12. Bebyggelseutveckling i stora drag

Transkript

1 12:1 12. Bebyggelseutveckling i stora drag 12.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden, en levande landsbygd och bevarande av karaktären i natur och kulturhistoriskt värdefulla områden och miljöer Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Använda marken så att transportarbetet minimeras Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät Eftersträva att bebyggelseutvecklingen på landsbygden sker nära kollektivtrafik och basservice Bevara en levande landsbygd genom att bl.a. i samhällsplaneringen ge människor förutsättningar att bo och arbeta på landsbygden 12.2 Förutsättningar och förslag Allmänna planeringsaspekter Samtliga kommunens större samhällen för permanentboende, förutom Karby/ Brottby, ligger utmed Roslagsbanan. Ett annat viktigt kollektivtrafikstråk är E18 med direktbussar in till Stockholm. I anslutning till detta stråk ligger Karby/Brottby, Löt/Roslagsstoppet som är ett växande område för verksamheter av olika slag, samt Gillinge som i framtiden blir en viktig knutpunkt i NO-sektorn genom sitt läge vid korsningen mellan två stora vägar. Ett ökat byggande i regionen kommer sannolikt att innebära ett ökande intresse för att bygga i Vallentuna. Många kommuner närmare Stockholm är i huvudsak färdigbyggda och Vallentunas läge blir alltmer intressant, mellan Stockholm och Arlanda samt mellan E4 och E18. En grov bedömning av lämpliga nyexploateringsområden för bostäder och arbetsplatser inom befintliga och framtida tätortszoner ger en god beredskap och ett bra underlag för kommande detaljplanering. Viktiga utgångspunkter är närhet till kollektivtrafik, vatten- och avloppsförsörjning, vägnät av god standard, närhet till rekreationsområden samt tillgång till skola och annan service. En fortsatt utbyggnad i kommunen bör i första hand ske i anslutning till befintliga tätorter och utmed kollektivtrafikstråken, Roslagsbanan samt direktbusslinjen på E18. En viss samlad utbyggnad bör även kunna ske utmed busstråken Gamla Norrtäljevägen och Väsbyvägen. I goda kollektivtrafiklägen bör bebyggelse med högre exploateringsgrad övervägas.

2 12:2 Samtidigt bör den fortsatta utbyggnaden ske med hänsynstagande till olika bevarandeintressen. Dessa intressen kan grovt sammanfattas i två stråk genom kommunen. Det nordsydliga centrala stråket omfattar Långhundraleden med Vadadalen, Römossen, Angarnssjöängen och Gävsjöbäckenet. Stråket är till stor del av riksintresse för kulturminnesvården och naturvården, innehåller flera större ekologiskt mycket viktiga områden och utgör dessutom en grön kil med värdekärna i Storstockholms grönstruktur. Tyngdpunkterna i det östvästliga stråket är Tärnanområdet och Garnsviken samt västra Vallentuna. Detta tvärstråk innehåller stora områden av riksintresse för kulturminnesvården och friluftslivet. Även dessa områden utgör delar av en regional kil, med Tärnanområdet som värdekärna. Områdena knyts samman via Lindholmen och Markim-Orkesta, gröna länkar i Storstockholms grönstruktur. Nedan redogörs i stora drag för de olika områdena för bebyggelseutveckling, bl.a. avgränsning, motstående intressen och frågor som behöver utredas. Förslag till markanvändning redovisas närmare för Vallentuna/Lindholmen, Frösunda och Kårsta/Ekskogen samt Karby/Brottby och Gillinge i kapitlen 15, 16 och 17. Roslagsbanestråket Utmed Roslagsbanestråket, med nio stationer, finns idag bebyggelse framförallt i stationssamhällena. De obebyggda markområdena utmed banan utgör en stor markresurs för ny bebyggelse, både bostäder och arbetsplatser. Vid en fortsatt utbyggnad är möjligheterna goda att integrera bostäder och arbetsplatser. Detta kan ske genom etablering av företagsbyar och bostadsnära företag, exempelvis småskaliga verksamheter inom tjänstesektorn. Med ökande IT-användning bör stråket kunna bli intressant för företag som arbetar på distans och i hemmiljö och som efterfrågar ett småskaligt samhälle med god kollektivtrafik och närhet till natur och kulturlandskap. Samtliga skolor i kommunen, utom Karbyskolan, ligger utmed stråket. Vägnätet till orterna utmed banan bör med vissa förbättringar kunna vara tillfyllest även med ökad trafik i framtiden. Kommunala vatten- och avloppsledningar finns utmed hela stråket. Samtidigt krävs en avvägning mellan bebyggelseintressen och motstående kultur- och naturintressen. Vallentuna/Lindholmen har en stor utvecklingspotential för både bostäder och arbetsplatser kring sex stationer på Roslagsbanan. Tätorten har god tillgång till grönområden i alla väderstreck och ansluter i väster, norr och öster till riksintresseområden för kulturminnesvården (när det gäller Angarn även till riksintresseområde för naturvården). Även inom tätortsområdet finns områden av intresse för kulturmiljö- och naturvård som kräver särskilda hänsynstaganden. Större intrång av bebyggelse bör undvikas i angränsande regionala grönstråk i tätortens sydöstra del. Vid tätortens planering bör grönkorridorer reserveras i östvästlig riktning i lägen norr och söder om Storsjön mellan grönområdena i den regionala grönstrukturen.

