14:1. Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14:1. Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet"

Transkript

1 14:1 14 Näringsliv 14.1 Långsiktigt hållbar utveckling Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet i kommunen Använda marken så att transportarbetet minimeras Utveckla turismen för att vidmakthålla en levande landsbygd Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur Beakta det regionala behovet av bergtäkter och platser för masshantering 14.2 Förutsättningar och förslag Förvärvsarbetande och arbetsplatser i kommunen Av Vallentunas befolkning på drygt invånare är knappt hälften yrkesverksamma. Drygt 8000 av dessa pendlar till arbetsplats i annan kommun. Totala antalet arbetstillfällen i kommunen är ca 5800 (1998). Arbetsplatskvoten, d.v.s. antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvsarbetande vallentunabor, är 0,47. Behov av ytterligare arbetstillfällen I kapitel 4 redovisas olika scenarier för befolkningsutvecklingen. Nedan redovisas vilket behov av ytterligare arbetsplatser som krävs under planperioden enligt de olika scenarierna för att behålla nuvarande arbetsplatskvot eller för att öka densamma. A B C CF Befolkning år Yrkesverksam nattbefolkning, % Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /årt /år Tabellen visar således att enligt t.ex.scenario B (250 bost/år) krävs ca 110 ytterligare arbetstillfällen per år för att inte arbetsplatskvoten ska sjunka jämfört med idag. Om målet är en ökning av arbetsplatskvoten till exempelvis 0,65 krävs 260 ytterligare arbetstillfällen per år.

2 14:2 Befintliga arbetsområden Kommunens arbetsplatser är fördelade på olika näringar enligt nedan (2000): Offentlig förvaltning 277 Utbildning och forskning 764 Vård och omsorg 1065 Handel och kommunikation 1162 Byggande 582 Finansiell verksamhet, företagstjänster 830 Tillverkningsindustri 622 Personliga och kulturella tjänster 323 Jord- och skogsbruk 168 Övrigt 498 Summa Kommunen är den största arbetsgivaren. De privata företagen utgörs mest av mindre tjänsteföretag och tillverkningsindustrier. De största privata företagen är Bällstasund Förvaltnings AB, Diskteknik AB, Nära Personlig Assistans och Aerosol Packing Co. Detaljplanerna för de befintliga arbetsområdena har ofta relativt flexibla bestämmelser, som medger olika typer av företag. En samlokalisering av artskilda verksamheter kan dock lätt leda till störningar av olika slag. Vissa företag förorsakar buller, andra företag har tunga transportfordon eller attraherar mycket trafik, andra företag åter har stora lagerytor på sin tomtmark som uppfattas som störande i miljön. Detta innebär att företag, som söker en lugnare miljö, finner områdena mindre attraktiva och att områdena därför successivt får en industrikaraktär, trots att planbestämmelserna ofta även medger kontor. Följden blir att när ett kontorsföretag, med krav på en attraktiv närmiljö, vill etablera finns inte så många lokaliseringsmöjligheter att erbjuda även om det finns obebyggd kvartersmark kvar i arbetsområdena. Det saknas därför i Vallentuna i stor utsträckning planlagd mark för t.ex. utvecklings- och tjänsteföretag. Företagens behov De främsta tillväxtbranscherna i Nordostsektorn bedöms vara IT-företag, finansiella tjänster, elektronik- och teleproduktindustri, konsultföretag samt forskning och utveckling. För att på ett aktivt sätt gynna näringslivsutvecklingen och locka attraktiva företag till kommunen krävs en helhetssyn på kommunens markanvändning. Det måste finnas arbetsområden för alla kategorier av företag, en god infrastruktur samt service. Personalintensiva företag kräver ofta centrala lägen nära centrum, goda kommunikationer, reklamläge, prydliga företagsgrannar, god stadsmiljö samt attraktiva bostäder för en välutbildad personal. Andra företag kräver billiga lokaler i mindre centrala lägen, t.ex. för lagerhantering. Det finns således ett brett register av behov för olika typer av verksamheter.

3 14:3 Informationstekniken ökar flexibiliteten och gör att alltfler arbeten får ökad frihetsgrad i tid och rum, vilket innebär att gränserna mellan boende och arbetsliv minskar. Enligt rapporten Konsekvenser av en växande IT-pendling - regionala strukturstudier (RTK och Stockholms stad) bedöms i framtiden % av antalet yrkesverksamma ha arbeten som helt eller delvis kan utföras på annan plats än den fasta arbetsplatsen. Enligt rapporten bedöms ca 37,5 % av yrkesverksamma vallentunabor och 18,5 % av sysselsatta i Vallentuna ha IT-potential. Vallentuna bör således kunna få ökande attraktivitet för bostadsnära arbete. Det är angeläget att kommunen i sin planering underlättar en utveckling i denna riktning. Nya arbetsområden, olika kategorier Företagen har olika behov dels beroende på var i livscykeln de befinner sig och dels beroende på verksamhetens art. För att kunna möta dessa behov i framtiden bör planberedskap finnas för följande kategorier av arbetsområden/verksamheter: Kategori Krav Företagskaraktär Kontor, prydlig småindustri, hantverk Småindustri, serviceverkstäder Industri Arbetsplatser i bostadsområden Nära kollektivtrafik och centrumservice Attraktivt läge i staden Bra reklamläge Relativt centralt läge God biltillgänglighet Nära kollektivtrafik Bra reklamläge Ev. skyddszoner God biltillgänglighet Gärna nära kollektivtrafik Skyddszoner Ibland reklamläge Stora ytor Närhet bostad / företag Nära kollektivtrafik God biltillgänglighet Nybyggnad små och stora företag Kontaktintensiv Personalintensiv Startmiljöer, Leva vidare billigt Nybyggnad små företag Ibland transportintensiv Ibland miljöstörande Leva vidare billigt Nybyggnad små och stora företag Transportintensiv Miljöstörande t.ex.buller Startmiljöer Leva vidare billigt Distansarbete Nybyggnad små företag En planberedskap som byggs upp utifrån denna klassificering svarar mot de angivna målen och bör ge goda förutsättningar för goda och attraktiva arbetsmiljöer, närhet till kollektivtrafik för de allra flesta arbetsplatser och minimering av störningar. Förslag till nya arbetsområden Nedan redovisas dels förslag till nya arbetsområden och dels utredningsområden som åtminstone till en del bör kunna utnyttjas som arbetsområden. Se även kapitel

4 14:4 Nya arbetsområden Okvista V, öster om befintligt arbetsområde i Okvista, omfattar det område som undantogs från fastställelse vid planläggningen. Området föreslås utnyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Okvista IV, öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ligger nära grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1-2). Kristineberg, söder om Okvista och öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ansluter till grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö, kanske i kombination med bostäder (kategori 1). Fågelsångens arbetsområde, norr om Bällstabergsvägen anknyter till företaget Diskteknik. Området är lättillgängligt med bra annonsläge. Området föreslås nyttjas för kontor, lager, viss handel m.m. (kategori 1-2). Gillinge, vid korsningen mellan den planerade Norrortsleden - Åkersbergavägen och E 18, får ett synnerligen strategiskt läge i norra regionhalvan med god kollektivtrafikförsörjning. Kommunal vatten- och avloppsförsörjning måste byggas ut i framtiden. Området kommer att ingå i den regionala kärna som tillstyrkts av nordostkommunerna. Markanvändningen för kärnområdet bör klarläggas inom ramen för nordostkommunernas samverkan för att utveckla E18-stråket med Arninge/Rosenkälla/Gillinge som regional kärna. Löt II utgör en fortsättning på etableringen runt trafikplatsen vid Roslagsstoppet. Området har god kollektivtrafikförsörjning och goda transportvägar och ligger långt från bostäder och bör därför kunna nyttjas för tung och transportintensiv industri, men även för småindustri (kategori 2 och 3). Integrerade arbetsplatser i bostadsområden, dels i form av mindre arbetsområden och dels i form av arbetsplatser i direkt anslutning till bostaden, kan komma ifråga framförallt i stråket utmed Roslagsbanan. Se vidare föreslagna bebyggelseytor i tätbebyggelseredovisningarna i kapitel 15,16 och 17. I nya detaljplaner för småhus bör sålunda planbestämmelser övervägas som medger viss byggrätt för verksamhet i anslutning till bostad under förutsättning att verksamheten inte är störande för omgivningen och tomtytan är tillräckligt stor. På motsvarande sätt bör detta medges utanför detaljplan om inga hinder föreligger (kategori 4). Nedan redovisas obebyggd kvartersmark och beräknat antal tillkommande arbetstillfällen i befintliga områden, d.v.s. planlagda, helt eller delvis utbyggda, arbetsområden, i planlagda områden som ej börjat byggas ut samt i föreslagna nya områden. Som schablonvärden beräknas för kontor 50 m2 BTA/ anställd, för småindustri 40 anställda/ ha och för industri 20 anställda/ ha. För kvartersmark för kontor beräknas en exploateringsgrad på 0,4.

5 14:5 Område 1.Främst Kontor 2.Främst småind 3. Industri BTA antal ha antal ha antal Befintliga omr. Okvista I 5,9 236 Okvista II 6,3 252 Smidesvägen Svedjevägen 0,3 12 Fabriksvägen 0,6 24 Karby I 4,1 164 Roslagsstoppet 2,3 92 Summa ,5 780 Planlagda omr. Okvista III 9,5 380 V Rosendal ,8 232 Löt I 9,3 186 Lindö Summa , ,3 186 Nya områden Okvista IV ,5 100 Okvista V Kristineberg Fågelsången Karby II Gillinge v E Gillinge ö E , ,8 196 Löt II Summa , ,8 376 Totalt , ,1 562 Av tabellen framgår att i befintliga delvis utbyggda samt i planlagda ej bebyggda, arbetsområden finns idag möjlighet att bygga ut ytterligare drygt ca 2000 arbetstillfällen. Om samtliga föreslagna nya arbetsområden etableras finns möjlighet att bygga ut ytterligare ca 5000 arbetstillfällen. Detta skulle innebära en planberedskap för totalt ca 7000 ytterligare arbetstillfällen. Den föreslagna markanvändningen i ovan redovisade nya arbetsområden är givetvis preliminär (kontor, småindustri eller industri). Markanvändningen prövas i samband med kommande detaljplanering utifrån de behov som då är kända när det gäller kommande företagsetablering. Av redovisningen framgår att det finns goda möjligheter att inom planlagda arbetsområden och med utbyggd planberedskap främst i tätortsnära lägen kunna erbjuda mark för företagsetablering även vid en snabb utbyggnad enligt scenario C och med en ökning av arbetsplatskvoten till 0,65. Härtill kommer arbetstillfällen i bostäder och i bostadsnära företag, framförallt i Roslagsbanestråket, ytterligare arbetstillfällen i centrumområdet samt arbetstillfällen i framtida utredningsområden.

6 14:6 Utredningsområden Grana, söder om Väsbyvägen, är lättillgängligt med bra annonsläge och kollektivtrafikförsörjning utmed den framtida tvärförbindelsen mellan väg E4 och Vallentuna centrum. Exploateringens omfattning ska avvägas mot riksintresset för kulturminnesvård och intrånget i en av Storstockholms gröna kilar. Förekomst av gravfält kan leda till höga utgrävningskostnader. Området föreslås nyttjas för ett eller flera personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1). Avvägning mellan exploatering och bevarande med hänsyn till kultur- och naturvärden föreslås utredas i fördjupad studie. Området kan bli aktuellt för planläggning under planperioden, i samband med planerad utbyggnad av Väsbyvägen till E4. Området öster om E 18, Rörby, utgör ett framtida utvecklingsområde som till en del kan nyttjas som arbetsområden. Utbyggnad av kommunal vatten- och avloppsförsörjning är ett krav (kategori 1,2 eller 3). Karby II, söder om Karby industriområde och väster om väg E18, är lättillgängligt och bedöms i framtiden få god kollektivtrafikförsörjning. Området föreslås nyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Vallentuna centrum har utvecklingsmöjligheter, utöver handel, främst för kontor. Centrumområdets utveckling avses utredas i fördjupad studie. Stängselboda utgör ett framtida utvecklingsområde i anslutning till Vallentuna tätort. Området kan komma att nyttjas för både bostäder och arbetsplatser. Ovan nämnda utredningsområden utgör en stor markreserv för framtiden för bl.a. arbetsområden. Frånsett Vallentuna centrum torde dessa områden till största delen komma att tas i anspråk efter planperioden. Handel Vallentuna kommun är för sin utveckling beroende av ett levande och innehållsrikt kommuncentrum, men också av lokal handel i de mindre tätorterna och stationssamhällena. Nära tillgång till handel innebär god service för kommuninvånare och företag, betyder att transportarbetet minskar och betyder också mycket för det sociala livet i kommundelar/ bostadsområden genom att mötesplatser för invånarna skapas. Vallentuna centrum har successivt utvecklats till ett innehållsrikt kommuncentrum. Det är väsentligt att Vallentuna centrum även i fortsättningen utvecklas på ett gynnsamt sätt. Denna fråga, bl.a. markberedskap, bör särskilt klarläggas i kommande fördjupningsstudie för centrumområdet. Externa handelsetableringar i regionen har bemötts positivt av konsumenterna men kan också få negativa effekter, effekter som man kanske inte inser från början men som blir uppenbara på sikt. Även om externhandeln betyder en konkurrens som är till fördel för konsumenterna genom låga priser kan dock dessa externa stormarknader också utgöra ett hot mot den lokala detaljhandelsstrukturen. Kommun- och lokalcentrumanläggningar utarmas, sällanköps- och specialvaror blir svårtillgängliga, människor som inte har bil får försämrad service och biltrafiken

7 14:7 ökar med ökad energiförbrukning och större utsläpp som följd. Även ökande internethandel är en faktor som kan minska underlaget för lokal detaljhandel. Regionplane- och trafikkontoret konstaterar i rapporten Att handla i framtiden (Rapport nr 1, 1996 Regionplane- och trafikkontoret) bl.a. att utvecklingen sedan mitten på 70-talet gått alltmer mot fler stora trafikorienterade butiker samtidigt som en stor del av de små bostadsnära butikerna slagits ut. Ett tidigare varierat utbud av handel kantrar i allt högre grad över mot en storskalig och bilberoende handel. De flesta västeuropeiska länder inom EU har antagit någon form av policy för att styra handels utveckling så att inte stadskärnor och lokalcentra utarmas. Detta innebär att det krävs en helhetssyn på handelsetablering och en konsekvensanalys för att effekterna ska kunna bedömas vid nyetablering. Kommunen kommer in som part i samband med planläggning och bygglovprövning. Vid prövning av externhandelsetableringar, bör en bedömning ske av risken för att en oönskad detaljhandelsstruktur uppstår som innebär sämre service för kommuninvånarna. Det finns numera möjligheter att i detaljplaner i viss mån reglera vilken typ av handel som medges, t.ex. bestämmelser om att endast handel med skrymmande varor medges eller att livsmedelsetablering ej medges. Kommunen kan också underlätta jourbutiksetablering i bostadsområden genom att i detaljplanerna ge möjlighet till sådana etableringar. Det handlar således om att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen levande samhällen, god tillgång till service, miljöhänsyn, etableringsintresse hos företagare och fri konkurrens. Det krävs också ett samarbete över kommungränserna, eftersom influensområdena för vissa arter av handel är vida. Turism Det finns ett samband mellan översiktsplanering och turismen som näring, något som påpekas i skriften Planera för turism (Boverket, Turistdelegationen1997). Turistnäringen berör många sektorer natur, kultur, landskap, stadens och byns fysiska miljö, kommunikationer, aktiviteter, upplevelser. Man talar alltmer om hållbar turism, ekoturism och kulturturism. I Vallentuna är det framförallt fråga om närturism, d.v.s. besökare från länet men även kommunens egna invånare. Det mest besökta turistmålet är Angarnssjöängen som har ca besökare per år. För Vallentunas del kan man sammanfatta några viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling av i första hand närturism: Ett attraktivt lokalcentrum med stor bredd på utbudet Omsorg om värdefulla natur- och kulturmiljöer - landskaps- och kulturmiljövård som stärker bygdens karaktärsdrag Aktivitetsområden för friluftsliv och turism Anläggningar för tävlingsarrangemang Tillgänglighet till aktiviteter (gång- och cykelstigar, P-platser, kollektivtrafik) Marknadsföring Många av ovanstående aspekter berörs i andra kapitel och riktlinjer föreslås som också bör kunna gynna en utveckling av turismen. En utveckling av turistnäringen

8 14:8 betyder fördelar för kommunens och näringslivets utveckling som helhet. Kommunen blir attraktiv att bosätta sig i, förutsättningarna ökar för företagsetablering genom möjligheterna till aktiv fritid, turismen leder till arbetstillfällen och gynnar handel och andra företag. Det krävs dock en nära samverkan mellan markägare, näringsidkare och kommunen för att få till stånd en gemensam syn på utvecklingen av turistnäringen. Jord- och skogsbruk Enligt MB 3 kap 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt som kan godtas från allmän synpunkt. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Jord- och skogsbruk svarar för den största delen av markanvändningen i kommunen. Denna markanvändning förutsätts bestå inom överskådlig framtid. Att bevara jordbruksmarken betyder att det finns förutsättningar för lokalt producerade livsmedel och energigrödor. Det öppna, vackra kulturlandskapet är en stor tillgång för bl.a. rekreation och rörligt friluftsliv. Grus- och bergtäkter, masshantering Vallentuna ingår främst i det nordöstra av länets fem försörjningsområden för grusoch bergmassor. I Vallentuna finns inga större grustäkter. Enligt Länsstyrelsens rapport Masshanering i Stockholms län (2001) står bergkrossproduktionen i området för närmare 75 % av den totala produktionen. För att ytterligare hushålla med naturgruset och minska långväga transporter finns det behov av platser för bergtäkt, mellanlagring, deponi och återvinning inom de södra delarna av försörjningsområdet. Transportlängderna bör vara så korta som möjligt. Normal transportlängd anses vara 30 km, möjligen upp till km. I Vallentuna finns två bergtäkter nämligen i Hakunge och i Löt. Se karta 15. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m. Arbetsområdenas estetiska utformning En god yttre utformning av arbetsområdena betyder mycket för stadsbilden, och för personalens välbefinnande och är ett viktigt konkurrensmedel för att få företag att etablera. Byggnaderna bör utformas och placeras utifrån en arkitektonisk helhetsidé och det bör finnas grönska. Gator, parkeringsytor, belysning och skyltning bör utformas med omsorg. Vackra arbetsområden är en del av kommunens ima-

9 14:9 ge. Riktlinjer för utformningen av områdena ska därför redovisas i gestaltningsprogram vid upprättande av detaljplaner. Se även kapitel Miljöbedömning Förslaget innebär att beredskap skapas för en kraftig ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen. Varje nytt arbetsområde föreslås få en tydligare profil jämfört med tidigare planering, vilket bör innebära goda möjligheter att kunna erbjuda mark som svarar mot varje företags behov. Företagsetablering föreslås underlättas i anslutning till bostadsområden och bostäder, bl.a. genom flexibla planbestämmelser. Detta innebär att förutsättningar skapas för en ökning av arbetsplatskvoten samt minskad utpendling och därmed en minskning av det totala trafikarbetet. För att få en god yttre kvalitet i arbetsområdena ska gestaltningsprogram upprättas i anslutning till detaljplanerna. En noggrann bedömning föreslås vid eventuell externhandelsetablering för att inte den lokala handeln ska utarmas med sämre service och ökat transportarbete som följd. Frågan om grus- och krossförsörjning bör alltid ses i ett regionalt perspektiv för att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet för regionen som helhet Riktlinjer Arbetsområden ska planläggas med tydligt syfte när det gäller verksamheternas art för få en planberedskap som svarar mot företagens olika behov. Arbetsområden för personalintensiva företag bör förläggas i attraktiva lägen med god kollektivtrafik. Vid planläggning och prövning av ny bebyggelse, framförallt i goda kollektivtrafiklägen, ska bostadsnära företagsetablering underlättas. Markanvändningen i Grana utreds i fördjupningsstudie bl.a. när det gäller avvägning mellan exploatering respektive kultur- och naturintressen. Planeringen ska främja fri konkurrens inom handeln. Samtidigt ska större externa handelsetableringar vid planering och bygglov prövas utifrån en regional och lokal helhetssyn så att inte oönskade effekter uppstår för lokal handel i Vallentuna och i grannkommuner. Jordbruksmarken förutsätts bevaras bl.a. för att ge förutsättningar för lokal matproduktion och odling av energigrödor, men också för att behålla det öppna kulturlandskapet. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m Beträffande gestaltningsprogram se under punkt

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel

8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel ÖP 8 Levande näringsliv 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel 8.1 Levande näringsliv Idag och i framtiden Målet är att Partille centrum ska utvecklas och omdanas till ett attraktivt centrum

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA LANDVETTER Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA BYGGFAKTA Detaljplan: Industri, kontor och handel med skrymmande varor. Maximal byggnadshöjd

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3

PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3 PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3 TOMTSTORLEK: 26 000 M 2 ADRESS: RETURVÄGEN 1, MÖLNLYCKE - Next Step Group - BYGGFAKTA Detaljplan: Detaljplanen är färdig och byggklar för verksamheter inom handel,

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Översiktsplan 2040. Kortversion

Översiktsplan 2040. Kortversion Översiktsplan 2040 Kortversion Hej! Vi har från januari 2014 en ny översiktsplan. Det här är en kortversion som redogör för kommunens översiktliga målsättningar, fokusfrågor och strategier med sikte mot

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

1281K-P22. Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 25/2006a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING

1281K-P22. Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 25/2006a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING PÄ 25/2006a 1281K-P22 Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) Upprättad 2011-09-30 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga . I SKÅNE LÅN G RANSKN I NGSYTTRAN DE 2013-02-07 1(5) 7013-0Y- 11 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Haas 040-25 22 48 Eslövs kommun Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer