14:1. Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14:1. Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet"

Transkript

1 14:1 14 Näringsliv 14.1 Långsiktigt hållbar utveckling Öka etableringen av arbetstillfällen så att allt fler arbetar och bedriver näringsverksamhet i kommunen Använda marken så att transportarbetet minimeras Utveckla turismen för att vidmakthålla en levande landsbygd Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur Beakta det regionala behovet av bergtäkter och platser för masshantering 14.2 Förutsättningar och förslag Förvärvsarbetande och arbetsplatser i kommunen Av Vallentunas befolkning på drygt invånare är knappt hälften yrkesverksamma. Drygt 8000 av dessa pendlar till arbetsplats i annan kommun. Totala antalet arbetstillfällen i kommunen är ca 5800 (1998). Arbetsplatskvoten, d.v.s. antalet arbetstillfällen i kommunen i förhållande till antalet förvärvsarbetande vallentunabor, är 0,47. Behov av ytterligare arbetstillfällen I kapitel 4 redovisas olika scenarier för befolkningsutvecklingen. Nedan redovisas vilket behov av ytterligare arbetsplatser som krävs under planperioden enligt de olika scenarierna för att behålla nuvarande arbetsplatskvot eller för att öka densamma. A B C CF Befolkning år Yrkesverksam nattbefolkning, % Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /år /år Ökning av arbetsplatser vid arbetsplatskvot 0, /år /år /årt /år Tabellen visar således att enligt t.ex.scenario B (250 bost/år) krävs ca 110 ytterligare arbetstillfällen per år för att inte arbetsplatskvoten ska sjunka jämfört med idag. Om målet är en ökning av arbetsplatskvoten till exempelvis 0,65 krävs 260 ytterligare arbetstillfällen per år.

2 14:2 Befintliga arbetsområden Kommunens arbetsplatser är fördelade på olika näringar enligt nedan (2000): Offentlig förvaltning 277 Utbildning och forskning 764 Vård och omsorg 1065 Handel och kommunikation 1162 Byggande 582 Finansiell verksamhet, företagstjänster 830 Tillverkningsindustri 622 Personliga och kulturella tjänster 323 Jord- och skogsbruk 168 Övrigt 498 Summa Kommunen är den största arbetsgivaren. De privata företagen utgörs mest av mindre tjänsteföretag och tillverkningsindustrier. De största privata företagen är Bällstasund Förvaltnings AB, Diskteknik AB, Nära Personlig Assistans och Aerosol Packing Co. Detaljplanerna för de befintliga arbetsområdena har ofta relativt flexibla bestämmelser, som medger olika typer av företag. En samlokalisering av artskilda verksamheter kan dock lätt leda till störningar av olika slag. Vissa företag förorsakar buller, andra företag har tunga transportfordon eller attraherar mycket trafik, andra företag åter har stora lagerytor på sin tomtmark som uppfattas som störande i miljön. Detta innebär att företag, som söker en lugnare miljö, finner områdena mindre attraktiva och att områdena därför successivt får en industrikaraktär, trots att planbestämmelserna ofta även medger kontor. Följden blir att när ett kontorsföretag, med krav på en attraktiv närmiljö, vill etablera finns inte så många lokaliseringsmöjligheter att erbjuda även om det finns obebyggd kvartersmark kvar i arbetsområdena. Det saknas därför i Vallentuna i stor utsträckning planlagd mark för t.ex. utvecklings- och tjänsteföretag. Företagens behov De främsta tillväxtbranscherna i Nordostsektorn bedöms vara IT-företag, finansiella tjänster, elektronik- och teleproduktindustri, konsultföretag samt forskning och utveckling. För att på ett aktivt sätt gynna näringslivsutvecklingen och locka attraktiva företag till kommunen krävs en helhetssyn på kommunens markanvändning. Det måste finnas arbetsområden för alla kategorier av företag, en god infrastruktur samt service. Personalintensiva företag kräver ofta centrala lägen nära centrum, goda kommunikationer, reklamläge, prydliga företagsgrannar, god stadsmiljö samt attraktiva bostäder för en välutbildad personal. Andra företag kräver billiga lokaler i mindre centrala lägen, t.ex. för lagerhantering. Det finns således ett brett register av behov för olika typer av verksamheter.

