14:1. Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet

Transkript

1 14:1 14 Näringsliv 14.1 Långsiktigt hållbar utveckling Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet i kommunen Använda marken så att transportarbetet minimeras Utveckla turismen för att vidmakthålla en levande landsbygd Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur Beakta det regionala behovet av bergtäkter och platser för masshantering 14.2 Förutsättningar och förslag Förvärvsarbetande och arbetsplatser i kommunen Av Vallentunas befolkning på drygt invånare är knappt hälften yrkesverksamma. Drygt 8000 av dessa pendlar till arbetsplats i annan kommun. Totala antalet arbetstillfällen i kommunen är ca 5800 (1998). Arbetsplatskvoten, d.v.s. antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvsarbetande vallentunabor, är 0,47. Behov av ytterligare arbetstillfällen I kapitel 4 redovisas olika scenarier för befolkningsutvecklingen. Nedan redovisas vilket behov av ytterligare arbetsplatser som krävs under planperioden enligt de olika scenarierna för att behålla nuvarande arbetsplatskvot eller för att öka densamma. A B C CF Befolkning år Yrkesverksam nattbefolkning, % Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /årt /år Tabellen visar således att enligt t.ex.scenario B (250 bost/år) krävs ca 110 ytterligare arbetstillfällen per år för att inte arbetsplatskvoten ska sjunka jämfört med idag. Om målet är en ökning av arbetsplatskvoten till exempelvis 0,65 krävs 260 ytterligare arbetstillfällen per år.

2 14:2 Befintliga arbetsområden Kommunens arbetsplatser är fördelade på olika näringar enligt nedan (2000): Offentlig förvaltning 277 Utbildning och forskning 764 Vård och omsorg 1065 Handel och kommunikation 1162 Byggande 582 Finansiell verksamhet, företagstjänster 830 Tillverkningsindustri 622 Personliga och kulturella tjänster 323 Jord- och skogsbruk 168 Övrigt 498 Summa Kommunen är den största arbetsgivaren. De privata företagen utgörs mest av mindre tjänsteföretag och tillverkningsindustrier. De största privata företagen är Bällstasund Förvaltnings AB, Diskteknik AB, Nära Personlig Assistans och Aerosol Packing Co. Detaljplanerna för de befintliga arbetsområdena har ofta relativt flexibla bestämmelser, som medger olika typer av företag. En samlokalisering av artskilda verksamheter kan dock lätt leda till störningar av olika slag. Vissa företag förorsakar buller, andra företag har tunga transportfordon eller attraherar mycket trafik, andra företag åter har stora lagerytor på sin tomtmark som uppfattas som störande i miljön. Detta innebär att företag, som söker en lugnare miljö, finner områdena mindre attraktiva och att områdena därför successivt får en industrikaraktär, trots att planbestämmelserna ofta även medger kontor. Följden blir att när ett kontorsföretag, med krav på en attraktiv närmiljö, vill etablera finns inte så många lokaliseringsmöjligheter att erbjuda även om det finns obebyggd kvartersmark kvar i arbetsområdena. Det saknas därför i Vallentuna i stor utsträckning planlagd mark för t.ex. utvecklings- och tjänsteföretag. Företagens behov De främsta tillväxtbranscherna i Nordostsektorn bedöms vara IT-företag, finansiella tjänster, elektronik- och teleproduktindustri, konsultföretag samt forskning och utveckling. För att på ett aktivt sätt gynna näringslivsutvecklingen och locka attraktiva företag till kommunen krävs en helhetssyn på kommunens markanvändning. Det måste finnas arbetsområden för alla kategorier av företag, en god infrastruktur samt service. Personalintensiva företag kräver ofta centrala lägen nära centrum, goda kommunikationer, reklamläge, prydliga företagsgrannar, god stadsmiljö samt attraktiva bostäder för en välutbildad personal. Andra företag kräver billiga lokaler i mindre centrala lägen, t.ex. för lagerhantering. Det finns således ett brett register av behov för olika typer av verksamheter.

3 14:3 Informationstekniken ökar flexibiliteten och gör att alltfler arbeten får ökad frihetsgrad i tid och rum, vilket innebär att gränserna mellan boende och arbetsliv minskar. Enligt rapporten Konsekvenser av en växande IT-pendling - regionala strukturstudier (RTK och Stockholms stad) bedöms i framtiden % av antalet yrkesverksamma ha arbeten som helt eller delvis kan utföras på annan plats än den fasta arbetsplatsen. Enligt rapporten bedöms ca 37,5 % av yrkesverksamma vallentunabor och 18,5 % av sysselsatta i Vallentuna ha IT-potential. Vallentuna bör således kunna få ökande attraktivitet för bostadsnära arbete. Det är angeläget att kommunen i sin planering underlättar en utveckling i denna riktning. Nya arbetsområden, olika kategorier Företagen har olika behov dels beroende på var i livscykeln de befinner sig och dels beroende på verksamhetens art. För att kunna möta dessa behov i framtiden bör planberedskap finnas för följande kategorier av arbetsområden/verksamheter: Kategori Krav Företagskaraktär Kontor, prydlig småindustri, hantverk Småindustri, serviceverkstäder Industri Arbetsplatser i bostadsområden Nära kollektivtrafik och centrumservice Attraktivt läge i staden Bra reklamläge Relativt centralt läge God biltillgänglighet Nära kollektivtrafik Bra reklamläge Ev. skyddszoner God biltillgänglighet Gärna nära kollektivtrafik Skyddszoner Ibland reklamläge Stora ytor Närhet bostad / företag Nära kollektivtrafik God biltillgänglighet Nybyggnad små och stora företag Kontaktintensiv Personalintensiv Startmiljöer, Leva vidare billigt Nybyggnad små företag Ibland transportintensiv Ibland miljöstörande Leva vidare billigt Nybyggnad små och stora företag Transportintensiv Miljöstörande t.ex.buller Startmiljöer Leva vidare billigt Distansarbete Nybyggnad små företag En planberedskap som byggs upp utifrån denna klassificering svarar mot de angivna målen och bör ge goda förutsättningar för goda och attraktiva arbetsmiljöer, närhet till kollektivtrafik för de allra flesta arbetsplatser och minimering av störningar. Förslag till nya arbetsområden Nedan redovisas dels förslag till nya arbetsområden och dels utredningsområden som åtminstone till en del bör kunna utnyttjas som arbetsområden. Se även kapitel

4 14:4 Nya arbetsområden Okvista V, öster om befintligt arbetsområde i Okvista, omfattar det område som undantogs från fastställelse vid planläggningen. Området föreslås utnyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Okvista IV, öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ligger nära grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1-2). Kristineberg, söder om Okvista och öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ansluter till grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö, kanske i kombination med bostäder (kategori 1). Fågelsångens arbetsområde, norr om Bällstabergsvägen anknyter till företaget Diskteknik. Området är lättillgängligt med bra annonsläge. Området föreslås nyttjas för kontor, lager, viss handel m.m. (kategori 1-2). Gillinge, vid korsningen mellan den planerade Norrortsleden - Åkersbergavägen och E 18, får ett synnerligen strategiskt läge i norra regionhalvan med god kollektivtrafikförsörjning. Kommunal vatten- och avloppsförsörjning måste byggas ut i framtiden. Området kommer att ingå i den regionala kärna som tillstyrkts av nordostkommunerna. Markanvändningen för kärnområdet bör klarläggas inom ramen för nordostkommunernas samverkan för att utveckla E18-stråket med Arninge/Rosenkälla/Gillinge som regional kärna. Löt II utgör en fortsättning på etableringen runt trafikplatsen vid Roslagsstoppet. Området har god kollektivtrafikförsörjning och goda transportvägar och ligger långt från bostäder och bör därför kunna nyttjas för tung och transportintensiv industri, men även för småindustri (kategori 2 och 3). Integrerade arbetsplatser i bostadsområden, dels i form av mindre arbetsområden och dels i form av arbetsplatser i direkt anslutning till bostaden, kan komma ifråga framförallt i stråket utmed Roslagsbanan. Se vidare föreslagna bebyggelseytor i tätbebyggelseredovisningarna i kapitel 15,16 och 17. I nya detaljplaner för småhus bör sålunda planbestämmelser övervägas som medger viss byggrätt för verksamhet i anslutning till bostad under förutsättning att verksamheten inte är störande för omgivningen och tomtytan är tillräckligt stor. På motsvarande sätt bör detta medges utanför detaljplan om inga hinder föreligger (kategori 4). Nedan redovisas obebyggd kvartersmark och beräknat antal tillkommande arbetstillfällen i befintliga områden, d.v.s. planlagda, helt eller delvis utbyggda, arbetsområden, i planlagda områden som ej börjat byggas ut samt i föreslagna nya områden. Som schablonvärden beräknas för kontor 50 m2 BTA/ anställd, för småindustri 40 anställda/ ha och för industri 20 anställda/ ha. För kvartersmark för kontor beräknas en exploateringsgrad på 0,4.

5 14:5 Område 1.Främst Kontor 2.Främst småind 3. Industri BTA antal ha antal ha antal Befintliga omr. Okvista I 5,9 236 Okvista II 6,3 252 Smidesvägen Svedjevägen 0,3 12 Fabriksvägen 0,6 24 Karby I 4,1 164 Roslagsstoppet 2,3 92 Summa ,5 780 Planlagda omr. Okvista III 9,5 380 V Rosendal ,8 232 Löt I 9,3 186 Lindö Summa , ,3 186 Nya områden Okvista IV ,5 100 Okvista V Kristineberg Fågelsången Karby II Gillinge v E Gillinge ö E , ,8 196 Löt II Summa , ,8 376 Totalt , ,1 562 Av tabellen framgår att i befintliga delvis utbyggda samt i planlagda ej bebyggda, arbetsområden finns idag möjlighet att bygga ut ytterligare drygt ca 2000 arbetstillfällen. Om samtliga föreslagna nya arbetsområden etableras finns möjlighet att bygga ut ytterligare ca 5000 arbetstillfällen. Detta skulle innebära en planberedskap för totalt ca 7000 ytterligare arbetstillfällen. Den föreslagna markanvändningen i ovan redovisade nya arbetsområden är givetvis preliminär (kontor, småindustri eller industri). Markanvändningen prövas i samband med kommande detaljplanering utifrån de behov som då är kända när det gäller kommande företagsetablering. Av redovisningen framgår att det finns goda möjligheter att inom planlagda arbetsområden och med utbyggd planberedskap främst i tätortsnära lägen kunna erbjuda mark för företagsetablering även vid en snabb utbyggnad enligt scenario C och med en ökning av arbetsplatskvoten till 0,65. Härtill kommer arbetstillfällen i bostäder och i bostadsnära företag, framförallt i Roslagsbanestråket, ytterligare arbetstillfällen i centrumområdet samt arbetstillfällen i framtida utredningsområden.

6 14:6 Utredningsområden Grana, söder om Väsbyvägen, är lättillgängligt med bra annonsläge och kollektivtrafikförsörjning utmed den framtida tvärförbindelsen mellan väg E4 och Vallentuna centrum. Exploateringens omfattning ska avvägas mot riksintresset för kulturminnesvård och intrånget i en av Storstockholms gröna kilar. Förekomst av gravfält kan leda till höga utgrävningskostnader. Området föreslås nyttjas för ett eller flera personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1). Avvägning mellan exploatering och bevarande med hänsyn till kultur- och naturvärden föreslås utredas i fördjupad studie. Området kan bli aktuellt för planläggning under planperioden, i samband med planerad utbyggnad av Väsbyvägen till E4. Området öster om E 18, Rörby, utgör ett framtida utvecklingsområde som till en del kan nyttjas som arbetsområden. Utbyggnad av kommunal vatten- och avloppsförsörjning är ett krav (kategori 1,2 eller 3). Karby II, söder om Karby industriområde och väster om väg E18, är lättillgängligt och bedöms i framtiden få god kollektivtrafikförsörjning. Området föreslås nyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Vallentuna centrum har utvecklingsmöjligheter, utöver handel, främst för kontor. Centrumområdets utveckling avses utredas i fördjupad studie. Stängselboda utgör ett framtida utvecklingsområde i anslutning till Vallentuna tätort. Området kan komma att nyttjas för både bostäder och arbetsplatser. Ovan nämnda utredningsområden utgör en stor markreserv för framtiden för bl.a. arbetsområden. Frånsett Vallentuna centrum torde dessa områden till största delen komma att tas i anspråk efter planperioden. Handel Vallentuna kommun är för sin utveckling beroende av ett levande och innehållsrikt kommuncentrum, men också av lokal handel i de mindre tätorterna och stationssamhällena. Nära tillgång till handel innebär god service för kommuninvånare och företag, betyder att transportarbetet minskar och betyder också mycket för det sociala livet i kommundelar/ bostadsområden genom att mötesplatser för invånarna skapas. Vallentuna centrum har successivt utvecklats till ett innehållsrikt kommuncentrum. Det är väsentligt att Vallentuna centrum även i fortsättningen utvecklas på ett gynnsamt sätt. Denna fråga, bl.a. markberedskap, bör särskilt klarläggas i kommande fördjupningsstudie för centrumområdet. Externa handelsetableringar i regionen har bemötts positivt av konsumenterna men kan också få negativa effekter, effekter som man kanske inte inser från början men som blir uppenbara på sikt. Även om externhandeln betyder en konkurrens som är till fördel för konsumenterna genom låga priser kan dock dessa externa stormarknader också utgöra ett hot mot den lokala detaljhandelsstrukturen. Kommun- och lokalcentrumanläggningar utarmas, sällanköps- och specialvaror blir svårtillgängliga, människor som inte har bil får försämrad service och biltrafiken

7 14:7 ökar med ökad energiförbrukning och större utsläpp som följd. Även ökande internethandel är en faktor som kan minska underlaget för lokal detaljhandel. Regionplane- och trafikkontoret konstaterar i rapporten Att handla i framtiden (Rapport nr 1, 1996 Regionplane- och trafikkontoret) bl.a. att utvecklingen sedan mitten på 70-talet gått alltmer mot fler stora trafikorienterade butiker samtidigt som en stor del av de små bostadsnära butikerna slagits ut. Ett tidigare varierat utbud av handel kantrar i allt högre grad över mot en storskalig och bilberoende handel. De flesta västeuropeiska länder inom EU har antagit någon form av policy för att styra handels utveckling så att inte stadskärnor och lokalcentra utarmas. Detta innebär att det krävs en helhetssyn på handelsetablering och en konsekvensanalys för att effekterna ska kunna bedömas vid nyetablering. Kommunen kommer in som part i samband med planläggning och bygglovprövning. Vid prövning av externhandelsetableringar, bör en bedömning ske av risken för att en oönskad detaljhandelsstruktur uppstår som innebär sämre service för kommuninvånarna. Det finns numera möjligheter att i detaljplaner i viss mån reglera vilken typ av handel som medges, t.ex. bestämmelser om att endast handel med skrymmande varor medges eller att livsmedelsetablering ej medges. Kommunen kan också underlätta jourbutiksetablering i bostadsområden genom att i detaljplanerna ge möjlighet till sådana etableringar. Det handlar således om att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen levande samhällen, god tillgång till service, miljöhänsyn, etableringsintresse hos företagare och fri konkurrens. Det krävs också ett samarbete över kommungränserna, eftersom influensområdena för vissa arter av handel är vida. Turism Det finns ett samband mellan översiktsplanering och turismen som näring, något som påpekas i skriften Planera för turism (Boverket, Turistdelegationen1997). Turistnäringen berör många sektorer natur, kultur, landskap, stadens och byns fysiska miljö, kommunikationer, aktiviteter, upplevelser. Man talar alltmer om hållbar turism, ekoturism och kulturturism. I Vallentuna är det framförallt fråga om närturism, d.v.s. besökare från länet men även kommunens egna invånare. Det mest besökta turistmålet är Angarnssjöängen som har ca besökare per år. För Vallentunas del kan man sammanfatta några viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling av i första hand närturism: Ett attraktivt lokalcentrum med stor bredd på utbudet Omsorg om värdefulla natur- och kulturmiljöer - landskaps- och kulturmiljövård som stärker bygdens karaktärsdrag Aktivitetsområden för friluftsliv och turism Anläggningar för tävlingsarrangemang Tillgänglighet till aktiviteter (gång- och cykelstigar, P-platser, kollektivtrafik) Marknadsföring Många av ovanstående aspekter berörs i andra kapitel och riktlinjer föreslås som också bör kunna gynna en utveckling av turismen. En utveckling av turistnäringen

8 14:8 betyder fördelar för kommunens och näringslivets utveckling som helhet. Kommunen blir attraktiv att bosätta sig i, förutsättningarna ökar för företagsetablering genom möjligheterna till aktiv fritid, turismen leder till arbetstillfällen och gynnar handel och andra företag. Det krävs dock en nära samverkan mellan markägare, näringsidkare och kommunen för att få till stånd en gemensam syn på utvecklingen av turistnäringen. Jord- och skogsbruk Enligt MB 3 kap 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt som kan godtas från allmän synpunkt. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Jord- och skogsbruk svarar för den största delen av markanvändningen i kommunen. Denna markanvändning förutsätts bestå inom överskådlig framtid. Att bevara jordbruksmarken betyder att det finns förutsättningar för lokalt producerade livsmedel och energigrödor. Det öppna, vackra kulturlandskapet är en stor tillgång för bl.a. rekreation och rörligt friluftsliv. Grus- och bergtäkter, masshantering Vallentuna ingår främst i det nordöstra av länets fem försörjningsområden för grusoch bergmassor. I Vallentuna finns inga större grustäkter. Enligt Länsstyrelsens rapport Masshanering i Stockholms län (2001) står bergkrossproduktionen i området för närmare 75 % av den totala produktionen. För att ytterligare hushålla med naturgruset och minska långväga transporter finns det behov av platser för bergtäkt, mellanlagring, deponi och återvinning inom de södra delarna av försörjningsområdet. Transportlängderna bör vara så korta som möjligt. Normal transportlängd anses vara 30 km, möjligen upp till km. I Vallentuna finns två bergtäkter nämligen i Hakunge och i Löt. Se karta 15. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m. Arbetsområdenas estetiska utformning En god yttre utformning av arbetsområdena betyder mycket för stadsbilden, och för personalens välbefinnande och är ett viktigt konkurrensmedel för att få företag att etablera. Byggnaderna bör utformas och placeras utifrån en arkitektonisk helhetsidé och det bör finnas grönska. Gator, parkeringsytor, belysning och skyltning bör utformas med omsorg. Vackra arbetsområden är en del av kommunens ima-

9 14:9 ge. Riktlinjer för utformningen av områdena ska därför redovisas i gestaltningsprogram vid upprättande av detaljplaner. Se även kapitel Miljöbedömning Förslaget innebär att beredskap skapas för en kraftig ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen. Varje nytt arbetsområde föreslås få en tydligare profil jämfört med tidigare planering, vilket bör innebära goda möjligheter att kunna erbjuda mark som svarar mot varje företags behov. Företagsetablering föreslås underlättas i anslutning till bostadsområden och bostäder, bl.a. genom flexibla planbestämmelser. Detta innebär att förutsättningar skapas för en ökning av arbetsplatskvoten samt minskad utpendling och därmed en minskning av det totala trafikarbetet. För att få en god yttre kvalitet i arbetsområdena ska gestaltningsprogram upprättas i anslutning till detaljplanerna. En noggrann bedömning föreslås vid eventuell externhandelsetablering för att inte den lokala handeln ska utarmas med sämre service och ökat transportarbete som följd. Frågan om grusoch krossförsörjning bör alltid ses i ett regionalt perspektiv för att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet för regionen som helhet Riktlinjer Arbetsområden ska planläggas med tydligt syfte när det gäller verksamheternas art för få en planberedskap som svarar mot företagens olika behov. Arbetsområden för personalintensiva företag bör förläggas i attraktiva lägen med god kollektivtrafik. Vid planläggning och prövning av ny bebyggelse, framförallt i goda kollektivtrafiklägen, ska bostadsnära företagsetablering underlättas. Markanvändningen i Grana utreds i fördjupningsstudie bl.a. när det gäller avvägning mellan exploatering respektive kultur- och naturintressen. Planeringen ska främja fri konkurrens inom handeln. Samtidigt ska större externa handelsetableringar vid planering och bygglov prövas utifrån en regional och lokal helhetssyn så att inte oönskade effekter uppstår för lokal handel i Vallentuna och i grannkommuner. Jordbruksmarken förutsätts bevaras bl.a. för att ge förutsättningar för lokal matproduktion och odling av energigrödor, men också för att behålla det öppna kulturlandskapet. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m Beträffande gestaltningsprogram se under punkt