BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem."

Maj Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 MULLSJÖ KOMMUN 39 BEBYGGELSE BOSTÄDER Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. HUR SER DET UT? Bebyggelsen i Mullsjö kommun är utpräglat tätortsorienterad där 95% av befolkningen bor i tätortssocknarna Sandhem och Nykyrka. Förutom de större tätorterna Mullsjö och Sandhem finns byar med bebyggelse i Bjurbäck, Nyhem och Utvängstorp. Vid Broholm-Tunarp-Björsjöhage i Stråkens norra ände finns större bestånd av fritidsbebyggelse. I detaljplaner upprättade under senare delen av 1990-talet har bestämmelser införts för dessa fritidsområden som på sikt medger en funktionsomvandling av områdena från fritidsboende till åretruntboende. Övrig bebyggelse i kommunen har till större delen anknytning till de areella näringarna (jord- och skogsbruk).

Förutom de större tätorterna Mullsjö och Sandhem finns byar med bebyggelse i Bjurbäck, Nyhem och Utvängstorp.

2 MULLSJÖ KOMMUN 40 Lägenheter i småhus (villor) Lägenheter i flerbostadshus Mullsjö Sverige Mullsjö Sverige % 54% 14% 46% % 46% 18% 54% Av enkätundersökningar som utförts i slutet av 1990-talet i Mullsjö tätort framgår att äldre människor tycker om att bo med ett så litet gångavstånd som möjligt till centrum. För de flesta människor upplevs stora lägenheter i centrum som dyra, jämfört med villaboende i kommunen. Det finns, oftast från ungdomar, en efterfrågan på mindre hyreslägenheter i kommunens centrala delar. Enligt Miljövårdsberedningens rapport till regeringen sommaren 2001 visar det sig att våra byggnader och lokaler svarar för en stor andel av miljöbelastningen. Det finns därför en betydande potential inom bygg- och fastighetssektorn att bidra till en hållbar utveckling. Bygglov Bygglovplikten varierar beroende på om fastigheten ligger inom detaljplanelagt område, samlad bebyggelse eller utanför planlagt område och samlad bebyggelse. Kommunen har möjlighet att med detaljplaneläggning öka eller minska bygglovsplikten. Beträffande omfattningen av detaljplanelagt område och av samlad bebyggelse i kommunen hänvisas till kapitlet Fördjupade översiktsplaner, detaljplaner etc. I Mullsjö kommun får man utanför strandskyddat område och utanför detaljplanelagt område och samlad bebyggelse utföra följande åtgärder på en- och tvåbostadshus utan bygglov: Tillbyggnader på upp till 30% av den befintliga byggnadens byggnadsarea, dock högst 40 m² byggnadsarea. Bygga komplementbyggnader upp till en byggnadsarea på 40 m². Varken tillbyggnad eller komplementbyggnad får dominera över den eller de befintliga byggnaderna och skall anpassa sig i form och färg till den befintliga bebyggelsen. Bygglovsavgiften beslutas av kommunfullmäktige. Befrielse från bygglovsavgift kan beviljas för utökad bygglovsplikt inom vissa kulturhistoriskt värdefulla områden. Det byggs en del i kommunen även om branschen i sin helhet går på halvfart. På bilden till vänster börjar uthuset till Stig Kroons villa vid Bäckgatan i Mullsjö ta form. Bilden till höger visar pågående tillbyggnad av ett fritidshus i Tinghalla.

För de flesta människor upplevs stora lägenheter i centrum som dyra, jämfört med villaboende i kommunen.

3 MULLSJÖ KOMMUN 41 Landsbygden, som här i Skarpemo, avfolkas...samtidigt som tätorten byggs ut (Ruders Hagar) HUR VERKAR DET BLI? Bostadsbyggandet i kommunen har under de senaste 5-10 åren minskat kraftigt för att under de sista åren på 1990-talet avstanna helt. I kommunens tätorter finns outhyrda lägenheter. Man skulle därför lätt förledas att tro att det inte finns något behov av att bygga flera bostäder i flerfamiljshus. På nationell basis tyder dock de framtida tendenserna på en ökad efterfrågan på centralt belägna bostäder i attraktiva orter med bra serviceutbud. Detta behov kan inte tillfredställas med ett oattraktivt och perifert beläget lägenhetsbestånd. Man kan förvänta sig att bostadsbyggandet och då i synnerhet egnahemsbyggandet kommer, om än långsamt, att öka under de närmaste 5 10 åren. Det finns också tecken som tyder på att villaboendet i naturnära och vackra områden inom rimligt resavstånd till arbete och service kommer att öka. I samband med upprustningen av centrumområdet i Mullsjö tätort kan det, om efterfrågan så medger, bli möjligt att uppföra attraktiva lägenheter i centrum samt lägenheter för service- eller seniorboende. Plats bör dessutom beredas för större avstyckningsbara tomter kring tätorterna Mullsjö och Sandhem, där exempelvis barnfamiljer med häst- eller friluftsintresse kan bosätta sig. Ett ökat resurssnålt byggande är att vänta, för att vi skall kunna gå mot en hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Det kommer i framtiden att än tydligare framgå att beständiga lösningar inom byggindustrin kommer att krävas. Det är ett uppenbart resursslöseri om en byggnad inte får en rimlig brukstid, utan måste helrenoveras, saneras eller rivas i förtid.

Man skulle därför lätt förledas att tro att det inte finns något behov av att bygga flera bostäder i flerfamiljshus.

4 MULLSJÖ KOMMUN 42 Kommungränsens läge mellan Habo och Mullsjö kommuner vid Mullsjö tätort utgör på sikt en restriktion för tätortens/kommunens utveckling. Kyrkvägen 6, ett exempel på populära flerfamiljshus i centrala Mullsjö. T h energisnåla experimenthus på Trastgatan med mycket isolering och tunga, värmelagrande konstruktioner. En modell som vi får se mer av i framtiden när vi tar ytterligare steg mot ett resurssnålt och hållbart samhälle. MÅL Boendet i kommunen skall kännetecknas av alternativ, variation, småskalighet och närhet till naturen. Vid kommunens fortsatta utbyggnad skall höga krav ställas på närhet till service och god miljö. Information, marknadsföring och profilering lokalt, regionalt och internationellt skall genomföras med sikte på ökad nyetablering, inflyttning och turism. I alla beslut som påverkar naturen skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå. STRATEGIER Kommunen skall verka för ett ekologiskt byggande. Kommunen skall verka för en god arkitektur. Nybyggnation och omoch tillbyggnadsåtgärder skall ske på ett varsamt sätt så att

En modell som vi får se mer av i framtiden när vi tar ytterligare steg mot ett resurssnålt och hållbart samhälle.

5 MULLSJÖ KOMMUN 43 åtgärderna anpassar sig till byggnadens förutsättningar och till omgivningen. I kommunens eget byggande skall arkitektur och formgivning prioriteras. För Mullsjö och Sandhems tätort skall detaljplaner för nya, attraktiva bostadsområden upprättas. Utbyggnadsriktningen för Mullsjö tätort skall vara mot söder över Torestorp och Ruder. För Sandhem skall i första hand området vid kyrkan utvecklas för bostadsändamål. I Mullsjö kan dock närheten till skjutbanor vid Fisket medföra olägenheter i form av buller vid ev. exploatering av området närmast söder därom. Nya bostadsområden i Sandhem? Ska dessa åkrar ge plats åt Sandhems nya kyrkby?

För Mullsjö och Sandhems tätort skall detaljplaner för nya, attraktiva bostadsområden upprättas.

6 MULLSJÖ KOMMUN 44 Kommunen skall kunna anvisa lämpliga lägen för bostäder i Ryfors, Bjurbäck och Utvängstorp. För fritidsbebyggelsen vid Spåneryd - Stråkensstrand upprättas detaljplan i syfte att åstadkomma en lösning av vatten- och avloppsfrågorna. En centrumförnyelse bör komma till stånd i Mullsjö och Sandhems tätorter. I samband med detta bör centralt och attraktivt boende planeras gärna i kombination med äldreboende Kommunens tysta områden skall skyddas från exploatering.

och avloppsfrågorna. En centrumförnyelse bör komma till stånd i Mullsjö och Sandhems tätorter.

7 MULLSJÖ KOMMUN 45 Kommunens s k Tysta områden. Här hörs bara skogens sus och älvens brus. Efter en framtida flyttning av fotbollsplanerna vid Gruveredsvallen till en ny idrottsanläggning i Friluftsstadion strax intill, kan området vid Gruveredsvallen tillsammans med en utökning och funktionsomvandling av fritidshusområdet vid Gruvered, planeras för centrumnära bostadsbebyggelse. Jordbruksmiljön vid Gruvered kommer dock i andra hand för exploatering så länge jordbruksverksamheten bedrivs aktivt och kan bedömas som värd att bevara.

området vid Gruveredsvallen tillsammans med en utökning och funktionsomvandling av fritidshusområdet vid Gruvered, planeras för

8 MULLSJÖ KOMMUN 46 Studier och fördjupningar i översiktsplanen bör utföras för att skapa möjligheter till större tätortsnära tomtavstyckningar för boende med särskilda önskemål som t ex hästintresse, naturintresse, ekologiskt byggande etc. Attraktiv mark (verksamhetsparker) för kunskapsintensiva verksamheter typ dataföretag bör tas fram. Kommunen skall föra en långsiktig och aktiv markpolitik i syfte att åstadkomma ett markinnehav som skall säkerställa kommunens framtida utveckling. Områden för serviceändamål bör reserveras inom de större bostadsområdena i Mullsjö tätort. Innan ett nytt bostadsområde tas i anspråk görs ett flertal utredningar och bedömningar. Här ses Jönköpings Länsmuseum göra arkeologisk undersökning på Ruders hagar. Exempel på andra utredningar är geoteknisk undersökning, VAutredning och biotopinventering.

Kommunen skall föra en långsiktig och aktiv markpolitik i syfte att åstadkomma ett markinnehav som skall säkerställa kommunens framtida utveckling.

9 MULLSJÖ KOMMUN 47 Mullsjö tätort - småindustri i norr och nya verksamheter vid VIP-rondellen? Även boendet på landsbygden bör främjas. Det fasta boendet är en förutsättning för ett öppet, levande landskap (Skattegården i Ljunghem).

Relevanta dokument

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat