Kursutformning Vi integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv i våra kurser. Egen fråga 12 Nulägesbeskrivning

13 MISSION Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i missionen. Öppenhet och delaktighet Vi arbetar för att fler skall vara insatta och delaktiga i arbetet för en hållbar utveckling. Internationellt arbete Vi stödjer internationella projekt som har som syfte att leda fram till en förbättring av utvecklingsländernas situation. Samverkan Vi samarbetar med olika organisationer i frågor om hållbar utveckling. Egen fråga ARBETSMILJÖ Fysisk arbetsmiljö Vi utformar den fysiska arbetsmiljön så att såväl alla anställda som miljön får sina behov tillgodosedda. Psykosocial arbetsmiljö Vi arbetar för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö som tar hänsyn till den enskilde arbetstagarens behov. Personlig utveckling Vi arbetar för att skapa balans mellan arbete och personlig utveckling. Egen fråga Nulägesbeskrivning 13

14 II Förvaltning och ekonomi Konsekvensutredning av penningplacering Vi har utrett konsekvenserna av dagens förvaltning för miljö och hållbar utveckling av aktier, fonder och likvida medel. Samhällsnytta av förvaltning av penningplacering Vi prioriterar samhällsnyttan av förvaltningen av aktier, fonder och likvida medel i förhållande till det ekonomiska utfallet. Grönt bokslut Vi redovisar ett grönt bokslut i vår årsredovisning. Socialt bokslut Vi redovisar ett socialt bokslut i vår årsredovisning. Placeringspolicy Vi har antagit en placeringspolicy. Budget Vi väger in miljö- och hållbarhetsperspektivet i vårt arbete med budgetfrågor. Ideella placeringar Vi placerar pengar i ideella fonder eller dylikt som gynnar en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Samhällsnytta av förvaltning av skog och mark Vi prioriterar samhällsnyttan av förvaltningen av skog, mark och andra rörelser för kyrkan i förhållande till det ekonomiska utfallet. Konsekvensutredning Vi har utrett konsekvenserna för miljö och hållbar utveckling av dagens förvaltning av skog, mark och andra rörelser. Egen fråga 14 Nulägesbeskrivning

15 III Byggnader FASTIGHETSINVENTERING Vi har gjort en fastighetsinventering A. UPPVÄRMNING OCH VENTILATION, BEFINTLIGA SYSTEM Energiansvarig Vi har utsett en energiansvarig. Energiinventering Vi har gjort en energiinventering. Energiuppföljning Vi följer upp energianvändningen månads- och årsvis och informerar om resultatet. Energieffektivisering Vi gör energieffektiviseringar som följs upp och redovisas kontinuerligt. Värmeåtervinning Vi har installerat värmeåtervinning där det är tekniskt möjligt. Temperaturanpassning Vi anpassar temperaturen i lokalerna och vi använder oss av intermittent uppvärmning i de lokaler som inte används dagligen. Instruktioner Vi har lättförståeliga drifts- och underhållsinstruktioner. Värmejustering Vi har justerat och optimerat våra uppvärmningssystem. Vi styr uppvärmningen i kyrkorna utifrån relativ luftfuktighet och temperatur. Ventilationskontroll Vi utför obligatorisk ventilationskontroll OVK. Tilläggsisolering Vi har tilläggsisolerat vindsbjälklaget där det är tekniskt och antikvariskt möjligt. Tätning Vi har tätat fönster och dörrar där det är möjligt ur ett antikvariskt perspektiv. Nulägesbeskrivning 15

16 Energikällor Vi värmer våra fastigheter med den energikälla som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Tariffstyrning Vi använder tariffstyrning för elvärme. Termostatreglering Våra radiatorer är försedda med termostater som ses över regelbundet. Luftflöde Vi anpassar luftflödet efter behov. Egen fråga B. ELANVÄNDNING, BEFINTLIGA SYSTEM Elbesiktning Vi har genomfört elbesiktning med inventering av stora elförbrukande maskiner eller arrangemang. Elsparprogram Vi har upprättat ett elsparprogram. Elanvändningen Vi har minimerat elanvändningen för drift. Timers Vi har installerat timers där det är möjligt. Säkringar Vår säkringsstorlek på elmätaren är anpassad efter aktuell belastning. Uppföljning Vi följer upp elanvändningen månads- och årsvis och driftpersonalen delges informationen. Drifts- och skötselinstruktioner Det finns driftsinstruktion för samtliga stora elförbrukare. Komfortkyla Behovet av komfortkyla har minimerats. Lampor Vi har bytt till effektivare ljuskällor där så är möjligt. 16 Nulägesbeskrivning

17 Belysning Vi tänder bara belysningen i lokalerna då det finns behov. Fasadbelysning Vi tänder bara fasadbelysningen när det är befogat. Vindkraft Vi har investerat i vindkraft eller andra förnyelsebara energikällor i sådan omfattning att denna elproduktion motsvarar vår egen årsanvändning av el. Miljömärkt el Vi köper miljömärkt el. Elmätare Separata elmätare finns för stora elförbrukare. Egen fråga C. VATTEN OCH AVLOPP, BEFINTLIGA SYSTEM Vattenförbrukning Vi mäter hur mycket vatten vi använder varje månad. Vattenläckage Vi har rutiner för att upptäcka och åtgärda vattenläckage. Vattensnål teknik Vi har installerat vattensnål teknik och redogjort för vilken teknik vi valt och vad som kommer att åtgärda. Dagvatten Vi tar hand om dagvattnet lokalt. Bevattning Vi använder dagvatten för bevattning. Urinseparering Vi separerar urin, fekalier och BDT (Bad Disk Tvätt)-vatten. Olje- och fettavskiljare Vi har olje- och fettavskiljare i avlopp där det är befogat. Egen fråga Nulägesbeskrivning 17

18 D. BYGGANDE, RENOVERING OCH RIVNING Byggnadens miljöpåverkan Vi gör en konsekvensbedömning innan vi fattar beslut om ny- om- eller tillbyggnad. Miljökrav, byggnadsmaterial Vi ställer miljökrav på byggnadsmaterial vid ny- om- eller tillbyggnad. Värmeåtervinning Vi undersöker möjligheten att återvinna värme ur ventilationsluften och installerar adekvat utrustning då det är tekniskt möjlig vid varje nyom- eller tillbyggnad. Energieffektivitet Vi ställer krav på energieffektivitet vid ny- om- eller tillbyggnad. Installationer Vi ställer krav på byggnadens tekniska installationer så att elbehovet begränsas vid ny- om- eller tillbyggnader. Egen fråga 18 Nulägesbeskrivning

19 lv Kyrkogårdar och markanläggningar A. VÄXTVAL, MARKSKÖTSEL MM Biologisk mångfald Vi arbetar för att främja den biologiska mångfalden genom växtval, faunadepåer, slåtterängar med mera. Hårdgjorda ytor Vi försöker minska andelen hårdgjorda ytor utan att minska tillgängligheten. Gräsytor Vi har så lite klippta gräsytor som möjligt för att undvika klippning med bensinklippare. Klipphöjd Vi har justerat klipphöjden så att vi minimerat antalet klippningar per säsong. Gräsklippare Vi använder om så är möjligt elektriska eller handdrivna klippare. Häckar Vi väljer sorter som kan växa fritt när vi anlägger nya häckar. Perenna växter Vi uppmuntrar gravrättsinnehavarna att välja perenna växter istället för ettåriga växter. Gräsklipp Vi låter gräsklipp ligga kvar och göda marken. Höstlöv Vi lägger höstlöv under buskar eller på komposten. Gödning Vi köper endast KRAV-godkänd gödning. Ogräsbekämpning Vi rensar ogräs manuellt. Erfarenhetsutbyte Vi delar med oss av våra erfarenheter av miljöanpassad markanvändning. Kompostering Vi komposterar vårt organiska avfall. Egen fråga Nulägesbeskrivning 19

20 B. BEGRAVNINGSVERKSAMHET Utsmyckningsblommor Vi verkar för att KRAV-godkända, närodlade och/eller viltväxande blommor används vid begravningar i kransar mm. Plast Vi verkar för att plast undviks i utsmyckningarna. Miljöanpassade begravningar Vi verkar för att på olika sätt minska miljöbelastningen genom till exempel att använda bårtäcke, källsortering på kyrkogården, fordon med mindre miljöpåverkan. Spridning av miljörekommendationer Våra miljörekommendationer vad det gäller kyrkogårdsskötsel och begravningsrutiner sprids i församlingen, till leverantörer och begravningsbyråer. Kvicksilverrening Krematoriet har bästa tillgängliga teknik för kvicksilverrening. Överskottsvärme Överskottsvärmen tillvaratas efter krematorieugnen från rökgasreningens rökgaskylare. Krematorieprocessen Krematorieprocessen är energioptimerad. Egen fråga 20 Nulägesbeskrivning

21 V Varor och tjänster A. GENERELLA INKÖPSKRAV Förteckning över inköp Vi har upprättat en komplett förteckning över de varor och tjänster vi köper. Upphandlingspolicy/Inköpspolicy Vi har formulerat en upphandlingspolicy/inköpspolicy som styr våra inköp. Ekologisk konsekvensbedömning Vi tar hänsyn till de ekologiska konsekvenserna av de produkter vi köper. Social konsekvensbedömning Vi tar hänsyn de sociala konsekvenserna av de produkter vi köper. Leverantörskrav Vi ställer miljö- och rättvisekrav på våra leverantörer. Återanvändning Vi kontrollerar om vi kan använda begagnat innan vi köper nytt. Maskinutrustning Vi prioriterar låg energiförbrukning vid inköp av maskinutrustning. Egen fråga B. MÖBLER OCH TEXTIL Nyinköp Vi ställer miljökrav vid nyinköp av möbler. Textilier Vi väljer miljömärkta textilier så långt det är möjligt. Vi undviker bomullstextilier på grund av stor miljöbelastning vid odling och produktion. Flamskydd Vi väjer textilier som inte behöver flamskyddas. Kemtvätt Vi väljer textilier som inte behöver kemtvättas. Nulägesbeskrivning 21

22 Armaturer Vid nyinköp av armaturer väljs sådana med effektiva lysrör eller med LED-lampor. Egen fråga C. KONTORSMASKINER Miljökrav Vi ställer miljökrav vid upphandling av kontorsmaskiner. Inställning - datorer Vi har ställt in våra datorer så att energisparfunktionen är aktiverad. Avstängning Vi stänger av kontorsmaskinerna när de inte används. Dubbelsidig kopiering Vi använder dubbelsidig kopiering som standard. Egen fråga D. KONTORSMATERIAL Pappersförbrukning Vi mäter vår papperskonsumtion och har program för att minska den. Basutbud Vi har upprättat en basutbudslista och köper endast i undantagsfall något utöver den. Pärmar och mappar Vi har ställt om till arkivering i arkivkartonger istället för i pärmar och i plastmappar. Plast Vi köper inte kontorsmaterial med PVC-plast. Miljömärkt papper Vi köper enbart miljömärkt papper. Tryckerier Vi anlitar enbart Svanen-märkta tryckerier eller tryckerier som klarar motsvarande krav. 22 Nulägesbeskrivning

23 Inköp - tonerkassetter/bläckpatroner Vi återlämnar alla använda tonerkassetter och bläckpatroner för återanvändning. Vi köper återanvända miljömärkta tonerkassetter och bläckpatroner. Egen fråga F. LIVSMEDEL Inköp av matvaror Vi ställer miljö- och rättvisekrav när vi köper livsmedel. KRAV Vi köper så ofta och så många produkter som möjligt som är KRAV-märkta. Fairtrade och KRAV Vi strävar efter att de livsmedel vi köper som är från tredje världen skall vara Fairtradecertifierade och helst även KRAVmärkta. Matsedeln Vi lägger upp matsedeln efter säsongens utbud. Näringsinnehåll Vi arbetar för att maträtterna blir näringsriktiga med fler vegetariska ingredienser. Miljö- och djuretik Vi serverar kött som framställts med så liten energiinsats som möjligt och vi ställer djuretiska krav. Servis Vi använder alltid flergångsservis. Förpackningar Vi köper endast i undantagsfall enportionsförpackningar. Egen fråga Nulägesbeskrivning 23

24 VI Transporter och kommunikation A. EGNA MASKINER OCH FORDON Drivmedelsförbrukning Vi har gjort en förteckning över energiförbrukning/ drivmedelsförbrukning för samtliga arbetsmaskiner och fordon. Omställningsplan Vi har gjort en omställningsplan för att byta ut arbetsmaskiner och fordon till energisnåla sorter som kan köras på el eller andra drivmedel än bensin, diesel och naturgas. Service Vi utför regelbunden service på våra maskiner och fordon för att öka livslängden och minska bränsleförbrukningen. Katalytisk avgasrening Flertalet av våra arbetsmaskiner och fordon som går på fossila bränslen har katalytisk avgasrening. Drivmedelsval Vi använder drivmedel av rang 1-5 för minst hälften av våra arbetsmaskiner och fordon. 1. Handdrivning/cykling 2. Biogas/Bra Miljöval-märkt el 3. Cellulosabaserad etanol 4. Spannmålsbaserad etanol 5. Biodiesel (RME)/Naturgas/alkylatbensin Däck - regummering Vi köper enbart regummerade däck. Kylarvätska Vi använder kylarvätska som är baserad på propylenglykol. Bilvårdsprodukter Vi använder endast miljömärkta bilvårdsprodukter. Hydrauloljor Vi använder enbart miljögodkända hydrauloljor. Motoroljor Vi använder enbart helsyntetiska motoroljor vid service. Egen fråga 24 Nulägesbeskrivning

25 B. PERSONTRANSPORTER. Resepolicy Vi har antagit en resepolicy. Tjänsteresor Vi ställer miljökrav på våra tjänsteresor. Miljökostnader Våra tjänsteresor miljöredovisas när vi lämnar in reseräkning. Uppmuntran Vi uppmuntrar personalen att resa miljöanpassat. Vi har lärt oss hur man tillämpar sparsam körning så kallad ecodriving. Miljökonsekvensutredning Vi kartlägger miljökonsekvenserna och utsläppsmängden på vårt årliga resande. Utsläpp till luft, mark och vatten samt buller Vi arbetar för att minska utsläppen från våra resor inom församlingen och vid tjänsteresor. Klimatkompensation Vi klimatkompenserar våra flygresor. Egen fråga C. GODSTRANSPORTER Miljökrav Vi ställer miljökrav på de transporter som fraktar gods till och från församlingen/enheten. Intern-transporter Vi kan redogöra för hur vi minskar godstransporterna internt. Extern-transporter Vi kan redogöra för hur vi minskar godstransporterna externt. Egen fråga Nulägesbeskrivning 25

26 D. POSTHANTERING B-post Vi har upprättat rutiner för att använda B-post i första hand. Information Vi använder e-post och Intranät eller andra sätt för att ge tillgång till elektroniska dokument och undviker därmed utskrift/kopiering och utskick av protokoll och andra standardförsändelser. Egen fråga 26 Nulägesbeskrivning

27 VII Kemikalier och avfall A. KEMIKALIEHANTERING Kemikaliehantering Vi hanterar och förvarar våra kemikalier enligt de lagar och anvisningar som finns. Kemikalielista Vi har upprättat en lista över alla de kemikalier vi använder. Inköp av kemikalier Vi följer försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen vid inköp av kemikalier. Reella behov Vi har gått igenom vilka kemikalier vi behöver och i vilka mängder och köper inget utöver det. Inköp Vi köper enbart kemiska produkter från kända leverantörer där vi i förväg kunnat bedöma både funktion och miljöegenskaper. Städmetoder Vi använder sådana städmetoder som påverkar miljön så lite som möjligt. Tvätt Vi sköter vår tvätt så miljöanpassat som möjligt. B. AVFALL, RESTPRODUKTER OCH FARLIGT AVFALL Avfalls- och restproduktinventering Vi har gjort en inventering av våra restprodukter och farligt avfall. Avfallssortering Vi sorterar de avfallsfraktioner som omhändertas på orten. Blandat avfall Vi försöker minimera det blandade avfall som sorteras som brännbart. Farligt avfall Vi samlar in vårt farliga avfall och har rutiner för hur detta tas om hand på ett säkert sätt tills det når kommunens mottagning av farligt avfall. Nulägesbeskrivning 27

28 Avfallsinstruktioner Vi har tydliga instruktioner, synliga för alla som berörs, om hur avfall ska sorteras. Kompostering kök Vi komposterar vårt köksavfall. Kompostering - trädgård Vi komposterar vårt trädgårdsavfall. Återanvändning, maskiner Vi har rutiner för att erbjuda andra att ta över fungerande maskiner som vi inte själva behöver längre. Återanvändning eller återvinning av kontorsmaskiner och telefoner Vi har rutiner för att alla uttjänta kontorsmaskiner och telefoner lämnas åter till leverantören eller till elektronikskrotningsfirma. Återanvändning eller återvinning av kontorsmaterial Vi har rutiner för att det skall vara lätt att återlämna, lagra och återanvända begagnat kontorsmaterial i stället för att använda nyinköpt. Insamling av tonerkassetter/bläckpatroner Vi lämnar in tonerkassetter och bläckpatroner för återanvändning. Återanvändning av möbler, lampor och textilier Vi kontrollerar om vi kan använda begagnade möbler, lampor och textilier innan vi köper nytt. Sortering av byggmaterial Vi delar upp alla byggdelar i olika materialslag för återanvändning, materialåtervinning och/eller energiutvinning vid ny- om- eller tillbyggnad. Återanvändning av byggnadsmaterial Vi använder begagnat eller återvunnet byggnadsmaterial då det är möjligt vid ny- om- eller tillbyggnad. Egen fråga 28 Nulägesbeskrivning

29 Nulägesbeskrivning 29

30 Vision och policy för en hållbar utveckling Nu har ni fyllt i en checklista som kan ligga till grund för en nulägesbeskrivning. Gå vidare med att formulera en vision och en policy för ert framtida miljöarbete. I visionen skriver ni en övergripande viljeinriktning av vad ni vill att ert miljöarbete skall präglas av. I policyn skriver ni mer detaljerat och specifikt vilka riktlinjer som skall vara övergripande för miljö- och hållbarhetsfrågor i er församlings/enhets verksamhet. Både visioner och policys kan ändras med tiden. Viktigt är dock att man alltid har båda att utgå från när man skall arbeta mer detaljerat med enskilda miljöfrågor. Tänk också in ständig förbättring som en grund i ert arbete. Policyn bör också innehålla ett åtagande om att följa aktuell lagstiftning. 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy Exempel på vision Och Gud såg att det var gott Guds skapelse är en underbar gåva till oss människor. Som kristna har vi ett ansvar att förvalta denna gåva. Samtidigt ser vi att denna Guds goda skapelse hotas av rovdrift och miljöförstöring ute i världen och i vår egen närmiljö. Ansvaret att värna skapelsen vilar på kyrkan, på varje församling och på varje enskild människa. Detta ansvar kan kännas tungt och det är lätt att gripas av maktlöshet och uppgivenhet. Men Kristi försoning måste få genomsyra denna liksom andra uppgifter, så att nåd, förlåtelse och glädje får bära oss. Jesus sade: Se, jag gör allting nytt Exempel från en församling 30 Vision och policy

31 Exempel på policy Vår vision innebär för oss att vi i förkunnelse och handling vill verka för en hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser att vi låter skapelseansvaret genomsyra våra beslut och hela vår verksamhet i stort och smått att vi försöker inspirera och utbilda enskilda människor att leva miljöansvarigt i sina egna liv att skapa hopp och framtidstro genom att erbjuda människor gemenskap och stöd i olika livssituationer att vi åtar oss att arbeta med ständig förbättring av vårt hållbarhetsarbete och att följa aktuell lagstiftning Exempel från en församling Vision och policy 31

32 Mål och åtgärdsprogram för en hållbar utveckling Ni har nu besvarat frågorna i checklistan för nulägesbeskrivning och har säkert en ganska god bild av i vilken utsträckning ni arbetar med miljöfrågor i er församling. Utifrån er nulägesbeskrivning och de tankar som ni formulerat i visionen och policyn av hur ni vill att ert miljöarbete skall utvecklas i er församling/enhet är det nu dags att göra ett konkret program med mål och åtgärdsplan. För att bli miljödiplomerad krävs att man formulerar ett övergripande mål och minst ett delmål för vart och ett av de verksamhetsområden man är berörd av. Sammanlagt ska minst fem delmål ha formulerats. För varje delmål formulerar man sedan ett åtgärdsprogram. Det finns också möjlighet att formulera egna verksamhetsområden, hoppa över något eller slå samman två områden beroende på hur den egna verksamheten ser ut. På de kommande sidorna finner ni sju avsnitt i vilka ni för in både övergripande mål, delmål och åtgärdsprogram. 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy 3. Mål och åtgärdsprogram Aktuella verksamhetsområden I II III lv V VI VII Församlingens/enhetens pastorala verksamhet Förvaltning och ekonomi Byggnader Kyrkogårdar och markanläggningar Varor och tjänster Transporter och kommunikation Kemikalier och avfall Här har vi formulerat exempel som på ett överskådligt sätt visar hur en handlingsplan kan se ut. 32 Mål och åtgärdsprogram

33 Exempel församlingens/enhetens pastorala verksamhet Nulägesbeskrivning Vi har inte haft så mycket synligt miljöarbete i församlingen. Det har varit några temagudstjänster om miljön för några år sedan. Vi har inte haft något diakonalt arbete som varit inriktat på miljöfrågor. Vi har samlat in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete och på så sätt bidragit till en hållbar utveckling. I undervisningen har vårt konfirmandarbete haft naturinslag genom lägerverksamhet. Övergripande mål Att vårt engagemang för hållbar utveckling skall genomsyra vårt arbete med gudstjänster, diakoni, undervisning och mission. Delmål Att våra gudstjänster skall visa församlingens miljö- och hållbarhetstankar. Åtgärdsprogram Vi skall genomföra två temagudstjänster med fokus på miljö och håll- bar utveckling under varje termin. Till varje gudstjänst skall vi trycka upp en agenda som varje besökare får ta med sig hem för att på egen hand kunna läsa de aktuella texterna från gudstjänsten. Vi skall för- söka öka samverkan med lokala organisationer och föreningar som arbetar med miljöfrågor på olika sätt och gemensamt planera och genomföra minst en av de båda gudstjänsterna. Ansvarig Kyrkoherden ansvarar för att temagudstjänsterna genomförs. Tjänstgörande präst ansvarar för utformningen av den aktuella gudstjänsten. Tidsplan Start kommande höst därefter fortlöpande verksamhet. Information Vi skall annonsera i dagspressen och i församlingsbladet, samt genom affischer och muntlig information vid närliggande träffar. Uppföljning Efter varje temagudstjänst skall vi genomföra en enkätundersökning för att se hur vårt arbete och våra budskap om miljö och hållbar utveckling uppfattas. Församlingspedagogen har erbjudit sig att genomföra uppföljningen. Exempel från en församling Mål och åtgärdsprogram 33

34 Exempel byggnader III Byggnader Nulägesbeskrivning Hur är det nu? Vi arbetar kontinuerligt med underhåll av skolans byggnader men har inte utsett någon energiansvarig och inte anslutit oss till föreningen Etik och Energi. Vi följer upp energianvändningen och särskilt elanvändningen men kan informera bättre. Vi ställer krav på energieffektivitet vid investeringar. Alla oljepannor är tagna ur drift och ventilationen kontrolleras enl OVK (lagen om obligatorisk ventilationskontroll). Vi har värmeåtervinning på ventilationen. Vi köper enbart grön el från Varbergsortens El. Elbesiktning med inventering av stora elförbrukare är gjord men vi har inte gjort något elsparprogram. Arbetet med att installera timers är påbörjat. Vi har inte bytt till lågenergilampor överallt än. Vi mäter vattenförbrukning och har rutiner för att upptäcka läckor men har inte installerat vattensnål teknik. Dagvattnet tas omhand lokalt men det används inte till bevattning. Vi har olje- och fettavskiljare men inte urinseparerade toaletter. Vi gör miljökonsekvensbedömningar före beslut om ny-om-eller tillbyqqnad men staller inte miljökrav på byggnadsmaterialet. Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vi vill minska elberoendet och den el vi använder ska vara miljövänlig. Delmål Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? Vi vill minska elförbrukningen för ventilationsutrustning med 10%. Vi vill öka andelen lågenergilampor i glödlampsarmaturer till 50% av armaturerna. All nyinstallation av armatur skall vara lågenergianpassad. Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? Energioptimera värme och kyla i datasal. lnstallera ny styrutrustning för ventilation. Se över vilka armatursystem som finns och byta till lågenergilampor. Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? Leif Abcde, Sture Bcdef Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? Uppföljning Hur ska målet följas upp? Vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts:.. Exempel från en verksamhet diplomermall_exempel.docx sida 38 av Mål och åtgärdsprogram

35 Exempel kyrkogårdar och markanläggningar IV Kyrkogårdar och markanläggningar Nulägesbeskrivning Hur är det nu? Vår kyrkogårdsmark består till allra största delen av gräsmatta. Vi använder både gräsklippare med uppsamlare och klippare där gräsklippet ligger kvar på marken. Vi lägger höstlöv under buskar eller på komposten. Vi komposterar vårt organiska avfall. Vi rensar ogräs manuellt. Det finns inte plast i de gravutsmyckningar vi köper in. Vi delar med oss av våra erfarenheter av miljöanpassad markanvändning. Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vi vill driva och underhålla våra kyrkogårdar och markanläggningar med hänsyn till miljö och hållbar utveckling så långt det är möjligt. Delmål Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? l. Helt och hållet gå över till KRAV-godkänd gödning alternativt hönsgödsel. 2. Församlingen ska höra med begravningsbyråer och blomsteraffärer om tillgång till KRAVgodkända blommor vid begravningar. Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? l. A. När lagret är slut på NPK-gödsel ska vi gå över till KRAV~godkänd gödning alternativt hönsgödsel. B. Vi ska undersöka marknaden för KRAVgodkänd gödning. 2. Samtal med de begravningsbyråer och blomsterhandlare som brukar förmedla begravningstjänster i församlingen. Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? l. A. Respektive kyrkogårds ansvarige vaktmästare. B. Kyrkvaktmästare, Stefan Cdefghij. 2. Komminister, Malin Defgh Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? 1. december december 2012 Uppföljning Hur ska målet följas upp? Vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts: Exempel från en församling diplomermall_exempel.docx sida 40 av 57 Mål och åtgärdsprogram 35

36 Exempel transporter och kommunikation VI Transporter och kommunikation Nulägesbeskrivning Hur är det nu? Vi har inte antagit någon resepolicy. Vi uppmuntrar personalen att resa miljöanpassat. Vi utför regelbunden service på våra arbetsmaskiner. Vi använder alkylatbensin till minst hälften av våra arbetsmaskiner. Använder ECO-par vid drift av diesel-walkerklippare. Vi har inte i dagsläget en elbil med last- och dragmöjlighet samt plats för två passagerare. När det finns en sådan bil på marknaden vill vi investera i en sådan. Vi har rutiner att i första hand skicka brev med B-post. All berörd personal vet hur man använder e-post. Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vi vill handla varor och tjänster med hänsyn till miljö och hållbar utveckling så långt det är möjligt och följa med i utvecklingen med nya maskiner/varor. Delmål Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? 1. Vid framtida maskininköp ska arbetsmaskiner ha katalytisk avgasrening. 2. Övergå till kylarvätska som är baserad på propylenglykol. 3. Undersöka ifall det är möjligt att gå över till enbart miljögodkända hydrauloljor. 4. Skicka så mycket som möjligt med e-post istället för brev. Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? 1. Beakta vid inköp att arbetsmaskiner har katalytisk avgasrening. 2. Ta reda på var propylenglykol kan inköpas. Byta ut kylarvätskan på traktorer och Walkerklippare som drivs med diesel. 3. Ta reda på vilka hydrauloljor som är miljögodkända. Undersöka vilka maskiner som kan ha miljögodkänd hydraulolja och hur det påverkar maskinerna. 4. Personalen uppmanas att skicka e-post istället för brev. INFORMATION 1. Information inom vaktmästarorganisationen och kyrkogårdsnämnden. 2. Information inom vaktmästarorganisationen. 3. Information inom vaktmästarorganisationen. 4. Information inom personalgruppen. Exempel från en församling diplomermall_exempel.docx sida 42 av Mål och åtgärdsprogram

37 Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? 1. Kyrkogårdsnämnden och Kyrkvaktmästarförman, Bengt Efghij 2. Kyrkvaktmästare, Stefan Ghijklmno 3. Kyrkvaktmästarförman, Bengt Hijkl 4. Kyrkoherde, Andreas Ijklmnop Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? 1. Uppföljning december December December Uppföljning december 2012 Uppföljning Hur ska målet följas upp? Vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts: Exempel från en församling Mål och åtgärdsprogram 37

38 Organisation för en hållbar utveckling När arbetet kommit så här långt har ni redan lagt grunden till en organisation för ert miljöarbete. Ni har fördelat arbetsuppgifter och ansvarsområden. Ni har utsett en miljösamordnare och en miljögrupp, men för att arbetet skall kunna leva vidare och utvecklas behöver man ha fungerande rutiner som klart och tydligt anger hur ansvarsområden och befogenheter skall fördelas. I Standarden hittar ni de uppgifter som skall finnas med i detta avsnitt. 4. Organisation 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy 3. Mål och åtgärdsprogram Exempel Kyrkorådet har det övergripande strategiska ansvaret. Kyrkorådet har beslutat att församlingen skall miljödiplomeras. Miljömålen är en integrerad del i församlingsinstruktionen. De övergripande miljömålen har koppling till miljöpolicyn, som är fastställd av och följs upp av kyrkorådet. En konkret handlingsplan har utvecklats ur miljöpolicyn. Smidiga rutiner har skapats som gör det möjligt för varje anställd att bidra till att målen nås. De ekonomiska ramarna för arbetet följer de ordinarie rutinerna med delegationsordning på fastställt belopp. Övriga åtgärder med ekonomiska konsekvenser som överskrider ramarna lyfts upp i kyrkorådet för beslut. Utifrån en analys av vilka utbildningsbehov som finns för att miljöarbetet skall kunna fungera kommer vissa i personalen att erbjudas utbildning. Kyrkoherden är ansvarig för att arbetet fortskrider i praktiken och att rutiner för miljöarbetet integreras i arbetsuppgifterna. Församlingen har utsett en miljögrupp som består av. Exempel från en församling 38 Organisation

39 Miljögruppen har en samordnande funktion för miljöarbetet och träffas en gång i månaden. Minnesanteckningar förs vid mötena och delges arbetslaget och de förtroendevalda. Miljögruppen och ansvarar för översyn och uppdatering av mål- och handlingsplan. Miljögruppen tar i samråd med arbetslaget fram nya rutiner som godkänns av ledningsgruppen. De anställda eller förtroendevalda som åtagit sig ett ansvar för olika uppgifter har i uppdrag att se till att arbetet blir utfört. Miljögruppen ansvarar för den interna uppföljningen. Exempel från en församling Organisation 39

40 Uppföljning för en hållbar utveckling Nu har ni ett fungerande miljöarbete. Nu gäller det att säkerställa så att allt som ni har satt igång också fungerar så som ni vill att det skall fungera. Därför är det bra att göra en intern uppföljning av miljöarbetet halvårsvis eller årsvis. Vilka åtgärder som genomförts och hur väl delmålen uppnåtts dokumenteras i respektive mål och åtgärdsprogram. Nedan dokumenterar ni de rutiner ni har för er interna uppföljning, det vill säga hur och när ni genomför denna. En extern uppföljning ska ske minst vartannat år efter godkänd fas 1. Den interna uppföljningen av miljöarbetet kan vara lämpligt att göra halvårsvis eller årsvis. 5. Uppföljning 4. Organisation 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy 3. Mål och åtgärdsprogram Exempel Vårt miljöarbete kommer att revideras internt varje år i anslutning till arbetet med årsredovisningen. Miljögruppen sammankallar samtliga ansvariga för de olika frågorna. Då får var och en lämna en lägesrapport i vilken utsträckning de utsatta miljömålen är uppnådda och vilka miljöåtgärder som är vidtagna. Den informationen sammanställs av miljögruppen och ges vidare till kyrkoherden och kyrkorådet. Rutiner och listan över gällande lagstiftning ses över. Därefter redovisas miljöarbetet i årsredovisningen. Exempel från en församling 40 Uppföljning

41 Uppföljning 41

42 Information för en hållbar utveckling När ni är klara för miljödiplomering ska ni informera anställda och förtroendevalda om resultatet av arbetet för en hållbar utveckling. För fas två även församlingsbor och för fas tre andra intressenter. Dokumentera här vilka grupper ni informerat och på vilket sätt. 6. Information 5. Uppföljning 4. Organisation 1. Nulägesbeskrivning 2. Vision och policy 3. Mål och åtgärdsprogram Exempel Berätta gärna om varför och hur ni arbetar med miljöfrågor. Här är ett exempel från en församling: Vi skall minst en gång per år ha en artikel om miljöfrågor i vårt församlingsblad. Vi skall ha löpande miljöartiklar i vår personalskrift Inifrån. Miljöarbetets resultat skall redovisas till samtliga anställda och förtroendevalda efter diplomeringsbesöket. Särskild utbildningsdag kommer att hållas för samtliga anställda. Miljöfrågor är en ständig punkt på kyrkonämndens och kyrkorådens dagordning. Inspirationsdagar för anställda hålls årligen inom verksamheterna. Exempel från en församling 42 Information

43 Vår församling miljödiplomeras! Nivå 3 Klimatsmart I gudstjänsten för små och stora Annandag påsk 13 april kl 10 I Kinnaborgs kapell Efter gudstjänsten blir det tipspromenad med överraskningar och kyrkkaffe ekologiskt Alla måste hjälpas åt Välkomna Miljöansvar Svenska kyrkan Exempel från en församling Information 43

44 Standard Styrdokument för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling Standarden är det styrdokument som beskriver villkoren för miljödiplomering enligt Svenska kyrkans system. Stand_.svkymiljo4.1.pdf Finns att hämta som pdf-fil på Svenska kyrkans intranät. 44

45 Dokumentnamn Diplomeringsstandard för fas 1 3 Utfärdat av Hanna Hermansson/Henrik Grape Bilagor Reg. nr Fastställt av Lisa- Gun Bernerstedt Utgåva 4.0 Ersätter utgåva 3.0 Signatur Datum Miljödiplomering för hållbar utveckling Standard Inledning Svenska kyrkans Miljödiplomering för hållbar utveckling är ett verktyg för att bygga upp ett fungerande miljöledningssystem på en teologisk grund. Miljöledningssystemet gör det möjligt att arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt för att nå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är enligt Brundtlandrapporten (1987) en utveckling som tillgodoser våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta är ett samlingsbegrepp som omfattar ekologisk såväl som social och ekonomisk hållbarhet, och dessa tre perspektiv är integrerade i ledningssystemet. Denna standard är utformad för att ge ett särskilt stöd till verksamheter inom Svenska kyrkan, och är en specifikation av de villkor som ska uppfyllas i arbetet för hållbar utveckling. Den är uppdelad i tre faser. Redan i fas 1 finns de flesta delar med som gör ett miljöledningssystem komplett. I fas 2 och 3 tillkommer några punkter, och dessutom höjs kraven på bl.a. uppföljning och att ledningssystemet ska vara väl förankrat i organisationen. För att erhålla diplom ska villkoren i standarden vara uppfyllda senast vid den externa uppföljningen av aktuell fas. Styrande dokument som ingår i diplomeringen: Diplomeringsstandard fas 1 3 Vägledande dokument som ingår i diplomeringen: Bilaga A Vägledning för tillämpning av standarden Skapelsetid Handbok för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling Diplomeringshandbok för kyrkans miljödiplomering Miljödiplomering för hållbar utveckling Sida 1 av 11 45

46 Diplomeringsstandard för fas 1 3 Utgåva 4.0, Diplomeringsstandard för fas 1, 2 och 3 Planering, reflektion, dialog och utbildning Beslut Fas 1 Att införa och arbeta enligt Svenska kyrkans diplomeringsmodell har beslutats av kyrkorådet/styrelsen. Utbildning Fas 1 Fas 2 Fas 3 Minst hälften av de tillsvidareanställda och hälften av ledamöterna i kyrkorådet/styrelsen har genomgått en grundläggande miljöutbildning. Utbildningen ska rymma reflektion kring miljöfrågor i perspektivet hållbar utveckling utifrån en teologisk grund, i syfte att åstadkomma en förståelse för församlingens/enhetens gemensamma värdegrund i detta arbete. Utbildaren ska vara godkänd av stiftets miljöhandläggare. Minst ¾ av de tillsvidareanställda och hälften av ledamöterna i kyrkorådet/styrelsen har genomgått en grundläggande miljöutbildning. Kraven på utbildning och utbildare är samma som för fas 1. Samtliga tillsvidareanställda och ¾ av ledamöterna i kyrkorådet/styrelsen har genomgått eller är inplanerade för en grundläggande miljöutbildning. Kraven på utbildning och utbildare är samma som för fas 1. Utbildningsplan Fas 3 Det ska finnas en plan för hur nyanställda och nya förtroendevalda informeras om och utbildas i församlingens/enhetens miljöarbete för hållbar utveckling. Det ska också finnas en plan för fortbildning av tillsvidareanställda och förtroendevalda. Miljödiplomering för hållbar utveckling Sida 2 av 12 46