3 14:3 Informationstekniken ökar flexibiliteten och gör att alltfler arbeten får ökad frihetsgrad i tid och rum, vilket innebär att gränserna mellan boende och arbetsliv minskar. Enligt rapporten Konsekvenser av en växande IT-pendling - regionala strukturstudier (RTK och Stockholms stad) bedöms i framtiden % av antalet yrkesverksamma ha arbeten som helt eller delvis kan utföras på annan plats än den fasta arbetsplatsen. Enligt rapporten bedöms ca 37,5 % av yrkesverksamma vallentunabor och 18,5 % av sysselsatta i Vallentuna ha IT-potential. Vallentuna bör således kunna få ökande attraktivitet för bostadsnära arbete. Det är angeläget att kommunen i sin planering underlättar en utveckling i denna riktning. Nya arbetsområden, olika kategorier Företagen har olika behov dels beroende på var i livscykeln de befinner sig och dels beroende på verksamhetens art. För att kunna möta dessa behov i framtiden bör planberedskap finnas för följande kategorier av arbetsområden/verksamheter: Kategori Krav Företagskaraktär Kontor, prydlig småindustri, hantverk Småindustri, serviceverkstäder Industri Arbetsplatser i bostadsområden Nära kollektivtrafik och centrumservice Attraktivt läge i staden Bra reklamläge Relativt centralt läge God biltillgänglighet Nära kollektivtrafik Bra reklamläge Ev. skyddszoner God biltillgänglighet Gärna nära kollektivtrafik Skyddszoner Ibland reklamläge Stora ytor Närhet bostad / företag Nära kollektivtrafik God biltillgänglighet Nybyggnad små och stora företag Kontaktintensiv Personalintensiv Startmiljöer, Leva vidare billigt Nybyggnad små företag Ibland transportintensiv Ibland miljöstörande Leva vidare billigt Nybyggnad små och stora företag Transportintensiv Miljöstörande t.ex.buller Startmiljöer Leva vidare billigt Distansarbete Nybyggnad små företag En planberedskap som byggs upp utifrån denna klassificering svarar mot de angivna målen och bör ge goda förutsättningar för goda och attraktiva arbetsmiljöer, närhet till kollektivtrafik för de allra flesta arbetsplatser och minimering av störningar. Förslag till nya arbetsområden Nedan redovisas dels förslag till nya arbetsområden och dels utredningsområden som åtminstone till en del bör kunna utnyttjas som arbetsområden. Se även kapitel

4 14:4 Nya arbetsområden Okvista V, öster om befintligt arbetsområde i Okvista, omfattar det område som undantogs från fastställelse vid planläggningen. Området föreslås utnyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Okvista IV, öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ligger nära grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1-2). Kristineberg, söder om Okvista och öster om Arningevägen, är lättillgängligt, har bra annonsläge och ansluter till grönområde. Området bör få god kollektivtrafikförsörjning i framtiden och föreslås nyttjas för personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö, kanske i kombination med bostäder (kategori 1). Fågelsångens arbetsområde, norr om Bällstabergsvägen anknyter till företaget Diskteknik. Området är lättillgängligt med bra annonsläge. Området föreslås nyttjas för kontor, lager, viss handel m.m. (kategori 1-2). Gillinge, vid korsningen mellan den planerade Norrortsleden - Åkersbergavägen och E 18, får ett synnerligen strategiskt läge i norra regionhalvan med god kollektivtrafikförsörjning. Kommunal vatten- och avloppsförsörjning måste byggas ut i framtiden. Området kommer att ingå i den regionala kärna som tillstyrkts av nordostkommunerna. Markanvändningen för kärnområdet bör klarläggas inom ramen för nordostkommunernas samverkan för att utveckla E18-stråket med Arninge/Rosenkälla/Gillinge som regional kärna. Löt II utgör en fortsättning på etableringen runt trafikplatsen vid Roslagsstoppet. Området har god kollektivtrafikförsörjning och goda transportvägar och ligger långt från bostäder och bör därför kunna nyttjas för tung och transportintensiv industri, men även för småindustri (kategori 2 och 3). Integrerade arbetsplatser i bostadsområden, dels i form av mindre arbetsområden och dels i form av arbetsplatser i direkt anslutning till bostaden, kan komma ifråga framförallt i stråket utmed Roslagsbanan. Se vidare föreslagna bebyggelseytor i tätbebyggelseredovisningarna i kapitel 15,16 och 17. I nya detaljplaner för småhus bör sålunda planbestämmelser övervägas som medger viss byggrätt för verksamhet i anslutning till bostad under förutsättning att verksamheten inte är störande för omgivningen och tomtytan är tillräckligt stor. På motsvarande sätt bör detta medges utanför detaljplan om inga hinder föreligger (kategori 4). Nedan redovisas obebyggd kvartersmark och beräknat antal tillkommande arbetstillfällen i befintliga områden, d.v.s. planlagda, helt eller delvis utbyggda, arbetsområden, i planlagda områden som ej börjat byggas ut samt i föreslagna nya områden. Som schablonvärden beräknas för kontor 50 m2 BTA/ anställd, för småindustri 40 anställda/ ha och för industri 20 anställda/ ha. För kvartersmark för kontor beräknas en exploateringsgrad på 0,4.

5 14:5 Område 1.Främst Kontor 2.Främst småind 3. Industri BTA antal ha antal ha antal Befintliga omr. Okvista I 5,9 236 Okvista II 6,3 252 Smidesvägen Svedjevägen 0,3 12 Fabriksvägen 0,6 24 Karby I 4,1 164 Roslagsstoppet 2,3 92 Summa ,5 780 Planlagda omr. Okvista III 9,5 380 V Rosendal ,8 232 Löt I 9,3 186 Lindö Summa , ,3 186 Nya områden Okvista IV ,5 100 Okvista V Kristineberg Fågelsången Karby II Gillinge v E Gillinge ö E , ,8 196 Löt II Summa , ,8 376 Totalt , ,1 562 Av tabellen framgår att i befintliga delvis utbyggda samt i planlagda ej bebyggda, arbetsområden finns idag möjlighet att bygga ut ytterligare drygt ca 2000 arbetstillfällen. Om samtliga föreslagna nya arbetsområden etableras finns möjlighet att bygga ut ytterligare ca 5000 arbetstillfällen. Detta skulle innebära en planberedskap för totalt ca 7000 ytterligare arbetstillfällen. Den föreslagna markanvändningen i ovan redovisade nya arbetsområden är givetvis preliminär (kontor, småindustri eller industri). Markanvändningen prövas i samband med kommande detaljplanering utifrån de behov som då är kända när det gäller kommande företagsetablering. Av redovisningen framgår att det finns goda möjligheter att inom planlagda arbetsområden och med utbyggd planberedskap främst i tätortsnära lägen kunna erbjuda mark för företagsetablering även vid en snabb utbyggnad enligt scenario C och med en ökning av arbetsplatskvoten till 0,65. Härtill kommer arbetstillfällen i bostäder och i bostadsnära företag, framförallt i Roslagsbanestråket, ytterligare arbetstillfällen i centrumområdet samt arbetstillfällen i framtida utredningsområden.

6 14:6 Utredningsområden Grana, söder om Väsbyvägen, är lättillgängligt med bra annonsläge och kollektivtrafikförsörjning utmed den framtida tvärförbindelsen mellan väg E4 och Vallentuna centrum. Exploateringens omfattning ska avvägas mot riksintresset för kulturminnesvård och intrånget i en av Storstockholms gröna kilar. Förekomst av gravfält kan leda till höga utgrävningskostnader. Området föreslås nyttjas för ett eller flera personalintensiva företag med krav på attraktiv miljö (kategori 1). Avvägning mellan exploatering och bevarande med hänsyn till kultur- och naturvärden föreslås utredas i fördjupad studie. Området kan bli aktuellt för planläggning under planperioden, i samband med planerad utbyggnad av Väsbyvägen till E4. Området öster om E 18, Rörby, utgör ett framtida utvecklingsområde som till en del kan nyttjas som arbetsområden. Utbyggnad av kommunal vatten- och avloppsförsörjning är ett krav (kategori 1,2 eller 3). Karby II, söder om Karby industriområde och väster om väg E18, är lättillgängligt och bedöms i framtiden få god kollektivtrafikförsörjning. Området föreslås nyttjas för småindustri och serviceverkstäder (kategori 2). Vallentuna centrum har utvecklingsmöjligheter, utöver handel, främst för kontor. Centrumområdets utveckling avses utredas i fördjupad studie. Stängselboda utgör ett framtida utvecklingsområde i anslutning till Vallentuna tätort. Området kan komma att nyttjas för både bostäder och arbetsplatser. Ovan nämnda utredningsområden utgör en stor markreserv för framtiden för bl.a. arbetsområden. Frånsett Vallentuna centrum torde dessa områden till största delen komma att tas i anspråk efter planperioden. Handel Vallentuna kommun är för sin utveckling beroende av ett levande och innehållsrikt kommuncentrum, men också av lokal handel i de mindre tätorterna och stationssamhällena. Nära tillgång till handel innebär god service för kommuninvånare och företag, betyder att transportarbetet minskar och betyder också mycket för det sociala livet i kommundelar/ bostadsområden genom att mötesplatser för invånarna skapas. Vallentuna centrum har successivt utvecklats till ett innehållsrikt kommuncentrum. Det är väsentligt att Vallentuna centrum även i fortsättningen utvecklas på ett gynnsamt sätt. Denna fråga, bl.a. markberedskap, bör särskilt klarläggas i kommande fördjupningsstudie för centrumområdet. Externa handelsetableringar i regionen har bemötts positivt av konsumenterna men kan också få negativa effekter, effekter som man kanske inte inser från början men som blir uppenbara på sikt. Även om externhandeln betyder en konkurrens som är till fördel för konsumenterna genom låga priser kan dock dessa externa stormarknader också utgöra ett hot mot den lokala detaljhandelsstrukturen. Kommun- och lokalcentrumanläggningar utarmas, sällanköps- och specialvaror blir svårtillgängliga, människor som inte har bil får försämrad service och biltrafiken

7 14:7 ökar med ökad energiförbrukning och större utsläpp som följd. Även ökande internethandel är en faktor som kan minska underlaget för lokal detaljhandel. Regionplane- och trafikkontoret konstaterar i rapporten Att handla i framtiden (Rapport nr 1, 1996 Regionplane- och trafikkontoret) bl.a. att utvecklingen sedan mitten på 70-talet gått alltmer mot fler stora trafikorienterade butiker samtidigt som en stor del av de små bostadsnära butikerna slagits ut. Ett tidigare varierat utbud av handel kantrar i allt högre grad över mot en storskalig och bilberoende handel. De flesta västeuropeiska länder inom EU har antagit någon form av policy för att styra handels utveckling så att inte stadskärnor och lokalcentra utarmas. Detta innebär att det krävs en helhetssyn på handelsetablering och en konsekvensanalys för att effekterna ska kunna bedömas vid nyetablering. Kommunen kommer in som part i samband med planläggning och bygglovprövning. Vid prövning av externhandelsetableringar, bör en bedömning ske av risken för att en oönskad detaljhandelsstruktur uppstår som innebär sämre service för kommuninvånarna. Det finns numera möjligheter att i detaljplaner i viss mån reglera vilken typ av handel som medges, t.ex. bestämmelser om att endast handel med skrymmande varor medges eller att livsmedelsetablering ej medges. Kommunen kan också underlätta jourbutiksetablering i bostadsområden genom att i detaljplanerna ge möjlighet till sådana etableringar. Det handlar således om att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen levande samhällen, god tillgång till service, miljöhänsyn, etableringsintresse hos företagare och fri konkurrens. Det krävs också ett samarbete över kommungränserna, eftersom influensområdena för vissa arter av handel är vida. Turism Det finns ett samband mellan översiktsplanering och turismen som näring, något som påpekas i skriften Planera för turism (Boverket, Turistdelegationen1997). Turistnäringen berör många sektorer natur, kultur, landskap, stadens och byns fysiska miljö, kommunikationer, aktiviteter, upplevelser. Man talar alltmer om hållbar turism, ekoturism och kulturturism. I Vallentuna är det framförallt fråga om närturism, d.v.s. besökare från länet men även kommunens egna invånare. Det mest besökta turistmålet är Angarnssjöängen som har ca besökare per år. För Vallentunas del kan man sammanfatta några viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling av i första hand närturism: Ett attraktivt lokalcentrum med stor bredd på utbudet Omsorg om värdefulla natur- och kulturmiljöer - landskaps- och kulturmiljövård som stärker bygdens karaktärsdrag Aktivitetsområden för friluftsliv och turism Anläggningar för tävlingsarrangemang Tillgänglighet till aktiviteter (gång- och cykelstigar, P-platser, kollektivtrafik) Marknadsföring Många av ovanstående aspekter berörs i andra kapitel och riktlinjer föreslås som också bör kunna gynna en utveckling av turismen. En utveckling av turistnäringen

