3. Mål för Vallentunas utveckling

Transkript

1 3:1 3. Mål för Vallentunas utveckling 3.1 Nationella miljökvalitetsmål, regionala mål Regeringen har ställt upp tre övergripande ekologiska hållbarhetsmål nämligen Skyddet av miljön En hållbar försörjning En effektiv användning av energi och andra resurser Riksdagen har antagit femton nationella miljökvalitetsmål som ska förtydliga innebörden av dessa tre mål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som bör ha uppnåtts i landet inom en generation. Miljökvalitetsmålen, och delmål i anslutning till dessa, preciseras i regionala och lokala mål. Regeringen ska, årligen och en gång under mandatperioden för riksdagen, redovisa hur målen följs upp. Länsstyrelsen har preciserat de regionala målen för Stockholms län i ett miljövårdsprogram. I bilaga 1 redovisas de nationella och regionala målen samt förslag till lokala mål för Vallentuna utifrån dessa mål, som bör vara vägledande för översiktsplanen. 3.2 Vallentuna i regionen Internationaliseringen, kontakten med Europa och övriga världen, påverkar hela Sverige men i synnerhet Stockholmsregionen. Tillväxtregioner som Mälarregionen och Östersjöländerna innebär nya geografiska perspektiv för Stockholmsregionen. Konkurrensen mellan regionerna i Europa ökar och därmed förstärks Stockholmsregionens betydelse som motor för landets utveckling. Miljöfrågorna innebär ett stort ömsesidigt beroende mellan kommunerna i länet, t.ex. när det gäller infrastruktur och grönstruktur. Befolkningen bedöms öka kraftigt i regionen under de kommande 30 åren samtidigt som andelen äldre och invandrare ökar. Viktiga mål för regionplaneringen är därför internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt ekologiskt hållbar utveckling. Dessa mål innebär ökade krav på samverkan mellan regionens aktörer i samhällsplaneringen för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Kommunernas översiktsplaner är en viktig del av den regionala samordningsprocessen och ett torg för en dialog mellan berörda parter om kommunens utveckling sedd i ett regionalt perspektiv. Nordostsektorn har goda förutsättningar för tillväxt. Här finns bostadsområden med trädgårdsstadskaraktär, en effektiv struktur för befintliga och planerade kommunikationer, god tillgång till attraktiva områden med höga kultur- och naturvärden, hög utbildningsnivå, bra skolor och närhet till institutioner för högre utbildning och forskning. Kommunerna närmare Stockholm har vuxit snabbt, framförallt under senare delen av 1900-talet. Vallentuna som en del av Nordostsektorn och med ett strategiskt läge mellan Stockholm och Arlanda har en stor potential för fortsatt utbyggnad av bostäder och arbetsplatser.

2 3:2 3.3 Kommunens mål Kommunplan I bilaga 2 redovisas de mål och uppdrag enligt kommunplan som har relevans för översiktsplanen, dels övergripande politiska mål och riktlinjer och dels mål för nämnder och styrelser. Två av de övergripande kommunala målen för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle lyder: Samhällsutvecklingen i Vallentuna skall så långt möjligt ske utifrån de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala mål som preciseras utifrån dessa nationella mål. Vallentuna kommun skall sträva efter att uppnå det ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt långsiktigt uthålliga samhället. Kommunala mål enligt kommunplan , som motsvarar de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala målen, ingår bland de lokala målen för översiktsplanen i bilaga 1. Dessa lokala miljömål och övriga kommunala mål, relevanta för respektive sakfråga, redovisas i varje kapitel i denna översiktsplan. I det följande utvecklas kommunens syn på långsiktig hållbarhet. Långsiktig ekonomisk hållbarhet Kommunernas ekonomiska situation har under 1990-talet generellt sett blivit allt mera ansträngd. För att denna utveckling inte ska leda till underskott i kommunernas ekonomi har kommunallagen kompletterats med ett s.k. balanskrav. Balanskravet innebär att kommunernas kostnader för budgetåret inte får överstiga de beräknade intäkterna. Följden av den ekonomiska utvecklingen har blivit att kommunerna fokuserar de ekonomiska resurserna i första hand till de s.k. kärnverksamheterna, utbildning, vård och omsorg. För att så ska kunna ske måste samhällsutbyggnaden anpassas i syfte att inte onödigt försvåra och fördyra kommunernas verksamhet vare sig det gäller dessa kärnverksamheter eller de övriga verksamheter som kommunerna har ansvaret för. För att Vallentuna ska kunna ta ett ansvar för en del av regionens befolkningstillväxt krävs också att staten i betydligt högre grad än hittills bidrar till utbyggnad av infrastruktur, främst vägar och kollektivtrafik. Ett medvetet hänsynstagande till de ekonomiska faktorerna i den översiktliga planeringen är sålunda väl motiverat. Vid bedömning av hur nya bebyggelseområden ska lokaliseras måste hänsyn tas till möjligheten att få täckning för investeringar i utbyggnad av infrastruktur, t.ex. kommunikationer och olika försörjningssystem. Det är därför rimligt att utbyggnadsområden huvudsakligen planeras där det redan finns försörjning med kommunikationer och vatten- och avloppsanläggningar, d.v.s. utefter Roslagsbanan och delar av E18-stråket. Vid större bebyggelseetableringar inom andra delar av kommunen är det viktigt att göra ordentliga utredningar om hur erforderlig infrastruktur ska finansieras. Om kommunens hittillsva-

3 3:3 rande policy ska gälla även i fortsättningen måste inriktningen vara att nya bebyggelseområden inte ekonomiskt ska belasta den kommunala budgeten. Målsättningen är att kommunen ska kunna tillhandahålla god service till sina invånare, främst inom de s.k. kärnverksamheterna. Även ur denna synvinkel är det viktigt att framtida utbyggnad planeras så att detta blir möjligt utan att kostnaderna för service blir orimligt höga, vilket kan bli följden vid t.ex. alltför spridd bebyggelse. Det är också viktigt att miljökonsekvenserna av en framtida utbyggnad inte blir sådana att de förstör kommunens nuvarande positiva miljövärden. En sådan utveckling skulle kunna leda till att dyrbara åtgärder måste vidtas i efterhand för att komma till rätta med problem som hade kunnat förebyggas genom en framsynt översiktsplanering. Långsiktig social hållbarhet En hållbar social planering bidrar till ett allsidigt socialt liv och goda levnadsvillkor som förebygger sociala problem och undanröjer förhållanden som skapar sådana problem. Detta kan ske genom att göra all den verksamhet och alla de aktiviteter som förekommer inom kommunen mera anpassade och tillgängliga för kommuninvånarna. En ökad närhet mellan de som bor i kommunen bidrar till minskad isolering och förebygger fysisk och psykisk ohälsa. En annan uppgift är att stimulera socialt utsatta grupper att ta till vara sina intressen och förebygga behov av mer omfattande insatser från samhällets sida. Översiktsplanen ska främja en allsidigt sammansatt social struktur i bostadsområdena, där det finns möjligheter till kontakt och gemenskap mellan de boende. En socialt hållbar planering innebär också att utveckla en varierad arbetsmarknad så att så många som möjligt kan erhålla sin försörjning inom kommunen. Dessutom gäller det att planera för ett väl utbyggt väg- och kollektivtrafiknät, som gör det möjligt för kommuninvånarna att på ett bekvämt sätt röra sig både inom kommunen och inom Stockholmsregionen. Vallentunas befolkning har idag en hög andel barn och ungdomar. Kommunen kommer även i framtiden att vara attraktiv för barnfamiljer. För dessa barn och ungdomar är Vallentuna hembygden. För att uppnå social hållbarhet måste dessa unga få tillgång till utbildning på nära håll. Ska de bo kvar inom kommunen måste det finnas mindre och billiga bostäder. Antalet pensionärer kommer att öka i framtiden. Man får räkna med att denna pensionärsgrupp inte kommer att vara en passiv samhällsgrupp. En stor del av dessa kommer att vara relativt friska och rörliga och efterfråga olika aktiviteter. De kommer även att ställa krav på särskilt anpassade bostäder t.ex. seniorbostäder. Man kan räkna med ett ökat engagemang från pensionärernas egna organisationer i kommunens planeringsarbete. Det gäller att ta tillvara denna inneboende kreativitet och kraft. Det gäller också att uppmuntra dessa äldre till frivilliga insatser inom t.ex. väntjänst, barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Fler äldre innebär också ökat behov av beredskap för vård och omsorg. Äldre med stort omvårdnadsbehov kommer att öka de närmaste åren. Socialnämnden

4 3:4 har fastställt en plan för hur behovet av bostäder och vård kan tillgodoses på både kort och lång sikt. Planen tar sikte på att upprätthålla hög kvalitet i vården och att främja en fortsatt utveckling av äldreomsorgen mot ökat inflytande av de äldre och deras anhöriga i vården samt öppenhet för alternativa lösningar. Dessutom växer behovet av kommunens medverkan med andra huvudmän. Det är också viktigt att tillgodose de funktionshindrades speciella behov av åtgärder för att de ska kunna leva ett rikt socialt liv. Behov av åtgärder för denna grupp finns inom alla områden - boende, kommunikationer, arbetsplatser, serviceinrättningar m. m. Kommunfullmäktige har fastställt en handikapplan där mål och medel finns angivna. Vallentuna har allmänt sett goda förutsättningar att vara en bra kommun även i framtiden. Kommunen har en jämförelsevis låg arbetslöshet. Kommunen kan heller inte uppfattas som segregerad med stora skillnader i människornas levnadsvillkor. De sociala problemen är relativt små och några markanta hot mot denna bild finns inte. Detta är en grund att värna om och för att kunna fortsätta den gynnsamma utvecklingen fordras en långsiktighet i planeringen. För att uppnå social hållbarhet i planeringen är det viktigt att invånarna känner delaktighet i den kommunala planeringen. Delaktighet skapas dock inte av sig självt. I en förhållandevis liten kommun bör det vara lätt för de boende att känna närhet och engagemang och reagera på olika sätt inför skeenden i kommunen, men det gäller även att kommunen skapar lämpliga forum för att möjliggöra en dialog med kommuninvånarna. Långsiktig ekologisk hållbarhet Av Vallentuna Agenda 21, antagen av komunfullmäktige 1998, framgår att Vallentuna kommun ska sträva efter att uppnå det ekologiskt och ekonomiskt uthålliga samhället Kretsloppstänkandet bör genomsyra alla kommunala beslut Kommunens verksamheter ska i möjligaste mån miljöanpassas i enlighet med intentionerna i Agenda 21 I Agenda 21 redovisas miljöprofiler för nämnder och styrelser. Dessa miljöprofiler är numera till stor del inarbetade i målen för verksamhetsplaneringen för nämnder och styrelser och ingår också i de lokala mål som svarar mot nationella och regionala mål för långsiktigt hållbar utveckling enligt bilaga 1. Utvecklingen ska sålunda inriktas mot att främja kretsloppssamhället och att spara naturresurser. Vallentuna har goda förutsättningar att utvecklas mot ett kretsloppssamhälle. Här finns småskalig bebyggelse nära naturen, en vidsträckt kulturbygd med odlingslandskap, stora skogsområden och inga stora miljöstörande industrier. Målet att nå långsiktig ekologisk hållbarhet ska beaktas i översiktsplanen i särskilt följande avseenden: Var ska fortsatt bebyggelseutveckling ske? Bebyggelsen bör förläggas på ett sätt som möjliggör effektiv energianvändning när det gäller transporter, uppvärm-

5 3:5 ning m.m. Tillräckligt stora grönområden i anslutning till bebyggelsen ger en bättre miljö i många avseenden. Planberedskap för arbetsområden är en viktig faktor för att locka företag till kommunen och möjliggöra för fler invånare att arbeta nära bostaden och därmed minska pendlingen. Utbyggnad av gång- och cykelvägnät och kollektivtrafik ger attraktiva resalternativ till bilen. Vilka områden ska bevaras och skyddas? Kultur- och naturmiljöerna är en viktig resurs i Vallentuna. Större exploatering i värdefulla områden med hänsyn till natur- och kulturintressen är ingrepp som aldrig går att återställa. En viktig aspekt på långsiktig hållbarhet är därför att klargöra vilka områden som ska bevaras för framtiden. Det gäller det värdefulla kulturlandskapet med historiska samband, skogar för friluftslivet, ekologiskt känsliga områden, områden med biologisk mångfald, grundvatten och sjöar. Hur ska störningar och risker minimeras? Marken bör användas på ett sätt som innebär att emissioner minskas, t.ex. utsläpp av växthusgaser. Bebyggelse och friluftsområden bör skyddas från buller. Utsläpp till recipienter ska minskas. Verksamheter som innebär störningar för boende ska förläggas på ett sätt som minskar störningarna. Långsiktig kulturell hållbarhet Bevarande av karaktären i kulturmiljöer och tillvaratagande och utveckling av bebyggelsemiljöns kvaliteter är en del av det vida spektrum som kan inrymmas i begreppet kulturell hållbarhet. I regeringens proposition Handlingsprogram för arkitektur, formgivning & design som ligger till grund för den lagändring som genomföres i PBL 1 jan 1999, slås bl.a. fast att bebyggelsemiljöns utformning är ett allmänt intresse och att de estetiska värdena utgör ett gemensamt intresse för samhället som ska få en tydligare ställning vid avvägning mot andra allmänna intressen. Kommunens ansvar för den byggda miljöns utformning och gestaltning understryks genom lagändringen och översiktsplanen anges som ett lämpligt instrument för att formulera övergripande mål områdesvis, t.ex. karaktär, bebyggelsemönster och typiska särdrag. Av målen enligt kommunplan framgår att Vallentuna ska utveckla sin särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala och med god arkitektur samt att det byggda kulturarvet är en resurs som ska tillvaratas i kommunens allmänna och fysiska planering. Dessa mål konkretiseras i kapitlen 15,16 och 17 om tätorterna, i kapitel 14 Näringsliv samt för landsbygden och kulturmiljöerna i kapitel 5 Kulturmiljövård. Sammanfattande kommentar

6 3:6 Som framgår av nedanstående schema samverkar målen att nå en ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt hållbar utveckling i hög grad. En ekologiskt hållbar och vacker stadsbygd medverkar till goda sociala levnadsvillkor och betyder också ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande av samhällets investeringar. Aspekt Ekonomisk hållbarhet - balanskravet Social hållbarhet - goda levnadsvillkor Ekologisk hållbarhet - Mot kretsloppssamhället Kulturell hållbarhet en vacker stadsbygd Bostäder, arbetspla tser Effektiv samhällsutbyggnad som leder till lägre kostnader, utveckling av näringslivet Bostadsområden som befrämjar kontakt och gemenskap, varierad arbetsmarknad på nära håll Samlad bebyggelseutveckling för effektiv energianvändning Bebyggelseområden utformade i måttfull skala och med god arkitektur Infrastruktur Utnyttjande av befintlig infrastruktur för att minska behov av nyinvesteringar God tillgänglighet genom närhet till kommunikationer - kollektivtrafik, vägar, gc-vägar Energieffektiva transporter, minskad bilanvändning genom attraktiv kollektivtrafik Vackra och omsorgsfullt utformade anläggningar för kommunikationer Bevarande Bevarande och utveckling av positiva värden för att minska problem och kostnader Hembygd med möjligheter - integration av bostäder, arbete, utbildning, fritid Bevarande av värdefulla kultur-, natur- och friluftsområden, minskning av störningar och risker Bevarande av värdefulla stads- och kulturmiljöer Kommuninvånarna Service som svarar mot behoven till rimliga kostnader Delaktighet - dialog med kommuninvånarna Öka medvetande och engagemang hos invånarna Kulturella och estetiska värden befrämjar trivsel och identitet

7 3:7