3 12:3 Frösunda har också utbyggnadsmöjligheter, som dock begränsas i första hand i öster av område av riksintresse för kulturminnesvården samt av förordnande kring kyrkan till skydd för landskapsbilden. Ett annat skäl till begränsning av bebyggelsen österut är det angränsande regionala grönstråket. Kårsta/Ekskogen har utbyggnadsmöjligheter i två stationssamhällen. Utbyggnaden måste dock anpassas till riksintresset för kulturminnesvården. Större intrång av bebyggelse bör undvikas i angränsande regionala grönstråk, bl.a. omfattande Långhundraledens dalgång, i tätortens sydvästra del. För både Frösunda och Kårsta/Ekskogen kan etablering av hästbyar eller ekobyar vara lämplig inom 1-2 km avstånd från stationerna. Sådana lägen innebär viss avskildhet från den centrala tätorten samtidigt som det ändå finns tillgång till kollektivtrafik och viss service inom rimliga avstånd. E 18-stråket Utmed E 18 - stråket finns idag bebyggelse framförallt i Karby/Brottby. Vid Roslagsstoppet/Löt har en utveckling påbörjats. Viss bostadsbebyggelse och etablering finns också i Gillinge. Nordostkommunerna är positiva till en utveckling av en regional kärna i Arninge/Rosenkälla/Gillingeområdet. I Gillingeområdet finns en potential för bebyggelseutveckling inom denna regionala kärna med en fortsatt utveckling norrut utmed E18-stråket. En förutsättning för en sådan utveckling av en bebyggelsekärna av större omfattning är bl.a. bättre kollektivtrafikförsörjning samt att kommunala vatten- och avloppsledningar byggs ut. Endast i vissa avsnitt finns motstående kultur- och naturintressen. En fördjupad översiktsplan bör upprättas för det blivande kärnområdet i samverkan mellan bl.a. de tre berörda kommunerna Österåker, Täby och Vallentuna. Roslagsstoppet/Löt har fortsatta utbyggnadsmöjligheter i första hand inom ramen för gällande detaljplaner. Ytterligare planläggning för verksamheter har diskuterats. Frånsett kulturmiljön kring Söderhall och Norrhall finns inga motstående allmänna intressen för en fortsatt utveckling. Karby/Brottby har stora möjligheter till fortsatt utbyggnad. Denna utbyggnad måste dock anpassas till motstående allmänna intressen främst inom kulturmiljövården. En annan restriktion är de bullerstörningar som förorsakas av E 18 genom samhället. Vid tätortens planering bör ett område reserveras i norra delen i östvästlig riktning för en grönkorridor mellan regionala grönstråk. Gillinge samt området norrut till Körlinge är ett område som får ett mycket strategiskt och lättillgängligt läge efter utbyggnad av Norrortsleden. Området bör bli intressant för exempelvis etablering av större företag med krav på annonsläge men även för bostadsbebyggelse i framtiden.

4 12:4 Övriga områden med kollektivtrafik Stråket utmed Gamla Norrtäljevägen Området innehåller idag viss bebyggelse, såväl i mindre grupper som spridd. En viss ytterligare bebyggelse, även i mindre grupper, bör kunna tillkomma med hänsyn till att det finns kollektivtrafik och viss närhet till service i Karby/Brottby. Bebyggelsen ska dock fortfarande ha glesbygdskaraktär och det är väsentligt att bebyggelsen förläggs med god anpassning till landskapsbilden. Området kan vara lämpligt för t.ex. hästgårdar, hästbyar och ekobyar. Under överskådlig framtid får lokala vatten- och avloppslösningar, enskilt eller i grupp, förutsättas. Stråket utmed Väsbyvägen Framförallt när den planerade förlängningen av Väsbyvägen till E 4 har genomförts blir områdena utmed Väsbyvägen välbelägna för främst företagsetablering. Turtätheten på busstrafiken på Väsbyvägen har successivt ökat och ytterligare förbättringar kan förutsättas i framtiden. Kommunala vatten- och avloppsledningar finns framdragna, avloppsledningen dock endast till Sursta. Området ingår helt i område av riksintresse för kulturminnesvården, varför en avvägning måste ske mellan etableringsintresset och riksintresset. Detta bör ske i form av fördjupad översiktsplan. Landsbygd utan kollektivtrafik Även om antalet sysselsatta inom sektorn jord- och skogsbruk har minskat kraftigt under efterkrigstiden, används ändå huvudparten av kommunens landareal för jord- och skogsbruk. Denna markanvändning, sedan förhistorisk tid i nästan hela kommunen, har givit upphov till ett vackert kulturlandskap. Att behålla denna levande jordbruks- och kulturbygd för framtiden är betydelsefullt både för vallentunaborna och regionen som helhet. Det är således viktigt att goda förutsättningar skapas för en levande landsbygd, samtidigt som samspelet ökar med tätorterna. Som exempel kan nämnas en önskvärd ökning av lokal produktion av livsmedel och energigrödor. Härigenom skapas möjligheter att hålla landskapet öppet. Detta kan innebära behov av flera bostäder i anslutning till gårdarna. Inriktningen när det gäller nybyggande i glesbygd bör vara att nya bostadshus kan prövas som smärre komplettering utan planläggning, i anslutning till befintlig bebyggelse med god anpassning till övrig bebyggelse och till kulturlandskapet. Smärre komplettering får dock ej åberopas för att successivt bygga upp en grupp bostäder utan planläggning. Om större bebyggelsegrupper aktualiseras, t.ex. hästbyar, kan prövning ske genom planläggning efter medgivande av kommunstyrelsen. För att planläggning ska medges krävs i regel att den nya bebyggelsen medför fördelar ur över-

5 12:5 siktlig planeringssynpunkt t.ex. bidrar till lösningar av avlopps- eller trafikproblem och utgör en naturlig komplettering till påbörjade bybildningar. Området bör få godtagbar kollektivtrafikförsörjning. En nybebyggelse får inte skapa problem av kommunalekonomisk natur, t.ex. krav på byggande av skola eller innebära ökade kostnader för annan service. Planberedskap för bostäder och arbetsplatser I kapitel 4, Befolkning redovisas olika scenarier för befolkningsutvecklingen och föreslås att planberedskap redovisas för minst ca 6500 bostäder för att täcka behovet även för scenario C. En grov bedömning av angivna ytor för bostadsområden enligt tätortsredovisningarna i kapitel 15, 16 och 17 samt schematiskt angivna framtida bebyggelseområden utanför tätorterna visar att detta antal bostäder med god marginal väl kan inrymmas enligt översiktsplanens redovisning. Givetvis betyder ökad exploateringsgrad och ökad andel bostäder i flerbostadshus, jämfört med nuvarande bostadsbyggnadsprognos, att antalet bostäder ytterligare kan ökas. Enligt scenario C krävs ytterligare ca arbetstillfällen för att uppnå en arbetsplatskvot på 0,55 0,65. En grov bedömning av redovisade ytor för arbetsområden enligt tätortsredovisningarna visar en planberedskap för ca 7000 arbetstillfällen. Härtill kommer schematiskt angivna framtida bebyggelseområden som kan innehålla både bostäder och arbetsplatser. Se vidare kapitel 14, Näringsliv. Planberedskapen i översiktsplanen torde vara tillfyllest för planperioden och även innehålla viss marginal därutöver. Bebyggelseområdenas estetiska utformning En god stadsmiljö med variation och vacker arkitektur som ger förutsättningar för ett rikt socialt liv bör eftersträvas. Riktlinjer för utformningen av områdena ska därför redovisas i planhandlingarna vid upprättande av detaljplaner Miljöbedömning En fortsatt bebyggelseutveckling utmed främst Roslagsbanestråket och E18 innebär att attraktiva kollektivtrafikresor kan erbjudas, vilket bör betyda minskad bilanvändning. Denna struktur för bebyggelseutvecklingen innebär också att värdefulla områden för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv bevaras. Detta innebär samtidigt att de områden i Vallentuna, som ingår i den regionala grönstrukturen enligt regionplaneringen, i huvudsak kan bevaras utan stora exploateringar. Samtliga tätortsområden i kommunen gränsar utmed långa sträckor till grönområden, vilket betyder att nuvarande och framtida invånare kommer att ha nära till promenad- och strövområden var man än bor i kommunen.

6 12: Riktlinjer En fortsatt tätortsutbyggnad bör framförallt ske i goda kollektivtrafiklägen utmed Roslagsbanan samt utmed delar av E 18-stråket. I goda kollektivtrafiklägen bör en högre exploateringsgrad eftersträvas. Viss bebyggelseutveckling kan ske utmed Gamla Norrtäljevägen och utmed Väsbyvägen (i första hand arbetsplatser). Beträffande utveckling av Gillingeområdet se under punkt I glesbygd kan viss spridd nybebyggelse prövas som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse och med god anpassning till befintlig bebyggelsemiljö och till landskapet. Smärre komplettering får dock ej åberopas för att successivt bygga upp en grupp av bostäder utan planläggning. Beträffande smärre komplettering i kulturhistoriskt värdefulla miljöer se även kapitel 5, Kulturmiljö. I glesbygd, med viss närhet till basorter med kollektivtrafik och service, kan bostadsgrupper såsom t.ex. hästbyar prövas. All nybebyggelse, utöver smärre komplettering, ska prövas genom planläggning. Vid upprättande av detaljplan ska riktlinjer för utformningen av bebyggelse och närmiljö som regel redovisas i gestaltningsprogram.