8 14:8 betyder fördelar för kommunens och näringslivets utveckling som helhet. Kommunen blir attraktiv att bosätta sig i, förutsättningarna ökar för företagsetablering genom möjligheterna till aktiv fritid, turismen leder till arbetstillfällen och gynnar handel och andra företag. Det krävs dock en nära samverkan mellan markägare, näringsidkare och kommunen för att få till stånd en gemensam syn på utvecklingen av turistnäringen. Jord- och skogsbruk Enligt MB 3 kap 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt som kan godtas från allmän synpunkt. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Jord- och skogsbruk svarar för den största delen av markanvändningen i kommunen. Denna markanvändning förutsätts bestå inom överskådlig framtid. Att bevara jordbruksmarken betyder att det finns förutsättningar för lokalt producerade livsmedel och energigrödor. Det öppna, vackra kulturlandskapet är en stor tillgång för bl.a. rekreation och rörligt friluftsliv. Grus- och bergtäkter, masshantering Vallentuna ingår främst i det nordöstra av länets fem försörjningsområden för grusoch bergmassor. I Vallentuna finns inga större grustäkter. Enligt Länsstyrelsens rapport Masshanering i Stockholms län (2001) står bergkrossproduktionen i området för närmare 75 % av den totala produktionen. För att ytterligare hushålla med naturgruset och minska långväga transporter finns det behov av platser för bergtäkt, mellanlagring, deponi och återvinning inom de södra delarna av försörjningsområdet. Transportlängderna bör vara så korta som möjligt. Normal transportlängd anses vara 30 km, möjligen upp till km. I Vallentuna finns två bergtäkter nämligen i Hakunge och i Löt. Se karta 15. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m. Arbetsområdenas estetiska utformning En god yttre utformning av arbetsområdena betyder mycket för stadsbilden, och för personalens välbefinnande och är ett viktigt konkurrensmedel för att få företag att etablera. Byggnaderna bör utformas och placeras utifrån en arkitektonisk helhetsidé och det bör finnas grönska. Gator, parkeringsytor, belysning och skyltning bör utformas med omsorg. Vackra arbetsområden är en del av kommunens ima-

9 14:9 ge. Riktlinjer för utformningen av områdena ska därför redovisas i gestaltningsprogram vid upprättande av detaljplaner. Se även kapitel Miljöbedömning Förslaget innebär att beredskap skapas för en kraftig ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen. Varje nytt arbetsområde föreslås få en tydligare profil jämfört med tidigare planering, vilket bör innebära goda möjligheter att kunna erbjuda mark som svarar mot varje företags behov. Företagsetablering föreslås underlättas i anslutning till bostadsområden och bostäder, bl.a. genom flexibla planbestämmelser. Detta innebär att förutsättningar skapas för en ökning av arbetsplatskvoten samt minskad utpendling och därmed en minskning av det totala trafikarbetet. För att få en god yttre kvalitet i arbetsområdena ska gestaltningsprogram upprättas i anslutning till detaljplanerna. En noggrann bedömning föreslås vid eventuell externhandelsetablering för att inte den lokala handeln ska utarmas med sämre service och ökat transportarbete som följd. Frågan om grus- och krossförsörjning bör alltid ses i ett regionalt perspektiv för att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet för regionen som helhet Riktlinjer Arbetsområden ska planläggas med tydligt syfte när det gäller verksamheternas art för få en planberedskap som svarar mot företagens olika behov. Arbetsområden för personalintensiva företag bör förläggas i attraktiva lägen med god kollektivtrafik. Vid planläggning och prövning av ny bebyggelse, framförallt i goda kollektivtrafiklägen, ska bostadsnära företagsetablering underlättas. Markanvändningen i Grana utreds i fördjupningsstudie bl.a. när det gäller avvägning mellan exploatering respektive kultur- och naturintressen. Planeringen ska främja fri konkurrens inom handeln. Samtidigt ska större externa handelsetableringar vid planering och bygglov prövas utifrån en regional och lokal helhetssyn så att inte oönskade effekter uppstår för lokal handel i Vallentuna och i grannkommuner. Jordbruksmarken förutsätts bevaras bl.a. för att ge förutsättningar för lokal matproduktion och odling av energigrödor, men också för att behålla det öppna kulturlandskapet. Vid prövning av nya bergtäkter / masshanteringsanläggningar bör lägen undvikas inom eller i direkt anslutning till tätortszoner och skyddsvärda områden med hänsyn till kultur-, natur- och fritidsintressen. Avstånd till befintlig samlad bebyggelse bör uppgå till minst 1000 m Beträffande gestaltningsprogram se under punkt

12. Bebyggelseutveckling i stora drag

12. Bebyggelseutveckling i stora drag 12:1 12. Bebyggelseutveckling i stora drag 12.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden,

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

15. Vallentuna/Lindholmen

15. Vallentuna/Lindholmen 15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Areella näringar Enligt de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken är både jord- och skogsbruksnäringen av nationell

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Kullsvedens handels- och småindustriområde Detaljplan för UTSTÄLLNINGSHANDLING Kullsvedens handels- och småindustriområde i Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-20, 120,

Läs mer

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun 1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Ks 2010:414 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

3. Mål för Vallentunas utveckling

3. Mål för Vallentunas utveckling 3:1 3. Mål för Vallentunas utveckling 3.1 Nationella miljökvalitetsmål, regionala mål Regeringen har ställt upp tre övergripande ekologiska hållbarhetsmål nämligen Skyddet av miljön En hållbar försörjning

Läs mer

Riktlinjer för fastigheter och mark

Riktlinjer för fastigheter och mark Riktlinjer för fastigheter och mark Antagen av regionfullmäktige 2012-02-20 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Regionen som fastighetsägare 3 3. Regionen köper mark och fastigheter 3 4. Regionen säljer mark och

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. MULLSJÖ KOMMUN 39 BEBYGGELSE BOSTÄDER Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. HUR SER DET UT? Bebyggelsen i Mullsjö kommun är utpräglat

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas. Transportintensiva verksamheter lokaliseras nära större vägar, infartsleder, industrispår eller hamn. Centrumnära verksamhetsområden bör inte innehålla tung industri utan omvandlas efter som till lättare

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234 Kaj Wejander 063 146234 BESLUT Datum 2001-10-08 203-6961-01 Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Krokoms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 835 80 Krokom Prövning av kommunfullmäktige i Krokoms

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

del av Viksberg 3:1, Område B

del av Viksberg 3:1, Område B Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan 2013-00033-214 Detaljplan för del av Viksberg 3:1, Område B i Södertälje kommun Upprättad 2015-12-08 Beslut Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-19

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

BESLUT. Datum Upphävande ifråga om detaljplan för Södra Silverdal, området Margareteborg, Helenelund i Sollentuna kommun

BESLUT. Datum Upphävande ifråga om detaljplan för Södra Silverdal, området Margareteborg, Helenelund i Sollentuna kommun 1(4) LANSSTYRELSEN 2012-01-20 Avdelningen för planfrågor Klas Klasson 08-785 4427 Sollentuna kommun Kommunstyrelsen 191 86 SOLLENTUNA SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-01- 2 3.tå Upphävande ifråga

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR! En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (6) ANTAGANDEHANDLING 2012-10-29 Dnr MSN 2010/96 214 Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 313, Svetshallen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

Frågeställningen. Exploateringspotential för skilda verksamheter (kontor, handel/service, industri/lager) och områden.

Frågeställningen. Exploateringspotential för skilda verksamheter (kontor, handel/service, industri/lager) och områden. 1 Frågeställningen Exploateringspotential för skilda verksamheter (kontor, handel/service, industri/lager) och områden. Matchning av potentiellt utbud enligt exploateringspotential mot den efterfrågan

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer