MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. ÖSTERSUNDS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN

2 Beställare: Östersunds kommun Beställarens projektledare: Maria Boberg Konsult: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Oskar Jansson Handläggare: Jennie Berglund Dagvatten: Magnus Sundelin Landskap: Helena Brämerson Gaddefors Granskad av: Sofie Bengtsson Uppdragsnummer: Ramböll Sverige AB Färjemansgatan Östersund T Organisationsnummer

3 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3 INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund 1. Detaljplanens och miljökonsekvensbeskrivningens syfte Förutsättningar.1 Områdesbeskrivning. Trafik 5.3 Riksintresse och Natura Kommunala planer 6 3 Alternativ och avgränsningar Nollalternativ 6 3. Planförslag Avgränsningar 7 Beaktande av mål 8.1 Lokala mål 8. Nationella miljömål 8 5 Miljökonsekvenser Bedömning, begreppsförklaring Luftkvalitet Landskapsbild 1 5. Dagvatten Påverkan under byggskedet Sammanställning av miljökonsekvenser 1 6 Indirekta och Kumulativa Effekter 6.1 Stads- och landskapsbild 6. Dagvatten 6.3 Luft 3

4 GRANSKNINGSHANDLING 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Bakgrund Östersunds kommun har under flera år arbetat för att utveckla handeln inom området Odenskog. Vid Stuguvägen och Hagvägens anslutning mot E1/E5 (kommer fortsättningsvis benämnas E1) ligger idag en betongstation. Fastigheten har ett mycket attraktivt läge vid infarten till handelsområdet Lillänge och stadsdelen Odenskog. En exploatör har visat intresse för fastigheten och Östersunds kommun har beslutat att upprätta en ny detaljplan för att kunna tillåta handelsexploatering på fastigheten. 1. Detaljplanens och miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med detaljplanen är att medge handel på fastigheten Betongen 1 m.fl.(odensala 1:1, delar av Karlslund 3: samt 3:5). Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska bedöma hur den framtida markanvändningen påverkar fastigheten och dess omgivning och ge förslag på åtgärder som kan minimera eventuella negativa konsekvenser. FÖRUTSÄTTNINGAR.1 Områdesbeskrivning Planområdet, som omfattar fastigheten Betongen 1 samt delar av Odensala 1:1 och Karlslund 3: samt 3:5 är ca 8 00 kvadratmeter och ligger i östra delarna av Östersund, i direkt anslutning till väg E1, Körfältsvägen, Hagvägen samt Stuguvägen. Figur 1: Flygvy med planområdet markerat.

5 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5 Planområdet kommer i denna miljökonsekvensbeskrivning att benämnas Betongen 1. Den aktuella fastigheten består till stor del av hårdgjorda ytor och byggnader samt ett antal nedsänkta sedimentationsbassänger. Inom fastigheten finns även ett antal grönytor och större träddungar. Planområdet omfattar fastigheten Betongen 1 samt omgivande mark, fram till vägområdet. Fastigheten ligger vid infarten till handelsområdet Lillänge som återfinns i stadsdelen Odenskog. Odenskog har tidigare främst varit ett industriområde men senaste 10 åren har handeln vuxit kraftigt och omfattar nu stora ytor, främst i området närmast E1. Norr om den aktuella fastigheten löper Stuguvägen, anslutningen mot Östersunds centrum till/från E1. På norra sidan om Stuguvägen återfinns bostadsområdet Erikslund och friluftsområdet ÖSK. Öster om fastigheten ligger trafikplats Odenskog där vägarna E1 samt väg 87, Stuguvägen och Hagvägen sammanförs i en cirkulationsplats. Vägarna E1 går i en skärning under och rakt genom cirkulationsplatsen. Öster om E1 ligger friluftsområdet Spikbodarna. Söder om fastigheten återfinns ett ca kvm stort område som är aktuell för framtida handelsexploatering (med ca 500 kvm byggrätt). En ny detaljplan för de aktuella fastigheterna tas fram parallellt med planen för Betongen 1. Fastigheterna består idag till stor del av skogsmark samt en förskola som kommer att flyttas. Ytterligare söder om Betongen 1 återfinns främst industri- och handelsbyggnader medan det väster om fastigheten ligger ett bostadsområde, Körfältet. Bebyggelsen inom Körfältet består till största del av flerfamiljshus med tre våningar.. Trafik Under de senaste åren har Östersunds kommun genomfört ett flertal trafikmätningar i området. Följande flöden (ÅdT) har uppmätts för vägar och gator i anslutning till fastigheten Betongen 1 (mätår inom parentes): Körfältsvägen 3600 fordon/dygn (013) Stuguvägen 9600 fordon/dygn (010) Hagvägen 100 fordon/dygn (01) E1 söderut 100 fordon/dygn (013) E1 norrut 1100 fordon/dygn (013) Rv fordon/dygn (013) Framtida trafik Enligt den trafikanalys som upprättats för området skulle en exploatering av fastigheten Betongen 1 medföra att trafikmängderna ökar med ca 1600 fordon/dygn. Av dessa bedöms 60% ansluta via Stuguvägen (960 fordon/dygn) och 0% ansluta via Hagvägen (60 fordon/dygn) (N) (17890) 100 (S) Figur : Trafiksiffror för de olika vägarna/gatorna i anslutning till fastigheten Betongen 1. Siffrorna i kursiv stil är inklusive den extra trafik som förväntas till följd av exploateringen av Betongen 1. Siffran inom parentes är den totala flödesökningen till följd av ytterligare explotering längre in i Lillänge/Odenskog.

6 6 GRANSKNINGSHANDLING Ytterligare nyexploateringar i Odenskog medför att den totala trafikökningen in mot området, via Stuguvägen och Hagvägen, beräknas bli 650 fordon/dygn, se figur. Dessa exploateringar ingår inte i denna miljökonsekvensbeskrivning men dess effekter på luftkvalitén behandlas i kap 6, indirekta och kumulativa effekter..3 Riksintresse och Natura 000 Inom planområdet finns inga riksintressen eller Natura 000-områden. Europavägarna E1 samt E5 som ligger i direkt anslutning till planområdet är av riksintresse för kommunikation. Planen bedöms inte påverka riksintresset för Europavägarna. Det är viktigt att särskilt utveckla Östersunds stadskärna i rollen som kommersiellt och kulturellt centrum. Handelsområdet Lillänge ska inte växa öster om E1. Den aktuella detaljplanen stämmer således överens med översiktsplanen. Detaljplaner För området gäller detaljplan P 79, Trafikplats Lillänge m.m, laga kraft som anger industriändamål för fastigheten Betongen 1 samt park mellan fastigheten betongen och Körfältsvägen. För Stuguvägen och marken mellan fastigheten Betongen 1 och Stuguvägen gäller detaljplan P361, Parklandskap och bebyggelse m.m. vid Lillänge, laga kraft Den anger parkområde med extensiv skötsel / naturområde. Den nya planen som nu upprättas kommer att ersätta de delar som berörs i de gamla planerna. 3 ALTERNATIV OCH AVGRÄNSNINGAR. Kommunala planer Översiktsplaner Gällande översiktsplan för Östersunds kommun är från 1991 och kommer inom kort att ersättas av en ny översiktsplan Östersund 00. Den nya planen har varit på samråd och är nu ute på granskning inför antagande och beslut om laga kraft. I den nya planen har kommunen tagit ställning till ett antal frågor som direkt eller indirekt rör den framtida handeln i och i anslutning till planområdet: Sällanköpsvaror ska i första hand utvecklas i centrum och vid Lillängeområdet. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ där verksamheten inom fastigheten bibehålls i samma omfattning som idag. Detta innebär att betongindustrin fortsätter sin verksamhet och dess påverkan på den aktuella fastigheten och intilliggande fastigheter kvarstår. Ingen trafikökning förutsätts uppkomma till följd av den fortsatta verksamheten inom planområdet. 3. Planförslag Planförslaget innebär att den befintliga industritomten ersätts med ett handelsområde. Detaljplanen medger handel med sällanköpsvaror. Den totala butiksarean inom fastigheten får maximalt uppgå till kvadratmeter och byggnaderna får ha en byggnadshöjd på maximalt 16 meter. I planen regleras även andelen gröna miljöer som

7 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7 ska uppgå till 10% av kvartersmarken. Bland annat ska planteringar finnas i planens västra och norra del, mot Körfältsvägen samt längs Stuguvägen. Även hanteringen av dagvatten berörs i planen. Närmsta kopplingspunkten till det kommunala ledningsnätet för dagvatten ligger relativt långt från fastigheten och Östersunds kommun planerar ingen utbyggnad av ledningsnätet. Dagvatten ska därför i första hand omhändertas lokalt och i andra hand fördröjas i dammar med breddningsmöjlighet till dikessystem. De trafikflöden som påverkar planförslaget är beräknade i en trafikanalys. 3.3 Avgränsningar Geografisk avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver förändringarna inom fastigheten Betongen 1 samt de effekter och konsekvenser som den framtida verksamheten får för omgivningen. Konsekvenserna av planens genomförande kan i vissa fall förstärkas av förändringar som planeras i närområdet. Dessa kumulativa effekter tas ej med i redovisningen av miljökonsekvenser utan sammanställs i kapitel 6, "Indirekta och kumulativa effekter". Ämnesavgränsning - Behovsprövning Östersunds kommun har gjort en behovsbedömning av planen för att se om dess genomförande kan bedömas medföra någon betydande miljöpåverkan. Figur 3: Illustration av planförslaget. Källa: TK Development

8 8 GRANSKNINGSHANDLING Planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan och de aspekter som har bedömts som relevanta är: Luftkvalitet Dagvatten Landskapsbild/stadsbild Påverkan under byggskedet BEAKTANDE AV MÅL.1 Lokala mål Det övergripande miljöarbetet utgår ifrån "Agendavisionen" som antogs av kommunfullmäktige den 9 februari Utifrån visionen och kommunens årliga miljöredovisning prioriteras ett antal miljöaspekter för kommande år och det är dessa områden som prioriteras i arbetet för att förbättra miljön. Prioriterade miljöaspekter 013 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner Utsläpp av växthusgaser Förnyelsebara bränslen till transporter Energianvändning Skydd av kommunala grundvattentäkter Ytvattentäkter Miljöpåverkan från dagvatten Användande av Storsjön som resurs Inriktningsmål för miljö 013 Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 030. Det innebär att fossila koldioxidutsläpp minskar med 100% och att energiförbrukningen minskar med 0% jämfört med 010. Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas.. Nationella miljömål De nationella miljökvalitetsmålen utgör en viktig utgångspunkt vid bedömning av miljökonsekvenser. Av de 16 miljökvalitetsmålen har följande bedöms vara aktuella för denna miljökonsekvensbeskrivning: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö I tabell 1 redovisas hur dessa miljökvalitetsmål påverkas av den aktuella detaljplanen. Figur : Storsjön.

9 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9 Miljökvalitetsmål Relevans Planens effekter 1. Begränsad klimatpåverkan Liten. Frisk luft Liten Trafiken har en stor betydelse för klimatpåverkan. Handelsområdets läge uppmuntrar till bilanvändande då det ligger i utkanten av staden och tillgången till parkeringsplatser är god. All tillkommande exploatering av handelsområdet Lillänge kommer att medföra ökade trafikflöden vilket i sin tur medför ökade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Redan idag visar beräkningar att halterna av PM 10 kan nå relativt höga maxnivåer och även om trafikökningen som Betongen 1 genererar inte är särskilt stor så bidrar den till att höja nivåerna av föroreningar vilket är negativt för miljökvalitetsmålet, se även under "frisk luft". Planförändringen har bedömts öka trafikflödet i området med 1600 fordon/dygn. Ökade trafikflöden leder till ökade utsläpp av luftföroreningar. Trafikökningen som genereras av förändringarna på Betongen 1 har bedöms vara så liten att den inte påverkar halterna av föroreningar i någon större utsträckning. Mätningar inne i centrala Östersund har visat på relativt höga maxnivåer av PM 10, främst under vinterhalvåret. Även i denna del av Östersund börjar halterna, enligt beräkningar, nå upp i relativt höga extremnivåer. Detta innebär att varje ny exploatering, trots små trafikökningar, kan bidra till att nivåerna slutligen når upp till och passerar gällande tröskelvärden. Detta skulle innebär att Östersunds kommun blir skyldiga att regelbundet kontrollera föroreningshalterna. Bedömningen är dock att gränsvärdena för de olika luftföroreningarna kommer att underskridas även om ett flertal ytterligare exploateringar genomförs. Se även texten under "begränsad klimatpåverkan". 8. Levande sjöar och vattendrag Liten Kravet i planen är att dagvattnet inom fastigheten i första hand ska omhändertas lokalt, i andra hand fördröjas i dammar med breddningsmöjlighet till dikessystem. I och med att större ytor hårdgörs samtidigt som vegetation försvinner kommer dagvattenavrinningen att öka. Fastigheten ligger inom Lillsjöns avrinningsområde vilket innebär att det dagvatten som ej kan tas om hand lokalt kommer att hamna i Lillsjön. 15 God bebyggd miljö Liten Planförändringen innebär att fastigheten kommer att bebyggas med stora handelsbyggnader. Samtidigt kommer stora delar av fastigheten att schaktas ner medan andra delar fylls upp. Befintliga skogsdungar kommer att tas bort medan viss vegetation återplanteras. Handelsområdet har bedömts får större negativ inverkan på landskapet i förhållande till den befintliga betongstationen, främst för att flera sammanhållna grönområden försvinner. På sikt, när nyplanteringar vuxit upp, kommer de negativa konsekvenserna att minska något. Tabell 1: Påverkan på miljökvalitetsmål

10 10 GRANSKNINGSHANDLING 5 MILJÖKONSEKVENSER 5.1 Bedömning, begreppsförklaring I MKB-sammanhang används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärder. Påverkan är det intrång som verksamheten orsakar, exempelvis en utbyggd väg som möjliggör ökad trafik. Effekt är den förändring av miljökvaliteten som uppkommer, exempelvis en ökad ljudnivå. Konsekvens är en sammanvägning av hur stort värde som påverkas och hur stor förändringen är (se Tabell ), dvs. en värdering av effekten. Åtgärd föreslås för att undvika eller minimera negativa konsekvenser. Exempel kan vara bullerskydd. Som exempel kan nämnas att en måttlig hög ljudnivå (buller) vid ett mindre samhälle med närboende (måttligt intresse) medför en måttlig negativ konsekvens. Konsekvenser kan i detta exempel vara störd nattsömn och/eller ökade stressnivåer hos de närboende. En åtgärd kan i exemplet vara att kommunen uppför bullerskydd för att klara gällande riktvärden vid bostäder. 5. Luftkvalitet Förutsättningar Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön och är baserade på vetenskapliga fakta om effekter på hälsa och miljö. Miljökvalitetsnormer för luft är satta med utgångspunkt från gemensamma direktiv för medlemsstater inom EU. Detaljplaner ska främja en långsiktig god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Detaljplaner som medverkar till att miljökvalitetsnormer inte följs motsvarar inte detta krav. Östersunds kommun har inte genomfört några luftkvalitetsmätningar på den aktuella platsen men har under 3 år genomfört mätningar i centrala delar av staden. Dessa mätningar har visat att nivåerna PM 10 och NO minskat de senaste åren och Östersunds kommun har därför beslutat att inte fortsätta med mätningarna. För att grovt uppskatta föroreningshalterna inom fastigheten Betongen 1 kan nomogrammetoden användas. Om de uppskattade halterna ligger under de nedre utvärderingströsklarna bedöms metoden räcka som underlag för utvärdering och inga ytterligare beräkningar eller mätningar krävs. Om de uppskattade halterna är högre än tröskelvärdena kan det vara lämpligt att genomföra en noggrannare utvärdering med hjälp av modeller och/eller mätning. Beräkningsmetoden omfattar tre delar Uppskatta lokalt haltbidrag Uppskatta bakgrundbidrag Uppskatta extremvärden stor +/- förändring måttlig +/- förändring liten +/- förändring stort miljövärde (exempelvis riksintresse) måttligt miljövärde (exempelvis regionala eller kommunala värden) litet miljövärde (Exempelvis lokalt värde) stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvense stor konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens liten konsekvens Tabell : Bedömning av konsekvenser

11 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11 Osäkerheter Samtliga beräkningar av föroreningshalter grundar sig på framtida trafiksiffror, efter utbyggnationen. Dessa siffror kommer från den trafikanalys som tagits fram. Då trafikmängden ej påverkar föroreningsmängderna i någon större utsträckningen har bedömningen gjorts att de framräknade trafiksiffrorna är tillräckligt tillförlitliga för att fungera som underlag i detta skede. Gränsvärden ( g/m 3 ) Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde Timmedelvärde Tabell 3: Gränsvärden för NO Årsmedelvärdet får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 00 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per kalenderår Nomogrammetoden är en enkel beräkningsmetod för att uppskatta luftföroreningar. För att få mer exakta värden på framtida utsläpp av luftföroreningar krävs mätningar av befintliga utsläpp och mer komplexa beräkningar av framtida utsläpp. I detta skede av planeringen har bedömningen gjorts att dessa enklare beräkningar, i kombination med resultat från de mätningar som gjorts på andra platser i Östersund, ger ett tillräckligt underlag för att kunna föreslå framtida åtgärder och vidare arbete. Effekter och konsekvenser Ökad trafik leder till ökade utsläpp av luftföroreningar. I och med att ökningen av trafikflödena är så pass liten till följd av exploateringen på den aktuella fastigheten går det dock inte att se någon direkt skillnad på halterna av NO och PM 10 mellan nollalternativet (med dagens trafiknivåer) och planalternativet (med ökade trafikflöden enligt upprättad trafikanalys). Därför redovisas resultaten bara för planalternativet. Beräkningarna som genomförts har gjorts utifrån de nya trafikflödena längs Hagvägen (med det förväntade tillskotten från handelsområdet på Betongen 1) som är den väg som har högst trafikflöden och därmed störst påverkan på luftkvaliteten inom den aktuella fastigheten och dess närområde. Planalternativet Beräknade halter NO Det framräknade årsmedelvärdet för fastigheten Betongen 1 är 0 g/m 3 vilket med god marginal ligger under gränsvärdet 0 g/m 3. De framräknade maximala dygns- och timmedelvärdena för fastigheten (98-percentilen) är g/m 3 (dygnsmedelvärde) respektive 7 g/m 3 (timmedelvärde) vilka även de klarar gränsvärdena med stor marginal. Tröskelvärden ( g/m 3 ) Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde Timmedelvärde Tabell : Tröskelvärden för NO Övre tröskelvärde Nedre tröskelvärde Timmedelvärdet får inte överskridas mer än 175 ggr per kalenderår Dygnsmedelvärdet får inte överskridas mer än 7 ggr per kalenderår Även i jämförelse med tröskelvärdena klarar sig det beräknade årsmedelvärdet 0 g/m 3. Det beräknade dygnsmedelvärdet däremot hamnar mellan övre och nedre tröskelvärdet medan det beräknade timmedelvärdet ligger under det nedre tröskelvärdet. Beräknade halter PM 10 Det framräknade årsmedelvärdet för fastigheten Betongen 1 är 15 g/m 3 vilket med god marginal ligger under gränsvärdet 0 g/m 3. Årsmedelvärdet ligger även under det nedre tröskelvärdet. Årsmedelvärde Gränsvärden ( g/m 3 ) Dygnsmedelvärde 0 50 Tabell 5: Gränsvärde för PM 10 Dygnsmedelvärdet får inte överskridas mer än 35 ggr per kalenderår

12 1 GRANSKNINGSHANDLING Uppskattad 90-percentil (dygnsvärde) är 9,5 g/m 3, vilket ligger mellan de båda tröskelvärdena. Tröskelvärden ( g/m 3 ) Uppskattad 98-percentil (dygnsvärde) är 9,05 g/m 3, vilket är högre än den övre utvärderingströskeln. Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde 8 35 Övre tröskelvärde 0 5 Nedre tröskelvärde Tabell 6: Tröskelvärden för PM 10 Dygnsmedelvärdet får inte överskridas mer än 35 ggr per kalenderår Slutsats Miljökvalitetsnormerna för luft underskrids fortfarande med marginal i området även om luftföroreningarna ökar i takt med att trafikeringen ökar. Det beräknade dygnsmedelvärdet för NO hamnar mellan övre och nedre tröskelvärdet. De framräknade maximala nivåerna av PM 10 når upp till och över gällande tröskelvärden De negativa konsekvenserna för luftkvaliteten till följd av planförslaget bedöms sammantaget bli små i och med att MKN fortfarande underskrids med marginal. Åtgärder och vidare arbete I och med att vissa värden når upp till och överskrider gällande tröskelvärden kan det vara lämpligt att kontrollera trafikflödena i området kommande år och vid eventuella ytterligare ökningar genomföra mer avancerade och komplexa beräkningar/modelleringar/mätningar. I dagsläget bedöms inga ytterligare åtgärder behöva vidtas i och med att samtliga framräknade värden med marginal underskrider MKN. 5.3 Landskapsbild Förutsättningar Fastigheten Betongen 1 ligger i Östersunds östra stadsrand och avgränsas av E1 i öster. Öster om E1 tar skogen och landsbygden vid. Här sträcker sig även väg 87 österut. Fastigheten ligger i blickfånget för trafikanter som anländer till Östersund via väg Figur 5: Betongstationen med skogsridå och fjällen i bakgrunden. Foto taget från väg 87.

13 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13 som skiljer områdena åt finns en planterad björkrad i skiljeremsan mellan gång- och cykelväg och Körfältsvägen samt en cirka 30 meter bred vegetationsridå på fastighetsmark. I dess norra del förstärks effekten av avskiljande vegetation då den växer på en upphöjd vall. 87. I dagsläget dominerar betongfabrikens byggnader framför bakomvarande vegetationsridå och fjällandskap. E1 går i skärning då vägen passerar förbi området. Trafikanter från norr på E1 skymtar området endast som hastigast då det på håll skyms av ett större skogs- och friluftsområde och på nära håll syns ej området i och med att vägen går i skärning då den passerar förbi. En delvis genomsiktlig vegetationsridå avskiljer trafikanter söderifrån på E1 mot intilliggande handels och industriområde. Vegetationsridån längs E1 bryter ner skalan på det storskaliga området och avgränsar det annars storskaliga vägrummet. Bilden visar befintlig markanvändning utan planerade förändringar, se figur 6. Effekter och konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen förändring av landskapsbilden sker inom aktuell fastighet, dvs betongfabriken ligger kvar och utgör ett visuellt påtagligt inslag i landskapsbilden med sina byggnader, torn och kringliggande verksamhetsytor. Torn och byggnader kan upplevas som negativa inslag och som störande framför utsikten mot fjällandskapet sett från väg 87. Befintlig vegetation söder och väster om betongfabriken behålls och utgör en viktig avskärmning/ ridå till området. Ingen förändring sker heller på närliggande fastighet där förskola och skogsområde bevaras. Skogsområdet utgör en viktig vegetationsridå mellan industri/ handelsområde och bostadsområde. Området söder om fastigheten utgörs av extern handel och industri där större köplador och industribyggnader dominerar. Ett mindre skogsområde är beläget direkt söder om fastigheten. Skogsområdet planeras delvis att bebyggas i dess södra del med handel, men kommer att bevaras i anslutning till gång- och cykelvägen söder om aktuell fastighet. Norr om aktuell fastighet och Stugvägen ligger ett mindre villaområde som i norr gränsar mot ett skogs- och friluftsområde. Stugvägen ramas in på dess båda sidor av trädrader av poppel. Väster om aktuell fastighet finns ett område med flerbostadshus i två- till tre våningar. Längs Körfältsvägen. / ? : >? 9 B : G C G 6 : ; < 7 F B ; A E 5 9 > 8 3 = D ; 5 8 ; H > 1 B J I " # $ 7 G 5 8 9A G A 9 ;? 5 K 6 H : L 5 ; 8 ; G B A 6 9 >? :? 7 B 9 @ : > % & ' ( ) * J ( + I A G G 5 8 ; 9? 5, 9A > G H : M? I E 7 Figur 6: Förutsättningar för området. 9 5 E 6 3 I G 3 I 5 G D A : 8 G = K 6

14 1 GRANSKNINGSHANDLING Planalternativet Dagens täta vegetationsridå mot Körfältsvägen och befintlig vall kommer att avverkas och schaktas bort. Den nya höjdskillnaden längs Körfältsvägens norra del kommer tas upp av en ca 1.5 meter hög stödmur och slänt. I slänten anläggs en cirka 6-8 meter bred plantering. Åtgärderna medför en stor negativ förändring av stads- och landskapsbilden på håll från väg 87. Initialt kommer vyn från väg 87 mot området och vidare mot fjällen att präglas av byggnader och hårdgjord mark utan en lugnande vegetationsridå som bakgrund. På sikt när ny plantering växt upp mildras intrycket något, men den lägre markhöjden i kombination med en smalare ridå av växtlighet medför att byggnader, skyltar och asfaltsytor visuellt kommer dominera. Förändringen av stads- och landskapsbilden på håll bedöms bli stor och negativ. För de boende längs Körfältsvägen kommer åtgärderna initialt innebära en stor negativ förändring då endast befintlig björkrad längs gång- och cykelvägen avgränsar handelsområdet mot närliggande bostäder. På sikt kommer en lägre och mer genomsiktlig vegetationsridå att växa upp och minska handelsområdets dominans något mot bostäderna. Den negativa förändringen mot nollalternativet bedöms på sikt bli måttlig. Sammantaget bedöms åtgärderna längs Körfältsvägen medföra en måttlig negativ konsekvens. Marken för byggnader i områdets sydöstra del kommer att fyllas med schaktmassor. Detta innebär att stor del av befintlig uppvuxen skogsvegetation i denna del kommer att tas bort då en slänt anläggs ner mot befintlig mark längs Hagvägen och befintlig gång- och cykelväg. Även en lägre sammanhängande vegetationsridå längs Hagvägen kommer att tas bort vid anläggande av ny infart från Hagvägen. Avverkningen och utfyllnaden av marken kommer främst att upplevas lokalt och bedöms som stor negativ konsekvens på nära håll för trafikanter på Hagvägen samt för oskyddade trafikanter på gång- och cykelvägen. Vägrummets skala kommer öka och de nya byggnaderna kommer dominera då vegetationsavskärmningen mot området initialt försvinner. Ett mindre naturområde planeras inom fastighetens södra del i anslutning till gång- och cykelvägen och mildrar den negativa effekten på sikt. På håll bedöms förändringen som försumbar då en sammanhängande vegeta- Figur 7: Illustration av nya handelsbyggnaderna sett från Körfältsvägen, Källa: TK Development

15 DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BETONGEN 1 M.FL. - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15 tionsridå öster om Hagvägen bevaras och delvis utgör en avskärmande ridå mot väg E1. Sammantaget bedöms åtgärderna längs Hagvägen medföra en liten negativ konsekvens på stads- och landskapsbilden. Generellt kommer utbyggnadsalternativet med större andel sammanhängande byggnadsareal, större andel hårdgjord yta i form av vägar och parkeringar samt mindre andel vegetation innebära en större negativ visuell påverkan på stads- och landskapsbilden än dagens verksamhet med betongfabrik. Stads- och landskapsbilden kommer att domineras av stora byggnader, ljusskyltar och asfalterade ytor. Utblickar från väg 87 kommer att förändras och avskärmande vegetation mot bebyggelse vid Körfältsvägen samt Hagvägens vägrum glesas ut och minskar i omfattning. Alternativet i sin helhet medför en måttlig negativ konsekvens på stads- och landskapsbilden. Åtgärder och vidare arbete (utöver det som regleras i planen) Sammanhängande större planteringar i form av träddungar i områdets östra del mot Hagvägen och cirkulationsplats för E1. Vid planteringar inom kvartersmark på parkeringsytor ska tekniska lösningar som säkerställer fullgod etablering väljas, till exempel sammanhängande större växtbäddar eller skelettjordar. Den allé med popplar som idag löper längs båda sidor om Stuguvägen har under planprocessen diskuterats vid ett flertal tillfällen. Inledningsvis beslutades att den skulle skyddas av planen men senare har beslut tagits att det är tillräckligt med planteringar av något slag längs Stuguvägen. Rekommendationen, ur ett stad- och landskapsperpektiv, är dock att allén behålls på båda sidor om Stuguvägen. Exploatörens arbete med utformningen av handelsbyggnaderna inom fastigheten bör fortskrida och sträva efter att byggnaderna anpassas till området och utformas så att de ej dominerar stads- och landskapsbilden. 5. Dagvatten Förutsättningar Miljökvalitetsnormer EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 00 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 015. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande och är inte definitiv. Lillsjön Lillsjön är den recipient som direkt mottar dagvattnet från det aktuella området. Lillsjön är ett viktigt naturområde för rekreation och tätortsnära friluftsliv i Östersund. Sjön är en s.k. kalkblekesjö som hyser nationellt intressanta och rödlistade kransalger. Markanvändningen inom Lillsjöns avrinningsområde har gjort avtryck i vattenkvalitet och sediment. De ursprungliga skogs- och våtmarkerna har i viss omfattning ersatts av dikade jordbruksmarker, bostadsområden och hårdgjorda industri- och handelsytor. I sjöns sediment finns höga halter av metaller såsom bland annat bly, zink, arsenik, kadmium och koppar. Metallhalterna i tillrinnande vatten är dock idag förhållandevis låga liksom nivåerna i ytvattnet. Ett antal åtgärder kring Lillsjön har även markant minskat andelen fosfor i tillrinnande vatten. Storsjön Från Lillsjön rinner sedan vattnet vidare till Storsjön. Storsjön benämns i VISS (Vat-